Nr 46 2009

Kultur

Tycho Brahes mustasch postumt vittne till mord?

Tycho Brahe stod utanför Herrevads kloster en novemberkväll 1572 och hade just upptäckt en ny stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. »I sanning det var det största under som någonsin visat sig i hela naturen.« Den nya stjärnan (en supernova) lyste i 18 månader, och med den vetenskapliga redogörelsen om den nya stjärnan, »De Nova Stella«, blev […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Jordens omkrets minus 2 mil

När jag gick en SK-kurs i Lund på 1980-talet fick jag av en skånsk kollega höra att avståndet mellan sjukhusen i Lund och Malmö var jordens omkrets minus 2 mil. Det är ju därför förvånande att just dessa sjukhus nu ska slås samman till ett enda. Men det kommer nog att gå bra! IT-teknik gör […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Klinisk forskning måste locka unga

Att rekrytera unga kliniska forskare och erbjuda dem en möjlig forskarkar­riär integrerad med sjukvården är den enskilt viktigaste åtgärden för att främja den kliniska forskningen och skapa goda förutsättningar för att ny kunskap kommer sjukvården till del. Detta framgår inte bara av den analys som utredningen för klinisk forskning gjort [1, 2] utan också av […](0 kommentar)

Nya Rön

Bältros kopplad till stroke

Bältros har kopplats till stroke i en studie från Taiwan som presenteras i tidskriften Stroke. Studien är nationell och av typen retrospektiv kohort. Författarna har utgått från 7 760 individer med en genomsnittlig ålder på 47 år som behandlades för bältros under perioden 1997–2001. Dessa har jämförts med en matchande kontrollgrupp på drygt 23 000 individer. Man […](0 kommentar)

Revaskularisering efter hjärtinfarkt vid njurskada

Det svenska nationella hjärtregistret SWEDEHEART visar att cirka en tredjedel av alla som vårdas för hjärtinfarkt har en minst måttligt nedsatt njurfunktion. Aktuella riktlinjer rekommenderar behandling med revaskularisering (perkutan koronarintervention alternativt by­pass-kirurgi) tidigt efter en mindre hjärtinfarkt (icke-ST-höjningsinfarkt) för att förhindra ny hjärtinfarkt och död. Särskilt högrisk­patienter har större fördel av behandlingen, och patienter med […](0 kommentar)

Stora fettceller kan öka risken för utveckling av typ 2-diabetes

Stora fettceller i underhudsfettet på buken hos kvinnor indikerar framtida utveckling av typ 2-diabetes [1]. Det visar resultat från den omfattande befolkningsstudien Kvinnoundersökningen i Göteborg. Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, och drygt 300 000 svenskar har typ 2-diabetes. Sjukdomen är till viss del ärftlig, och livsstilsfaktorer som kost, stillasittande och övervikt/fetma har betydelse för […](0 kommentar)

Bättre hälsa i lågkonjunktur

Under det senaste året har vi översvämmats med rapporter om den lågkonjunktur som världen är inne i. Att hälso- och sjukvården kan drabbas negativt är uppenbart. Låg eller obefintlig tillväxt i ekonomin innebär lägre skatteintäkter och därmed mindre pengar till sjukvården i länder med offentligt finansierad vård. Man kan således befara att folkhälsan kan komma […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Självprovtagning i hemmet ­kan förebygga livmoderhalscancer

Den organiserade cytologiska screeningen för att förebygga livmoderhalscancer infördes i slutet av 1960-talet i Sverige och har inneburit att antalet cancerfall minskat med över 50 procent. För närvarande drabbas färre än 500 kvinnor varje år av livmoderhalscancer, men cirka 140 av dessa överlever inte sin sjukdom [1]. När den organiserade screeningen infördes var orsaken till […](0 kommentar)

Gastrostomi på barn anläggs bäst med videoassisterad teknik

Öppen kirurgi för anläggning av gastrostomi har alltmer övergetts för perkutan endoskopisk gastro­stomi (PEG), vilken beskrevs första gången 1980 [1]. I början av 1990-talet utvecklades videoassisterad eller laparaskopisk gastrostomi (VAG) [2]. Liksom all kirurgi är anläggning av gastrostomi förenad med risker och komplikationer. En gastroenterisk fistel kan uppkomma som iatrogen skada vid anläggning av en […](0 kommentar)

Noradrenalin­infusion blev lösningen vid grav ortostatism

Normala fysiologiska reaktioner förklarar att en frisk människa vanligen klarar att snabbt anpassa cirkulationen efter kroppsläget. Vid hastig uppresning regleras den omedelbara omställningen av en aktivering av sympatiska nervsystemet. I perifera nervändarna frisätts noradrenalin, som leder till kärlsammandragning i perifera kärl via α-1-receptorer och till hjärtfrekvensökning via beta-1-receptorer i hjärtat. Kärlsammandragningen sker i kapacitanskärl för […](0 kommentar)

