Nr 23 2009

Kultur

Här tävlar artisterna om jobb i sjukvården

Artister i brokiga scenkostymer, med instrumenten i högsta hugg, avlöser varandra utanför Dieselverkstans repetitionslokal i Nacka i östra Stockholm. De som står på tur att ställa sig på scenen möter en liten men kräsen publik av »kulturinköpare« från regionens olika sjukvårdsenheter. Det som pågår är en audition för att kvala in i landstingets programkatalog »Kultur […](0 kommentar)

Standardverk inom medicinsk terminologi

Bengt I Lindskog har ägnat sig åt medicinskt ordboksförfattande sedan 1970-talets början. Hans terminologilexikon har länge varit vårt största, även om det inte är alldeles enväldigt. I Sverige är vi bortskämda med ännu ett standardverk, »Medicinska ord« av Bengt Lundh och Jörgen Malmquist. Men, som Olle Kjellin påpekade i sin recension av fjärde upplagan 2004, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Kris för svensk medicinsk forskning?

Det har talats och skrivits mycket om den minskande styrkan i svensk medicinsk forskning. Helt klart är att den i hård internationell konkurrens är mindre framträdande nu än tidigare. Karolinska institutet är det ledande medicinska universitetet i Sverige och erhåller 45 procent av Vetenskapsrådets anslag inom medicin. Det finns olika sätt att mäta vetenskaplig framgång […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Biosimilarprodukter jämförbara med originalpreparaten

I detta nummer av Läkartidningen diskuterar Håkan Mellstedt förtjänstfullt potentiella problem vid bedömning av effekt och säkerhet hos »kopior« av biologiska läkemedel, s k biosimilarprodukter. Läkemedelsverket, som aktivt del­tagit i bedömningen av dessa produkter i det euro­peiska läkemedelssamarbetet, ger här några farmaceutiska och kliniska kommentarer angående denna speciella produktgrupp. EMEA har gett ut riktlinjer Ett biologiskt […](0 kommentar)

Nya Rön

Hög överlevnad hos extremt för tidigt födda i Sverige

Överlevnaden vid extrem prematuritet är högre i Sverige än i andra länder, men den höga överlevnaden är också associerad med relativt hög neonatal morbiditet. Detta visar EXPRESS-studien, tidigare kallad »27- veckorsstudien«, som är ett perinatalt samarbete som engagerat obstetriker och neonatologer i hela Sverige och som även stötts av Socialstyrelsen. Bakgrunden till studien är den […](0 kommentar)

Psoriasis tycks öka risken för hypertoni och diabetes

En amerikansk studie har kopplat förekomst av psoriasis till ökad risk för hypertoni och diabetes hos kvinnor. Rönen presenteras i tidskriften Archives of Dermatol­ogy. Forskare vid Harvarduniversitetet i Boston har gått igenom en omfattande databas med drygt 116 000 kvinnor (Nurs­es’ Health Study) som följdes under perioden 1991–2005. När studien inleddes var kvinnorna mellan 27 och […](0 kommentar)

Gen kopplad till atopisk dermatit identifierad

Forskare från Tyskland har identifierat en gen som ökar risken för att bäraren ska drabbas av hudsjukdomen atopisk dermatit. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Nature Genetics. Författarna har utgått från data från drygt 6 000 individer. Deltagarna utgjordes av både barn och vuxna: en grupp med känd atopisk dermatit, en grupp friska kontroller […](0 kommentar)

Viktnedgång bra för miljön

Att viktnedgång vid övervikt är eftersträvansvärt av medicinska orsaker råder det knappast något tvivel kring. Nu finns det emellertid ännu ett skäl till att gå ned i vikt. En studie presenterad i tidskriften International Journal of Epidemiology visar nämligen att viktnedgång är bra även för miljön. Författarna har tittat på globala uppgifter om människors vikt […](0 kommentar)

