Nr 14 2009

Kultur

Generalläkaren James Barry var kompetent, kaxig och – kvinna

Samma år som Storbritanniens första kvinnliga läkare examinerades, 1865, avslöjades det att hon inte alls var först. Nyheten slog ner som en bomb i det viktorianska England: generalläkaren James Barry, med 46 år i armén bakom sig, var en kvinna! Visserligen stod det »male« i dödsattesten, undertecknad av en kirurg McKinnon den 25 juli 1865, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Ny på jobbet

Jag är ny på jobbet. Mitt första publika uppdrag är att skriva denna reflexion. – Hur det känns? – Bra! – Nervöst? – Inte särskilt! Liksom alla läkare har jag gjort det förut, klivit in i ett nytt arbetslag. En gång försökte jag och några kollegor räkna antalet tillfällen vi kommit första dagen till en […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Oroande ökning av antalet intoxikationer med metformin

Metformin är i dag etablerat som förstahandspreparat vid behandling av typ2-diabetes och används följaktligen allt oftare. Nyligen har förslag om utvidgad indikation omfattande även patienter med lätt nedsatt njurfunktion presenterats i Läkartidningen [1]. Medaljen har dock en baksida, som är värd att åter påminna om. Risken för allvarlig laktacidos har tidigare beskrivits i Läkartidningen [2-4], […](0 kommentar)

Nya Rön

Förstadium till kronisk lymfatisk leukemi detekterbart i blod

Baserat på en stor nationell amerikansk prospektiv cancerscreeningstudie undersökte vårt forskarteam på National Institutes of Health (NIH)/National Cancer Institute (NCI) lagrat predia­gnostiskt blod från individer som senare utvecklat kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Vi fann att i stort sett samtliga KLL-patienter hade detekter­bara cirkulerande monoklonala B-cel­ler i blodet flera år före insjuknandet i KLL. Studien innebär […](0 kommentar)

Marijuanarökning kopplad till testikelcancer

Att röka marijuana är kopplat till ökad risk att drabbas av testikelcancer av typen icke-seminom. Det visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Cancer. Undersökningen bygger på data från 369 män i åldrarna 18–44 år från delstaten Washington vilka samtliga dia­gnostiserats med testikelcancer. Dessa och 979 friska kontroller, som motsvarar de cancerdrabbade avseende ålder […](0 kommentar)

Kalcium minskar risken för cancer

Att få i sig ordentligt med kalcium i maten minskar risken för cancer. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i Archives of Internal Medicine. Studien bygger på data från 293 907 män och 198 903 kvinnor som deltog i studien NIH-AARP Diet and Health Study. När studien påbörjades i mitten av 1990-talet fick studie‑ […](0 kommentar)

Endast på webben

April, april..

(0 kommentar)

Stora skillnader inom hjärtsjukvården

Överlevnaden efter såväl hjärtinfarkt som ischemiska hjärtsjukdomar har ökat under de två senaste decennierna. – Det beror delvis på att människor röker mindre, rör mer på sig och äter bättre. Men det beror också på att sjukvården blivit bättre. Det sa generaldirektör Lars-Erik Holm när Socialstyrelsens i dag presenterade sin öppna jämförelse och sin utvärdering […](0 kommentar)

Danmark stoppar receptfritt diklofenak

– Vår bedömning är att om man använder diklofenak rätt är risken inte så stor att det motiverar en receptbeläggning, säger Qun-Ying Yue, klinisk farmakolog och senior expert på läkemedelssäkerhet vid Läkemedelsverket i Uppsala. Det har sedan tidigare varit känt att användning av COX-2-hämmare och vanliga NSAIDs har inneburit en ökad risk för hjärt–kärlhändelser bland […](0 kommentar)

