Nr 39 2009

Kultur

Uppriktigt och utförligt om en enastående livsgärning

Starten av svensk anestesis moderna historia kan dateras till april 1940 när Torsten Gordh tillträdde den första narkosläkartjänsten i landet vid det då nyöppnade Karolinska sjukhuset. Influerad av den nya specialitetens utveckling i Storbritannien och USA kom svensk och nordisk anestesiologi att etableras i snabbare takt än i övriga Europa och utvecklingen till dagens specialitet […](0 kommentar)

Familjeläkarens vardag för 200 år sedan

Hur såg en familjeläkares vardag ut för 200 år sedan? Vilka var patienterna, sjukdomarna, behandlingarna, resultaten? Vad har ändrats fram till våra dagar, och vad har inte ändrats alls? Gudrun Nyberg har skrivit en innehållsrik, välskriven och läsvärd bok om stadsläkaren i Göteborg, Christoffer Carlander (1759–1848), och hans läkekonst. Hon har utforskat och systematiserat Carlanders […](0 kommentar)

Axplock från fem sekler av svenska läkarböcker

Lagom till Svenska Läkaresällskapets 200-årsjubileum 2008 kom boken »Ars medica svecana« ut, en volym som presenterar ett urval av sällsynta svenska medicinklassiker utgivna under fem sek­ler i Sverige och utomlands. Jubileumspublikationen är sammanställd av Ove Hagelin, expert på gamla medicinska böcker, hedersdoktor vid Karolinska institutet och kontrakterad konsult med ansvar för Hagströmerbibliotekets samlingar. I bibliotekets […](0 kommentar)

Vetenskaplig behandling av hetsätning och övervikt

Redaktörer och övriga författare i denna bok har mångårig erfarenhet av forskning och behandling av patienter med övervikt, fetma och ätstörningar. Boken känns relevant då den syftar till att sätta fokus på en ofta bortglömd patientgrupp, nämligen de som har en hetsätningsstörning, ofta i kombination med övervikt. Hetsätningsstörning känns än mer relevant att arbeta med […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Vikten av basala försiktighetsåtgärder

Den influensaepidemi som alla i dag talar om, läser om och oroas över ska drabba oss blir man tydligt påmind om varje gång man befinner sig på en internationell flygplats. En hel del människor sitter nu med munskydd som visserligen åker av och på, men man undrar hur de tänker när de ser oss andra […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Nya riktlinjer för mer effektiv
hepatit C-behandling

Patienter med kronisk hepatit C har på senare år – genom kampanjer för att hitta de smittade och genom ökad kännedom bland allmänheten och i sjukvården – oftare upptäckts och blivit föremål för utredning och behandling. Sam­tidigt har behandlingsmetoderna, sedan de första trevande försöken under 1980-talet, blivit allt bättre, och majoriteten av de smittade kan […](0 kommentar)

Nya Rön

Kost och motion kan minska risken för alzheimer

Kombinationen regelbunden motion och s k medelhavskost, alltså kost rik på olja, fisk, grönsaker och frukt, minskar risken för alzheimer. Detta enligt en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Det rör sig om ett relativt omfattande material. 1 880 amerikaner bosatta i New York har följts i en prospektiv kohortstudie mellan åren 1992 och 2006. Deltagarna har […](0 kommentar)

Koppling mellan kromosom 9 och ovarialcancer

Senare års snabba tekniska utveckling inom sekvensering av genomet har resulterat i att kunskapen kring genetiken bakom ett stort antal sjukdomar ökat kraftigt. I Nature Genetics presenteras ännu en sådan studie; den här gången rör det sig om en omfattande undersökning som identifierar regioner i genomet som kan kopplas till ökad risk för ovarialcancer. Det […](0 kommentar)

Fetma bakom 70 000 cancerfall i Europa

Fetma tros varje år orsaka 70 000 fall av cancer i Europa; detta enligt en sammanställning som presenteras i tidskriften International Journal of Cancer och som även sammanfattas i BMJ. Författarna har tittat på nationella data avseende BMI och cancerprevalens och följt detta från 2002 och framåt. Givet den utveckling man kunnat se avseende utveckling av […](0 kommentar)

Banbrytande resultat för nytt
läkemedel vid förmaksflimmer

Autoreferat. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och drabbar ungefär 1 procent av befolkningen, ökande till 10 procent hos personer över 80 år. Sjukdomen kan orsaka blodproppar, vilket ger upp till sju gånger ökad strokerisk, med risk för död eller allvarligt handikapp och stora kostnader för samhället som följd. RE-LY-studien, nyligen förhandspublicerad, omfattade 18 113 […](0 kommentar)

Kan man leva längre om man fastar?

