Nr 45 2009

Klinik och vetenskap

Reflexion

Vaccination inte främst för dig – utan för flocken

Det var inte bättre förr när folk gjorde som de blev tillsagda. Vår rätt att välja själv är bra och något sjukvården inte alltid re­spekterar. Men, en självcentrerad tid parad med gränslösa möjligheter att exponera egot, det kan vara en malign kombination. Prova att googla på »vaccin mot svininfluensa«. Av den knappa halvmiljonen träffar är […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Allt fler lever allt längre efter 65

Andelen dödsfall i yngre åldrar har minskat dramatiskt i Sverige. Hela 85 procent av männen och 94 procent av kvinnorna kan numera räkna med att deras dödsdag inträffar efter 65 års ålder. För 50 år sedan var motsvarande siffror 75 respektive 88 procent. Den genomsnittliga förväntade återstående livslängden vid en viss ålder beräknas med hjälp […](0 kommentar)

Nya Rön

PSA-testet otillräckligt för prostatascreening

Prostataspecifikt antigen (PSA) är inte ett tillräckligt känsligt instrument för populationsbaserad scree­ning för prostatacancer. Det är slutsatsen i tre artiklar som publicerats i BMJ. I en fall–kontrollstudie från medicinska biobanken vid Umeå universitet undersöktes hur väl PSA predicerade en framtida prostatacancerdiagnos [1]. Blodprov från 540 fall av prostatacancer tagna i medeltal sju år före dia­gnos […](0 kommentar)

Rökning under graviditet kopplad till psykotiska symtom hos barn

Rökning under graviditeten är kopplad till ökad risk för att barnet ska drabbas av psykotiska symtom, enligt en studie som presenteras i tidskriften British Journal of Psychiatry. Det är ett omfattande material som presenteras. Författarna har undersökt uppgifter från 6 356 barn från Storbritannien. När barnen var 12 år gamla fick de genomgå en intervju, som […](0 kommentar)

Snabb ökning av typ 1-diabetes

Incidensen av typ 1-diabetes ökar oroväckande snabbt. Det visar en sammanställning i tidskriften Nature Reviews Endocrinology. Att det i västvärlden skett en explosionsartad utveckling av typ 2-diabetes i kölvattnet efter den rådande övervikts- och fetmaepidemin är välkänt. Vad som däremot inte är lika välkänt är att även förekomsten av typ 1-diabetes tycks ha ökat snabbt. […](0 kommentar)

Sömnbrist tros påskynda utvecklingen av alzheimer

Kan sömnbrist påskynda utvecklingen av Alzheimers sjukdom? Det indikerar i alla fall en studie på möss som presenteras i tidskriften Science. Författarna har använt sig av tekniken mikrodialys och mätt halterna i hjärnan av betaamyloid, den peptid som bildar s k amyloida aggregat (plack), vilka påverkar neuronens funktion och orsakar alzheimer. Det visade sig att de […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Inte bara RSV kan ge bronkiolit hos små barn

Respiratoriskt syncytialvirus (RSV) är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion, bronkiolit, hos små barn [1]. Vid 2 års ålder har de flesta barn antikroppar som tecken på genomgången infektion. För diagnostik av RSV-infektion tas rutinmässigt nasofarynxaspirat för snabbdiagnostik med immunfluorescens, odling och under senare år PCR. Trots kliniskt typisk RSV-infektion förblir dock prov från vissa […](0 kommentar)

Värk i benen inte detsamma som varicer

Venös insufficiens innebär förhöjt ventryck i stående till följd av ytlig och/eller djup klaffinsufficiens med eller utan ven­obstruktion. Varicer (ytliga vener >0,5 cm i diameter) kan föreligga med eller utan venös insufficiens. Dilaterade vener(0 kommentar)

