Nr 28 2009

Kultur

Nestor med världsrekordet
i studiet av tvångssyndrom

När Gunnar Skoog för tjugofem år sedan gick i pension, från sin tjänst som överläkare och klinikchef vid Lillhagens sjukhus i Göteborg, fick han mer tid över till forskning igen. Han beslöt då att återvända till de patienter han intervjuat på 1950-talet för sin doktorsavhandling om tvångssyndrom; att söka upp dem som fortfarande var i […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Att lyckas med läkemedel

Det handlar mer om att göra rätt från början än att sopa i efterhand. Det är ett budskap som jag upprepade gånger fört fram i Läkartidningen och andra sammanhang. Receptet är det följande: Jag som läkare har fått en god grundutbildning och fortbildning i hur läkemedel verkar (basal farmakologi) och i hur individens förutsättningar, i […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Viktigt för sexualbrottsoffer
att sjukvård och rättsväsende gör rätt

Alkohol har en central roll i den debatt som nu förs i Sverige kring sexuella övergrepp. År 2005 ändrades den svenska sexualbrottslagstiftningen så att över­grepp mot en person som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd, t ex genom berusning, nu rubriceras som våldtäkt. Lagändringen har med stor sannolikhet bidragit till att fler anmälda sexualbrott nu klassas […](0 kommentar)

Nya Rön

Dags att sluta räkna kolhydrater och fett

Energibalansen tycks spela större roll än kolhydrat- och fettintaget för patienter med bukfetma. Detta bekräftas i en ovanlig interventionsstudie från en namnkunnig australisk forskargrupp [1]. Studien är lång (tolv månader) och noggrant genomförd. Skillnaden i kolhydratintag är stor mellan de två studiegrupperna, och man har troligen lyckats matcha så att kalorirestriktionen blev lika uttalad i […](0 kommentar)

Test avslöjar alzheimerrisk

Amerikanska forskare har skapat en metod för att uppskatta risken att äldre ska drabbas av alzheimer. Författarna har utgått från en grupp på 3 375 personer, i genomsnitt 76 år gamla. Deltagarna uppvisade inga demenssymtom då studien påbörjades och följdes sedan under sex år. Under perioden drabbades 480 (14 procent) av demens. Med hjälp av regressionsanalys […](0 kommentar)

REM-sömn bra för kreativiteten

Att ta en tupplur kan vara bra för kreativiteten, i alla fall om man får tro en amerikansk studie presenterad i PNAS. Författarna har använt sig av vad som kallas remote associates test, som prövar kreativiteten. Det bygger på att man ges tre ord och uppmanas att hitta på ett fjärde som binder samman de […](0 kommentar)

Ekonomisk katastrof för strokedrabbade kineser

Kineser som haft stroke drabbas, förutom av medicinska komplikationer, av mycket svåra ekonomiska konsekvenser av sin sjukdom. Det visar en studie presenterad i tidskriften Stroke. Författarna har tittat på 5 000 strokepatienter som behandlats vid 62 sjukhus i Kina. Man har inhämtat information om hur stor del av vårdkostnaderna som den drabbade och dennes familj behövt […](0 kommentar)

Antioxidanter motverkar
fria radikalers nyttiga effekter

Det är välkänt att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och ökar livslängden. Eftersom fria radikaler, biprodukter vid mitokondriernas förbränning av syre till vatten, skadar cellkomponenter borde antioxidanter också ha positiva hälsoeffekter, men detta har inte kunnat visas i epidemiologiska studier. Eftersom fysisk träning ökar bildningen av fria radikaler i muskelcellerna över det »normala«, kan man […](0 kommentar)

Appendicit i ungdomen minskar risken för ulcerös kolit senare

Ulcerös kolit är en kronisk tarminflammation som drabbar drygt 1 000 personer per år i Sverige. Sjukdomen har en viss ärftlighet, men omgivningsfaktorer är sannolikt viktigast för sjukdomens utveckling. Upprepade studier har funnit att blindtarmsopererade personer har lägre risk att insjukna i ulcerös kolit. Detta fynd har gjort att man börjat fundera på om avlägsnandet av […](0 kommentar)