Fetma ökar risken för medfödda missbildningar

Fetma är ett globalt folkhälsoproblem med betydande ekonomiska implikationer. En medfödd missbildning kan orsaka intrauterin fosterdöd och innebära ökad morbiditet och mortalitet hos det nyfödda barnet. I en välgjord systematisk översikt och metaanalys, publicerad i JAMA, undersöktes huruvida mammans pregravida övervikt (BMI 25–30) eller fetma (BMI >30) ökade risken för medfödda missbildningar hos fostret. 105 […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Välj rätt metod för kontroll av litiumpatienter

I Medicinsk kommentar i LT 7/2009 (sidorna 420-1) konstaterar författarna bland annat att P-kreatinin »under många år använts för att följa patienter med progredierande njursvikt, och den kliniska erfarenheten av detta är mycket god – – –. Det krävs mycket valideringsarbete för att visa att cystatin C fungerar lika bra i denna situation«. Litium är […](0 kommentar)

Viktiga data för validering av cystatin C

Vi tackar Bendz, Rippe och Olsson för deras inlägg om njurfunktionsuppföljning av litiumbehandlade patienter, vilket ger oss möjlighet att utveckla en del av våra synpunkter. De data som de presenterar utgör en del i det nödvändiga valideringsarbete som behövs för att kunna bedöma cystatin C:s roll vid uppföljning av olika patientgrupper.   Även om vi […](0 kommentar)

Synpunkter och frågor kring elektiv ventilation

Författarna redovisar ingående olika aspekter på elektiv ventilation (EV) [1]. De har själva en positiv inställning och vill bidra till fortsatt debatt, som kan leda till att elektiv ventilation kan användas i ökande omfattning i Sverige och öka antalet organdonatorer och donerade organ. Jag delar till fullo författarnas uppfattning men har några kommentarer. »Intensivvårdens mål […](0 kommentar)

Viktigt klargöra när elektiv ventlilation får bedrivas

Självklart är det så som Göran Settergren skriver: patienter som avlider i hjärtstillestånd på en vanlig vårdavdelning utvecklar även de sekundärt en total hjärninfarkt – men döden kommer i dessa fall inte att konstateras med direkta (hjärnrelaterade) kriterier, utan med indirekta. Idén med elektiv ventilation är att fler patienter avlider på intensivvårdsavdelning i en diagnostiserad […](0 kommentar)

Undersök vibrationssinnet inom vid flera frekvenser

I en ABC-artikel om vibrationsskador förmedlar Pia Rehfisch och Robert Wålinder nyttig kunskap om vibrationsskadornas natur och den stora betydelsen av tidig diagnostik [1]. Den känselnedsättning som ofta ses i handen är irreversibel och måste upptäckas tidigt om profylaktiska åtgärder ska kunna sättas in. Risken är annars stor att det utvecklas ett hand–armvibrationssyndrom (HAVS) [2]. […](0 kommentar)

Vibrationsskador kräver kvantitativ testning

Eftersom den vaskulära skadan av vibrationer är lättare att beskriva anamnestiskt och statusmässigt än den neurologiska skadan, finns det ibland anledning att skärpa diagnostiken avseende neurologisk skada, som kan omfatta såväl motoriska som sensoriska funktioner. Motorisk funktion testas genom gripstyrka, koordination och test av (fin)motorik. Sensorisk neuropati testas via beröringssinne, tryck, vibration, värme, kyla och […](0 kommentar)

Slutreplik om läkarassisterat självvalt livsslut

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett rådgivande organ till regeringen i medicinskt etiska frågor. Det är sammansatt av ledamöter och sakkunniga. Ledamöterna är politiker från olika partier, de sakkunniga representerar olika organisationer eller är utsedda på grund av sin sakkunskap. Frågan om vård i livets slutskede har diskuterats i SMER vid många tillfällen genom åren. […](0 kommentar)

