Nr 20 2009

Kultur

Darwins utskällda teori livsduglig i långa loppet

Vid slutet av 1960-talet hörde jag morfar, en grånad bohuslänsk prost, hemma i prästgården med eftertryck deklarera att dinosaurierna aldrig hade funnits. Det var i en diskussion om skapelsen och jag minns att jag redan då som liten grabb tyckte att han var sällsport illa informerad. Långt senare har jag förstått hans yttrande som en […](0 kommentar)

Viktigt om skaderisk vid ureteroskopi

Jens Mortensen, som arbetat som urologöverläkare vid Eksjö lasarett, har haft sin forskningsverksamhet vid universitetet i Århus. Han har i samarbete med farmakologerna Frederik Andrea­s­en och Ulf Simonsen utgivit en samling arbeten om njurbäckenets tryck och uretärens peristaltik och deras betydelse vid behandling av urolithiasis.  Flera internationellt välkända forskare har bidragit till boken. Alison Brading i […](0 kommentar)

Praktiskt om sexuellt överförda sjukdomar

Från Norge kommer en ny utgåva av boken »Seksuelt overførbare infeksjoner og genitale hudsykdommer«, som har författats av Harald Moi, professor i dermatovenereologi, Oslo Universitet, och Jan Martin Maltau, professor i obstetrik och gynekologi, Tromsø Universitet. Harald Moi har ett förflutet inom svensk venereologi och disputerade på arbeten om bakteriell vaginos vid Uppsala Universitet. Den […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Hujedamej! Den Nya Influensan är här!

I dagens medielandskap fortplantas informationen blixtsnabbt i interkontinentala kablage, med direktleverans till ditt eget fönster mot omvärlden. Medicinska nyheter röner alltid stort intresse, särskilt om vi känner oss personligt berörda. Vem fångas inte av rubriker om en ny epidemisk farsot? I likhet med andra stora nyheter har rapporteringen om den nya influensan följt ett mönster. […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Rätt mätt blodtryck, tack!

Ett förhöjt blodtryck är den globalt viktigaste riskfaktorn för förtida sjuklighet och död [1]. Hypertoni definieras allmänt som ett systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre och/eller ett dia­stoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller hög­re, uppmätt av sjukvårdspersonal på mottagningen vid flera tillfällen under standardiserade betingelser [2-4]. Över omkring 55 års ålder är […](0 kommentar)

Nya Rön

Vägglusen besvärande men ofarlig

Cimex lectularius är namnet på en liten insekt som suger blod från bland annat människor. I Sverige går den ofta under namnet vägglus på grund av att den ibland håller till i skrymslen. Parasiten trivs också utmärkt i sängkläder och ges i engelskspråkiga länder inte sällan öknamnet »bed bug«. Den har beskyllts för att kunna […](0 kommentar)

Antioxidant i ögats lins skyddar mot katarakt

Avhandling. Katarakt är den vanligaste orsaken till synnedsättning och blindhet i världen. Det finns därför behov av medicinska behandlingsalternativ utöver dagens resurskrävande kataraktkirurgi. Att kunna förhindra eller fördröja kataraktutvecklingen skulle vara av särskild betydelse vid diabetes, där det föreligger ökad risk att utveckla linsgrumlingar och att drabbas av kirurgiska komplikationer. Linsen i ögat utsätts ständigt […](0 kommentar)

Hjärtceller nybildas

Hjärtceller nybildas under livet, och efter en normal livstid har närmare hälften av hjärtats celler regenererats. Det visar en svensk studie gjord av forskare vid Karolinska institutet som presenteras i Science. Den medicinska »sanningen« att vi föds och dör med samma hjärta tycks alltså inte stämma. Fältet har varit omdebatterat under senare år, och vissa […](0 kommentar)

Gener kopplade till förlängt QT-intervall

I tidskriften Nature Genetics presenteras två studier kring gener som ökar risken för förlängt QT-intervall. QT är som bekant det intervall på EKG som utgörs av hjärtats repolarisering. Ett förlängt intervall har kopplats till bla ökad risk för arytmi och plötslig hjärtdöd. Hereditet är en känd riskfaktor för förlängt QT-intervall. Den första studien är en […](0 kommentar)