Hostmedicin förstärkte effekten av warfarin

Blödningsbiverkningar vid warfarinbehandling är ett välkänt problem. I ett svenskt material har man visat att 41 procent av warfarininducerade cerebrala blödningar antas vara orsakade av en interaktion mellan warfarin och annan medicinering [1]. Av dessa bedömdes 12 procent som möjliga att förhindra om större uppmärksamhet hade fästs vid risken för interaktion med annan medicinering. Till […](0 kommentar)

Tema Kronisk tarminflammation

IBD ökar starkt – ännu oklart varför

De första epidemiologiska studierna av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) utfördes i Storbritannien på 1960-talet. Sedan dess har många studier publicerats. Från tidiga studier med ofta långa observationstider kan trender utläsas, medan studier publicerade under 2000-talet mer ger en bild av den aktuella förekomsten av IBD runt om i världen. Förekomsten av IBD skiljer sig markant mellan […](0 kommentar)

Diagnosen IBD måste grundas på bred bas

Inflammatorisk tarmsjukdom kan inte fastställas med enbart ett blodprov eller en undersökning. Diagnosen bygger i stället på en sammanvägning av sjukhistoria, morfologiska undersökningsmetoder och vävnadsundersökningar, där and­ra förklaringar uteslutits. Tidsaspekten är också viktig, dvs det kan vara vanskligt att ställa diagnosen vid första insjuknandet. Det finns nämligen flera orsaker till inflammatoriska tillstånd i tunn- och […](0 kommentar)

Modern läkemedelsterapi vid Crohn – nationella riktlinjer

Denna behandlingsöversikt av Crohns sjukdom är framtagen av en arbetsgrupp utsedd av Svensk gastroenterologisk för­­- e­ning. Här presenteras medicinsk behandling av aktiv sjukdom samt underhållsbehandling, men inte behandling efter tarmresektion eller behandling av fistelkomplikationer. Delar av de nyligen uppdaterade riktlinjerna för behandling av Crohns sjukdom från European Colitis and Crohn’s Organi­sation (ECCO) [1, 2; Gert […](0 kommentar)

Hand­­läggning av svårt skov av ulcerös kolit

Ulcerös kolit har oftast ett kroniskt intermittent förlopp, där perioder av ökad sjukdomsaktivitet växlar med perioder av besvärsfrihet. Svårighetsgraden av ett skov indelas traditionellt i lindrigt, måttligt svårt och svårt skov [1, 2]. Omkring 15 procent av patienterna drabbas någon gång under sjukdomsförloppet av ett svårt skov, vilket ibland kan vara debutsymtomet. Ett svårt skov […](0 kommentar)

Kolitcancer – myt eller verklighet?

Patienter med ulcerös kolit har ökad risk att drabbas av kolorektal cancer, men omfattningen av denna riskökning är omdiskuterad. Nyare studier antyder att risken för kolorektal cancer nu är mindre än vad man tidigare trott. Varför risken har minskat är inte kartlagt, men data tyder på att åtgärder som koloskopisk övervakning och ökad användning av […](0 kommentar)

Kirurgi – omistligt komplement till medicinsk behandling

Historiskt sett har tarmkirurgin varit en hörnsten i behandlingen av både ulcerös kolit och Crohns sjukdom, och svensk kirurgi har gjort viktiga insatser för utvecklingen av kirurgin vid dessa tillstånd. Den moderna utvecklingen av rekonstruktiv kirurgi för ulcerös kolit initierades på 1970-talet av professor Nils G Kock, Göteborg, i och med introduktionen av den kontinenta […](0 kommentar)

Sänkt livskvalitet vid skov grundar för alternativ terapi

Av tradition har behandling och uppföljning av kroniska sjukdomar varit inriktad på registrering av symtom och resultat av biologiska variabler såsom blodprov, fysiologiska mätmetoder och olika bildtekniker. Detta sätt att mäta speglar dock ofta dåligt patientens subjektiva hälsotillstånd, som till stor del avgör hur sjuk en person uppfattar sig vara och i vilken mån hon/han […](0 kommentar)