Ny kunskap kring Sanfilippos syndrom

Amerikanska forskare har gjort nya rön kring Sanfilippos syndrom, en ovanlig neurodegenerativ sjukdom som leder till utvecklingsstörning och att den drabbade avlider i förtid, ibland redan i 20-årsåldern. Författarna presenterar sina rön i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Den autosomalt recessiva sjukdomen beskrevs för första gången i början av 1960-talet och har namngivits efter den […](0 kommentar)

Kejsarsnitt påverkar DNA

Förlossning med planerat kejsarsnitt ger epigenetiska förändringar av DNA, vilket kan vara en förklaring till rapporterade samband mellan förlossningssätt och ökad risk för sjukdomar senare i livet. Det visar en studie från Karolinska institutet. Exponeringar under foster- och spädbarnstiden påverkar hälsan senare i livet. Det mest kända exemplet är att låg födelsevikt på grund av […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Viktreduktion som behandling
vid urininkontinens

Att fastslå att fetma har blivit ett eskalerande folkhälsoproblem är numera närmast en självklarhet. Även allmänheten kan diskutera BMI-värden, och medierna flödar över av material om fetmans skilda facetter. Medan fetma i sig ofta anses löjligt och självförvållat har man uppmärksammat att fetmans komplikationer har betydande medicinska, sociala och hälsoekonomiska konsekvenser. Det klassiska exemplet är […](0 kommentar)

Kryptosporidios – kraftigt under­diagnostiserad diarrésjukdom

Cryptosporidium är en intestinal protozo som är vanligt förekommande hos däggdjur, framför allt idisslare som nöt- och fårboskap, men även hos fiskar, reptiler och fåglar [1]. Sedan början av 1980-talet har parasiten uppmärksammats som orsak till tarminfektion hos människa [1-4]. Immunsupprimerade patienter drabbas allvarligast, inte minst de HIV-infekterade med nedsatt immunförsvar, som kan få kroniska […](0 kommentar)

Höga alkoholhalter vanligt hos kvinnor
som anmält sexuellt övergrepp

Under det senaste decenniet har antalet våldtäktsanmälningar mer än fördubblats, och de polisanmälda sexualbrotten fortsätter att öka [1]. En förändring i sexualbrottslagstiftningen anses ha bidragit till att förstärka denna ökningstrend. År 2005 lagstiftades att definitionen av våldtäkt skulle utvidgas till att omfatta fall där offret befunnit sig i s k hjälplöst tillstånd orsakat av kraftig berusning, […](0 kommentar)

Den nya pandemi­influensan A/H1N1

Den nya influensan A/H1N1 orsakas av ett influensavirus, som innehåller gensegment från svin, fågel och människa. En genetisk studie av 76 virusisolat från USA och Mexiko visar att det är ett nytt virus, som skiljer sig helt från andra human- och svininfluensastammar [1]. Virusets ursprungsvärd är sannolikt svin, men exakt när det uppstod och hur […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Felmekanismer och HSAN:s brist på kompetens

På en neonatalavdelning byter man leverantör av ampuller med koncentrerad natriumklorid. Därmed får ampuller med den koncentrerade lösningen samma form och funktion som ampuller med den fysiologiska lösningen Läkartidningen 12/2009 (sidorna 832-3)[1]. Tidigare var ampullen åttakantig och man var tvungen att genombryta ett membran får att komma åt vätskan. En riskmedveten sjuksköterska påpekar risken för […](0 kommentar)

Funktionella tankemönster bättre än dysfunktionella

1. Studiernas behandlingsmetod är utförligt beskriven i två läromedel i manualform som riktar sig till både handledare och patienter [1, 2]. Av böckerna framgår att metoden är en kombination av KBT och psykopedagogik. 2. Jag har i studierna använt mig av den definition av ITT som anges i SBU:s sammanfattning av fetmastudier [3]. Enligt den […](0 kommentar)

Yngve Hofvander vill inte barnens bästa

Yngve Hofvander konstaterar Läkartidningen 23/2009 (sidorna 1575-6) att en klar majoritet av Sveriges landsting, liksom Sveriges riksdag och Socialstyrelsen, ställer sig positiv till att manlig omskärelse ska fortsätta utföras inom offentlig sjukvård, för att därefter försöka ge sken av att i princip hela Sverige egentligen vill att detta ska förbjudas. Hans argumentation har varierat. Ofta […](0 kommentar)

Fria vårdvalet hot mot sjukgymnastisk rehabilitering

I dag kan de opererande läkarna på sjukhusen och läkare på vårdcentraler och privata kliniker fritt remittera sina patienter till de rehabiliteringskliniker de anser vara bäst för sina patienter. Medborgarna kan också välja att själva gå direkt till en rehabiliteringsklinik för att få hjälp med sina skador och sjukdomar, utan att behöva gå via en […](0 kommentar)

Svår minnesförlust efter ECT – vanligare än vi trott?