Fallolyckor vanligaste hotet mot patientsäkerheten på sjukhus

Världens största retrospektiva studie av rapporterade fallolyckor på sjukhus visade att en tredjedel av alla avvikelserapporter i National Reporting and Learning System (NRLS) i England och Wales var just fallolyckor [1]. Totalt analyserades 206350 rapporter om fallolyckor under ett år från totalt 472 sjukhus, vilket var cirka en tredjedel av alla avvikelserapporter i databasen. Trots […](0 kommentar)

God effekt av prednisolon vid Bells pares

Autoreferat. Ensidig idiopatisk perifer ansiktsförlamning, också kallad Bells pares, har länge misstänkts vara en inflammatorisk sjukdom, där herpesvirus kan vara en tänkbar orsak. Incidensen är ca 30/100000 invånare/år. Hos 60­–70 procent av patienterna läker tillståndet ut utan behandling, medan övriga får mer eller mindre svåra resttillstånd. Behandlingspraxis varierar såväl i olika delar av Sverige som […](0 kommentar)

Endast på webben

Stora ojämlikheter i svensk sjukvård

Trots informationskampanjer och andra insatser består skillnaderna i så kallad hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet – ett mått som ofta används för att skatta effektiviteten i hälso- och sjukvården – mellan hög- och lågutbildade. För dödsorsaker som trafikolyckor, lungcancer och leversjukdomar är dödligheten tre gånger så hög för lågutbildade personer som för högutbildade. Sett över tid snarast […](0 kommentar)

Åtgärdsplan behövs mot felaktig läkemedelsbehandling av äldre

Läkemedelsrelaterade problem hos äldre skapar onödigt lidande för många människor och kostar samhället miljardbelopp varje år, konstaterar SBU. Och ingen enskild åtgärd är tillräcklig för att lösa problemet, enligt rapporten, som är en systematisk litteraturöversikt över möjligheterna att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre. Här är några av rapportens slutsatser: • Ökad utbildning och information till i […](0 kommentar)

Tema Demens

I dag känner alla till den vanligaste demenssjukdomen

Det är snart 20 år sedan Gösta Bohman skrev boken »Sagan om Gunnel«, om sin fru som fick Alzheimers sjukdom. Då var fortfarande denna sjukdomsentitet okänd inte bara för allmänheten utan även för en betydande del av personalen inom vården. I dag känner alla till den vanligaste demenssjukdomen, och de första nationella riktlinjerna för demens […](0 kommentar)

Multidisciplinärt fokus på kognitiv svikt och demens

Demenssjukdomarna ådrar sig alltmer uppmärksamhet både nationellt och internationellt, inte minst till följd av det ökande antalet personer med demenssjukdom i en åldrande befolkning. Denna utveckling har lett till en nationell kunskapssammanställning [1] och ett av Socialstyrelsen initierat arbete att ta fram nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Riktlinjerna beräknas publiceras under 2009. Samhällskostnaderna för demenssjukdom är […](0 kommentar)

Lewykroppsdemens – stor risk för felbehandling och död

En 82-årig kvinna var inlagd på en ortopedavdelning för en collum femoris-fraktur, som hon ådragit sig vid ett fall i sitt hem. Patienten hade fallit ofta den senaste tiden, och anhöriga berättade att hon sett syner av och till det senaste året. Hon var lite stel i kroppen och rörde sig långsamt. Minnet verkade bra, […](0 kommentar)

Markörer i likvor och blod vid minnessjukdomar

Degenerativa processer i centrala nervsystemet (CNS) återspeglas i likvor. Likvor, eller cerebrospinalvätska, finns i hjärnans ventriklar och subaraknoidalrummet, som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Likvorrummets volym hos en vuxen människa är ca 150 ml, varav 20–30 ml finns i ventriklarna. Produktionshastigheten av likvor är relativt hög, ca 20 ml per timme. Den mängd man oftast tappar […](0 kommentar)

Bilder av hjärnan – ett stöd i utredningen av demens

Bildgivande teknikers uppgift vid demensutredning har traditionellt varit att utesluta kirurgiskt behandlingsbar orsak till demens, som sannolikt finns hos mindre än 1 procent av patienterna som remitteras till minnesmottagningar [1]. Under senare år har kartläggning av hjärnans morfologi, blodflöde och metabolism etablerat sig i allt större utsträckning som ett viktigt instrument för differentialdiagnostik av demenssjukdomar. […](0 kommentar)