Rekrytering av medicinare till forskning kräver tidigt engagemang

De senaste decennierna har andelen medicinare som genomgår forskarutbildning minskat drastiskt, och noggranna studier visar också att forskningsaktiviteten hos kliniskt verksamma doktorander är anmärkningsvärt låg [1]. Parallellt har det uppstått en närmast akut brist på medicinare vid de prekliniska institutionerna, där ämneskompetenta lärare till läkarprogrammet blivit en bristvara. Detta har lyfts fram inte minst i […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Hopp om nödvändig reform av USA:s sjukvårdssystem

Inget annat land än USA använder 16 procent av sin bruttonational-produkt på sjukvård. Ingen annan industrialiserad demokrati saknar en allomfattande sjukvård eller organiserad barnomsorg. I USA saknar 45 miljoner medborgare sjukförsäkring, på grund av att de inte har råd att betala premierna. President Clinton lät Hillary Clinton försöka skapa ett nytt sjukvårdssystem. Med mina erfarenheter från […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Journaler ska signeras och låsas

Journalanteckningar ska vara införda i journalen senast efter två dygn. Det slog Socialstyrelsen fast i fjol efter en inspektion på akutkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping (44-9129/08). Utifrån det kan en vårdgivare fastställa tidsmarginaler med hänsyn tagen till olika verksamheters behov av information och krav på patientsäkerhet. Det skriver Socialstyrelsen apropå ett brev från Västerbottens läns […](0 kommentar)

Avgör blodsockervärdet eller allmäntillståndet val av behandling?

En ST-läkare i allmänmedicin jobbade extra som hembesöksjour. En natt blev han uppringd då man uppmätt extremt lågt blodsockervärde hos en drygt åttioårig patient vid ett korttidsboende för dementa. Patienten var en insulinbehandlad diabetiker med svängande blodsockervärden. Förutom sin demenssjukdom hade han även lymfom, hjärtsvikt och njursvikt. Personalen hade först kontaktat den tjänstgörande sjuksköterskan, som […](0 kommentar)

»Skit i patientsäkerheten!«

Det sade Ulf H Fröberg, jurist och vd för Institutet för medicinsk rätt vid de medicin­rättsliga seminariedagarna i slutet av oktober. – Genom att personalen följer regelverket så blir vården patientsäker, säger han och fortsätter: – Om man känner till och kan följa till exempel läkemedelsförfattningen så blir vården patientsäker. Personalen slipper också må dåligt […](0 kommentar)

Metylergometrin och terbutalin ska förvaras åtskilda

En kvinna som var gravid i vecka 36+0 kom till förlossningsavdelningen för ett vändningsförsök av barnet som låg i säte. Barnmorskan skulle inför vändningsförsöket iordningställa terbutalin 0,25 mg att ges långsamt intravenöst. Barnmorskan hade en student med sig, och när injektionen getts upptäckte denna att barnmorskan i stället givit den gravida kvinnan metylergometrin. CTG kopplades […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kokleaimplantat är bra
– men inte alltid tillräckligt

Sedan snart 20 år tillbaka rekommenderas kokleaimplantat till barn som föds döva eller förlorar hörseln under uppväxten. Under denna period har vi sett en dramatisk förändring av tidigare helt döva barns tal- och hörselutveckling. Tekniken utvecklas kontinuerligt, operationsåldern sjunker och rehabiliteringen blir effektivare. Tvåspråkighetsbegreppet inom specialskolan för döva och hörselskadade har under denna period också […](0 kommentar)

»Registren ger unika möjligheter«

Vi är glada för att debatten om de nationella registrens användbarhet fortsätter. Det är en nödvändighet för att skapa bättre kvalitet i data i alla register. Den senaste repliken från Ryttberg m fl (LT 41/2009, sidan 2623) kräver dock ett förtydligande. Tvärtemot vad Ryttberg m fl framhåller är det just hälsodataregistren som har den bästa möjligheten att […](0 kommentar)

Dags för en ny öppenvårdspsykiatri

Det är inte så ofta man kan se att Svenska psykiatriska föreningen och andra företrädare för den etablerade specialistpsykiatrin ryter till mot missförhållanden som rör psykiatrin. Nu har man gjort det, och då riktar sig kritiken mot Socialstyrelsen. Med stora rubriker i tidningarna sägs det att en enig psykiaterkår dömer ut Socialstyrelsens förslag att förorda […](0 kommentar)

Tack för relevant kritik och goda förslag

Kritiken som riktar sig mot föreningen och som handlar om att vi deltar för lite i ­de- batten kring psykiatrin delar vi helt. Det är en fråga som vi haft med oss på agendan det senaste halvåret, vi har bland annat letat efter någon kollega som kan adjungeras till styrelsen i rollen som »pressekreterare« men […](0 kommentar)

Högskoleverkets sak att bedöma Örebros lämplighet

Mikael Hasselgren skriver i en debattartikel i LT 41/2009 (sidorna 2588-9) och ber om Läkarförbundets stöd för att läkarutbildning ska startas i Örebro. Frågan om hur många läkare som behöver utbildas i Sverige är inte lätt. Läkarförbundet har under flera år gjort bedömningar av hur tillgång och efterfrågan kommer att se ut framöver och hur […](0 kommentar)

