Nr 24 2009

Kultur

Stridspiloten som var fena på barnböcker och rehab

Den synnerligen framgångsrike författaren av barnböcker och skräcknoveller Roald Dahl har också gett bidrag av klinisk betydelse till neurokirurgins och rehabiliteringens utveckling [1]. Med hjälp av sin speciella personlighet och dramatiska livserfarenheter blev detta möjligt för honom utan någon som helst medicinsk skolning. Dahl föddes 1916 i Wales, där hans enarmade fader byggt upp en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Depression under graviditet – större risk att inte behandla

Vad är mest skadligt för barnet ­– moderns depression eller en läkemedelsbehandling under graviditeten? Vi vet att obehandlad depression hos modern kan störa den neurokognitiva utvecklingen hos barnet och har förknippats med för tidig börd. Samtidigt vet vi att även behandling med antidepressiva läkemedel kan påverka det växande fostret, och vissa studier rapporterar ökad risk […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Dagens målvärden vid diabetes inte självklara för äldre-äldre

Målen för HbA1c, blodtryck och lipider har skärpts år från år; i dag är målvärdena för HbA1c 5–6 procent, blodtryck 130/80 mm Hg och S-kolesterol(0 kommentar)

Nya Rön

Bilpendling men inte snusning ökar risken för hjärtinfarkt

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärtinfarkt. Detta har visats framför allt i studier som fokuserat på fysisk aktivitet på fritiden, medan betydelsen av fysisk aktivitet på arbetet är mer oklar. Få studier har undersökt den separata effekten av fysisk aktivitet till och från arbetet på hjärtinfarktrisken. Snusningens betydelse för hjärt–kärlsjukdom är kontroversiell. I studien […](0 kommentar)

Ökad demensrisk av hypoglykemiepisoder

Episoder av hypoglykemi ökar risken för demens hos personer med typ 2-diabetes. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften JAMA. Författarna har utgått från en kohort som omfattade 16 667 personer med typ 2-diabetes och en snittålder på 66 år (55 procent män och 45 procent kvinnor). Under tidsperioden 1980 till 2002 […](0 kommentar)

Frontal hjärnaktivitet kan påverka arbetsminnet

Arbetsminnet är vår för­måga att bibehålla och behandla information under de korta tidsintervall som krävs för att utföra olika mentala operationer. Arbetminnets kapacitet (antalet saker man kan hålla i arbetsminnet) är relaterad till intelligens och koncentrationsförmåga, och en lägre arbetsminneskapacitet är en viktig kom­ponent i bland annat ADHD. Forskning har visat att hjärnaktivitet i hjässloben […](0 kommentar)

Alzheimergen kopplad till ändrad aktivitet i hjärnan i unga år

Genen APOE (epsilon)4 (apolipoprotein E e4) har kopplats till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Nu visar en brittisk studie att individer som bär på genen har annorlunda aktivitet i de regioner i hjärnan som är centrala för minne och inlärning. Den avvikande aktiviteten kan ses redan i 20-årsåldern, alltså många år innan sjukdomen normalt bryter […](0 kommentar)

Fler barn i USA får farmaka för diabetes och hypertoni

Allt fler amerikanska barn och ungdomar får farmakologisk behandling för diabetes och hypertoni. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Archives of Pediatric and Adolescent Medicine. Författarna har undersökt receptförskrivningen månadsvis till barn och ungdomar i åldrarna 6 till 18 år under perioden 2004 till 2007. Data har inhämtats från ett omfattande register inom […](0 kommentar)

Nya kandidatgener för autism

Den genetiska bakgrunden till autism är ett forskningsfält som tilldrar sig allt mer intresse. I två studier presenterade i Nature har ett nytt intressant område i genomet identifierats som kopplats till autism. I den första har författarna utgått från en kohort på 3 101 individer från 780 familjer där en eller fler familjemedlemmar varit drabbade av […](0 kommentar)

Oklart om NSAID skyddar mot demens eller inte

Studier talar för att NSAID skulle kunna förhindra demens. Nu visar en studie i Neurology att detta dessvärre inte verkar stämma. Författarna har tittat på ett material omfattande 2 736 individer över 65 år med en genomsnittlig ålder på 75 år. Deltagarna följdes under tolv år avseende demens. Uppgifter om förskrivna läkemedel och hur mycket av […](0 kommentar)