Vaskulär kognitiv störning ett spekt­rum av sjukdomar

Vaskulär kognitiv störning (vascular cognitive impairment; vascular cognitive disorder) [1, 2] behöver få mer uppmärksamhet, eftersom den är potentiellt behandlingsbar. Den in­­nefattar olika typer och svårighetsgrader av kognitiv nedsättning till följd av störningar i blodtillflödet till hjärnan. När den kognitiva nedsättningen är påtaglig och leder till svårigheter i det dagliga livet används beteckningen vaskulär demens. […](0 kommentar)

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp

Sambandet mellan fokal atrofi av temporalloberna och demens med afasi beskrevs redan 1892 av psykiatern Arnold Pick. Några år senare beskrev Pick även ett fall med kraftig atrofi i båda frontalloberna (1906). Alois Alzheimer (1911) var den förste som histopatologiskt beskrev denna demenssjukdom med grav frontallobsatrofi, som kom att kallas för Picks sjukdom [1]. Picks […](0 kommentar)

Sällsynta mutationer leder till framtidens behandling

Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar och utgör ungefär 60 procent av all demenssjukdom. Enbart i Sverige beräknas cirka 100 000 individer vara drabbade, och globalt sett finns sannolikt närmare 20 miljoner sjukdomsfall. Ännu finns inga farmaka riktade mot sjukdomens underliggande orsaker, men intensiv forskning pågår för att utveckla nya läkemedel. Alzheimers sjukdom har […](0 kommentar)

Hjärnsjukdomar med många dimensioner

Stora framsteg har gjorts avseende diagnostik och behandling de senaste decennierna. Samtidigt leder de kognitiva och psykiska symtomen vid dessa sjukdomar till svåra sociala konsekvenser, uttalade handikapp och stort hjälpbehov. Handläggningen kräver därför samarbete mellan specialiteter såsom allmänmedicin, geriatrik, neurologi och psykiatri, i nära samverkan med patient, närstående och kommun. InledningI dag känner alla till […](0 kommentar)

ABC om demenssjukdomar

Hjärnans högre funktioner kan delas in i emotionella, konativa och kognitiva. De emotionella funktionerna reflekterar hjärnans och därmed individens förmåga till känsloliv me­dan de konativa inbegriper funktioner viktiga för vilja, planering och strategi. De kognitiva funktionerna avser bl a minne, perception och språk. Med kognitiv svikt menas att den kognitiva förmågan har sänkts från tidigare nivå. […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»HSAN har pekat på brister som vi har missat«

Ordföranden i Stockholms läkarförening Thomas Flodin sitter också med i Läkarförbundets centralstyrelse, som tidigare under våren avgav sitt remissvar på Patientsäkerhetsutredningens betänkande (se LT nr 18/2009). Förbundets svar var i huvudsak positivt. Men vid ett möte med Stockholms läkarförenings styrelse sa Aud Sjökvist, generaldirektör för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), att läkarna har anledning att […](0 kommentar)

Läkares homeopatiska verksamhet prövas av Regeringsrätten

En specialistläkare i 60-årsåldern har enligt egen utsago använt sig av homeopati i mer än 20 års tid. För drygt tre år sedan beslutade Ansvarsnämnden efter en anmälan från Socialstyrelsen om treårig prövotid för läkaren utifrån bedömningen att han systematiskt använt sig av »en läkekonst som inte ryms inom vad som i Sverige betraktas som […](0 kommentar)

Länsrätten friar läkare

Som Läkartidningen tidigare berättat (LT nr 28/2008) tilldelades en neurolog en erinran av Ansvarsnämnden sedan han efter utredning benämnt en patients besvär med bland annat domningar i händer och fötter som inflammation i nervsystemet. Neurologen hade gjort bedömningen att patienten haft ett skov av MS men valde ändå att »med hänsyn till sjukdomsaktiviteten samt öviga […](0 kommentar)

Att sova med öronproppar under jourtid inte grund för disciplinpåföljd

En patient drabbades av hjärtstopp efter en operation. Akutlarm gjordes via sjukhusets telefonväxel och medicinjouren samt sjuksköterska från akuten anslöt för bistånd vid hjärt­–lungräddning. Anestesijouren infann sig dock inte och nytt larm utgick utan reslutat. Personalen gjorde då en vanlig sökning efter anestesijouren. Under tiden dog patienten. En sköterska och en väktare gick till jourrummet […](0 kommentar)