Swibreg – nationellt IBD-register i ny tappning

Det nationella IBD-registret (IBD, inflammatorisk tarmsjukdom) Swibreg har under de senaste åren vuxit snabbt. Allt fler kliniker i landet ansluter sig, och registret administreras nu av företaget Health Solutions, ‹http://www.healthsolutions.se›. Anknytning till en större aktör var en förutsättning för att registret skulle kunna utvecklas och expandera under 2009. Swibreg är byggt i databasen RealQ, som […](0 kommentar)

Tidigare rariteter, nu folksjukdomar

IBD (inflammatory bowel disease) var tidigare ovanligt. Dock har stigande incidens – framför allt bland yngre – för de båda huvudtyperna ulcerös kolit och Crohns sjukdom de senaste 30 åren resulterat i även hög prevalens. Närmare 1 procent av befolkningen är nu drabbad av någon form av IBD (inberäknat subtyper som obestämbar och mikroskopisk kolit, […](0 kommentar)

IBD har blivit ett folkhälsoproblem

InledningTidigare rariteter, nu folksjukdomarRobert LöfbergKlinik och vetenskapPolygenetisk störning i första linjens mukosa­försvarJohan Dabrosin Söderholm, Sven PetterssonIBD ökar starkt – ännu oklart varförAnnika Brinkberg LapidusDiagnosen IBD måste grund as på bred basOlof Grip, Jonas Halfvarson, Marie Carlson, Berit SternbyModern läkemedelsterapi vid Crohn –nationella riktlinjerSven Almer, Ragnar Befrits, Anders S Eriksson, Jonas Halfvarson, Ulf Hindorf, Robert LöfbergHand­­läggning […](0 kommentar)

Polygenetisk störning i första linjens mukosa­försvar

Kroniska inflammatoriska tillstånd i olika organsystem är vanliga och utmanande sjukdomar för dagens sjukvård. Sjukdomarna är till stor del polygenetiska och uppvisar symtombilder som sammantaget ger kliniskt relativt välgrundade dia­gnoser, t ex psoriasis, systemisk lupus erythematosus (SLE), multipel skleros (MS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Dagens läroböcker beskriver ofta symtomen som organbundna företeelser intimt sammanlänkade med den […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Registreringsträsket – en följd
av uråldrig journalföring

Problemet med en växande mängd resurskrävande register inom sjukvården har under lång tid debatterats i Läkartidningen. Många kloka synpunkter har framförts, men roten till det onda har ännu inte tydligt uttalats, nämligen vår uråldriga journalföring. Den elektroniska journalens införande har inte medfört någon egentlig förnyelse vad gäller hanterandet av information. Samma ostrukturerade journalföring som använts […](0 kommentar)

Socialstyrelsen välkomnar granskning

Robert Svartholm och Markus Beland skriver i ett debattinlägg i Läkartidningen 43/2009 (sidorna 2740-1) att det är viktigt att få en oberoende, kritisk granskning av Socialstyrelsens demensriktlinjer. Socialstyrelsen välkomnar och har inbjudit till en sådan granskning. En preliminär version publicerades i augusti i år, och synpunkter kan lämnas till myndigheten fram till den sista november. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Nytt läkemedel vid förmaksflimmer
– hur fungerar det i vanlig sjukvård?

Vi gratulerar Jonas Oldgren och medarbetare till den väl genomförda och intressanta RE-LY-studien som jämför behandling med dabigatran och warfarin vid förmaksflimmer [1]. Vi delar emellertid inte helt den entusiasm som Oldgren uttrycker i Läkartidningen [2] . Vi ser en fara med att beskriva medlet som »både effektivare och säkrare« än warfarin när endast ett […](0 kommentar)

Fortfarande stor anledning till entusiasm över ett nytt strokeförebyggande läkemedel

Det är glädjande att Läksaks expertgrupp visar intresse för RE-LY-studien [1]. Ett alternativ till warfarinbehandling är efterlängtat både av patienterna och av sjukvården. Visserligen är warfarin effektivt – men doseringen är svårstyrd, och behandlingen ger varje år upphov till flest allvarliga läkemedelsbiverkningar i Sverige [2], vilket bidrar till en betydande underbehandling. RE-LY-studien uppfyllde med bred […](0 kommentar)

Värre med utredningsorsakad oro än förtidig död i bröstcancer?

