Nr 26 2009

Kultur

Det tog tid för Darwins idé att få genklang i medicinen

Det är förvisso två hundra år sedan Darwins födelse, men också precis två hundra år sedan Jean-Baptiste de Lamarck (1744–1829) tydligt formulerade sin utvecklingslära i »Philosophie zoologique«. Lamarck verkade vid det naturhistoriska museet i Paris och sysslade där bland annat med de ryggradslösa djurens systematik. Som systematiker var han väl medveten om den anatomiska variation […](0 kommentar)

Information utan diskussion

Nästan alla läkemedelskommittéer ger ut en periodisk publikation. Stommen i informationen utgörs av kommittéernas egna rekommendationslistor. Innehållet i övrigt varierar, men mycket är upprepningar av den läkemedelsinformation som myndigheterna kommer med. Den här artikeln baseras på en genomgång under 2008 av 21 periodiska publikationer från landets läkemedelskommittéer. Kommittéerna i Blekinge och Dalarna utgav inga bulletiner […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Vårdetik i livets slutskede angår alla

Häromveckan deltog jag i en konferens om etik kring beslut i livets slutskede, arrange­rad av Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet i samarbete med Läkartidningen. Ämnet är som bekant aktuellt, och många lockades till detta tvärprofessionella möte om skärningspunkten mellan filosofins teori och medicinens praktik. Vad är ett outhärdligt lidande och en bra […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Äldrekirurgin är diskriminerad

Riksstämmesymposiet 2006 om kirurgi på gamla människor som sammanfattas i detta nummer av Läkartidningen var viktigt och dess slutsatser av stor betydelse såväl för dem som arbetar i vården som för ansvariga för utbildning, tillsyn, forskning och inte minst för politiker med ansvar för hälso- och sjukvård och utbildning. Under 1900-talet lade vi ett kvarts […](0 kommentar)

Nya Rön

Ingen tydlig risk för ovarialcancer av infertilitetsbehandling

Jensen och medarbetare vid Danish Cancer Society har nyligen publicerat ett arbete i BMJ [1]. Med frågeställningen om farmaka som används i behandlingen av infertilitet är korrelerade med ökad risk för ovarialcancer har man undersökt en kohort på över 54 000 kvinnor som sökt för infertilitet mellan åren 1963 och 1998. Via cancerregistret fann man diagnosen […](0 kommentar)

Med vuxnas stöd kan ungas tobaksbruk minskas

AVHANDLING. Det finns inget trollspö i det förebyggande arbetet mot ungas tobaksbruk. Fortsatt kunskapsutveckling i fråga om underliggande mekanismer och preventiva arbetssätt är nödvändig. I en avhandling har effekterna utvärderats av ett interventionsprogram riktat till unga i Västerbotten, som bedrivits sedan 1993 (Tobaksfri Duo). Vuxnas roll och betydelse i det tobaksförebyggande arbetet har också studerats. […](0 kommentar)

HIV-drabbade i Afrika får antiviral terapi för sent

Alltför få HIV-drabbade afrikaner får tillgång till antiviral terapi, och när de väl erbjuds läkemedel har det ofta gått alldeles för långt i sjukdomsförloppet. Så kan man sammanfatta en artikel som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Att öka tillgången till antiviral terapi till HIV-drabbade i Afrika stod länge högt upp på den […](0 kommentar)

Östrogenreceptorn har könsspecifik
koppling till smärta

Kroniska smärttillstånd drabbar oftare kvinnor än män. En forskargrupp vid Karolinska universitetssjukhuset visar nu i ett djurförsök att smärttröskeln kan vara kopplad till aktiviteten i östrogenreceptorerna. Undersökningen bygger på ett experiment med 28 möss, 14 honor och 14 hanar. Hos hälften av mössen var östrogenreceptorerna (ERα och ERβ) utslagna med s k knockoutteknik. Först testades smärtkänsligheten […](0 kommentar)

Genetiken bakom typ 1-diabetes

Mycket har hänt vad gäller förståelsen av den genetiska bakgrunden till typ 1-diabetes, men ännu krävs omfattande arbete innan de vetenskapliga framstegen kan resultera i klinisk praxis, enligt en artikel publicerad i tidskriften New England Journal of Medicine. Författarna har gjort en sammanställning av kunskapen om den genetiska bakgrunden till typ 1-diabetes. Det tycks i […](0 kommentar)