Magnetstimulering effektiv mot depressioner

Den nya rapporten ersätter avsnittet om TMS i SBUs stora rapport om behandling av depressionssjukdomar från 2004. Där skrev SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att det inte gick att avgöra om TMS har någon specifik antidepressiv effekt. TMS, transkraniell magnetstimulering, innebär att man med en elektromagnetisk spole alstrar elektrisk aktivitet i hjärnbarken på patienten. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svårt för läkardoktorander få tid och pengar till forskning

Antalet läkare som forskarstuderar har minskat de senaste åren både i Sverige och internationellt [1-4]. Många läkare tycker att det i dag är svårt att kombinera klinik med forskning och att möjligheterna till finansiering av forskning är dåliga [5, 6]. Vidare anser många läkare att de förlorar ekonomiskt på att forska samtidigt som meritvärdet för […](0 kommentar)

Allt fler kejsarsnitt gav allt fler post partum-hysterektomier

Post partum-hysterektomi är en av de mest dramatiska obstetriska åtgärder, som i livräddande syfte utförs vid massiva blödningar. Den först beskrivna lyckade post partum-hysterektomin där både mor och barn överlevde utfördes av Eduardo Porro 1896 [1]. Incidensen post partum-hysterektomi varierar i olika studier mellan 0,2 och 1,4 per 1000 förlossningar. Den lägsta incidensen, 0,2/1000, rapporterades […](0 kommentar)

Hepatit- och HIV-förebyggande program nådde var tredje narkoman

Personer med narkotikaberoende är en socialt och medicinskt sett mycket utsatt grupp. Det är sedan länge känt att sjukligheten och dödligheten bland narkotikaberoende personer som injicerar är mångfalt större än i normalbefolkningen i motsvarande åldersgrupper [1]. Personer som injicerar narkotika är särskilt utsatta vad gäller risk för smitta och sjukdom orsakad av HIV och hepatit. […](0 kommentar)

Risker med kirurgiska ingrepp för obstruktiv sömnapné hos vuxna

Obstruktiv sömnapné kännetecknas av att luftflödet genom näsa och mun helt eller delvis upphör i minst 10 sekunder under sömn på grund av ofri övre luftväg (apnéer respektive hypopnéer). Ett apné–hypopnéindex (AHI) mäter hur många sådana episoder patienten har per timmes sömn. Fem eller fler episoder per timme, AHI ≥5, räknas som tecken på sjukdom. […](0 kommentar)

Fibrosindex minskar behovet av leverbiopsi vid kronisk hepatit C

Sedan länge har leverbiopsi utgjort etablerad standardmetod för att gradera leverfibros vid kronisk viral hepatit [1]. Gradering av leverfibros vid kronisk hepatit C är en viktig markör för hur avancerad sjukdomen är och hur prognosen ter sig, och det väsentligaste underlaget när man beslutar om huruvida antiviral behandling ska påbörjas eller inte [2]. Leverbiopsi är […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Rimligt vända sig till Socialstyrelsen«

Patientsäkerhetsutredningen, som presenterades den 17 december förra året, förde fram ett förslag om att göra ett tillägg i förundersökningskungörelsen (1947:948). Det går ut på att utredning från Socialstyrelsen ska inhämtas när beslut fattats om att inleda förundersökning av händelser i samband med hälso- och sjukvård (sidan 359 i Patientsäkerhetsutredningen). Socialstyrelsen ska alltså vara åklagaren behjälplig […](0 kommentar)

Dextropropoxifen och karbamazepin är olämpliga ihop

En kvinna i 70-årsåldern inkom till vårdcentralen med mycket svåra ryggsmärtor. Läkaren bedömde att det rörde sig om lumbago och ordinerade dextropropoxifen trots att hon visste att patienten också behandlades med karbamazepin. Patienten har anmält läkaren till Ansvarsnämnden för felbehandling. Läkaren bestrider att hon handlat fel. Hon nämner att apoteket inte hade Citodon hemma denna […](0 kommentar)