Antingen är Karsten Juhl Jørgensen och Peter Gøtzsche ovetenskapliga eller så vill de medvetet vilseleda läsaren med felaktiga siffror ( LT 44/2009, sidorna 2860-1). Ingetdera kan uppfattas vara seriöst. I sitt extrapolerande har de uppenbarligen glömt bort de siffror som de ursprungligen haft som utgångspunkt för sina påståenden. Låt oss försöka hjälpa till: Ungefär 3–4 […](0 kommentar)

Stafettläkeriet är bara toppen
av ett isberg

Rationaliseringar och besparingsprogram driver sedan länge svensk sjukvård in i organisationsformer som är den helt främmande. Jag vill hävda att sjukvården i allt väsentligt håller på att bli felorganiserad för sitt ändamål. I stället för ökad kostnadseffektivitet, som torde vara avsikten med organisationsförändringarna, håller resultatet på att bli en försämrad verkningsgrad i vården som helhet. […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Anmäld och orolig – hos Läkarförbundet finns stöd att få

En läkare som blir anmäld till HSAN eller inblandad i en av Socialstyrelsens utredningar kan ha god hjälp av att ringa och prata med Läkarförbundets medlemsrådgivning. En av dem som ibland har telefonjour är juristen Tomas Hedmark. – De som blivit anmälda är oroliga och vet inte riktig hur handläggningen går till, säger han. Enligt […](0 kommentar)

Recension

Neuroradiologiskt vetande samlat i lärobok på svenska

En lärobok på svenska i ämnet neuro­radiologi har sett dagens ljus under 2009. Förordet låter förstå att arbetet växt ut från en planerad blygsam handbok till ett format som omfattar aktningsvärda delar av det sjukdomspanorama som neuroradiologin stöter på i klinisk vardag. Därmed har volymen landat på nära 1 100 sidor av förtätade fakta och bilder. […](0 kommentar)

Provocerande tankar om evolutionsbiologin

Jag kan lägga ut texten om många sjukdomars riskfaktorer och patofysiologiska mekanismer. Men den kliniska kunskapen om orsaker till sjukdom når inte djupet på frågan om varför sjukdomar överhuvudtaget finns, efter hundra­tusentals år av evolutionärt tryck. I boken »De sjukaste överlever« diskuterar den amerikanska forskaren Sharon Moalem en nästan provocerande tanke, att sjukdomsframkallande gener bevarats […](0 kommentar)

Människoapor – våra närmaste

Under en post-doc-vistelse i USA på 90-talet mötte jag ett forskarlag som experimenterade på apor. Beslutet att inte delta i experimenten var rent intuitivt och man kan så här efteråt filosofera över hur jag som ung forskare utan någon djupare reflektion fann den etiska gränsdragningen så självklar. Dessa apor var inga söta små Enzo, utan […](0 kommentar)

Har anställda rätt till styrfria zoner?

Detta är ännu en bok där de senaste två decenniernas förändring av hälso- och sjukvårdens styrning granskas av forskare utanför vården. Författarna har samtliga en bakgrund på det nu nedlagda Arbetslivs­institutet (ALI). Detta kan vara viktigt för läsaren att ha i minnet för att förstå boken. Utgångspunkt har bland annat varit den anställdes möjligheter att […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkaren som talar om hållbar medicin

Att intervjua Linn Getz på Garder­moens flygplats i Oslo känns naturligt. Inte bara för att den norska flygplatsen är hennes andra hem utan för att flygplats­miljön med ständiga säkerhetskontroller och förbudsskyltar är en direkt översättning av hennes syn på sjukvården. – Sjukvården är som en enda lång security check där du som patient ska kollas […](0 kommentar)