Högdos av tiazid gynnar bara industrin

Debatten om effekter »beyond blood pressure« har pågått i vågor under flera år, och de flesta är i dag överens om att vissa läkemedel och vissa kombinationer tycks vara bättre än andra. Detta är något som även Curt Furberg tar upp i sitt senaste inlägg [1]. Furberg tar också upp faran med att tala om […](0 kommentar)

Berglund missvisande eller inkorrekt

1. Det behövs ingen extrapolering av klortalidoneffekten till hydroklortiazid. Publicerade data från kliniska prövningar visar att medlen är likvärdiga. Enda skillnaden är att hydroklortiaziddosen ska vara dubbelt så hög. 2. Data från ALLHAT bekräftar att en fjärdedel av patienterna hade blodtrycket kontrollerat efter 5 år med ett diuretikum och ytterligare en fjärdedel med en ACE-hämmare. […](0 kommentar)

Centralisera resurserna kring sällsynta sjukdomar

Inom EU har förslag väckts om att inrätta enheter för vård av patienter med sällsynta sjukdomar. Skälet är att patienter som lider av dessa, ofta komplicerade och vanligen livslånga sjukdomar ofta blir felaktigt omhändertagna på grund av bristande kompetens. Vid särskilda enheter är det möjligt att samla den expertis som fordras för en adekvat behandling […](0 kommentar)

Hitler – självupptagen snarare än självförsjunken

Karl XII lyfts fram som en annan känd person som misstänkts ha haft Aspergers syndrom. En avgörande skillnad mellan honom och Hitler är att Hitler inte ärvde en tron utan lyftes fram som ledare för sin gåva som kommunikatör. Till skillnad från dem som motvilligt klingar i glasen och harklar sig var Hitler en talare. […](0 kommentar)

Tiger missförstår Aspergers syndrom

Hitler är svår att förstå sig på. Det tycker åtminstone jag. Psykiatri ensamt kan knappast förklara hans politiska (ill)gärning, än mindre neuropsykiatri och allra minst någon specifik diagnos. Aspergers syndrom (AS) är avgjort inte svaret på frågan vari Hitlers ondska bestod. En djupare förståelse av Hitler kräver säkert bidrag från flera discipliner, som politisk historia, […](0 kommentar)

Rück bör utvärdera tidigare resultat av djup hjärnstimulering

I Läkartidningen 7/2009 kommenterar Christian Rück [1] under vinjetten »Nya rön« en nyligen publicerad studie från Frankrike om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS) av subtalamiska kärnan vid tvångssyndrom [2]. Rück nämner i sitt inlägg att »världens första DBS-behandling för OCD [obsessive compulsive disorder, min anm] genomfördes i Sverige av Björn Meyerson för mer än […](0 kommentar)

Rikta frågan om djup hjärnstimulering åt rätt håll

Jag kommenterade nyligen i Läkartidningen en studie från Frankrike av Mallet med flera [1] om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Min uppfattning är att alla patienter som genomgår DBS för tvångssyndrom och andra experimentella indikationer bör rapporteras i referee-granskade publikationer. Dessutom bör inga operationer ske utanför studier och alla studier bör före studiens start […](0 kommentar)

Ekonomiska myndighetsbeslut går före läkarens bedömning

Att självständigt besluta vilket läkemedel en patient ska behandlas med är en krympande del av en läkares vardag. Läkarens professionella bedömning av den enskilda patientens behov får allt mindre betydelse. Ordination av läkemedel håller på att flyttas över till budgetansvariga tjänstemän med färdiga »patientmallar«. Krasst uttryckt: Den som kan slå i en bok kan också […](0 kommentar)

Fel utesluta det mest kostnadseffektiva alternativet

I de fall patienterna tolererar simvastatin 20–40 mg ska självklart det billigare och lika effektiva alternativet förskrivas. Problemet med TLV:s beslut att inte subventionera Lipitor 10 mg är att myndigheten helt bortser från den grupp patienter som inte tolererar simvastatin och som samtidigt behöver en mer kraftfull lipidsänkning än vad pravastatin kan åstadkomma. Om TLV […](0 kommentar)