Sedan McCays klassiska observation [J Nutrition. 1935;10:63-79] att råttor lever längre om man begränsar deras födointag har intresset för nyttan av fasta ökat och ökat. Intresset har sedan 1980-talet stegrats alltmer. Aktiviteten i detta forskningsfält är hög, men de flesta forskare undersöker organismer från råttor och möss ner till bananflugor, spolmaskar och jästceller. Masoro har […](0 kommentar)

Ticagrelor minskar dödligheten vid akuta koronara syndrom

Autoreferat. Vid akuta koronara syn­drom (AKS) rekommenderas behandling med acetylsalicylsyra och klopidogrel under minst sex månader. Klopidogrel har begränsad effekt hos många patienter som har genetiskt nedsatt förmåga att bilda den aktiva metaboliten i levern och på grund av lång halveringstid, vilket ökar blödningsrisken vid olika operativa ingrepp. Tica­grelor är den första tillgängliga rever­sibla direktverkande […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Standardiserad rutin
på akuten gav resultat

Plötsliga och oväntade dödsfall eller hjärtstopp på sjukhus föregås ofta av ett eller flera varningstecken [1]. Överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus anges till 17–24 procent [2]. På flera håll har olika system med kriterier för hur vårdpersonalen ska reagera vid upptäckten av patienter med påverkade vitalparametrar införts [3]. Om dessa kriterier följs, kan incidensen av […](0 kommentar)

Artificiella neurala nätverk underlättar svåra medi­­­­­­­­cins­ka beslut

Artificiella neurala nätverk (ANN) är en samling algoritmer som inspirerats av den mänskliga hjärnans funktion. Liksom den mänskliga hjärnan lär sig ANN att känna igen och tolka olika mönster på ett till synes automatiskt sätt. Ett artificiellt neuralt nätverk är sammansatt av en uppsättning beräkningsenheter (noder) som simulerar nervceller [1, 2]. När sum­man av signaler […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Kloka kvalitetsregister
kräver fler allmänläkare

Den medicinska kvalitetsdebatten pågår för fullt. Många medicinska aktörer behöver data för uppföljning av vård och vårdprogram. Samtidigt söker våra uppdrags- och arbetsgivare kvalitets- och uppföljningsindikatorer gällande verksamheter, organisationsmodeller, kund- och brukarperspektiv. Alla har sina skäl till varför registrering av data har sitt specifika värde utifrån ett väl definierat och avgränsat perspektiv. Skälen till registreringen […](0 kommentar)

Debatt och brev

Nytt kunskapsläge om pisksnärtsskador

I egenskap av försäkringsmedicinsk rådgivare vid Försäkringskassans arbetsskadekontor (Nationellt försäkringscenter, NFC, Gårda) i Göteborg, har jag vid flera tillfällen har tagit del av dr Lars Wallstedts intyg i pisksnärtsskadeärenden. Dessa är alla utförda från dr Wallstedts egen mottagning (inte från neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, där han är överläkare och har varit verksamhetschef) och […](0 kommentar)

Vad är ett fullmäktigebeslut värt?

Stockholms läkarförening och Sveriges privatläkarförening har i var sin motion till Läkarförbundets fullmäktige 2008 (motionerna 36 och 37) yrkat »att Sveriges läkarförbund verkar för att vårdvalet i primärvården knyts till enskild läkare, dvs till en fysisk person«. Bakgrunden var en vilja att stärka läkarnas inflytande i sjukvården och därmed också den professionella självständigheten. Vi var […](0 kommentar)

Ersättningen kan kopplas till enheten

Fullmäktige är Läkarförbundets högsta beslutande organ och Centralstyrelsen (CS) ska därefter verkställa av fullmäktige fattade beslut. När det gäller frågan om vårdval har CS tagit hänsyn till det av fullmäktige fattade beslutet i de två motionerna. Vi anser att det är angeläget att patienter listar sig hos den läkare de har valt, dvs att uppdraget […](0 kommentar)

Frågan större än summan av legala och medicinska aspekter

I ett inlägg i Läkartidningen 36/2009 (sidan 2226) delar Björn Hammarskjöld frikostigt med sig av sina fördomar mot manlig omskärelse. Hans främsta tes är att orsaken till manlig omskärelse är en önskan att kontrollera sexualiteten. Men i det syftet är den knappast framgångsrik. Manlig omskärelse är inte på något sätt handikappande eller inskränkande för utlevelse […](0 kommentar)