Flickan fick koncentrerad natriumklorid – sköterskan varnas

Flickan, född i vecka 25 med svår asfyxi (Apgarpoäng 1-1-1), vårdades i somras på neonatalavdelning när en sjuksköterska skulle hjälpa en kollega med infusioner till två barn. Då sköterskan skulle blanda infusionen tog hon av misstag ampuller med Addex-Natriumklorid 4 mmol/ml i stället för natriumklorid 9 mg/ml. Flickan drabbades av hypernatremi, och dagen efter kunde […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Mekanisk hjärtpump alternativ då transplantation är kontraindicerad

Trots modern farmakologisk behandling lider många patienter med hjärtsvikt fortfarande av uttalade symtom. Prognosen vid svår hjärtsvikt är mycket dålig, och 1-årsmortaliteten överstiger 50 procent [1]. I Sverige beräknas mer än 200 000 personer lida av hjärtsvikt, och varje år nyinsjuknar cirka 30 000 personer [2]. Incidensen och prevalensen av hjärtsvikt ökar exponentiellt med åldern […](0 kommentar)

Tumörer i glomus caroticum – en multidisciplinär angelägenhet

Tumörer i glomus caroticum är en form av paragangliom. En annan beteckning är kemodektom, och andra lokalisationer är bulbus venae jugularis, vagusnerven, ganglion tympanicum samt aorta och larynx. Det rör sig om neuroendokrina tumörer som utgår från extraadrenala ganglier inom det autonoma nervsystemet. Oftast är de endokrint icke-aktiva. Cellerna är känsliga för variationer i syrgas- […](0 kommentar)

Droger och desperation i skilda världar

Det är inte oväntat att migration och snabb informationsspridning i vår tid av globalisering kan sprida lokala riskbeteenden till nya populationer. I denna översikt uppmärksammar vi en allvarlig och märklig hotbild – spridningen av katmissbruk via migration från framför allt Somalia och av »hemframställt« metkatinon från syntesrecept på Internet. Trots att missbruken har helt olika […](0 kommentar)

Debatt och brev

Mål och medel för suicidprevention

Vi välkomnar Tord Bergmarks kommentarer till vår debattartikel (LT 17/2009, sidorna 1153-4) om nollvision för suicid inte minst för att de bidrar till ett samtal om denna viktiga fråga. Vi konstaterar att vi är eniga om målet, det vill säga att i så stor utsträckning som möjligt få ner de fortfarande höga talen för personer […](0 kommentar)

Motsägelsefullt om nollvision för självmord

Holm och Sahlin (HS) fastslår i sin artikel om självmorden i Sverige (LT 17/2009, sidorna 1153-4) att självmorden utgör ett nationellt trauma, att de rymmer ett oerhört lidande – inte minst för anhöriga och efterlevande – och att en efterlevandegrupp (SPES) välkomnar regeringens nollvision för självmord. HS belyser också det faktum att självmorden minskat med […](0 kommentar)

Nollvision för självmord ­– vad är alternativet?

De skäl som Holm och Sahlin anger mot regeringens nollvision för självmord (LT 17/2009, sidorna 1153-4) förtjänar en närmare diskussion. 1. Skam och stigmatisering. Det är lätt att sympatisera med att efterlevande till självmordsoffer behöver stöd och ska mötas med empati. Tragiken när en människa tar sitt liv lär dock knappast minska om nollvisionen tas […](0 kommentar)

Uppföljningsstudier som villkor för subvention av läkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har till uppgift att besluta om läkemedel, eller andra varor som kan ingå i läkemedelsförmånerna, ska vara subventionerade. Beslut om subvention ska bygga på läkemedlets kostnadseffektivitet i ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv. Nyttan av läkemedlet ska ställas mot kostnaden, där alla positiva effekter vägs mot kostnader förknippade med läkemedlet. Som villkor för att […](0 kommentar)

TLV granskar kostnader – rekommenderar ej behandling

Lars Linnersten hävdar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket överskrider sitt mandat genom att ge sig in på områden som inte ligger inom ramen för uppdraget. TLV har i uppdrag att bestämma vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånerna och därmed räknas in i högkostnadsskyddet. Antingen får ett läkemedel ingå eller så får det inte göra det. […](0 kommentar)

Läkemedelsverket stödjer klinisk forskning

Utifrån artiklar som nyligen publicerats i LT av Lena Marions (LT 13/2009, sidan 904) och Gun-Inger Mattsson, Carl-Henric Bolldén och Mats Enlund (LT 18-19/2009, sidan 1291) är det tydligt att kliniska forskare i dag upplever att det saknas tid och resurser för att bedriva klinisk forskning. Artikelförfattarna beskriver också särskilda hinder, däribland Läkemedelsverket, som står […](0 kommentar)

Oklarheter om psykoterapins framtid

Det är utmärkt att Birgitta Rydberg i sitt inlägg i LT 17/2009 (sidan 1199) säger sig vilja värna om mångfalden när det gäller psykoterapiinriktningar inom behandling, utbildning och forskning. Det är i linje med vad vi framförde i vår artikel i LT 14/2009 (sidorna 1024-5) med anledning av Socialstyrelsens förslag till riktlinjer vid behandling av […](0 kommentar)

Sjukvården­ – ett industriellt system?

