Nr 35 2009

Kultur

Läkaren på Nordenskiölds
skepp tog även alla bilderna

Termometern visar på minus 32,7 grader, och en bitande vind ylar runt knuten och viner i stagen. En liten månskära ger ett minimalt ljus, men över hela himlen dansar slöjor av norrsken i regnbågens alla färger. Mannen går med knarrande steg den välkända upptrampade stigen i snön mot observatoriet för att läsa av instrumenten. I […](0 kommentar)

Psykiatri i kvadrat

Hur ska en lärobok utformas för att vara ändamålsenlig? Ändamålsenlig för vad eller för vem? Blir resultatet bättre om många experter delar på uppgiften eller blir det bättre om en kliniskt erfaren och vetenskapligt bevand-rad psykiater tar sig verket an? I maj kom två svenska läroböcker i psykiatri i tryck: den sjunde upplagan av Jan-Otto […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Förlossningsvården kan bli säkrare

Vi kan i Sverige vara stolta över att vi tillhör de länder som har världens säkraste förlossningsvård. LT:s läsare har dock säkert noterat att påfallande många ansvars­ärenden som publiceras, rör omhändertagandet i samband med förlossning. Den vanligaste övervakningsmetoden, kardiotokografi (CTG), innebär att fostrets hjärtfrekvens, tillsammans med livmoderns värkaktivitet, registreras. Genom att analysera dessa kurvor kan […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Hjärtinfarktvård under lupp

I en artikel i veckans nummer belyser Britta Ryttberg och medarbetare förtjänstfullt problem med hjärtinfarkt­dia­gnostikens validitet, fram­för allt på vårdavdelningar utanför kar­diologins domäner. Deras studie visade att många patienter fått dia­gnosen hjärt­infarkt utan att ha uppfyllt etablerade kriterier. Detta kan, menar de, störa s k öppna jämförelser mellan län vad gäller tidig dödlighet efter hjärtinfarkt. Målsättningen […](0 kommentar)

GTT upptäcker och mäter vårdskador

Dagens stora intresse för vårdskador har sitt ursprung i en epokgörande studie, the Harvard medical practice study, pub­licerad 1991, i vilken visades att 4 procent av patienter i sluten somatisk vård drabbades av en undvikbar skada [1]. Liknande studier har senare genomförts i ett stort antal länder och visar liknande nivåer av vårdskador. Skillnader i […](0 kommentar)

Nya Rön

Datamodell lindrar jetlag

Jetlag, dvs trötthet på dagen och sömnsvårigheter på natten till följd av att man nyligen flyttat sig mellan tidszoner, är ett typiskt exempel på ett »i-landsproblem«. Men trots tillståndets högst benigna karaktär pågår en hel del forskning inom fältet. Bland annat arbetar flera läkemedelsbolag intensivt med att få preparat godkända på indikationen jetlag. Industrins intresse […](0 kommentar)

Analys av postoperativa komplikationer efter kärlkirurgi

Målsättningen med den aktuella studien var att på ett konsekutivt 5-årsmaterial av 296 infrainguinala rekonstruktioner på 247 patienter analysera postoperativa komplikationer och deras orsaker och incidens. Patientkarakteristika och peroperativa faktorer registrerades pros­pektivt, och postoperativt registrerades alla komplikationer två gånger dagligen. På ett veckomöte klassificeradeskomplikationerna • som konsekvens, i princip ledande till någon intervention eller död • som […](0 kommentar)

Nytt om genetiken vid neuroblastom

Amerikanska forskare har upptäckt att förekomst av för många kopior av en del av genomet på kromosom 1 är kopplad till ökad risk för neuroblastom. Det visar en studie som presenteras i Nature. Författarna har använt sig av tekniken genome-wide association för att identifiera områden i genomet som skiljer sig mellan friska och sjukdomsdrabbade. Man […](0 kommentar)