Osystematisk litteraturgenomgång om suicidprevention riskerar att leda vilse

Ellenor Mittendorfer Rutz, Danuta Wasserman och Rigmor Stain (MWS) redogjorde i Läkartidningen 21–22/2009 (sidorna 1480-4) för en litteraturgenomgång rörande suicidprevention. Den utmynnade i en viss kritik av »evidensbaserad medicin«, och man påpekade att randomiserade kliniska prövningar (RCT) inte är applicerbara vid vissa frågeställningar, där i stället »icke-experimentella och epidemiologiska studier« bör ges högsta prioritet. MWS […](0 kommentar)

Dags att lämna polariseringen

I vår litteratursökning har vi systematiskt gått igenom relevanta engelskspråkiga artiklar. Det är högst osannolikt att vi under denna process skulle ha förbigått artiklar som med avgörande betydelse kunnat påverka våra slutsatser. Göran Isacssons huvudsakliga kritik gäller vår bedömning att befintliga studier ger ett otillräckligt stöd för att behandling med antidepressiva (AD) förebygger självmordshandlingar. GI […](0 kommentar)

Studie vantolkas

Man har svårt att värja sig för intrycket att MWS medvetet försöker vilseleda Läkartidningens läsare då de trots mitt påpekande att de missförstått Jicks et als viktiga studie fortsätter att vantolka dess resultat. MWS påstår att: »[Jick et al] visar att risken för suicidhandlingar ökade de första nio dagarna efter insättandet … för att sedan […](0 kommentar)

Underburna barns rätt till vård och oviljan att modifiera abortsyn

I Läkartidningen 32–33/ 2009 (sidorna 1988-91) finns flera inlägg som sakligt och balanserat argumenterar mot de ståndpunkter som Torbjörn Tännsjö framfört (LT 28–29/2009, sidorna 1796-7) vad gäller vård av underburna barn. Både Gunnar Sjörs, Stellan Håkansson och Elisabeth Rynning framför kloka och viktiga synpunkter i denna komplicerade fråga. Säkert finns det flera skäl till ifrågasättandet […](0 kommentar)

Osäkert kunskapsläge drabbar de skadelidande

Är man jävig om man skriver en debattartikel? Ja, visst. Man har en relation till ena sidan av problemet. Precis som Peter Dahl har en relation till andra sidan. Det är grunden för debatten. Kunskapen om whiplashskador vilar på en bräcklig vetenskaplig grund. Det är endast en liten del som är evidensbaserad, något som nu […](0 kommentar)

Läsarna hänvisas till studien

Nu har denna diskussion, som kunnat vara berikande med hänsyn till problemets art och storlek, hamnat på en nivå som inte tycks vara relaterad till ämnet längre. Målsättningen med vår artikel var att beskriva nuläget och bristen på och behovet av en bred och fördjupad suicidforskning och att stimulera till en balanserad diskussion om suicidprevention. […](0 kommentar)

Tema andrologi

Hälsa och sjukdom med fokus på män

Andrologi är en tvärvetenskaplig klinisk och preklinisk verksamhet fokuserad på funktioner, tillstånd och sjukdomar involverande den manliga gonadaxeln. I kliniken översätts detta med manlig infertilitet, androgenbrist och sexuella dysfunktioner. Andrologi är i Sverige inte definierat som specialitet, men specialistföreningen Svensk andrologisk förening (SAF, sektion inom Läkaresällskapet) i samverkan med urolog-, gynekolog- och endokrinologsektionerna utformar en […](0 kommentar)

Testosteron i nyckelroll vid hypo­gonadism hos män

Testosteron är ett nyckelhormon under större delen av mannens liv. De flesta celler är mer eller mindre känsliga för and­rogener och förändras i funktion beroende på tillgång till andr­ogent hormon. Under olika faser av den normala utvecklingen från foster till vuxen man fluktuerar också nivåerna av testosteron. Under fosterstadiet sker en mycket viktig testo­steronproduktion med […](0 kommentar)

Androgenreceptorn och testo­steronets effekter

Manliga könshormoner, androgener, är en grupp steroidhormoner som hos mannen främst bildas i testikeln, men också binjurarna syntetiserar androgener. Testosteron Det kvantitativt viktigaste androgenet är testosteron. Testo­steron bildas först och främst i testikelns Leydigceller. Hos en vuxen man produceras genomsnittligt 6–8 mg testosteron per dag. Den totala plasmakoncentrationen av testosteron ligger normalt på 10–30 nmol/l. […](0 kommentar)