Lipitor 10 mg kan ingå om Pfizer sänker priset

Vad gäller kostnaden för att ställa om patienter från Lipitor 10 mg till simvastatin har TLV i beslutet om Lipitor redovisat att vi uppskattar denna kostnad till en tredjedel av den kostnad som Pfizer angett. Enligt TLV:s beslut är följande läkemedel som används vid blodfettsrubbningar subventionerade även i fortsättningen (för läkemedel med begränsad subvention anges […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Fullt möjligt minska kostnaderna för behandling av hypertoni

Hypertoni är mycket vanligt i befolkningen och en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulär sjukdom. SBU uppskattade 2004 att det fanns 1,8 miljoner personer i Sverige med högt blodtryck och att 1,4 miljoner av dessa hade en sådan kardiovaskulär risk att de borde ha läkemedelsbehandling för att sänka blodtrycket [1]. Obehandlad eller dåligt behandlad hypertoni […](0 kommentar)

Initial handläggning av öppna underbensfrakturer

En öppen fraktur är en skada med förbindelse mellan frakturen och den yttre miljön, vilket kan leda till kontamination. Vid öppen underbensfraktur är risken för infektion och komplikationer ökad. I Sverige är incidensen av öppna tibiadiafysfrakturer ca två per 100 000 invånare och år, med en medelålder för män på 28 år och för kvinnor […](0 kommentar)

Biosimilarprodukter – billigare version av biologiska läkemedel

Rekombinant DNA-teknologi har skapat möjligheter för fram­ställning av biologiska läkemedel, en ny generation läkemedel som har revolutionerat dagens behandling inom en lång rad terapiområden [1]. Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på preparat vars aktiva substans är framställd av eller har ursprung i en levande organism. Dessa läkemedel har en betydande roll för behandlingen av t ex […](0 kommentar)

Darwins principer styr utvecklingen av A/H1N1

En för människor ny influensa, A/H1N1, har spritts över världen och kan komma att orsaka en pandemi. Som nästan alla kända pandemivirus har det nya influensaviruset överförts till människan från grisar. Alla kända influensapandemier har haft olika förlopp och orsakat olika svår sjukdom. Det är omöjligt att säga exakt hur det nya viruset kommer att […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

För långsam handläggning vid förlossning ger en erinran

En 35-årig kvinna var gravid med sitt andra barn. Den första förlossningen hade varit både smärtsam och utdragen fick avslutas med sugklocka. Kvinnan var mycket orolig att denna förlossning skulle bli likadan, men hade efter samtal med barnmorska beslutat att föda vaginalt med löfte att få smärtlindring i ett så tidigt skede som möjligt. Förlossningen […](0 kommentar)

Kvarstående placentadel orsakade störtblödning

En drygt 30-årig kvinna inkom till förlossningsavdelningen efter fullgången förlossning på grund av vattenavgång. Förlossningen avlöpte normalt och placenta kom spontant utan dragning. Vid inspektion misstänkte dock barnmorskan att det kunde fattas en bit av moderkakan varför hon kallade på läkaren. Läkaren såg att placentan var komplett förutom möjligtvis i kanten där en kvadratcentimeterstor defekt […](0 kommentar)

Försök med tångförlossning ger en varning

En drygt trettioårig förstföderska hade en utdragen början på förlossningen. Under första dygnet kontrollerades hon på förlossningsavdelning vid ett par tillfällen men fick åka hem för att vänta ytterligare. När hon inkom till förlossningsavdelningen en tredje gång var hon öppen cirka 6 centimeter och värkarbetet bedömdes som etablerat. Värkarna avtog emellertid under de närmaste timmarna […](0 kommentar)