Sömnbrist kopplad till hypertoni

Om man inte sover tillräckligt ökar risken för hypertoni. Det visar en studie i Archives of Internal Medicine. Författarna har följt 500 individer under fem år. Deltagarmaterialet kommer från en omfattande studie vid namn Coronary artery risk development in young adults (CARDIA). Deltagarnas blodtryck mättes då studien inleddes 2001 och därefter efter fem år. Sömn […](0 kommentar)

Laparoskopisk kirurgi ger snabbare återhämtning vid pylorusstenos

Pyloromyotomi är sedan många år standardbehandling för barn med infantil hypertrofisk pylorusstenos. Det finns inget acceptabelt medicinskt behandlingsalternativ. Medan den longitudinella klyvningen av pylorusmuskeln, beskriven av Ramstedt, har gjorts på oförändrat vis i närmare 100 år har sättet att ta sig in till pylorus ändrats över tid. Originalmetoden var ett övre me­del­linjesnitt, som utvecklades via […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

»Öppna jäm­förelser« ger inget säkert mått på infarktvårdens kvalitet

Det finns ett tilltagande intresse i svensk sjukvård för att bättre värdera vårdens resultat och kvalitet. Fokus är inte längre enbart på ekonomi och organisation. Ett uttryck för detta är de s k öppna jämförelser som hittills publicerats tre gånger: 2006, 2007 och nu senast i oktober 2008. Syftet med dessa öppna jämförelser är framför allt […](0 kommentar)

Strukturerad journalgranskning kan öka patientsäkerheten

Säkerhetsarbetet i hälso- och sjukvården syftar till att skapa en systemsyn, med rutiner som förhindrar eller minimerar konsekvenser av misstag som orsakas av den mänskliga faktorn. I hälso- och sjukvårdens avvikelserapportering registreras dock endast en mindre del av totala antalet avvikelser [1, 2], och de allvarligaste som leder till skador på patienter rapporteras sällan [3]. […](0 kommentar)

LT debatt

Ortopedi kontra smärtmedicin
vid långvarig »idrottsskada«

De senaste åren har i massmedier ofta rapporterats om långdragna så kallade idrottsskador hos svenska elitidrottare. Det talas ibland om akuta skador, men i ganska stor omfattning rör det sig om smärttillstånd som har en varaktighet över flera månader eller år och som definitionsmässigt är långvariga (kroniska). Den nyfikne läkaren ställer sig då frågan vad […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Öva CTG-tolkning med hjälp av Internet

Läkare och barnmorskor ska kunna sitta på sin arbetsplats och via ett nätbaserat utbildningsprogram med verklighetstrogna fall öva sig i att handlägga och tolka CTG-kurvor. Programmet avslutas med ett prov. Under SFOG-veckan, som just nu pågår i Norrköping, introduceras ett elektroniskt och interaktivt läromedel för CTG-tolkning. Förhoppningen är att förlossningsklinikerna ska använda utbildningsprogrammets avslutande kunskapskontroll […](0 kommentar)

Debatt och brev

Begränsa Försäkringskassans omprövning i arbetsskademål

I egenskap av juridiskt ombud respektive försäkringsmedicinsk konsult har vi uppmärksammat en förändrad inställning hos Försäkringskassan att bevilja rätt till fortsatt arbetsskadelivränta för personer som varit utsatta för våld mot nackregionen. Det rör sig ofta om färdolycksfall med så kallade pisksnärtsskador, men även andra skador i nacken under arbete. När en arbetsskada har inträffat begär […](0 kommentar)

Omotiverat att begränsa rätten till omprövningar ytterligare

Lars Wallstedt och Ulf Lejonklou (LW och UL) anser att lagstiftaren bör begränsa Försäkringskassans rätt till »omprövningar« av livränta, så att omprövningarna sker restriktivt. Vi utgår från att LW och UL syftar på den situation när en försäkrad beviljats tidsbegränsad livränta och denna löper ut, och inte på möjligheten för Försäkringskassan att under pågående ersättningsperioder […](0 kommentar)

HSAN-beslut hot mot svensk ögonsjukvård

Att bli anmäld till ­hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, påverkar de allra flesta som drabbas och är allvarligt för alla som tilldelas en disciplinpåföljd. Vanligtvis har ett fällande utlåtande betydelse endast för den enskilde läkaren, men ibland kan ärenden ha principiell och till och med preju­dicerande betydelse. Det är då desto viktigare att ärenden som […](0 kommentar)