Autistiska barn dåliga på att uppfatta mänskliga rörelser

Redan i 2-årsåldern märks skillnader i hur barn med autism uppfattar mänskliga rörelser jämfört med barn utan autism. Det visar en forskargrupp från USA i en studie som presenteras i tidskriften Nature. Författarna har utgått från 76 barn i 2-årsåldern. Av dessa hade 21 diagnostiserats med autism, medan övriga inte fått denna diagnos. Författarna lät […](0 kommentar)

Indikatorer för patientsäkerhet i Europa

Patientsäkerheten är i fokus också i det europeiska samarbetet. Under 2005–2007 genomfördes ett projekt ägnat att stödja utvecklingen av patientsäkerheten i europeisk hälso- och sjukvård på uppdrag av EU:s ministerråd. Projektet kallas Safety improvement for patients in Europe (SimPatIE) www.simpatie.org, och resultat har nyligen publicerats. I uppdraget ingick bl a att ta fram tillförlitliga indikatorer […](0 kommentar)

RSV-infektion associerad med genetisk predisposition för astma

Spädbarn som sjukhusvårdas för allvarlig infektion med respiratoriskt syncytialvirus (RSV) löper ökad risk att utveckla astma. Det har debatterats flitigt om det är den tidiga RSV-infektionen som ger astmautveckling eller om det är barn med vissa egenskaper som insjuknar och som senare utvecklar astma. Det senare har fått stöd av studier som funnit att också […](0 kommentar)

LT debatt

En lag eller två?

Finns det en ökad risk för våld vid psykossjukdomar? Den debatten kan vi lämna bakom oss – risken är ökad. Hur mycket? Minst fem gånger. Vem drabbar våldet? Det vanligaste är att det är den egna personen som drabbas (självmord och självskador). Dessutom utsätts sådana personer upp mot tio gånger oftare för andras våld. Varför? […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkaren opererade fel sida men rätt åkomma

En kvinna född 1984 opererades 2007 på grund av bartholinit på vänster sida. Ett år senare sökte hon akut för en svullnad även i höger blygdläpp. Efter undersökning beslutades om operation inom några dagar. När det var dags för operation träffade den opererande läkaren patienten först då hon redan var sövd. Läkaren undersökte patienten, fann […](0 kommentar)

Vårdinfektioner på svenska sjukhus minskar

Mätningen, som genomfördes i april, är den andra heltäckande inventeringen som gjorts av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus. Vid den förra mätningen, som gjordes i november förra året, var det 11 procent av patienterna som hade någon vårdrelaterad infektion (se LT nr 1–2 och 4/2009). De här mätningarna är så kallade punktprevalensmätningar: SKL samlade in […](0 kommentar)

Länsrätten friar allmänläkare som missade hjärtinfarkt

Det var i mars 2007 som kvinnan i sjuttio­årsåldern sökte vårdcentralen för påtaglig matthet, trötthet, en klump under hakan samt en brännande känsla i halsen men inget tryck (se LT nr 40 2008). Besvären hade kommit plöts­ligt dagen innan. Inget EKG togs. Blodtryck och CRP låg inom normalintervallet. Allmänläkaren övervägde om symtomen kunde härröra från […](0 kommentar)

Patienten begick självmord – läkaren varnas

En 65-årig kvinna med tidigare dia­gnostiserad MS blev deprimerad i samband med att hon också fick en allvarlig och progredierande ögonsjukdom. Hon hade kontakt med den psykiatriska öppen­vården men ville inte medicinera med antidepressiva läkemedel då hon var orolig för att det skulle påverka det intraokulära trycket negativt. Depres­sionen tilltog och hon gjorde ett självmordsförsök. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kirurgi på gamla människor måste anpassas efter individen

En allt större del av kirurgiska operationer görs på gamla människor (Figur 1), som har ett annat reaktionsmönster, för att inte säga en annan fysiologi, än yngre. Men ändå behandlas de ofta legärt perioperativt, varför resultaten blir sämre än vad de behöver vara. Därför borde geriatrisk kirurgi spe­cialiseras vad gäller kirurgiska metoder, pre- och postoperativ […](0 kommentar)

Mer jämlik vård för patienter med katarakt

Kataraktoperation är ett av pionjärområdena i uppbyggnaden av nationella medicinska indikationer [1]. Ett förslag till indikationer för kataraktoperation presenterades i september 2005, och sedan den 1 maj 2006 ingår en variabel för indikationsgrupp i nationella kataraktregistret (NCR). Kvalitetsförbättringsprojekt År 2003 startades ett nationellt kvalitetsförbättringsprojekt inom kataraktkirurgin. Syftet var att förbättra kataraktsjukvården så att rätt patient […](0 kommentar)