Lancet varnar för medicinska effekter av klimatförändringen

Att miljöfrågan blivit het råder det givetvis inget tvivel om. I vilken utsträckning havsnivån, medeltemperaturen och världens glaciärer påverkas av den globala uppvärmningen är frågor som debatteras livligt och som utforskas intensivt. Intresset för de medicinska konsekvenserna är dock betydligt mindre, konstaterar Lancet, vars grundtes är att klimatförändringen kommer att slå hårdast mot jordens fattiga […](0 kommentar)

Antibiotika förstahandsval vid appendicit i Göteborg

Undersökningen, publicerad i tidskriften British Journal of Surgery, är genomförd på tre sjukhus i Göteborgsområdet under åren 2006–2007. Studien designades för att svara på frågan om antibiotika är en lämplig behandling för oselekterade patienter äldre än 18 år, med en hög sannolikhet för blindtarmsinflammation, oavsett risken för perforation. 369 patienter randomiserades. Av de 202 patienter […](0 kommentar)

Endast på webben

Beslut om åtal dröjer

Tidigast i slutet av juli kan ett beslut om huruvida åtal ska väckas i fallet med den dråpmisstänkta narkosläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus komma. Alla förhör är ännu inte hållna, och åklagaren väntar också på »en del annat material«. Flera gånger har tidpunkten för beslutet flyttats fram, och Peter Claesson, chefsåklagare och förundersökningsledare, förklarar det […](0 kommentar)

Den nya influensan A/H1N1 är en pandemi

Den nya influensan A/H1N1 har nu spridit sig i så stor omfattning över världen att vidare spridning bedöms som oundviklig, och på basis av den evidens som finns är de vetenskapliga kriterierna för en pandemi uppfyllda. Därför beslutade WHO:s generalsekreterare Dr Margaret Chan att höja från fas 5 till fas 6 på torsdagen den 11 […](0 kommentar)

Den nya influensan A/H1N1klassad som pandemi

Den nya influensan A/H1N1 har nu spridit sig i så stor omfattning över världen att vidare spridning bedöms som oundviklig, och på basis av den evidens som finns är de vetenskapliga kriterierna för en pandemi uppfyllda. Därför beslutade WHO:s generalsekreterare Dr Margaret Chan att höja från fas 5 till fas 6 på torsdagen den 11 […](0 kommentar)

Avtal om asylsjukvård hävs

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning konstaterar, efter att ha tagit del av en medicinsk revisionsrapport, stora brister i patientsäkerheten och i den medicinska ledningsfunktionen. »Läkarkompetensen har inte varit tillräcklig. Arbetsuppgifter har överlåtits till personal som inte haft erforderlig kompetens och smittskyddslagen har inte följts.« Det var i slutet av januari som Socialstyrelsen offentliggjorde mycket allvarlig kritik […](0 kommentar)

Karolinska skär ned utan att säga upp

Ingen fast anställd personal behöver sägas upp, men totalt 600 tjänster och 450 miljoner kronor ska sparas in. Ett hundratal, framför allt undersköterskor, kan behöva omplaceras. Hur många läkartjänster som berörs av anställningsstoppet är oklart. Sjukhusledningen vid Karolinska universitetssjukhuset lade i början av året ett varsel om 600 tjänster för att klara ekonomin, se LT […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Unga patienter – gamla knän

Artros är den vanligaste ledsjukdomen [1], och den kan drabba alla leder, med klassiska symtom i form av ledsmärta och nedsatt funktion. Artros drabbar inte bara ledbrosket, utan sjukliga förändringar sker också i subkondralt ben, menisker, ledband, ledkapslar och muskler. I senare skeden av sjukdomen uppträder typiska förändringar synliga vid röntgenundersökning av belastat knä, såsom […](0 kommentar)

Fördel minska diabetes­behandling hos svårt multisjuka med lågt HbA1c

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att god glyk­emisk kontroll har betydelse för att minska risken för att drabbas av både mikro- och makrovaskulära komplikationer vid typ 2-­dia­betes. Nyttan av intensiv behandling av glukosvärdena föreligger dock bara i de fall prevention fortfarande är meningsfull för den enskilde individen. I en tidigare svensk studie av äldre […](0 kommentar)

