Nr 47 2009

Kultur

Han håller i järnspettet som gick genom huvudet

Rallarbasen Phineas Gage, död sedan snart 150 år, är ett av medicinens mest kända och omdebatterade patientfall. Historien om mannen som fick ett järnspett genom huvudet och överlevde, men med förändrad personlighet, upphör inte att fascinera och utmana tänkandet kring hur hjärnan och medvetandet fungerar. I neurologen Antonio Damasios bästsäljande bok »Descartes misstag« från 1994 […](0 kommentar)

Kort men brett om hypertoni

Hypertoni är en sjukdom med gamla anor. Redan i den äldsta bevarade kinesiska medicins­ka läroboken »Nej Jing« (Gula kejsarens bok i internmedicin) från perioden 475–221 f Kr finns mycket skrivet om symtom som stämmer med komplikationer till hypertoni. Salt för konservering av mat blev vanligt och man har beräknat att den dagliga saltkonsumtionen på medeltiden […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Ordets makt över tanken

Jag tar tillfället i akt att på bästa redaktörsplats sälla mig till hyllningskören och instämma i Linda Morfeldts debattinlägg om våra otympliga datorjournaler (LT nr 45/2009), liksom i de många kloka kommentarerna på webbplatsen och i detta nummer. Man vittnar om en stor frustration över att den kompetens som finns inom läkarkåren, både medicinsk och […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Screening för bukaortaaneurysm
är evidensbaserad medicin

Bukaortaaneurysm är en relativt vanlig och potentiellt livshotande sjukdom, som årligen skördar 700–1 000 liv i Sverige. Eftersom sjukdomen lätt går att upptäcka med en enkel ultraljudsundersökning och en effektiv förebyggande operation finns att tillgå, har scree­ning av riskgrupper föreslagits. Det är främst äldre män som drabbas och som därigenom utgör en lämplig målgrupp. Ett flertal […](0 kommentar)

Nya Rön

MUC1 skyddar magen mot Helicobacter pylori

Bakterien Helicobacter pylori orsakar kronisk inflammation i magslemhinnan, som kan övergå i magsår eller magcancer. Halva jordens befolkning är infekterad, men endast 15 procent av infekterade individer visar symtom och 3 procent beräknas utveckla cancer. H pylori har ett flertal strukturer på sin yta, s k adhesiner, som den använder för att binda till värdstrukturerna. Med […](0 kommentar)

Kan medelhavskost minska risken för depression?

Kan s k medelhavskost, dvs kost rik på frukt, grönsaker, fisk och olivolja, minska risken för depression? Det hävdas nämligen i en studie som presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry. Studien bygger på 10 094 friska män och kvinnor från Spanien. Ingen av studiedeltagarna led av depression när studien inleddes. De uppgav löpande vilken kost de […](0 kommentar)

Felveckat protein tros vara första steget mot ALS

Proteiners strukturella dynamik är en förutsättning för deras biologiska funktion men kan också vara orsak till dysfunktion och sjukdomstillstånd. Den dominerande hypotesen säger att amyotrofisk lateralskleros (ALS), i likhet med flera andra neuro­degene­ra­tiva sjukdomar, kan beskrivas som en felveckningssjukdom där de kroppsegna proteinerna undergår en strukturell förändring och bildar cytotoxiska oligomerer eller större aggregat. En […](0 kommentar)

Dementa överbehandlas
ofta i livets slutskede

En amerikansk studie presenterad i tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) visar att patienter med svår demens ofta genomgår intensiv medicinsk behandling i livets slutskede trots att vården i stället borde vara mer palliativt inriktad. Studien omfattar 323 individer med svår demens (advanced dementia) från 22 olika äldreboenden i Bostonregionen. Samtliga deltagare hade långt […](0 kommentar)

Allmänläkare kan göra mer för barn som far illa

Allmänläkare i Sverige träffar många barn på mottagningen och står för större delen av läkarinsatserna inom barnhälsovården, men det finns tyvärr förhållandevis lite forskning om barn och barnhälsa inom allmänmedicinen. Det gäller såväl nationellt som internationellt. Därför är Kirsten Lykkes avhandling i ämnet välkommen. Lykke är allmänpraktiker på Nordsjälland och forskare vid Köpenhamns universitet. Hon […](0 kommentar)

