Nr 30 2009

Kultur

George Orwell
– författaren som levde i ständig ohälsa

I rum 65 på University College Hospital i London avled författaren George Orwell 46 år gammal några timmar efter midnatt den 21 januari 1950. En artär i lungväggarna brast, vilket ledde till en akut lungblödning. Oförmögen att ringa på sjuksköterskan dog han ensam på rummet. På dödsattesten angavs lungtuberkulos som dödsorsak [1]. George Orwell föddes […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

EU och vårdköernas framtida utveckling

Kulingen viner i sommarstugans knutar, och marken har inte torkat upp efter gårdagens skyfall, men sommar är det likväl. Vi ska nog ändå vara tacksamma för det växlande klimat vi har i Sverige. I andra delar av världen kan årslånga torrperioder avlösas av översvämningar med åtföljande svåra konsekvenser för befolkningen. Sverige har denna månad tagit […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Tuberkulos – ett allt större hot

I en retrospektiv studie som Ulrika Ljung Faxén och medförfattare presenterar i detta nummer av Läkartidningen visar man på allvaret med diagnosen MDR-TB (multi-drug-resistant tuberculosis). Vid en uppföljning av 52 patienter med diagnostiserad MDR-TB under tiden 1991 till 2003 hade 21 procent av patienterna fått återfall, och 12 procent var döda inom 2 år från […](0 kommentar)

Nya Rön

Maskerad nattlig hypertoni – ny riskmarkör vid typ 2-diabetes

Blodtrycksbehandling är tillsammans med lipider och glykemisk kontroll hörnstenarna i den multifaktoriella behandling som framgångsrikt visat sig kunna minska den förhöjda risken för kardiovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes. Blodtrycksmålet är i dag 130/80 mm Hg mätt som mottagningsblodtryck. Ett bättre sätt att mäta blodtrycket är med ambulatorisk blodtrycksmätning (ABM), som ger information inte […](0 kommentar)

Koppling mellan D-vitaminbrist och bakteriell vaginos

Gravida kvinnor med brist på D-vitamin drabbas i större utsträckning av bakteriell vaginos än gravida med normala halter av D-vitamin. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Journal of Nutrition. Bakteriell vaginos är en vanlig rubbning av bakteriefloran i vagina, med ökade koncentrationer av anaeroba bakterier som manifesterar sig i form av illaluktande flytningar. […](0 kommentar)

Läkemedelsavgivande stentar betryggande säkra

Ballongvidgning med inläggning av stent i hjärtats kranskärl (perkutan koronar intervention, PCI) är standardbehandling hos patienter med kärlkramp och hjärtinfarkt. Totalt görs ca 19 000 ingrepp per år i Sverige. Ärrbildning i kärlväggen leder dock till restenos inom 3–12 månader hos upp till 30 procent av patienterna. Läkemedelsavgivande stentar (drug eluting stents, DES) med läkemedel som […](0 kommentar)

Överkonsumtion av coladrycker orsakade hypokalemi

En grupp forskare från Grekland har undersökt konsekvenserna av överdriven konsumtion av coladrycker. Studien, som är en fallgenomgång, där författarna har tittat på ett antal patientfall med extrem konsumtion av coladrycker där patienten dagligen druckit mellan 2 och 9 (!) liter av drycken. Till de mer uppseendeväckande fallen hör en 44-årig bonde från Australien som […](0 kommentar)

Psykiska problem hos pojkar ökar risken för självmord

Pojkar med psykiska problem i 8-årsåldern löper ökad risk att senare i livet sui­cidera eller göra ett så allvarligt suicidförsök att de läggs in för vård på sjukhus. Det visar en studie från Finland som presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry. Forskarna har studerat en kohort med 5 302 individer födda år 1981. När de […](0 kommentar)