Erektil dysfunktion – tidigt tecken på hjärt–kärlsjukdom

Omkring hälften av alla dödsfall i Sverige och övriga delar av den industrialiserade världen beror på hjärt–kärlsjukdom, vilket gör den till den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige [1, 2]. Därutöver är hjärt–kärlsjukdom en viktig bidragande orsak till andra dödsfall och finns enligt färsk amerikansk statistik med i bilden vid närmare 60 procent av alla dödsfall […](0 kommentar)

Manlig sexuell dysfunktion: Inte bara en fråga om potens

Den manliga sexualiteten har alltid varit falloscentrerad – också inom medicinsk vetenskap. Det är därför inte förvånande att när den sexualmedicinska utvecklingen accelererade för 20–25 år sedan stod erektion och erektionssvikt i fokus. Tidigare sågs erektil dysfunktion (ED) huvudsakligen som psykologiskt orsakad, men man anser nu att etiologin oftast är organisk. Olika bakgrundsfaktorer till erektil […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Urinvägs­infektion var appendicit

En kvinna i sextioårsåldern inkom med akutremiss till sjukhuset akutmottagning på grund av flera dagars buksmärtor och feber. Frågeställningen var appendicit eller tarmsjukdom. Vid undersökning konstaterades att hon ömmade nedtill åt höger i buken. Hon hade också feber och förhöjd sänka. Läkaren som undersökte henne bedömde att det rörde sig om en urinvägsinfektion eller gastroenterit. […](0 kommentar)

Bristfällig anamnes och undersökning är inte god och omsorgsfull vård

En 67-årig kvinna hade sedan flera år tillbaka kontakt med psykiatriska kliniken med anledning av bipolär sjukdom och behandlades med litium för den. Vid en mätning i juni låg litiumvärdet i blodet på normala nivåer enligt patienten själv. Patienten hade sökt vårdcentralen för bland annat magrelaterade besvär. Dessa bedömdes som dyspepsi och patienten behandlades med […](0 kommentar)

Otydligt ansvar vid otillräcklig anestesi

En 33-årig kvinna som åtta år tidigare gått igenom ett akut kejsarsnitt skulle nu genomgå ett planerat snitt. Spinal­anestesi lades av en ST-läkare men under den preoperativa tvätten visade det sig att den hade tveksam höjd och patienten hade bevarad rörlighet i fötterna. Man lade då till lokal anestesi och inledde operationen, men inte heller […](0 kommentar)

Misstag kan ursäktas av omständigheterna

Patienten piggnade till – passiviteten var ursäktlig Urinvägsinfektion var appendicit Bristfällig anamnes och undersökning är inte god och omsorgsfull vård Otydligt ansvar vid otillräcklig anestesi(0 kommentar)

Patienten piggnade till – passiviteten var ursäktlig

En kvinna i 80-årsåldern sökte vårdcentralen i början av sommaren för bland annat ont i ryggen, högt blodtryck och viktnedgång sedan några månader tillbaka. Hon undersöktes av en distriktsläkare som även skrev remiss för röntgen av ländrygg och bäcken. Prover togs också. Röntgensvaret visade inget avvikande, men proverna visade något förhöjda vita blodkroppar, trombocyter samt […](0 kommentar)

Endast på webben

Andrologi – med fokus
på mäns hälsa och sjukdom

Inledning Hälsa och sjukdom med fokus på män Stefan Arver Klinik och vetenskap Manlig sexuell dysfunktion: inte bara en fråga om potens Kerstin Fugl-Meyer Testosteron i nyckelroll vid hypogonadism hos män Stefan Arver, Mikael Lehtihet Androgenreceptorn och testo-steronets effekter Aleksander Giwercman, Yvonne Lundberg-Giwercman Erektil dysfunktion – tidigt tecken på hjärt–kärlsjukdom Ronnie Willenheimer(0 kommentar)

Ledare

Färre deltar i fortbildning

Kunskap är en av sjukvårdens hörnstenar. Livsavgörande bedömningar är helt beroende av den behandlande läkarens kunskap och yrkesskicklighet. Läkare måste därför ha goda förutsättningar att under hela sin yrkeskarriär ta till sig ny kunskap som leder framåt till förbättrad dia­gnostik och behandling. Det fordrar att det i det dagliga arbetet finns tillräckligt med tid för […](0 kommentar)