Debatt och brev

Metaanalyser osäkert underlag för förstahandsval av antidepressiva

Den senaste tiden har ett flertal översikter angående effekten av antidepressiva läkemedel publicerats. I Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) genomgång av läkemedel mot depression [1] som offentliggjordes i början av januari 2009 baseras den hälsoekonomiska analysen och slutsatserna till stor del på en metaanalys av 85 studier med direkta jämförelser mellan olika antidepressiva läkemedel. I slutet […](0 kommentar)

Nya riktlinjer raderar ut den dynamiska psykoterapin

Psykoterapin respekteras i dag som ett väsentligt och nödvändigt inslag i den psykiatriska behandlingsarsenalen. Som ett uttryck för det satsade Stockholm läns landsting (SLL) under flera år på utbildningsenheter för psykoterapi, och Karolinska institutet (KI) utlyste en professur i psykoterapi. I dagarna väntas nya riktlinjer från Socialstyrelsen för hur depressions- och ångesttillstånd ska behandlas. Enligt den […](0 kommentar)

Att ekonomiskt stimulera till bättre kvalitet i vården – några förslag

I en debattartikel i höstas [1] pekade vi på några problem med att mäta kvalitet i primärvård och med att koppla ekonomiska ersättningar till kvalitetsmått. Vi har fått mycket positiv respons på vårt inlägg men också kommentaren att vi borde bidra med konstruktiva förslag till hur man ekonomiskt kan stimulera till bättre kvalitet. Vi återkommer […](0 kommentar)

Elevvården i stöpsleven

Många vittnar om skol- hälsovård som inte fungerar optimalt. Rektor ansvarar för skolbudgeten, där även elevhälsan ingår. Allt fler elever per skolsköterska har rapporterats. Alla elever får inte den undervisning i ämnet »sex och samlevnad« som enligt svensk lag ska ges. Ungdomsmottagningarna når inte ut till alla och handlägger då det redan uppstått problem. De […](0 kommentar)

Skydda privatläkarna mot godtyckliga beslut

 Regeringens intentioner att införa en mångfald vårdgivare välkomnas varmt avseende privatpraktiserande läkares möjlighet att bedriva och utveckla sin verksamhet. Historiskt har läkare med rätt till läkarvårdstaxan i botten kunnat teckna direktupphandlade vårdavtal. I avtalen finns en klausul att läkaren har rätt att återgå till verksamheten inom ramen för läkarvårdstaxan om vårdavtalet upphör. Denna klausul har […](0 kommentar)

Vad tror Stig Nyman att vi håller på med i sjukvården?

När tio kollegor, som samtidigt är projektledare för Nya Karolinska Sjukhuset (NKS), lämnar replik på mitt inlägg om landstingsrådet Stig Nymans attityd till svensk sjukvård känner jag att jag behöver fördjupa mig ytterligare något. Jag debatterar inte NKS eller de nätverk och samarbeten som NKS-projektet planerar utan Stig Nymans attityd till svensk sjukvård, som jag […](0 kommentar)

ST-läkare: Upprop för allmänmedicinen!

Bästa kollegor och medarbetare! Vi vill starta en debatt kring förändringen av Hälso- och sjukvårdslagens 5:e paragraf, som träder i kraft den 1 april 2009. Tidigare krävdes specialistkompetens inom allmänmedicin, alternativt en strävan att uppnå sådan kompetens, för att kunna arbeta som allmänläkare på vårdcentral. Efter paragrafändringen kan nu vilken legitimerad läkare som helst arbeta […](0 kommentar)

LT debatt

Vem ska besluta om avslutande av livsuppehållande behandling av barn?

Det kan vara bra att den tragiska händelsen på Astrid Lindgrens barnsjukhus med den dråpmisstänkta barnläkaren leder till en allmän debatt om läkarens roll i anslutning till vård i livets slutskede. Det är då väsentligt att debatten inte förenklas och förvrängs i snabba intervjubaserade reportage om vad eller vem som ska styra beslut i vårdens […](0 kommentar)

Kvalitetsregister – hot mot vårdkvalitet, arbetsmiljö och klinisk forskning?