Kraftlöst nytt ambulansdirektiv

Det är en stor brist att Socialstyrelsen inte ställer krav på kompetens för de ambulanssjuksköterskor som ska köra omkring patienter i trafiken. Det är beklagligt eftersom det inträffar ambulansolyckor, och i dag saknas en nationell förarutbildning för utryckningsförare. Vid sidan av de medicinska kraven borde högre krav ställas på patientsäkerheten. Förflyttning av patienter i trafiken […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här över eller under.(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här över eller under.(0 kommentar)

Tema Yrsel

Sinnenas samordning sätts ur spel

Yrsel är ofta svårt att beskriva och förklara, både för patienten och för den behandlande läkaren. Här följer en kort beskrivning av yrselsensationen och hur den kan uppkomma. Denna bakgrund avser också att göra det lättare för en behandlande läkare att förklara symtomen för patienten. Yrsel är ett av de vanligaste symtomen som leder till […](0 kommentar)

Vanligt och viktigt om yrsel

Läkartidningens tema om yrsel vänder sig främst till alla de läkare, på vårdcentraler och sjukhus, som i sin kliniska vardag träffar på yra patienter, utan att vara spe­cialister på tillståndet. Temat vänder sig också till sjukgymnaster och annan vårdpersonal. Vi har valt att fokusera på de mera renodlade yrselsjukdomarna, där just yrseln ofta är det […](0 kommentar)

Akut yra patienter

Ett fall som kunde slutat illa: En 55-årig kvinna söker akutmottagningen då hon under dagen blivit akut yr. Hon har sedan tidigare migrän och kostbehandlad diabetes mellitus. För sju år sedan hade hon vestibularisneurit och för fem år sedan en lindrig stroke. De senaste två veckorna har hon upplevt högersidig tinnitus och av och till […](0 kommentar)

Yrsel hos äldre – vanlig och behandlingsbar

Yrsel är en av de absolut vanligaste orsakerna till att äldre personer uppsöker sjukvården [1-3] och dessutom en riskfaktor för fall [4, 5]. Man har hittat nedsatt funktion i balansorganet både hos äldre med handledsfraktur och hos äldre med höftledsfraktur [6, 7], vilket talar för att funktionen hos balansorganet kan påverka förekomsten av frakturer. Om […](0 kommentar)

Yrsel och illamående – vestibulära orsaker

Även om yrsel kan förekomma vid en mängd olika sjukdomstillstånd och som biverkan till ca 30–40 procent av alla läkemedel (inklusive placebo) så står flertalet av patienter att finna i en mindre grupp diagnoser. Dessa är: godartad lägesyrsel, postural fobisk vertigo, vestibularisneurit, vestibulär migrän, Ménières sjukdom och åldersyrsel [1]. Dessa diagnoser behandlas kort här, medan […](0 kommentar)

Medicinskt oförklarad yrsel

»Hej, Fredrik heter jag och är 26 år. Jag har gått med konstant yrsel i över ett år, och det har bara blivit värre och värre. Har gått till diverse läkare, men alla har sagt att det inte är något fel på mig – till för en vecka sen då det på neurologakuten konstaterades att […](0 kommentar)

Fysikalisk behandling av yrsel

Yrsel är ett besvärligt symtom för patienten. Även läkaren kan uppleva det som besvärligt, eftersom yrsel är ett diffust begrepp och därmed svårt att diagnostisera och eftersom kunskapen om de behandlingsmöjligheter som finns inte spridit sig i den kliniska vardagen. I dag vet man att många av de sjukdomar som ger yrsel är behandlingsbara, och […](0 kommentar)