Satsning på regionala cancercentrum

Regeringen ska satsa 227 miljoner kronor under den kommande treårsperioden för att påbörja genomförandet av en nationell cancerstrategi. Budgettillskottet ska användas till att bygga upp organisationen kring tre till fem regionala cancercentrum (RCC). RCC som ska ges ett särskilt ansvar för att utveckla och sprida kunskap om nya behandlingsmetoder, dessutom svara för den allra mest […](0 kommentar)

Aktuellt

Världens läkare samlas i klimatfrågan

Solen sken, en blå himmel speglade sig i Köpenhamns glittrande vatten. Då och då passerade en båt. Inne i Ingenjörernas hus vid Kalvebod brygge satt hela tisdagen den 1 september ett 80-tal läkare, ditresta från världens alla hörn, och talade om något som för många kan te sig avlägset och abstrakt en vacker septemberdag i […](0 kommentar)

Engagemanget skiftar i förbundsledningen

Det policydokument som WMA väntas anta i New Delhi i oktober innebär sannolikt att läkare och nationella läkarförbund ska agera många olika sätt och på många nivåer; bland annat ska läkarförbunden påverka de nationella regeringarna inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december. Vad planerar Läkarförbundet att göra?– Först måste vi invänta att deklarationen bli antagen […](0 kommentar)

»Viktigast få ner utsläppen«

– Risken för en klimatkatastrof är så stor att vi kan komma i en situation där ingen anpassning räcker till. Att klimatanpassa är som att sätta några små livbåtar på Titanic när vi i stället borde göra allt för att styra bort från isberget. »Klimatanpassning« är vackra ord som rika länder använder för att rättfärdiga […](0 kommentar)

Hur föregår du med gott exempel?

Läs även:Klimathotet: Världens läkare samlas i klimatfrågan »Viktigast få ner utsläppen« Hur föregår du med gott exempel? Engagemanget skiftar i förbundsledningen Fler artiklar, länkar och tips:Klimatförändring och hälsa – samlingssida! Otmar Kloiber, läkare och WMA:s generalsekreterare:– Jag mäter mitt koldioxidavtryck och försöker minska det, jag funderar över hur vi lever och vad vi gör med […](0 kommentar)

Nytt system för granskning av vården

42 miljoner kronor fördelat över tre år har i budgetpropositionen för 2010 avsatts för »en oberoende granskningsfunktion«. Vården kommer att bli skyldig att redovisa kvalitetsdata i ett nationellt system. Tanken är att vården ska bli mer transparent för patienten. Det nya systemet ska också ge beslutsfattare »en bättre kunskapsgrund vid utformning av nya förslag«. Alliansen […](0 kommentar)

Brett stöd för universitetsmedicinska centra

Professor Olle Stendahl får överlag gott betyg för sin utredning om hur den kliniska forskningen i Sverige ska stärkas. När det gäller huvudförslagen är det i stort sett genomgående tummen upp från remissinstanserna. Det gäller förslagen att bilda en fond för oberoende behandlingsforskning, att skapa en nationell samverkansorganisation för klinisk forskning samt att på olika […](0 kommentar)

Stora skillnader i läkares fortbildning

Läkarförbundet har för femte året i rad tagit tempen på läkarkollektivets fortbildning. Förbundets policy är att läkare ska ha minst tio externa utbildningsdagar per år och att minst en halv dag i veckan ska kunna avsättas för internutbildning och egen fortbildning. Trenden är dock att såväl den externa fortbildningen som löpande intern medicinsk fortbildning minskar. […](0 kommentar)

Notiser

Vaccinet försenas

De första leveranserna till Sverige av vaccinet mot den nya influensan A/H1N1 försenas med ungefär en vecka. Det innebär att vaccinationen kan starta i vecka 42, i mitten av oktober. Orsaken till förseningen är att tillverkaren Glaxo­SmithKline måste packa om vaccinet så att det blir lättare för vårdpersonalen att hantera vaccinet. Samtidigt visar de första […](0 kommentar)

Fel i AT-rankningen

I Sylf:s AT-rankning, som presenterades i Läkartidningen nr 38/2009, blev Hässleholms sjukhus felaktigt utpekat för att ha fallit längst på listan. Hässleholm hade för få svarande för att kunna rankas 2008 så det är i stället Universitetssjukhuset MAS som tappat flest placeringar.(0 kommentar)