Med stort intresse läste jag Bengt Järhults artikel »Registerentusiaster måste träda fram och ta sitt ansvar« [1] och förvånas över den monumentala tystnaden, både från registerhållarna och från kollegor i allmänhet. Är vi rädda för att diskutera frågan? Vill man tiga ihjäl diskussionen? Kvalitetsregistren är konstruerade för att göra jämförelser av utbud, kundnöjdhet och tillgänglighet […](0 kommentar)

Aktuellt

Magnetstimulering kan ha effekt mot depressioner – men är ännu inte standardbehandling

Den nya rapporten ersätter avsnittet om TMS i SBUs stora rapport om behandling av depressionssjukdomar från 2004. Där skrev SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att det inte gick att avgöra om TMS har någon specifik antidepressiv effekt. TMS, transkraniell magnetstimulering, innebär att man med en elektromagnetisk spole alstrar elektrisk aktivitet i hjärnbarken på patienten. […](0 kommentar)

Vagn Liest har behandlat 300 patienter med magnetstimulering

Vagn Liest håller magnetspolen mot mitt huvud, på väns­ter sida högst uppe på hjässan. Det knattrar till om spolen, och det sticker till lite i skalpen när han skickar in några magnetpulser i min hjärna. Han höjer styrkan, och utan att jag kan styra det rycker det till i mitt högra ringfinger. – Bra, säger […](0 kommentar)

Två av tre läkemedel till barn ordineras utan stöd i Fass

Läkemedelsverket har på uppdrag av den europeiska läkemedelsmyndigheten, Emea, genomfört en nationell kartläggning av läkemedelsanvändningen när det gäller barn. Motsvarande kartläggningar genomförs i samtliga medlemsländer. Resultaten ska användas för att bestämma vilka producentobundna studier det finns störst behov av. Den svenska kartläggningen har genomförts av Synnöve Lindemalm, barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, tillsammans med sjuksköterskan […](0 kommentar)

Tolv döda i danskt utbrott av Clostridium difficile

En rad sjukhus i Köpenhamnsregionen har under mars drabbats av utbrott av den multiresistenta och hypervirulenta tarmbakterien Clostridium difficile typ 027 (CD027). Omkring 100 patienter har smittats och 12 tros ha avlidit. Utbrottet har fått det danska smittskyddsinstitutet att gå ut med särskilda förhållningsregler. Vårdpersonal bör vara extra vaksam vid utbrott av diarré på sjukhus, […](0 kommentar)

Skräddarsydd behandling ett »hett område«

Fetma som riskfaktor och gynekologisk cancer lyfts i årets Cancerfondsrapport. Rapporten, den fjärde i ordningen, uppmärksammar också genombrott i cancerforskningen, det ökade behovet av rehabilitering samt den framtida cancervården i Sverige. Till professionen riktar Cancerfonden uppmaningen att ta till sig nya kunskaper inom såväl diagnostisering som användning av de nya och effektiva läkemedel som läkemedelsindustrin […](0 kommentar)

Ledare

Vårdval i specialiserad öppenvård

I de flesta landsting pågår förberedelser för införandet av vårdval i primärvården. Samtidigt väntar många privatpraktiserande läkare på klarhet i hur rege­ringen och landstingen ska utforma vårdvalet i den öppna specialiserade vården. Den frågan ska utredningen om patientens rätt klargöra. Redan förra året lämnade utredningen sitt första delbetänkande om vårdval i primärvården, vilket ledde till […](0 kommentar)

Skillnader i hälsa kräver särskilda insatser

Tre undersökningar som presenterades i förra veckan visar på ökande sociala skillnader i hälsa och dödlighet. SKL presenterar sin kunskapsöversikt Vård på (o)lika villkor – om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Den visar att lågutbildade och låginkomsttagare får sämre vård och behandling. Cancerfonden presenterade sin Cancerfondsrapporten 2009. Den visar att det finns en […](0 kommentar)