Iliopsoasabscess – svår att misstänka, lätt att diagnostisera

Psoasabscess, eller iliopsoasabscess (IPA), är ett tillstånd som lätt förbises. Det är ovanligt och ofta misstänks initialt andra kirurgiska eller ortopediska tillstånd, såsom ischias, pyelonefrit eller uretärsten [1]. Med denna fallbeskrivning vill vi aktualisera patofysiologin, diagnostiken och behandlingen vid iliopsoasabscess. Fallbeskrivning Patienten var en 21 år gammal man med Crohns sjukdom, diagnostiserad i november 2004 […](0 kommentar)

ABC om Ovarialcystor

Kvinnor med ovarialcystor kan uppvisa vitt skilda symtom och blir därför patienter inte bara hos gynekolog utan också hos allmänläkare, internmedicinare och kirurg. I en ultraljudsstudie av slumpvis utvalda kvinnor i åldern 25–40 år uppvisade 8 procent av dessa en avvikande bild av ovarierna [1]. För gruppen postmenopausala kvinnor var motsvarande frekvens 7 procent. Under […](0 kommentar)

Nedre luftvägsinfektioner i primärvården

Patienter med nedre luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården. Vanligast är luftrörskatarren, det vill säga akut bronkit, som är självläkande, men som kan orsaka besvärlig hosta. Allvarligast är lunginflammation, som fortfarande är en sjukdom som kan leda till död. Barn 30), blodtryck (65 år. Varje markör får 1 poäng, och sjukhusvård bör övervägas om patienten får […](0 kommentar)

LT debatt

Ska kvinnan vara nykter när hon försöker bli gravid?

Det är känt sedan länge att alkoholintag under graviditet kan skada fostret, och de flesta kvinnor slutar också att dricka alkohol när de upptäcker att de är gravida. Mer än hälften upptäcker dock sin graviditet först efter sjätte graviditetsveckan och fortsätter dricka alkohol fram till dess [1]. Senare års forskning visar att även dessa första […](0 kommentar)

Äras den som äras bör

Sedan flera år har Läkartidningen tämligen regelbundet publicerat uppskattade resuméer av vetenskapliga artiklar av påtagligt nyhetsvärde och intresse för medicinskt handlande. I Läkartidningen 20/2009 (sidan 1352) ingår ett välskrivet och från innehållssynpunkt korrekt inlägg av kollegan och frilansjournalisten Anders Hansen om upptäckten att närmare hälften av hjärtats celler återbildas efter födelsen. Ännu hos en 70-åring […](0 kommentar)

Debatt och brev

Antibiotika vid akut bronkit är både onödigt och riskabelt

Den svenska läkarkåren har internationellt sett tagit stort ansvar för en rationell antibiotikaförskrivning. Sverige har också ett relativt gynnsamt resistensläge – än så länge. Vid akut bronkit sker dock en kraftig överbehandling med antibiotika och en omotiverat hög förskrivning av doxycyklin. Vi måste fortsätta att slå vakt om våra antibiotika och minska onödig medikalisering av […](0 kommentar)

Elevvården i Stockholm ständigt i stöpsleven

Ewa Måre tar upp elevvår den och speciellt hur sexualfrågor hanteras i svenska skolor (Elevvården i stöpsleven; LT 14/2009, sidan 1029). Jag vill komplettera hennes kloka inlägg med två belysande historiska tillbakablickar. Vid Stockholms skolhälsovård inrättades 1970 en centralt belägen sexualrådgivningsbyrå för skolungdomar, den första i Sverige. Tio år senare utvecklades den till Ungdomsmottagningen vid […](0 kommentar)

Hennatatuering kan bli livslångt problem

Många barn och vuxna får problem med eksem, kroniska inflammationer och allergier, till och med akuta sjukhuskrävande reaktioner av hennatatueringar. Det är vanligt att man skaffar sig hennatatueringar utomlands på sommarsemestern. Utbudet av »tatuerare« är ofta stort, priset relativt lågt, och det kan kännas lite kul och tufft med en semestertatuering. Så lagom kul sedan […](0 kommentar)

Daglig praxis en olaglig handling?