Gemensamt för samtliga är retrograd amnesi, alltifrån några år till större delen av sitt tidigare liv. Många rapporterar att de inte längre känner igen gamla vänner och släktingar, vilket inte bara upplevs som mycket pinsamt, utan också som en förlust av emotionella band. För flertalet har jag också fått rapporterat svåra närminnesstörningar. De har på […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Interaktion mellan johannesört och medel mot alkoholberoende?

En husläkare har en patient som behandlas med akamprosat. Patienten har tidigare ätit johannesörtpreparat och vill göra det igen. Johannesörtpreparaten finns tillgängliga som godkända naturläkemedel, och indikationen för dessa preparat är »Traditionellt använt vid lätt nedstämdhet och lindrig oro« [1]. För dessa preparat finns godkända produktresuméer på Läkemedelsverkets webbplats. Vid sökning via Google framkommer även […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Allt syns inte i ögat«

Han vill betona att det inte är alltid som ögonstatus ger svaret på vad som kan vara orsaken till en nedgång i syn­skärpa. Därför är det enligt Klas Göran Brege viktigt att inte släppa en patient med nytillkommen synnedsättning men till synes normalt ögonstatus. – Det finns goda undersökningsmöjligheter som bör användas för att utreda en […](0 kommentar)

Missade orbitatumör – patienten blev blind

En man i 65-årsåldern remitterades av distriktsläkare till sjukhusets ögonmottagning med anledning av synnedsättning på vänster öga. Objektivt var synskärpan prövad normal, men patienten själv hade beskrivit en känsla av bortkopplad funktion, en skymmande hinna samt blekare färgseende på väns­ter sida. Nästan två månader senare finns tid för patienten och han undersöks då av ögonläkare. […](0 kommentar)

Fel att låsa sig vid psykogen orsak utan att ha uteslutit somatisk diagnos

En 16-årig flicka hade under 2006 kontakt med ögonläkare A och ortoptist vid fyra tillfällen med anledning av nedsatt syn. Närsyntheten bedömdes ha psykogena orsaker. Ingen ytterligare åtgärd sattes in. Vid återbesök hos ortoptisten och ögonläkaren under våren 2007 konstaterades den binokulära synskärpan vara 0,5 men med normalt ögonstatus. Flickan avråddes från övningskörning, men i […](0 kommentar)

Grundligare utredning kunde förhindrat blindhet

En kvinna i åttioårsåldern sökte ögonkliniken akut för en kraftig synnedsättning på vänster öga. Patienten uppgav också synfältsbortfall på samma öga samt dubbelseende. Hon undersöktes av en ST-läkare som förutom en förmodad glaskroppsavlossning inte kunde hitta några förklaringar till patientens symtom. ST-läkaren konsulterade också en ögonläkare eftersom hon tyckte att kvinnans synskärpa var i sämsta […](0 kommentar)

Hastig synförsämring ska utredas snabbt

En kvinna i 40-årsåldern sökte ögon­läkare för förändringar i det perifera synfältet i vänster öga. Synskärpan var då inte påtagligt nedsatt, men det fanns en synstörning med fläckförnimmelse och en näthinneförändring. Ögonläkaren satte upp patienten för OCT-röntgen men gav henne i övrigt lugnande besked. Redan innan röntgenutredningen genomförts, endast en dryg vecka senare, återkom dock […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

När ska man försöka rädda dem
– och vem ska bestämma?