När sinnenas samordning sätts ur spel

InledningVanligt och viktigt om yrsel Eva Ekvall Hansson, Anders Håkansson Klinik och vetenskapSinnenas samordning sätts ur spel Måns Magnusson Akut yra patienter Mikael Karlberg Yrsel hos äldre – vanlig och behandlingsbar Eva Ekvall Hansson , Patrik Midlöv Yrsel och illamående – vestibulära orsaker Måns Magnusson Medicinskt oförklarad yrsel Anders Lundin, Johan Holmberg Fysikalisk behandling av […](0 kommentar)

Ledare

Bra utbildning i patientens intresse

Tillgången på läkare har ökat dramatiskt sedan 1960. Då fanns omkring 7 000 yrkesverksamma läkare, vilket motsvarar en läkare på 1 060 invånare. År 2009 finns cirka 33 400 yrkesverksamma läkare i Sverige. Det motsvarar en läkare per 277 invånare. I dag är läkartätheten internationellt sett hög. Trots det har vi brist på cirka 1 500 allmänläkare samt att […](0 kommentar)

Aktuellt

Program och register bortom kontroll

Ingen vet hur många vårdprogram och kvalitetsregister som finns. Ingen har en överblick av den samlade arbetsbördan för läkarna. Ett knippe nationella vårdprogram, en mängd vårdprogram för varje landsting och säkert ett tusental olika för hela landet. Marie Lawrence, utredare vid enheten för rikssjukvård och effektivitetsanalys vid Socialstyrelsen, har inte någon förteckning, men gör en […](0 kommentar)

En dag i kirurgen Angelica Pannes’ arbetsliv …

07.37 Hon sveper på sig rocken. Slår sedan raskt på datorn. Fem nya meddelanden på mailen har kommit sedan i går och på skärmen dyker flera gula »rutor« upp med påminnelser om patienter. Angelica klickar bort dem och suckar. – Jag får ta det sedan, säger hon och skyndar iväg till röntgenronden som redan pågått […](0 kommentar)

Över 80 vårdprogram kan gälla för en vårdcentral

Om Robert Svartholm, allmänläkare vid Bodens vårdcentral och ordförande i Norrbottens läkarförening, skulle följa alla vårdprogram som riktas till primärvården skulle han arbeta med 80 stycken. Naturligtvis gör han inte det. – Det sägs ofta att det är bra eller värdefullt att vi deltar i ännu ett register, lämnar ytterligare uppgifter, följer ännu ett frågeformulär […](0 kommentar)

»All anledning att handla«

Varför vill ni att alla vaccinerar sig trots att symtomen i allmänhet är så pass lindriga? – Man ska inte underskatta den här sjukdomen. Symtommässigt är den minst lika allvarlig som den vanliga årsinfluensan, som orsakar många dödsfall varje år. Men medan årsinfluensan drabbar 3–5 procent av befolkningen, riskerar nu tio gånger så många att […](0 kommentar)

Mer tid till utredning om specialister i öppenvården

Det ska bli lättare för privatpraktiserande och offentliganställda specialistläkare att med offentliga medel etablera sig i öppenvården. Landstingen väntas bli skyldiga att samarbeta med privata vårdgivare. – Det handlar om hur sjukvårdens olika delar ska integreras effektivast möjligt, säger Toivo Heinsoo, som kan tänka sig en ordning motsvarande Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, det vill säga […](0 kommentar)

SKL förordar gratis vaccin

Det är behovet av att få en hög vaccinationstäckning för att effektivt hindra smittspridningen av det nya pandemiviruset som har varit avgörande för SKL:s ställningstagande. Rekommendationen om avgiftsfri vaccination gäller också asylsökande och utländska studenter. SKL skriver i ett pressmeddelande att vaccinationen bör ske i ett nära samarbete mellan landsting och kommuner, där landstingen tillhandahåller […](0 kommentar)

Endast på webben

Regeringen skjuter till pengar för massvaccinationen

Det är den tuffa ekonomiska situationen för landstingen som ligger bakom beslutet, förklarade Maria Larsson vid en presskonferens på tisdagen. – Grundprincipen är att den som ansvarar för en verksamhet i normala fall också har ansvaret under en krissituation. Men nu har vi en extraordinär situation med en pågående pandemi som sammanfaller med en kraftig […](0 kommentar)