Oväntat kort tid för försvaret

Björn Hurtig hade begärt att även få nästan hela december på sig, men detta är alltså den tid som åklagaren Peter Claeson bedömt som rimlig. – Till och med väl tilltagen, säger han. Åklagaren själv behövde cirka sju månader för att färdigställa förundersökningen. Björn Hurtig har vid flera tillfällen påpekat att det var orimligt lång […](0 kommentar)

Universitetssjukhusen i Lund och Malmö
slås samman

Skånes universitetssjukhus bildas den 1 januari nästa år, en sammanslagning av universitetssjukhusen i Lund respektive Malmö, USIL och UMAS. Samtidigt startar ett universitetsmedicinskt centrum, som ska samarbeta med Lunds universitet. – Detta är ett förutsägbart drag, men tempot är för högt, kommenterar huvudskyddsombudet vid UMAS Jens Bernow, Malmös läkareförening, sammanslagningen av de båda universitetssjukhusen som […](0 kommentar)

Notiser

Fem nya kliniska forskarskolor

Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin har beviljat sammanlagt 75 miljoner kronor till fem skolor för klinisk forskning inom områdena psykiatri, generell klinisk forskning och allmänmedicin. Satsningen löper över fem år och syftar bland annat till att stärka rekryteringen av kliniska forskare. Skolorna inrättas vid Göteborgs, Linköpings och Umeå universitet samt vid Karolinska institutet.(0 kommentar)

A/H1N1-vaccin för barn stoppas i Schweiz

När de schweiziska myndigheterna förra veckan godkände två vacciner mot influensa A/H1N1, undantogs gravida, barn under 18 år samt personer äldre än 60 år för vaccinet Pandemrix som Sverige köpt. Man anser sig inte ha fått tillräckliga provsvar för hur utsatta grupper reagerar på vaccinet. I Sverige gör dock Läke­medelsverket bedömningen att biverkningarna på barn […](0 kommentar)

Dålig chef ökar risken för hjärtinfarkt

Den som upplever sig ha en dålig chef löper högre risk för negativa hälsoeffekter senare i livet. Det visas i en ny doktorsavhandling från Karolinska institutet. Män i Stockholmsområdet som när en studie inleddes var missnöjd med sin chef löpte 25 procents större risk att drabbas av hjärtinfarkt under den påföljande tioårsperioden. Mönstret kvarstod vid […](0 kommentar)

Ledare

Vägledning i etisk balansgång

Vid millenniumskiftet presenterade Läkartidningen en sammanställning över vad 136 referenter ansåg vara de viktigaste medicinska upptäckterna under 1900-talet. Penicillinet toppade listan. Insulinet kom på tredje plats, respiratorn på nionde. På trettonde plats hamnade myndigförklarandet av patienten (LT 1999;96:5734-6). Sammanställningen visar att det skett en fantastisk utveckling av medicinsk kunskap. Innebörden är att många patienter som […](0 kommentar)

SKL:s debattartikel är anmärkningsvärd

För en dryg vecka sedan presenterade SKL sin ekonomirapport som pekar på att kommuner och landsting går med 1 miljard i underskott 2009. Med regeringens tillskott på 17 miljarder nästa år kommer sektorn då att redovisa ett överskott på drygt 3 miljarder. SKL bedömer läget som bättre än förväntat, men varnar för sämre tider framöver. […](0 kommentar)

Endast på webben

Gemensam nämnare mellan pärmarna

Läs recensionerna Neuroradiologiskt vetande samlat i lärobok på svenska Provocerande tankar om evolutionsbiologin Människoapor – våra närmaste Har anställda rätt till styrfria zoner?(0 kommentar)

Åtal först nästa år

– Det här är ett stort och svårt material. Vi måste förlita oss på medicinska experter. Det gör att jag behöver den här tiden. Dessutom har vi inte fått någon löpande information alls, säger Björn Hurtig. Han har nu läst igenom materialet och säger att det egentligen inte har bjudit på några särskilda överraskningar. Narkosläkaren […](0 kommentar)