Om läkare och föräldrar finner att det är utsiktslöst att försöka rädda livet på ett underburet barn, så är det rätt att avbryta intensivvård, sedan barnet på olika sätt getts palliation, vilken befriar det från plågor. Också om palliationen som sådan kan påskynda döden ska den ges. Målet att hålla barnet besvärsfritt är överordnat andra […](0 kommentar)

Debatt och brev

När Mammon tillåts styra vården

Socialminister Göran Hägglund vill med uttrycket »If you want to send a message to a doctor, write it on a cheque« styra ersättningssystemen inom sjukvården. Detta säger han i en intervju i Dagens Nyheter den 30 maj i år med anledning av att nio av tio läkare »slentrianmässigt« förskrev antibiotika till ett par friska DN-reportrar […](0 kommentar)

Psykiatrins kvalitetsregister är inne i en period av intensiv utveckling

Kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården generellt och inom psykiatrin speciellt har diskuterats i Läkartidningen [1-9]. Vi vill ta upp några av de frågor som ventilerats, och liksom flera andra debattörer finner vi särskilt inlägget från Järhult, Engström och Lindström [1] vara en bra utgångspunkt för en konstruktiv debatt. De uppmanar alla registerhållare att »klart deklarera […](0 kommentar)

Huvudfrågan är ännu obesvarad

Vi blir glada när Göran Garellick m fl (GG) i LT 26–27/2009 (sidorna 1749-50) väljer att delta i debatten om kvalitetsregister. Vi instämmer i det mesta de skriver. Men vi saknar svar på den huvudfråga vi ställde i ett tidigare inlägg (LT 47/2008, sidorna 3452-5): Kan man med dagens kvalitetsindikatorer värdera/gradera/betygsätta vårdkvalitet vid sjukhuskliniker och […](0 kommentar)

Brist på problematisering underblåser felaktig bild

Jag uppskattar att Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm (ENB) kommenterade [1] funderingarna i min artikel [2] om kvalitet och professionellt omdöme. Jag inser då att jag inte tillräckligt framhöll att kvalitetsregister är viktiga för uppföljning, forskning, medicinsk utveckling och lokalt förbättringsarbete inom sjukvården. Liksom ENB tycker jag att de blivit ett oumbärligt hjälpmedel för att […](0 kommentar)

Visst går det att höja produktiviteten i svensk medicinsk forskning

Sverige tyngs nu av en usel ekonomi. Resurserna till undervisning och sjukvård minskas i takt med försämrade inkomster till stat och kommuner. Det är dock inte lika känt att svensk vetenskap och teknologi, som är av central betydelse i vår konkurrensutsatta värld, allt snabbare gått tillbaka under de senaste decennierna. I en redaktionell kommentar i […](0 kommentar)

Patienten som gisslan

Försäkringskassans (FK) och Socialstyrelsens nya riktlinjer vid sjukskrivning är omdebatterade. Främst är det patienter som blivit drabbade som setts i pressen, men nu måste även vi läkare reagera. Även om man läser in sig på beslutsstödet och verkligen försöker använda den terminologi som finns i beslutsstödet så kommunicerar FK sjukskrivningen med patienterna, det vill säga, […](0 kommentar)

»Ellen« uppfyller kraven

Per-Anders Mårdh är i LT 17/2009 (sidorna 1197-8) kritisk till Ellen AB:s probiotiska tampong Ellen och till probiotiska produkter generellt. Mårdhs artikel ger dock intrycket av att grundregleringen och kravet för existens på marknaden är detsamma för Ellen som för andra probiotiska produkter. Detta är dock en felaktig bild. Funktionen för den probiotiska medicintekniska produkten […](0 kommentar)

Halverat saltintag medel mot hypertoni

Wettermark och medarbetare drar upp en diskussion om de höga kostnaderna för hypertonibehandling i LT [1]. De tror att vi kan spara ca 0,5 miljarder av de 2,4 miljarder det kostar med styrning av förskrivningsrutiner för läkemedel som blockerar renin–angiotensinsystemet. Kostnader för läkarbesök, utredning och kontroller är inte medtagna i diskussionen. Låt mig stillsamt påminna […](0 kommentar)

Ledare

Cancerstrategi för framtiden

I våras överlämnades »En nationell cancerstrategi för framtiden« till socialministern. Den är välskriven och belyser problematiken kring en ökad cancerprevalens ur flera intressanta och relevanta perspektiv. Föreslagna insatser är till övervägande del väl avvägda. Svagheten är att utredningen saknat mandat att föreslå åtgärder som förändrar nuvarande ansvarsrelation mellan stat och landsting/regioner. Att begränsa den här […](0 kommentar)