Tolv dragningar och tre klocksläpp ger en varning

En 31-årig förstföderska inkom till förlossningsavdelningen vid midnatt med vattenavgång och värkar efter fullgången graviditet. Inget värkarbete kunde påvisas men hon lades in. Förlossningen fortskred inte, varför värkstimulerande dropps sattes på eftermiddagen dag två. Förlossningen gick nu långsamt framåt och cirka 12 timmar senare påbörjade förlossningsläkaren vakuumextraktion trots att huvudet inte passerat spinalutskotten. Nästan en […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Utredning av misstänkt betalaktamöverkänslighet

Vid misstanke om kontaktallergi och/eller fördröjda överkänslighetsreaktioner kan i vissa fall epikutantest (så kal­lat lapptest) utföras på dermatologisk/yrkesdermatologisk klinik. Vid misstanke om snabba överkänslighets­reaktioner, till exempel astma, urtikaria och anafylaxi i nära anslutning till läkemedelsintag, rekommenderas i första hand pricktest och/eller in vitro-metodik för påvisande av specifika IgE-antikroppar. I dagsläget finns in vitro-metodik för rutinbruk […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Omskärelsens krokiga väg

År 2001 tillkom en lag som skulle reglera omskärelsen i Sverige (omkring 40 judiska, 3 000 muslimska och ett okänt antal afrikanska pojkar). Den föreskrev bl a adekvat bedövning, att ingreppet skulle göras av läkare (lekmän med särskilt tillstånd för barn under 2 månader), och att medgivande måste ges av bägge föräldrarna samt barnet (sic!). Sedan dess […](0 kommentar)

Lyckad introduktion för ungerska läkare

På Läkarförbundets fullmäktigemöte 2008 diskuterades att läkare med utländsk grundutbildning borde få en bra introduktion till svensk sjukvård. I Läkartidningen nr 51-52/2008 (sidorna 3712-5) beskrivs att ILIS, Internationella läkare i Sverige, tagit fram en kurs för utländska läkare som är nya i den svenska sjukvården. Vi är två nyligen pensionerade, men fortfarande yrkes­aktiva allmänläkarkollegor som […](0 kommentar)

JUPITER-studien lyfter fram primärprevention

Jag ser två väsentliga framsteg med JUPITER-studien [1]. Den har ställt ett nytt instrument till klinikerns förfogande i identifieringen av högriskpersoner. Därmed torde vi bättre kunna identifiera de personer som skulle kunna tillgodogöra sig aktiva preventiva åtgärder mer kostnadseffektivt. En bättre träffsäkerhet skulle erhållas i beslut om läkemedelsbehandling i primär prevention. För det andra visar […](0 kommentar)

Nollvision skapar nya tabun

Vi är glada över att vår ursprungliga artikel lett till en spännande debatt. Debatten handlar inte – som man kanske kan förledas att tro – om att ge upp preventivt tänkande och acceptera den nuvarande allvarliga situationen med ett stort antal onödiga, undvikbara dödsfall i suicid. Vi ville peka på riskerna med en nollvision. Vården […](0 kommentar)

Psykiatrins chefer och nya styrningsideal

Daniel Frydman skriver i LT 20/2009 (sidorna 1337-8) att han som medicinskt ansvarig överläkare för en psykiatrisk jour- och öppenvårdsmottagning de senaste två och ett halvt åren har fått bedriva arbetet i enlighet med föränderliga riktlinjer. Arbetsmoment har ändrats eller lagts till enligt beställarkrav. Detta administrativa jobb har tagit tid från patientarbetet samtidigt med krav […](0 kommentar)

Även äldre med polyneuropatismärtor bör få chans till smärtlindring

Vi vill uppmärksamma en angelägen grupp patienter som inte tycks få den smärtlindring de borde få med dagens behandlingsmöjligheter. När vi nyligen sökte patienter till en studie gällande behandling av smärtsam polyneuropati (SPN) såg vi att det inte är ovanligt att denna form av smärta inte behandlas i önskvärd utsträckning. Vi fick ett stort antal […](0 kommentar)