Dubbelinfektion med malaria och återfallsfeberborrelia

Malaria är en vanlig sjukdom i tropiska Afrika som orsakar 1,5–2,7 miljoner dödsfall årligen. Som regel används endast kliniska symtom för att fastställa diagnosen och för att snabbt sätta in behandling. Denna typ av presumtiv diagnostik orsakar problem, då andra sjukdomar ger likartad symtombild, som Borreliainfektionen återfallsfeber. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt att malaria […](0 kommentar)

Gener associerade med ökad risk för testikelcancer

Forskare har identifierat gener som är kopplade till ökad risk för testikelcancer. Rönen, som presenteras i tidskriften Nature Genetics, hör till de första vad gäller att identifiera gener som ökar risken för testikelcancer, den vanligaste cancerformen bland yngre män. Studien baseras på tekniken genomewide association och omfattar 277 patienter drabbade av testikelcancer och 919 kontroller. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Social orättvisa stark orsak
till ohälsa och för tidig död

I augusti 2008 presenterades en slutrapport från den WHO-kommission som i tre år arbetat med att kartlägga sociala faktorers inverkan på folkhälsan [1]. I rapporten fastslås att låg socioekonomisk status är en av de största riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom och förkortar livslängden avsevärt. Ett exempel som nämns är att 886 202 fall av förtida […](0 kommentar)

Lungtrans­plantation i Sverige
– över 500 patienter har opererats

Den första lungtransplantationen på människa genomfördes redan 1963. Under de påföljande 20 åren gjordes ytterligare ett fyrtiotal operationer där överlevnaden var kort – högst veckor. Den stora förändringen kom i och med introduktionen av ciklosporin i slutet av 1970-talet, som i det närmaste revolutionerade resultaten för transplantationer av solida organ. Internationellt har antalet utförda lungtransplantationer […](0 kommentar)

Multiresistent tuberkulos i Sverige kräver ökad vaksamhet

Tuberkulos (tbc) är fortfarande ett mycket stort hälsoproblem globalt, med en tilltagande andel behandlingsresistenta tbc-stammar. Den uppskattade globala prevalensen av samtidigt isoniazid- och rifampicinresistenta tbc-stammar (MDR-TB, multi-drug-resistant tuberculosis) var 450 000 fall år 2006, vilket motsvarade 4 procent av alla tbc-fall i världen. De största antalen fall finns i Kina, Indien och Ryska federationen [1]. Vi […](0 kommentar)

MR ger unik möjlighet se hur blod­flödet inverkar på hjärt–kärlsystemet

Leonardo da Vinci hade redan på 1500-talet intuitiva idéer om blodflödets organisation i hjärtat och de stora kärlen [1]. Den engelske läkaren William Harveys beskrivning av blodcirkulationen år 1628 revolutionerade sedan människans förståelse av blodflödet. Trots att lång tid har förflutit sedan dess är kunskapen om blodflödet i dag långt ifrån fullständig. Det finns dock […](0 kommentar)

Astma är en systemisk inflammation – inte en lokal sjukdom

De senaste decenniernas forskning har tillfört helt ny kunskap om etiologin bakom astma (Figur 1). Astma är inte en avgränsad sjukdom på en specifik plats i luftvägarna utan en inflammation i hela respirationssystemet. Men fortfarande är behandlingsnormen organcentrerad lokalbehandling inriktad på symtomkontroll. För lite insatser är inriktade på en mer långsiktig kontroll av en komplex, […](0 kommentar)

Tallprocessionsspinnare – stort hälsoproblem på södra Gotland

Tallprocessionsspinnare är nattfjärilar med utbredning över stora delar av Europa, från södra Östersjöområdet till Medelhavsområdet. Spinnarnas larver frisläpper mikroskopiska hår (setae) som orsakar betydande hälsoproblem för boende och tillfälliga besökare [1]. Tre arter är kända i Europa. Endast den nordliga (Thaumetopoea pinivora) finns i Sverige, främst på södra Gotland. Larver av denna art, liksom en […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Dokumentation för akutbehandling med klemastin (Tavegyl) saknas