Röntgenkontrastmedel och njurskador

Jodkontrastmedel är ovärderliga vid radiologisk diagnostik av bland annat tumörer, arteriella kärlsjukdomar och venös tromboembolism samt i samband med perkutana vaskulära interventioner (PVI). Vid riksstämman 2007 hölls ett symposium, »Röntgenkontrastmedel och njurskador ­ Den dolda sjukhussjukan«, med anledning av den kraftigt ökade förbrukningen av kontrastmedel vid datortomografi (DT) och PVI. Syftet var att öka medvetenheten […](0 kommentar)

Benigna uterusförändringar kan orsaka infertilitet

Submukösa myom, polyper, kongenitala anomalier och intrauterina adherenser kan försämra fertiliteten [1, 2]. Prospektiva randomiserade studier är ofta svåra att genomföra på infertila patienter av bl a etiska skäl men också eftersom t ex adherenser och medfödda anomalier är sällsynt förekommande. Nationella och regionala kvalitetsregister skulle kunna underlätta uppföljningen av patienter med ovanliga tillstånd. Observationsstudier visar att […](0 kommentar)

ABC om Drunkning

Drunkningsolyckor är inte ovanliga i Sverige och internationellt [1-5]. Antalet drunkningsolyckor i Sverige har dock minskat kraftigt sedan 1940, vilket antas vara relaterat till ökad simkunnighet i befolkningen. Även om minskningen kan tolkas som empiriskt bevis saknas det vetenskapliga studier om kausaliteten, och det finns inga studier publicerade om andelen simkunniga bland drunkningsoffer i Sverige. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kritiken visar behov av ökade kunskaper om registrens syfte

I Läkartidningens debatt om kvalitetsregistrens vara eller inte vara och deras förmåga att mäta vårdkvalitet är det en händelse som ser ut som en tanke att artiklarna är skrivna av läkare inom de två stora hälso- och sjukvårdsområden som i stort saknar fungerande nationella kvalitetsregister – primärvården och psykiatrin. Artiklarna belyser relevanta frågeställningar men innehåller […](0 kommentar)

Dags att sluta basera risk på BMI

Nu är dags att låta bli basera risk på BMI. Något fett är kanske bra, om det sitter där det ska. Nyligen fick vi i svenska medier veta att midjemått och kvoten mellan midja och stuss (WHR) är värdefulla mått vid riskbedömning [1]. Eftersom det är mer än 40 år sedan vi började mäta midja […](0 kommentar)

Aktivitetsersättningen slog fel

År 2003 infördes aktivitetsersättning för dem i åldrarna 19–29 år med arbetsförmågan nedsatt till minst en fjärdedel på grund av funktionsnedsättning. Meningen var att de skulle erbjudas aktiviteter som utvecklade deras arbetsförmåga, men så blev det inte. Få får sådana och ännu färre deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Endast tre procent lämnar sin aktivitetsersättning för att börja […](0 kommentar)

Se över lagstiftningen

Maria Jacobsson, jurist på Socialstyrelsen, skriver i sin replik på mitt debattinlägg om juridiken i sjukvården att jag misstolkat hennes svar (LT 24–25/2009, sidorna 1669-70). Det var en av poängerna med inlägget. Socialstyrelsens kloka, om än något luddiga, tolkning av lagarna är inte nödvändigtvis allas tolkning, och när läkare blir brottslingar går mediadrevet snabbt. Jag […](0 kommentar)

JUPITER-studien väcker fler frågor än den besvarar

Anders G Olsson [1] och jag [2] gör olika bedömningar av JUPITER-studien [3] och vilka konsekvenser den kan tänkas få. Jag anser: 1. Att den begränsade abso­luta riskreduktionen (1, 2 pro­cent för primärt effektmått, 0,9 procent för hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död under 1,9 års behandling) inte motiverar utvidgade indikationer för behandling med statiner som […](0 kommentar)

JUPITER – tänk först och handla sedan!