Förlegat om bipolär sjukdom

Ann Heberleins bok om sitt liv med psykisk sjukdom, »Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva«, har med all rätt fått stor uppmärksamhet i massmedierna och är sannolikt väl känd bland allmänheten. Boken recenserades i Läkartidningen 18–19/2009 (sidorna 1300-1). Snarare än att recensera boken och tillföra ett medicinskt perspektiv ägnade sig dock recensenten, […](0 kommentar)

Det finns något som heter »både och«

Åter detta skyttegravskrig. inom psykiatrin. Det finns något som heter »både och« Låt mig påpeka att jag aldrig ställt mig negativ till piller. Det har jag själv skrivit ut kilovis. Men om Heberlein fått antidepressiva sedan 1991 och ändå skriver en sådan bok så kunde man kanske prova även med annan behandling, t ex psykoterapi, som […](0 kommentar)

Nya attityder efterlyses

När Stig Nyman i LT 17/2009 (sidan 1198) svarar mig och försvarar sitt pamflettartade uttalande om framtidens sjukvård är tonen delvis en annan, då han nu svänger om och markerar behovet av samarbete med professionen, vilket är bra. Vi känner dock på många håll inom den offentliga sjukvården stor frustration beroende på en politisk ledning […](0 kommentar)

Ledare

Resistenta bakterier hotar folkhälsan

Upptäckten av penicillin och andra antibiotika är en av de viktigaste milstolparna inom läkekonsten. I början användes de för att rädda liv, men re­spekten för dessa potenta läkemedel har successivt minskat. Tyvärr används de numer inte sällan till infektioner som oftast läker av sig själva. Även – mer eller mindre medvetet – mot infektioner som […](0 kommentar)

LT debatt

HSAN:s dom – ett bakslag
för säkrare vård

I Läkartidningen 20/2009 (sidan 1402) refereras HSAN:s beslut avseende förväxling av Addex-Natriumklorid 4 mmol/ml (Fresenius Kabi) och Natriumklorid Fresenius Kabi 9 mg/ml vid beredning av en infusionslösning till ett för tidigt fött barn. Förväxlingen orsakade hypernatremi. Dagen efter drabbades barnet av en omfattande bilateral hjärnblödning, vars samband med förväxlingen är osäker. Sjuksköterskan som beredde infusionslösningen tilldelades […](0 kommentar)

På Buddenbrooks tid – och nu?

I Thomas Manns »Buddenbrooks« (Albert Bonniers Förlag, 2008; övers Ulrika Wallenström) skildras gripande den åldriga konsulinnans sista tid. Handlingen tilldrar sig på 1860-talet. I finalstadiet, när allt hopp är ute, bönar och ber patienten om lindring: »Jag kan inte… Något att sova på! ––– Mina herrar, av barmhärtighet ! något att sova på …! ––– […](0 kommentar)

»Jungfru Maria« och betydelsen av individuell medicinering

För många år sedan sökte jag som ganska nybliven medicine kandidat vikariat på Ulleråkers mentalsjukhus i Uppsala för brödfödans skull. Jag fick anställning som underläkare på den geriatriska kliniken. Några psykiat-riska kunskaper erfordrades inte. Det hade jag inte heller. Min uppgift blev att, när den andra underläkartjänsten inte var tillsatt, ha tillsyn över kanske 500 […](0 kommentar)

Aktuellt

Annika Linde varnar
för fortsatt virushot

Då hoten tornar upp sig om annalkande allvarliga influensapandemier med nya typer av virus är Annika Linde, chef för avdelningen för epide­miologi på Smittskyddsinstitutet och sedan 2005 statsepidemiolog, ett självklart val för journalister på jakt efter expertkommentarer. Som statsepidemiolog har hon fått hantera två sådana situationer: fågelinfluensan, A/H5N1, som dominerade larmrapporterna i mass­media 2006, och […](0 kommentar)