Stig Nyman (KD) skriver i en replik i Läkartidningen (17/2009, sidan 1198) att »… vi behöver gå från en kultur- och gruppbaserad ämbetsmanna- och hantverkskultur till industriella (min kursivering) system för tjänsteproduktion«. Sjukvårdens resurser är begränsade. Vården behöver optimeras för att så många som möjligt ska få glädje av resurserna. Det förstår vi alla. Att […](0 kommentar)

TLV överskrider sitt mandat i genomgång av läkemedel

Hur ska läkarna tolka Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) »Genomgången av läkemedel mot depression« från december 2008 [1]? TLV är ju en statlig myndighet som ska pröva om ett läkemedel ska subventioneras av samhället, och TLV har nu också med sin genomgång beslutat i förmånsfrågan om antidepressiva läkemedel. De nya reglerna började gälla 1 april 2009. […](0 kommentar)

Ledare

Det ljusnar för IPULS

Det är inte bara dagarna som blir ljusare och ljusare denna årstid. Även IPULS går mot ljusare tider. Den nye vd:n Björn-Ove Ljung är på plats, likaså den nya ST-utbildningen och METIS-projektet. Dessutom finns det ett allmänt och ökat intresse för fortbildningsfrågor. Tillsammans med en mycket kunnig personal utgör dessa faktorer en stabil grund för […](0 kommentar)

Mest ros till förslag om klinisk forskning

I förra veckan överlämnade utredningen av den kliniska forskningen sitt slutbetänkande till Utbildningsdepartementet. Läkarförbundet anser att förslagen i huvudsak anger bättre förutsättningar för att bedriva klinisk forskning i Sverige. Ett positivt förslag är att dagens landstingsstyrda universitetssjukhus ombildas till sex universitetsmedicinska centrum (UMC). Dessa skulle ligga i Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. En […](0 kommentar)

Aktuellt

»Vi är friluftsmänniskor – det är nog en förutsättning för att klara jobbet«

Tanya Ni och Igor Tegay är etniska koreaner vars förfäder en gång fördrevs av Stalin, som 1937 lät deportera sovjetiska koreaner till Uzbekistan. Flyttlasset över kontinenter har denna gång skett frivilligt. Med grund- respektive specialistutbildning som läkare från det gamla Sovjetunionen rekryterades de tillsammans med ytterligare en landsman, Sergey Almazov, som undersköterskor till Strömsunds kommun […](0 kommentar)

Bedrövlig ST-situation har vänts till något positivt

Hälsocentralen i Strömsund har lyckats vända en bedrövlig situation för sina ST-läkare till något positivt, konstaterar Spur, som i onsdags i förra veckan för första gången tog ett samlat grepp kring ST-utbildning i ett primärvårdsområde. – Det är en solskenshistoria sammanfattar Johan Berglund, utvecklingen för ST-utbildningen vid hälsocentralen i Ström­sund (se artikeln »Vi är friluftsmänniskor […](0 kommentar)

Ny modell för att inspektera ST-utbildningen

Att Spur presenterar omarbetade riktlinjer för inspektioner av kliniker som har ST-utbildning är en logisk följd av den nya specialiseringstjänstgöringen som gäller från förra hösten. Hela nya ST andas krav på struktur och kvalitetssäkring, vilket också avspeglas i Spur:s riktlinjer. – Vi följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd noggrant i de nya riktlinjerna och vi […](0 kommentar)

Kortare arbetstid engagerade

Några större överraskningar bjöd distriktsläkarnas fullmäktigemöte i fredags inte på, mer än att den inbjudna gästtalaren i år inte hämtats från regeringen. Ylva Johansson, riksdagsledamot (S) och vice ordförande i socialutskottet, redogjorde för socialdemokraternas kommande sjukvårdspolitiska program, där utmaningen identifierats vara hur man i framtiden ska kunna finansiera en god allmän och lika sjukvård utifrån […](0 kommentar)

Kan kvotering lösa bemanningen i glesbygden?

I Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och Norrbotten uppskattas en tredjedel av läkartjänsterna inom primärvården vara vakanta. Svensk förening för glesbygdsmedicin har fått i uppdrag att ta fram en ST med glesbygdsmedicinsk komplettering i allmänmedicin. Förhoppning finns också på ett lektorat vid universitetet i Umeå. Regeringen har utökat tilldelningen av ST-tjänster, men landstingens dåliga ekonomi är ett […](0 kommentar)

Nya dyrare läkemedel nedprioriteras i nya diabetesriktlinjer

Intensivbehandling för att nå en stabilare blodglukosnivå ges hög prioritet. Hög prioritet får också multidisciplinära team för att behandla patienter med svåra fotproblem. Däremot prioriteras nya dyra läkemedel ned. Flera nya dyrare diabetesläkemedel kommit sedan de förra riktlinjerna publicerades. − I vår granskning av studier och genom hälsoekonomiska beräkningar har vi inte kunnat se att […](0 kommentar)

Beredskapen fortsatt hög

– Också spridningen ligger i nivå med vanlig säsongsinfluensa, sa Annika Linde. Det scenario som Annika Linde nu ser som troligt inför hösten är också att det inte blir värre än en vanlig influensasäsong.
 Ett annat scenario är att den nya influensan helt dör ut, men man kan inte heller utesluta att viruset muterar till […](0 kommentar)

Positiva reaktioner på Stendahls förslag

Som Läkartidningen tidigare berättat (LT 12/2009 sidan 838) är ett av förslagen i Olle Stendahls utredning att slå samman de medicinska fakulteterna med universitetssjukhusen och skapa sex universitetsmedicinska centrum, med samlat ansvar för sjukvård, forskning och utbildning. Förebilden kommer från Storbritannien och Nederländerna, där liknande modeller haft en gynnsam effekt på forskningen. Bakgrunden är att […](0 kommentar)

Klen effekt av att mäta blodsocker hos diabetiker

SBU har sammanställt sju studier där denna fråga studerats, omfattande totalt 2 207 patienter med typ 2-diabetes. Patienter som löpande gjorde egna blodsockerkontroller jämfördes med patienter som inte kontrollerade sitt blodsocker. – Det resultat man åstadkom i termer av sänkning av HbA1c var bara 0,26 procentenheter hos de typ 2-diabetiker som mätte sitt blodsocker. Sammanfattningsvis […](0 kommentar)

Notiser

Nominerad ledare

Heidi Stensmyren, andre vice ordförande i Läkarförbundet, är en av 75 kvinnor i åldrarna 20–35 år som nominerats till Framtidens kvinnliga ledare 2009. Hela listan över nominerade offentliggörs den här veckan, samtidigt som vinnaren utses. Chefsorganisationen Ledarna och karriärnätverket Shortcut står bakom utnämningen.(0 kommentar)

Fel arter används när läkemedels miljöeffekter bedöms

Vattenloppor och alger används ofta när man ska bedöma miljörisker med läkemedel. Men det är fel arter för ändamålet, enligt en avhandling av Lina Gunnarsson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Fiskar och grodor har fler målmolekyler som liknar människans och därmed högre risk att påverkas av läkemedels­rester. Miljöriskbedömningar med nya läkemedel borde därför […](0 kommentar)

Svensk-kinesiskt samarbete om antibiotikaresistens

När äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i slutet av april besökte kinesiska regeringsrepresentanter i Beijing, stod en gemensam strategi för att bemöta antibiotikaresistens på dagordningen. Vid mötet deltog experter på området från såväl Kina som Sverige, bland annat från Strama. Samarbetet mellan länderna går ut på att utbyta erfaren­heter och hjälpa varandra, men också om […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här över eller under.(0 kommentar)

LT debatt

Det ska fan vara chef i psykiatrin

Psykiatrin är i blåsväder. Under de senaste åren har ekonomiska och vårdpolitiska krav ändrats vid flera tillfällen på ett sätt som medfört stor osäkerhet för vårdarbetet och vårdkvaliteten. Tjänstemän inom Stockholms läns landsting har formulerat olika kvalitetsmått och kvalitetsvariabler som alla måste uppfyllas för att de psykiatriska sektorerna ska tilldelas de medel som de budgeterats. […](0 kommentar)