Radiolog förevisade röntgenbilder – fick dagsböter. Kandidat läste patientjournaler – stängdes av från läkarprogrammet. Hela kliniken fick samhällstjänst – hade gått på morgonmöte. Rubrikerna är påhittade men beskriver handlingar som faktiskt kan vara olagliga. Nedan redogör jag för hur jag kommit fram till det. Vid ett utbildningstillfälle 27 februari 2009 för AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus […](0 kommentar)

Salzer har misstolkat svaren

Patientdatalagen (PDL) är en tillgänglighetsreform. Lagen ska öka möjligheterna till att patientuppgifter finns tillgängliga där patienten behöver vård. Syftet är att detta ska öka patientsäkerheten samtidigt som respekten för patientens integritet upprätthålls. Därför är det olyckligt att Jonatan Salzer har misstolkat mina svar till honom. Hälso- och sjukvården gagnas inte av att yrkesutövare blir rädda […](0 kommentar)

Kvalitetsregister behövs

Åke Thörn skriver i ett debattinlägg i Läkartidningen 21/2009 (sidorna 1494-5) att kvalitet är en fråga för professionens omdöme och ifrågasätter att kvalitet överhuvudtaget kan mätas. Han efterfrågar Läkarförbundets syn och vill att vi besvarar frågan om huruvida kvalitetsregister kan värdera vårdkvalitet. Vad är då vårdkvalitet? Är det patientens värdering eller är det de professionellas […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Rimligt med årskontroller av fenytoin även om patienten mår bra«

Torbjörn Tomson är professor i neurologi, med särskild inriktning mot epilepsi. Han poängterar att den optimala dosen av ett anti­epileptikum är personlig. – Patienter behöver olika doser, de uppnår olika koncentrationer på given dos, säger han. Enligt Torbjörn Tomson är en bra väg att gå att först pröva ut en dos som ger önskvärd effekt och […](0 kommentar)

Homeopatdoktorn prövas i kammarrätten

Regeringsrätten har beslutat att det var fel av kammarrätten att inte ta upp ett fall som gällde en läkare som föreskrivits prövotid av HSAN då han använt sig av homeopati (se LT nr 20/2009). Läkaren överklagade prövotidsbeslutet till länsrätten, som slog fast HSAN:s beslut. Detta överklagades till kammarrätten som dock inte gav prövningstillstånd i ärendet. […](0 kommentar)

Hyrläkarsystemet orsak till biverkningsrelaterad demens

I höstas skulle en då 86-årig kvinna skrivas in i landstingets palliativa team efter att en längre tid vårdats av de anhöriga i hemmet med hemsjukvården inkopplad. Den sedan flera år dementa kvinnan hade då blivit allt sämre, med alltmer begränsad funktionsförmåga. Hon var i stort sett okontaktbar. Efter ett par läkarbedömningar vid vårdcentralen tidigare […](0 kommentar)

Ledare

Säkerhetsbrister i vårdens IT

I takt med en allt större användning av it inom vården har dock antalet felanmälningar som rör digitala system ökat dramatiskt. Rapporter om datorhaverier, där till exempel journalsystemen helt eller delvis fallerat, återkommer gång på gång. Så vanligt förekommande är det att vårdpersonal kallar före­teelsen för »att jobba blint«. Exempel på konsekvenser av otillräckligt it-stöd […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Forskare – är du lönsam?

Mary Lasker (1900–1994), en av grundarna av det prestige­fyllda Laskerpriset och en outtröttlig förkämpe för medicinsk forskning, brukade säga: »Om du tycker att forskning är dyrt, pröva sjukdom«. Och visst – man behöver inte leta länge för att hitta exempel på att medicinsk forskning kan vara en sällsynt god investering, sett till de vins­ter i […](0 kommentar)

Rapporter visar stora vinster – men resultaten ifrågasätts

Ett av de första var en rapport från 2000 av amerikanska Lasker foundation, som kom fram till att de ekonomiska vinsterna av förbättrade behandlingar uppgick till 57 biljoner dollar under perioden 1970–1990 – enbart i USA. Forskningssatsningarna på hjärt–kärlområdet bedömdes ha gett 20 gånger pengarna till­baka. Samma författare beräknade i en rapport från 2003 att […](0 kommentar)

Utfallet av klinisk forskning ska mätas

Det är Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen, som ligger under Näringsdepartementet, som tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, SKL, driver projektet Forskningsbokslut. Bakgrunden är den debatt som pågått en längre tid om stagnationen i den kliniska forskningen, en debatt där inte minst landstingen hamnat i skottgluggen för att man inte anses prioritera forskningen […](0 kommentar)