Tavegyl (klemastin) är en förstagenerationens antihistamin med sederande egenskaper. Det finns en mångårig klinisk erfarenhet av användningen, då preparatet har funnits registrerat i Sverige i nära 40 år. Allmänt kan sägas att H1-antagonister har visat effekt på näs-, ögon- och hudsymtom i samband med allergiska reaktioner. Däremot har de i allmänhet inte uppvisat någon effekt […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Män utan kontakter missgynnas

För ett år sedan fastslog en studie att forskningsmedel inom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) oftare gick till män än till kvinnor [1]. Vetenskapsrådet har i flera rapporter försökt att hantera frågan huruvida kvinnor och män behandlas likvärdigt av bedömningssystemet [2, 3]. Vi menar att det finns anledning att ifrågasätta om analyserna genomförts med […](0 kommentar)

Tur att Förnya-knappen finns …

Redovisningen av fallet med fenytoinöverdosering, vilket beskrevs i Läkartidningen 24–25/2009 (sidan 1664) gav mig en tankeställare. Efter ett långt yrkesliv innanför sjukhusets skyddande murar har jag, efter pensioneringen, kastat mig ut i verkligheten och tjänstgör nu som vikarierande distriktsläkare (ej hyrläkare). Vanligt förekommande på min mottagning är patienten, ofta till åren kommen, som kommer för […](0 kommentar)

Vart är vi på väg?

Då jag läser senaste numret av Läkartidningen väcks återigen tanken. I min vardag ser jag fler och fler exempel på hur patienter och läkare flyttas som pusselbitar mellan sjukhus och avdelningar. Gemensamma väntelistor, dålig kontinuitet då läkare tvingas att växla mellan arbetsplatser, utlokalisering av patienter till »fel« avdelningar, missar i information mellan vårdgivare då patienter […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Om händer om sommaren

Som läkare är det viktigt att veta att varje finger har två böjsenor, en djupare och en ytlig, som måste undersökas var och en för sig. – Det är ganska vanligt att man missar, säger Richard Wallensten, sakkunnig i ortopedi hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Här refereras tre HSAN-ärenden där läkaren inte varit tillräckligt noggrann i […](0 kommentar)

Missade senskada i tumme – varnas

En ett och ett halvt år gammal pojke hade vid ett fall skurit sig på undersidan av väns­ter tumme. Tillsammans med föräldrarna kom han till universitetssjukhusets barnakut vid 20-tiden en lördagskväll. Strax efter midnatt undersöktes han av en underläkare som bedömde att böjförmågan var god och att känsel och cirkulation var normal. Såret syddes ihop […](0 kommentar)

Skadade händer ska palperas

En 60-årig kvinna skadade sin hand under en resa utomlands. Vassa stenar skar upp ett sår mellan lång- och ringfingret på vänster hand. Kvinnan sökte vård på ett lokalt sjukhus där såret rengjordes och syddes med fem stygn. Hon fick också antibiotika och uppmanades att söka vård för omläggning av såret när hon kom hem […](0 kommentar)

AT-läkare bad inte om hjälp – varnas

Utan att undersöka det skadade fingrets känsel och rörlighet sydde AT-läkaren ihop såret. Det visade sig senare att patienten hade såväl en nerv- som en senskada. Patienten har anmält AT-läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. AT-läkaren bestrider att han handlat felaktigt och anför bland annat att såret var rent och ytligt och tycker att det […](0 kommentar)

Klöv inte senskidan korrekt

En kvinna i 40-årsåldern med karpal­tunnelsyndrom och de Quervains sjukdom skulle opereras i högra handen. Ingreppet utfördes dels av en ST-läkare, dels av en överläkare. ST-läkaren klöv karpaltunneln, men eftersom hon aldrig utfört en operation för de Quervains sjukdom så gjorde överläkaren den med klyvning av första senfacket. Karpaltunnelklyvning hade god effekt, och domningarna i […](0 kommentar)

Debatt och brev

Evidensbasera kvalitetsregistren!