Lagförslag att rehab ska ingå i vårdgarantin

Ett tredje delbetänkande i utredningen »Patientens rätt« överlämnades på torsdagen i förra veckan till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson »Bättre samverkan, några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring« (SOU 2009:49). Medicinsk rehabilitering föreslås likställas med övrig hälso- och sjukvård. Det innebär att den ska omfattas av vårdgarantin. – Tidigare har rehabilitering kommit som en sista utväg […](0 kommentar)

Nytt försök få med företagshälsan

De strandade försöken om att involvera företagshälsovården i den förvärvsarbetande befolkningens primärvård förhandlas nu om (se LT 7/2009, sidorna 416-7). Företagshälso­vården frikopplas från landstingens vårdval. Målet är dock fortfarande att erbjuda tidigt stöd i sjukskrivningsprocessen. Sjukskriven väntas komma få hämta intyg om arbetsförmåga hos primärvård eller företagshälsovård från dag ett vid sjukanmälan. – Vi arbetar vidare […](0 kommentar)

Uppsala universitet förnekar att student stängts av

Sedan Landstinget i Uppsala län fått klart för sig att mannen, som dömdes för ett uppmärksammat mord på en fackföreningsman 1999, antagits till läkarutbildningen meddelade man med hänvisning till ett utlåtande från Socialstyrelsen att man inte tänkte bereda praktikplats för studenten. Motiveringen var att det skulle kunna skada förtroendet för vården. Universitetet vände sig då […](0 kommentar)

MSF och Sylf besöker utlandsstuderande

En tredjedel av Sveriges medicinstudenter läser i dag sin utbildning utomlands (se LT nr 44/2008 sidorna 3096-102). Fram tills alldeles nyligen har denna grupp saknat facklig hemhörighet. Med den nya avdelningen MSF-utland, som startade i höstas, gör fackliga företrädare under våren en informations- och rekryteringsturné till utbildningsorter utomlands. Urvalet av orter bestäms av att det […](0 kommentar)

Notiser

Läkarförbundet blir medlem i nätverket HIFA

Läkarförbundet ansluter sig till kampanjen och kunskapsnätverket Health care information for all 2015, HIFA2015. Det beslutade förbundets centralstyrelse den 28 maj. Syftet med kampanjen är att reducera antalet dödsfall som, med rätta baskunskaper, skulle kunna förhindras genom enkel och billig intervention. I dag beräknas det att tiotusentals personer dör varje dag helt i onödan, exempelvis […](0 kommentar)

Johan Carlson ny chef för Smittskyddsinstitutet

Johan Carlson är för närvarande chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning och har dessförinnan varit chef för smittskyddsenheten vid samma myndighet. På Smittskyddsinstitutet har han tidigare arbetat som överläkare vid epidemiologiska enheten. Johan Carlson är infektionsläkare och docent i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.(0 kommentar)

Rättelse

Fel om mate

I artikeln »Skålhett te ökar cancerrisken« i Läkartidningen 2009;106(21):1463 angavs att drycken mate är alkoholhaltig. Så är inte fallet. Mate innehåller inte alko­hol. Läs artikeln Skålhett te ökar cancerrisken(0 kommentar)

Endast på webben

Mer debatt på webben

Slutreplik om läkarassisterat livsslut Daniel Brattgård, Niels Lynöe, Barbro Westerholm Ekonomiska myndighetsbeslut går före läkarens bedömning Mats Eriksson, Johan Jendle, Anders Sjöberg, Patrik Tydén Pfizer: Uteslut inte det mest kostnadseffektiva alternativet Johan Brun, Åke Ohlsson-Önerud, Nikolaj Sörensen Replik: Lipitor 10 mg kan ingå om Pfizer sänker priset Axel Edling Välj rätt metod för kontroll av […](0 kommentar)