Ny genetisk riskfaktor för schizofreni

Att hereditet är en viktig riskfaktor för schizofreni är välkänt. I Nature Genet­ics presenteras ett område i genomet som påverkar risken för sjukdomen och som tidigare inte haft känd koppling till schizofreni. Författarna, som kommer från ett flertal olika centra i både USA och Europa, har studerat två kohorter som totalt omfattar 4 551 individer med […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Endoskopiskt ultraljud
inom gastro­enterologin

Endoskopiskt ultraljud är en metod där man kombinerar vanlig endoskopisk visualisering (frontal- eller sidooptik) med en högfrekvenstransduktor. Grunden för många indikationer är den kapacitet endoskopiskt ultraljud har för att återge väggen i gastrointestinalkanalen som multipla väldefinierade lager med relevant histologisk korrespondens. Andra indikationer har utvecklats på basis av den förmåga ultraljudsmetoden har att visualisera organ […](0 kommentar)

»Vargen« ­ är redan här

Efter att ett nytt antibiotikum har introducerats uppträder ganska snart resistens mot det nya läkemedlet och behandlingen sviktar [1, 2]. Utvecklingen av penicillinresistens i olika former och hos olika bakteriearter är väl känd. För de antibiotika som klassificeras som moderna kinoloner tog det cirka fem år efter introduktionen tills resistens började noteras [3, 4]. Det […](0 kommentar)

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika

I Sydeuropa finns stora resistensproblem med hög prevalens av multiresistenta bakterier. I England är fynd av MRSA (meticillinresistenta Staphyloccocus aureus) lika vanligt som fynd av meticillinkänsliga Staphyloccocus aureus på sjukhus. I USA har man stora problem med MRSA som sprids i samhället bland unga människor utan kontakt med sjukvården. I Sverige ökar antalet utbrott av […](0 kommentar)

Lönsamt förbättringsarbete med vanliga kliniska problem

Brister i hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet leder inte bara till lidande för patienter och närstående utan också till ökade kostnader. Den år 2008 publicerade nationella studien av vårdskador avslöjade att nästan 9 procent av patienter vårdade på sjukhus i somatisk vård drabbas av en vårdskada. Dessa vårdskador leder till i genomsnitt sex extra […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Säkrare läkemedelsbehandling
med Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen är Apotekets rikstäckande databas över uthämtade receptförskrivna läkemedel. Alla som hämtar ut ett läkemedel hamnar i databasen, och informationen finns kvar i 15 månader. Läkemedelsförteckningen är en informationskälla som borde utnyttjas bättre, anser de projektledare i Väst­ra Götalands, Skåne och Stockholms län som nu gemensamt tagit fram ett system som gör att förskrivare enkelt […](0 kommentar)

Debatt och brev

Asymtomatisk preexcitation – riskmarkör för plötslig död

En 25-årig tidigare frisk man föll plötsligt ner medvetslös i hemmet med generella kramper. Händelsen bevittnades av sambon, som larmade ambulans. Ambulanspersonalen defibrillerade patienten, som återfick sinusrytm. Förnyat hjärtstopp inträffade vid ­ankomsten till akutmottagningen, varför ytterligare 25 minuter avancerad hjärt–lungräddning (A-HLR) och defibrilleringar gavs. EKG under sinusrytm visade preexcitation. En 30-årig man kom till akutmottagningen […](0 kommentar)

En illusion att dagens elektroniskt lagrade prosa gagnar patientsäkerheten

Det är med glädje som jag tagit del av Linda Morfeldts reflektioner rörande våra nuvarande system för journalföring (LT 45/2009, sidorna 2949-50). Äntligen är det ytterligare någon som reagerar över dagens brist på ändamålsenlig registrering av de medicinska problem och åtgärder som rör varje enskild patients behandling och säkerhet. Det finns, som framhålls i debattinlägget, […](0 kommentar)