Jan Håkansson (JH) och Anders G Olsson (AGO) skriver båda i Läkartidningen 21–22/2009 (sidorna 1460–1), AGO även i LT 23/2009 ­(sidan 1577) om JUPITER-studien (blodfettssänkaren rosuvastatin versus placebo), som av industrin lanserats som studien med stort S, studien som ska öppna dörrarna för så kallad primärprevention av hjärt–kärlsjukdom. Studiepopulationen i JUPITER betecknas som frisk, men […](0 kommentar)

Behandla primärt underliggande orsak till inflammation hos överviktiga individer utan symtom på kranskärlssjukdom

Anders G Olsson har gett en beskrivning av JUPITER-studien [1] i Läkartidningen nyligen [2] och följt upp med brev till redaktören i senaste numret [3]. Olsson är positiv till primärprevention med statiner till symtomfria individer med tecken till inflammation [2]. Som Olsson skriver är det metabola syndromet starkt representerat i studien. Fyrtiotvå procent av individerna […](0 kommentar)

Förslag om en kvalitetssäkrad BUP-vård

Det barnpsykiatriska landskapet har förändrats enormt de senaste 30 åren. Läkaransvaret har vidgats och läkarkompetensen blivit betydligt viktigare. På 1970-talet var barnpsykiatern mer av en psykoterapeut, individuell diagnostik var ovanlig och medicinering förekom knappt. Dagens barnpsykiater ställer ofta både psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser såsom depression, tvångssyndrom, ätstörning, ADHD, autismspektrumstörning och bipolärt syndrom. Dessa allvarliga tillstånd […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Pollenallergi vid graviditet

Läkemedelsinformationscentralerna har tidigare svarat på frågor angående risken att använda olika allergipreparat under graviditet. Sammanfattningsvis har man i dessa dokument dragit slutsatsen att varken de vanligaste perorala antihistaminerna eller de nasala steroiderna anses ge någon ökad risk för fosterskador under graviditet [1-6]. På 1950-talet visade sig kortikosteroider givna i höga doser ha teratogena effekter i […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Platsbrist riskerar säkerheten

Vårdplatsbristen är ett allvarligt problem i sjukvården. Sommarens förestående neddragningar av verksamheter är därför mycket oroande, då redan utgångsläget är riktigt dåligt, ja, uselt. Fortsatt platsbrist alltså, fast ännu värre. Utgångspunkten är 2,2 vårdplatser per 1 000 invånare. Det placerar Sverige på botten med minst antal vårdplatser per invånare jämfört med övriga OECD-länder. Den genomsnittliga vårdtiden […](0 kommentar)

Läkarförbundet i Almedalen

Årets Almedalsvecka ser ut att slå nytt rekord i antal seminarier och evenemang. Det är en mycket speciell mötesplats för politiker och andra som vill påverka. Läkarförbundet har varit där de senaste fem åren och även vi har successivt utökat våra evenemang. I år har vi tre egna seminarier. På måndagen kommer vi att diskutera […](0 kommentar)

Aktuellt

Oklar spelplan för framtidens apotek

Regeringens mål med den omreglerade apoteksmarknaden är ökad tillgänglighet och, om möjligt, lägre läkemedelspriser. Men det är långt ifrån säkert att apoteken blir fler och med bättre service. Flera apoteksaktörer tvekar inför att stiga in på spelplanen. Hittills har till exempel Tamro/Phoenix, Celesio, Alliance Boots och Universitetsapoteket nämnts som aspiranter. Mycket hänger på en avgörande […](0 kommentar)

Positivt men krångligt och omständligt

Läkarförbundet är i grunden positivt till att apoteksmonopolet tas bort så att konkurrens och mångfald av aktörer främjas, men riktar kritik mot de spelregler som före­slagits. Många läkare har retat sig på förbudet mot att förskrivare öppnar apotek. En nackdel med detta är att principen sätter käppar i hjulet för system som »self-­dispensing doctor« som […](0 kommentar)

Foxfarmaci hoppas på läkare som delägare

Enligt huvudpropositionen kring apoteksmarknaden får förskrivare av läkemedel inte äga apotek, vilket förtydligas ytterligare i lagtexten med att dessa inte får »utöva ett bestämmande inflytande över verksamheten«. Inte heller tillverkare av läkemedel får stå som ägare. – Foxfarmaci hoppas nu att ett upplägg där läkarna äger mindre än hälften av företaget är förenligt med lagboken, menar […](0 kommentar)

Norge överväger att ta bort ägarhinder för tillverkare

Det norska Läkemedelsverket har nyligen, på uppdrag av Helse- og omsorgsdepartementet, utrett förbudet mot läkemedelstillverkare och kommit fram till att regeln inte har någon »väsentlig betydelse« för de konkurrensmässiga och läkemedelspolitiska målen. – Så länge regler och tillsyn finns så att de politiska målen uppfylls spelar det ingen roll vem som äger apotek. Prisregleringen är särskilt […](0 kommentar)