Kritiker har försökt problematisera frågan i Läkartidningen [1-6]. Så småningom gjorde Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm ett uttalande, »Kvalitetsregister behövs« [7]. Ingen har ifrågasatt att registren har en roll att spela. Men vilken? Vi tackar Nilsson Bågenholm för att hon antyder en omprövning – att »andra instrument« behöver utvecklas för ekonomisk redovisning och finansiering av […](0 kommentar)

Vad är det man vill köpa – och vad är det vi säljer?

Såväl Läkartidningen, Dagens Medicin som dagspressen har på senare tid publicerat artiklar med fokus på val i vården. Det är lätt att dra slutsatsen att det är glädjande att man får välja vad man vill ha, men om vi granskar olika uttalanden lite närmare undrar vi om de har någonting med god vård att göra. […](0 kommentar)

Skriftligt individuellt arbete i ST – vad krävs?

Socialstyrelsen anser att det är viktigt att åstadkomma en allmän höjning av den vetenskapliga kompetensen hos specialistläkarna med hänsyn till den ökade betoningen av evidensbaserad hälso- och sjukvård. Inom grundutbildningen har man under senare år påtagligt skärpt kraven på detta område, vilket har setts som en nödvändig anpassning av läkarutbildningen till en internationell utveckling mot […](0 kommentar)

Nollvisionen ger viktiga signaler

Holm och Sahlin skriver i en replik i LT 23/2009 (sidan 1578) till Danuta Wasserman m fl och Jan-Otto Ottosson, under rubriken »Nollvision skapar nya tabun«, bl a: »När Wasserman och hennes kollegor … menar att vi med vårt synsätt skulle bidra till uppgivenhet och att inget finns att göra känner vi att det hela […](0 kommentar)

Djupare kunskap om suicidalitet nödvändig

Hur kommer det sig att vetenskapligt kritiska, erfarna och välmenande författare kommer till så olika slutsatser som i diskussionen om nollvisionen för suicid? Svaret är förstås lika enkelt som grymt. Ingen av oss som deltagit i debatten har särskilt mycket relevant kunskap om den suicidala processen, även om okunskapen som alltid är litet ojämnt fördelad. […](0 kommentar)

Ska toppstyrd registerforskarindustri ersätta patientnära forskning?

Om kvalitetsregister kan man tycka olika. Medan företrädarna för de somatiska registren förespråkar mycket få variabler [1] menar de psykia-triska kvalitetsregisterhållarna att många och detaljerade frågor om t ex läkemedelsbiverkningar ska ställas till tusentals patienter årligen i decennier [2]. När jag tidigare hävdade att flertalet psykiatriska kvalitetsregister, som i sig är otillräckliga för klinisk forskning, hotade […](0 kommentar)

Att vårda de extremt underburna
– vem ska bestämma?

Torbjörn Tännsjö skriver i en debattartikel i Läkartidningen [1] att vård eller ej av de mest extremt underburna barnen ska beslutas av föräldrarna. Jag finner i resonemanget flera svårigheter, och verkligheten är nästan alltid mer komplicerad än vad man i förstone vill tro. På vägen fram till våra beslut om fortsatt vård eller ej finns […](0 kommentar)

Olämplig klassificering

I Monika Wallters (vd för Ellen AB) genmäle (LT 28–29/2009, sidan 1840) till mitt debattinlägg (LT 17/2009, sidorna 1197-8) om laktobacill-indränkta vaginaltamponger framhåller hon att produkten uppfyller klassificeringen för konsumentprodukter. Det är just denna klassificering som är problemet. Svenska myndigheter under pågående EU-ordförandeskap arbetar för att ändra klassifikationen så att man kan kräva vetenskaplig dokumentation […](0 kommentar)

Säkerhet kräver hårt arbete och tuffa myndighetskrav

I LT 21–22/2009 (sidorna 1452-3) ställer Olle Hollertz ett antal frågor med anledning av Patientsäkerhetsutredningen. En av dessa frågor är: »Vilken grad av oskicklighet, okunskap och slarv från individens sida ska ett system kompensera för?« Intet system kan kompensera för detta. Däremot kan man ha procedurer som säkrar att de som ska arbeta med systemet […](0 kommentar)