Sverige kan få vaccin mot både gammal och ny influensa

– Det årliga vaccinet för det norra halvklotet som landstingen beställt är i stort sett klart och kommer att börja levereras, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Samtidigt har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att förhandla med vaccintillverkaren GlaxoSmithKline om leverans av 9 miljoner doser prepandemiskt vaccin mot den nya influensan. Den produktionen […](0 kommentar)

Var fjärde ST-läkare utsatt för hot

Utöver frågan om hot och våld tar rapporten upp ett antal aspekter som rör ST-läkares arbetssituation, hälsa och fritid. Närmare hälften av ST-läkarna i enkätsvaren har övervägt att i framtiden arbeta utanför sjukvården. Bristande uppskattning från chefer och att fritiden påverkas negativt av arbetssituationen, är ett par bakomliggande skäl. Tre av fyra ST-läkare känner sig […](0 kommentar)

Fortfarande stor löneskillnad mellan könen

Distriktsläkarlönerna toppar löneutvecklingen på både kort och lång sikt, konstaterar Läkarförbundet i sin presentation av den partsgemensamma lönestatistiken för 2008. Distriktsläkarnas löner har den senaste tioårsperioden, 1998–2008, ökat med 58,3 procent, enligt Läkarförbundets beräkningar. Under den aktuella tioårsperioden var löneutvecklingen för ST-läkarna 52,7 procent. Motsvarande periods ökning av konsumentprisindex stannar vid 17 procent. 2008 års […](0 kommentar)

Varannan patient får aldrig träffa en läkare

Efter att ha stött på ett antal brister i olika lokala tillsynsärenden, genomförde Socialstyrelsen under förra året för första gången en nationell granskning av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Socialstyrelsen besökte sammanlagt 70 BUP-enheter över hela Sverige och specialgranskade 483 patientjournaler. Rapporten, som offentliggjordes den 3 juni, visar att skillnaderna i vården är stora […](0 kommentar)

Rättelse

De är familjeläkare

Bo Bergstad och Rolf Malmström, författare till artikeln »Lyckad introduktion för ungerska läkare« i Läkartidningen 2009;106(23):1576, är verksamma som familjeläkare i Gävle respektive Sandviken. I artikeln stod olyckligtvis något annat.(0 kommentar)

Debatt endast på webben

Överdiagnostik av hypertoni?

Att mäta blodtryck är inte helt enkelt. I liggande anses förmaket ligga i nivå med halva höjden av torax vid fjärde revbensinterstitiet invid sternum (Figur 1). I sittande ställning antas nivån givetvis vara i höjd med sagda interstitium. Felet blir större om patienten ligger på en hård brits än i en mjuk säng. Varje centimeter […](0 kommentar)

Kognitiva inslag blir KBT i icke trovärdiga artiklar

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandlingsmetod som bedrivs av legitimerade psykoterapeuter, till exempel psykologer. Och just detta påpekar framstående forskare inom psykologi i LT 13/2009 [1] genom att säga att »KBT har på senare år blivit en mycket populär och kommersialiserad behandlingsmetod« och vidare att »KBT kräver en kliniskt utbildad legitimerad utövare«. Att påstå […](0 kommentar)

I konsekvensens namn – inför cancervarning på alla vinflaskor

Det gav för många läsare förmodligen ett överväldigande intryck när fem generaldirektörer i Läkartidningen 48/2008 (sidorna 3501-2) framförde att snus inducerar olika cancerformer, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar med dödlig utgång, etc. Vidare ville de återinföra cancervarning på alla snusdosor. Det finns emellertid all anledning att ifrågasätta deras tvärsäkra konklusioner. De delas inte av Kjell Asplund, […](0 kommentar)

Fetmaepidemin – vem har strategiskt ansvar?

I motsats till en rad EU-länder har Sverige ingen samlad policy för att bekämpa fetman. EU:s hälsoministrar undertecknade för två år sedan ett dokument om behovet av insatser . Några påtagliga effekter kan vi dock inte avläsa. Insatserna mot fetma är lite av »råttan på repet«. Landstingen har tveklöst ansvaret för vårdbehoven och önskar sig […](0 kommentar)