Skånska Hälsovalet utreds av Konkurrensverket

Villkoren för privatpraktiserande läkare i Region Skåne har skärpts i det skånska vårdvalet (se LT 12/2009, sidorna 834-7). Skånes privatläkarförening har tidigare överklagat Hälsoval Skåne till Länsrätten i Skåne, avseende etableringsrätt, avtalsvillkor och patientsekretess (se LT 11/2009, sidan 740). Privatläkarna har också vänt sig till Konkurrensverket, som nu ser över huruvida Region Skånes vårdvals­modell är […](0 kommentar)

Ljumt intresse för »starta eget«-kurs i Göteborg

Katrin Rönnberg-Halvorsen, öron-, näs- och halsläkare i Stockholm, har gått en tidigare »starta eget«-kurs i förbundets regi. Som egen företagare fick hon mer administ­rativt arbete än vad hon föreställt sig. Läkarförbundets satsning »Ökad mångfald inom vården« startade i augusti i fjol, efter att förbundet fått 3,5 miljoner kronor från före detta Nutek, nu omdöpt till […](0 kommentar)

Svensk expertis ledande i arbetet mot bioterrorism

Under Sveriges EU-ordförandeskap andra halvåret 2009 ska detaljerna i en europeisk handlingsplan för att möta hotet från bland annat biologisk terrorism utarbetas. Det handlar främst om forskning med smittämnen inom riskklasserna 3 och 4, det vill säga smittämnen som innebär allvarliga eller mycket allvarliga konsekvenser vid exponering. Exempel på sådana smittämnen är ebola- och marburgvirus, […](0 kommentar)

Sjukskrivningar vanligt arbetsmiljöproblem

Sjukskrivningar är fortfarande ett arbetsmiljöproblem för läkare, visar en färsk rapport från Karolinska institutets sektion för försäkringsmedicin, »Läkares arbete med sjukskrivning«. Men det är inte på vårdcentralerna som läkare är mest ansatta. Den största andelen läkare som ofta har sjukskrivningsärenden finns inom ortopedi, företagshälsovård, onkologi och på smärtmottagning. Rapporten baseras på en enkätundersökning som skickats […](0 kommentar)

Artikel i Läkartidningen utreds för oredlighet

Artikeln som publicerades i Läkartidningen 7/2008, (sidorna 434-7) handlar om operation med klaffbevarande kirurgi vid aortainsufficiens. Enligt författarna, Anders Franco-Cereceda och Jan Liska vid thoraxkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, dog bara en av 70 patienter inom 30-dagarsgränsen när klaffbevarande kirurgi användes. Den 18 mars anmälde två överläkare vid samma klinik studien till etikrådet på […](0 kommentar)

Ny smittskyddsmyndighet föreslås

Migration, ökat resande, klimatförändringar, zoonoser, antibiotikaresistens – framtidens utmaningar på smittskyddsområdet är många och stora. Samtidigt upplever inte minst landstingens smittskyddsläkare att ansvarsfördelningen mellan SMI och Socialstyrelsen är grumlig. Det förekommer att man dubbelrapporterar till båda myndigheterna »för säkerhets skull«. – I dag råder nästan en konkurrenssituation mellan de två myndigheterna, säger regeringens särskilde utredare […](0 kommentar)

Notiser

Ministermöte i Jönköping

Jönköping blir värd för EU:s hälsoministrar, som ska diskutera aktuella vårdfrågor 6–7 juli. På agendan står »tillgång till verksamma antibiotika«, »e-hälsa och förbättrad patientsäkerhet« samt »patienters rättigheter vid vård i annat EU-land«. Mötet är ett av EPSCO:s (EU:s ministerråd för sysselsättning och socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor) informella möten, som ordnas ett par – tre gånger per […](0 kommentar)

Riksrevisionen sågar psykiatrisatsning

De statliga bidragen till psykiatrin har inte varit effektiva, sammanfattar Riks­revisionen i en färsk översyn av regeringens psykiatristöd. Granskningen omfattar dels de ekonomiska bidrag för psykiatri som riktats till landstingen under perioden 2001–2007, dels läkarutbildning med inrikt­ning på psykiatri. De statliga bidragen har haft en marginell betydelse för psykiatrins resur­ser och landstingen har inte varit […](0 kommentar)

Jönköping i topp för kömiljarden

Jönköping ligger i topp och Västernorrland i botten när det gäller tillgänglighet till specialistvården. Sexton landsting skulle få ta del av den så kallade kö­miljarden om den skulle betalas ut i dag (se LT nr 51/2008 sidan 3717 samt nr 37/2008 sidan 2471). De landsting som inte uppnår vårdgarantins regler om att patienter ska behöva […](0 kommentar)