Kina storsatsar på offentlig sjukvård

Från 1952 till 1982 skedde en enorm förbättring i Kinas hälsostatus. En viktig orsak var att sjukvården, som ägdes, finansierades och bedrevs av den offentliga sektorn, byggdes ut kraftigt. Spädbarnsdödligheten föll från 200 till 34 per 1 000 levande födda, och den förväntade livslängden nästan fördubblades, från 35 år 1952 till 68 år 1982. Men sedan […](0 kommentar)

Ledare

Klimatförändring påverkar hälsan

Klimatfrågan är i allra högsta grad aktuell, inte minst bland världens toppolitiker. En aspekt på frågan nämns inte ofta i sammanhanget. Det gäller de hälsoeffekter som klimatförändringarna ger. Inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december är det angeläget att världens ledare uppmärksammar även denna aspekt. Läkarkåren kan bidra till att lyfta fram kopplingen mellan klimat […](0 kommentar)

Samarbete mot resistenta bakterier

EU:s ordförande Fredrik Reinfeldt och president Barack Obama enades vid toppmötet förra veckan om att tillsammans upprätta en arbetsgrupp för att bekämpa multiresistenta bakterier. Arbetsgruppen ska arbeta med frågor som rör rationell användning av antibiotika och hygien inom vården. Den ska också hitta drivkrafter för forskning och utveckling av nya antibiotika. Dessutom ska gruppen arbeta […](0 kommentar)

Aktuellt

Trycket ökar på vården att minska hälsoklyftan

Numera är det få som hajar till över påståendet att det finns sociala skillnader i hälsa. Men för bara drygt 20 år sedan, 1987, väckte den första folkhälsorapporten från Social­styrelsen stor uppmärksamhet, när den i konkreta siffror kunde påvisa en betydande social ojämlikhet i sjuklighet och dödlighet i landet. Det hade mer eller mind­re tagits […](0 kommentar)

Nytt närsjukhus ska vända ojämlik hälsotrend i Angered

Det har gått en månad sedan barn- och ungdomsspecialistcentrum vid Angereds närsjukhus i mitten av september flyttade in i nya lokaler vid Angereds centrum. Hälften av rummen, som en slimmad stadsdelsförvaltning lämnat efter sig, står fortfarande tomma. Där ska den blivande gynmottagningen inrymmas. På barn- och ungdomsmottagningen har besöksrummen fått namn som Ljuset, Bondgården, Skogen […](0 kommentar)

Tre begrepp föreslås ersätta »arbetsförmåga«

Som Läkartidningen tidigare rapporterat (LT nr 40/2009) föreslår regeringens utredare Anna Hedborg att sjukvården frikopplas från sjukskrivning efter 180 dagar. Beslut om fortsatt sjukskrivning efter sex månader ska tas av Försäkringskassan. Det som vården ska bedöma under den första 180-dagarsperioden är »arbetsförmågan«, ett begrepp som får en tydligare definition än i dag. Frågan gäller på […](0 kommentar)

Nationella taxan upphör – öppnar för fler privata vårdgivare

En ny »etableringsplattform« föreslås ersätta den nationella taxan. Privata vårdgivare inom specialiserad öppenvård utanför primärvården ska ges möjlighet att etablera sig med hjälp av en nationell auktorisering och nationellt fastställd minimi­taxa. Det föreslås i den fjärde och avslutande delen av den statliga utredningen Patientens rätt: »Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald […](0 kommentar)

Notiser

Vårdgarantin kan bli lag

Tidsgränserna i vårdgarantin, 0–7–90–90, ska bli tvingande från halvårsskiftet 2010. Det förslår regeringen i en lagrådsremiss baserad på utredningen om patientens rätt. Om landstingen inte klarar av att leva upp till garantin blir de skyldiga att informera patienterna om var och hur de kan få vård hos andra vårdgivare. Det förslås också att patienter ges […](0 kommentar)

Endast på webben

Även små barn väntas massvaccineras

Hittills har barn i åldern 6 månader–3 år vaccinerats endast om de tillhör riskgrupperna. »Men allt talar för att vi inom en mycket snar framtid omprövar våra nationella rekommendationer och inkluderar även denna grupp i massvaccineringarna mot svininfluensa«, säger professor Jan Liliemark, Läkemedelsverket, i Svenska Dagbladets nätupplaga den 6 november. Jan Liliemark bekräftar detta för […](0 kommentar)

En dos vaccin räcker för friska vuxna

Det är data från flera olika håll som vägts samman och som lett till att Läkemedelsverket nu ändrar sin rekommendation. Personer över 13 år bara behöver en vaccindos, såvida man inte har nedsatt immunförsvar. Bland annat visar kliniska test att influensavaccinet Pandemrix mot den nya H1N1-influensan ger ett starkare immunsvar än prototypvaccinet mot fågelinfluensa, H5N1. […](0 kommentar)