Ledare

Vård i livets slutskede

Läkarförbundet har nyligen deltagit i ett dialogmöte med Socialstyrelsen om »Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede« (Allmänna råd 1992:2). En mycket angelägen fråga, inte minst efter vinterns upprivande händelser på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där en läkare nu efter fem månader fort­farande misstänks för dråp. Läkarförbundet anser att dessa allmänna råd fortfarande står sig väl i […](0 kommentar)

Få anmäler vårdskador

En rapport förra veckan visade att endast drygt 1 procent av alla vårdskador anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Siffrorna visar klart och tydligt att det inte går att uppnå hög patientsäkerhet i en repressiv miljö, där tillbud och nega­tiva händelser anses orsakade av mänskliga misstag som kan förhindras genom hot om repressalier. Insikten att […](0 kommentar)

Aktuellt

»Ojämlikheten den viktigaste vårdfrågan«

Riksdagsterminen är snart över, och det är lugnt i korridorerna i fastigheten vid Riddarhustorget där den socialdemokratiska riksdagsgruppen har sina kontor. Allt som återstår för Ylva Johansson när Läkartidningen träffar henne ett par veckor in i juni är »en interpellationsdebatt med Göran Hägglund om KOL-vården«. Men det betyder förstås inte att oppositionens ledande vårdpolitiker har […](0 kommentar)

»Viktigast för patienten är att få veta vad man lider av«

Händelsen var avgörande. Den blev startskottet till Annika Andéns forskning om hur läkare och patienter uppfattar samma möten. I 30 år har Annika Andén varit allmänläkare, de senaste 20 åren på Bergnäsets vårdcentral i Luleå. – Det är det mesta fantastiska och spännande jobb man kan ha, säger hon med eftertryck. Redan tidigt i sitt yrkesliv […](0 kommentar)

Anders Ekbom granskar misstänkt fusk

Som Läkartidningen tidigare rapporterat (LT 44/2008, sidan 3103) finns det misstankar om att journaldata förvrängts i en Lancet-artikel som visade att ST-analys, STAN, minskar risken för syrebrist hos foster i samband med förlossningen (rönen presenterades i en artikel i LT nr 48/2004, sidorna 3875-81). När misstankarna blev kända lät Lunds universitet, där författarna är verksamma, […](0 kommentar)

Särskilt utsatta grupper prioriteras i höstens stora vaccinationskampanj

– Hittills har vi försökt hitta alla personer som smittats för att hindra vidare spridning. Nu ser vi att man i land efter land trots sådana insatser fått en omfattande spridning. Därför är inriktningen nu att mildra effekterna av pandemin så långt som möjligt, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Den ändrade strategin innebär […](0 kommentar)

Notiser

Ny webbplats jämför kvalitet hos vårdgivare

Svenskt Näringsliv öppnar i augusti en ny webbplats där vårdkonsumenter ska kunna jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. Uppgifterna på webbplatsen Omvård.se kommer från offentliga källor som lands­ting och vårdgivare och handlar om sådant som väntetider, behandlingsresultat, listor över klagomål och patientföreningarnas omdömen om vårdgivarna. Uppgifterna kommer inte att röra enskilda läkare, utan ska presenteras på […](0 kommentar)

Engelsk allmän­läkare avled i svininfluensa

En allmänläkare från Bedfordshire, England, avled den 11 juli efter att ha blivit smittad av den nya influensan A/H1N1. Dödsfallet är det sjuttonde i Storbritannien som sätts i samband med den nya influensan. Landet är ett av de mest drabbade i Europa. Hittills har närmare 10 000 fall bekräftats, men det verkliga antalet smittade tros kunna […](0 kommentar)

Rättelse

Även vitamin E

(0 kommentar)