Aktuellt

Svenskt Näringsliv
vill ha kvalitetsbonus

I rapporten, som presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan, har Svenskt Näringsliv studerat vårdsystemen i fyra europeiska länder: Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Spanien. De mest intressanta lärdomarna för svensk del finns enligt organisationen att hämta i Belgien och Storbritannien. I Belgien råder etableringsfrihet för vårdgivare och valfrihet för patienter inom både primärvård och öppen specialistvård. […](0 kommentar)

Långt kvar till jämlikhet inom vården

Bland lågutbildade män är risken att dö i behandlingsbara sjukdomar fyra gånger så hög som bland högutbildade kvinnor. Diabetes är tre gånger vanligare bland personer födda utanför Europa än bland Sverigefödda. Detta är bara några exempel på de stora ojämlikheter i hälsa som Socialstyrelsen pekar på i den hälso- och sjukvårdsrapport som presenterades i våras. […](0 kommentar)

»Vi ser bara toppen av ett isberg«

Antibiotika missbrukas inom såväl human- som djurvård. I Sverige finns en medvetenhet om problemet, även om följsamheten i praktiken varierar och implementeringen av riktlinjer sackar efter. – Det finns riktlinjer och många aktörer, i själva verket är det för närvarande lite hela havet stormar, kommenterade Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten på Social­styrelsen, vid ett seminarium på […](0 kommentar)

Resurserna för att hantera pandemin måste omfördelas

Det framgick vid ett expertmöte om den nya influensan den 2 och 3 juli, då deltagare från EU:s 27 medlemsländer träffades i Jönköping inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU. Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, deltog vid mötet. – Nu har vi haft pandemin i en månad, olika länder har drabbats olika och vidtagit olika […](0 kommentar)

Kvalitetsmått – en knäckfråga

Temat för Läkarförbundets vårdvalsseminarium var inte den genomtröskade frågan om olika ersättningsmodellers för- och nackdelar, utan hur kvaliteten ska säkras och teamarbetet främjas inom ramen för vårdvalssystemet. Ändå ville somliga debattörer gärna glida in på ersättningsfrågan. – Alla vet att pengarna styr. Det gäller att hitta ett system som gagnar kvaliteten och inte kvantiteten, menade […](0 kommentar)

Nya regler ska stoppa
olämpliga studenter

Universitet och högskolor ska kunna dra in rätten för en student att göra praktik, så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Det föreslår Högskoleverket som på uppdrag av regeringen utrett hur universitet och högskolor ska kunna hantera situationer med olämpliga studenter. Villkoret är att ansvariga för praktikverksamheten, som landsting eller en skola, säger nej till att ta […](0 kommentar)

Notiser

Psykiatriutbildningen får hård kritik

Socialstyrelsen vill se en hårdare styrning från regeringen av läkar- och sjuksköterske­utbildningarnas psykiatri­kurser. Som det är i dag varierar såväl innehåll, litteratur, antal undervisningstimmar som examinationsformer stort mellan de olika lärosätena, konstateras i en ny rapport. Ofta beror kursernas utformning mer på vilken kompetens som finns på lärosätet än på behoven i vården. Socialstyrelsen tänker […](0 kommentar)

Gemensamt krav att asylsökande får rätt till vård

Tillsammans med 16 fack­förbund och professionella organisationer inom vårdområdet kräver Läkarförbundet i ett uttalande att asylsökande och papperslösa ska ha samma rätt till nödvändig vård som andra personer. I synnerhet vill man få bort kravet att sådana patienter ska betala vården ur egen ficka. Vårdorganisationerna hänvisar till flera internationella konventioner, bland andra FN:s barnkonvention, som […](0 kommentar)

Konkurrens­verket granskar vårdvalet

Regeringen har uppdragit åt Konkurrensverket att följa införandet av vårdval i primärvården nästa år. Uppgiften är att övervaka att landstingen ger förutsättningar för andra vårdgivare att etablera sig på lika villkor och att den reella valfriheten för patienten ökar.(0 kommentar)

Endast på webben

Läkartidningen i Almedalen

Det fria vårdvalet. Kvalitetsmått – en knäckfrågaAtt hitta metoder att mäta vårdens resultat är den stora utmaningen om patientens fria val ska bli ett verkligt informerat val. Om den saken rådde det bred enighet när Läkarförbundet anordnade debatt om vårdvalet under Almedalsveckan. Michael Lövtrup Svenskt Näringsliv vill ha kvalitetsbonusSvenskt Näringsliv slår ett slag för det […](0 kommentar)