Frihandels-avtal fördyrar läkemedel

Invånare i Guatemala nekas tillgång till generiska läkemedel för behandling av leukemi, glaukom och andra allvarliga sjukdomar, till följd av frihandelsavtalet Dominican Republic-Central America-United States Free Trade Agreement (CAFTA-DR). Enligt en aktuell studie innebär frihandelsavtalet ett stöd till läkemedelsindustrin genom att patienter och sjukhus tvingas köpa avsevärt dyrare märkesläkemedel i stället för billigare generika [1]. […](0 kommentar)

Demensriktlinjer missar organisatoriska frågor

Socialstyrelsens preliminära version av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom [1] är ett steg i rätt riktning. Men utifrån erfarenheter från två projekt i Nynäshamn om samverkan kring äldre personer med minnesproblem vill vi lyfta fram tre brister. Riktlinjerna riskerar att bidra till en slentrianmässig indelning av demensutredningar i två steg; de styr […](0 kommentar)

Schizofreni, neurodegeneration och antipsykotika

Kommentar till Johan Cullbergs artikel i LT 42/2009 (sidan 2704). Schizofreni brukar beskrivas som en utvecklingssjukdom som drabbar det centrala nervsystemet tidigt (»neurodevelopmental model«). Nyare forskningsdata visar också att sjukdomen innefattar en påtaglig hjärnsubstans- förlust, som dock är mindre uttalad än vid de klassiska neurodegenerativa sjukdomarna. Strukturell magnetkamera- undersökning (MR) har visat volymminskning i storhjärns- […](0 kommentar)

Överdiagnostik vid mammografiscreening är ett allvarligt problem

Internationellt har överdiagnostik inom cancerscreening uppmärksammats som ett allvarligt problem, och utvecklingen går mycket starkt framåt just nu. Senast, den 21 oktober 2009, sammanfattar en artikel i JAMA problemen under titeln »Rethinking screening for breast cancer and prostate cancer« [1]. Dagen innan, i New York Times, erkänner Otis Brawley från American Cancer Society att fördelarna […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Vem älskar LOVE?

I ett tilläggsdirektiv till utredningen »Patientens rätt« fick utredaren i uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för etablering av vårdgivare som vill verka med offentlig finansiering inom den öppna specialiserade vården. Utredningen offentliggjordes den 2 november under namnet »Regler för etablering av vårdgivare«. Tanken är att en ny lag, lagen om vårdgivaretablering (LOVE), […](0 kommentar)

LT debatt

Halvera antibiotikaförskrivningen
i storstadsregionerna på fem år

På kort tid har vi sett en kraftig ökning av antalet fall av ESBL (extended spectrum beta-lactamase) som bland annat orsakat omtalade utbrott på neonatalavdelningar. Parallellt har vi haft utbrott av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) på flera sjukhus. De senaste årens ökning av samhällsförvärvad MRSA-smitta (meticillinresistenta gula stafylokocker) och kinolonresistenta E coli visar dessutom tydligt att vi […](0 kommentar)

Varför vill människor med sämre socioekonomiska förutsättningar inte delta i preventivt folkhälsoarbete?

I maj uppmanade Socialstyrelsen till en förstärkning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i vården (DN Debatt, 14 maj 2009). Genom att uppmuntra rökstopp, goda kostvanor och ökad fysisk aktivitet kan insjuknandefrekvensen i hjärt–kärlsjukdomar och de vanligaste cancerformerna minska (primärprevention). Tyvärr har uppmaningen följts av ett halvårs tystnad – den självklara debatten om prioriteringar i […](0 kommentar)

Aktuellt

Centralstyrelsen vill utreda
Läkarförbundets organisation

Om centralstyrelsen får som den vill blir det inget avgörande i frågan om dubbla uppdrag i presidiet ska vara tillåtet på förbundsfullmäktigemötet 3–4 december. CS vill baka in frågan i en utredning som ska ta ett bredare grepp om förbundets framtida organisation. Sylf och Privatläkarföreningen har inför förbundsfullmäktigemötet motionerat om att förbjuda ordförande och vice […](0 kommentar)

»Jag kan synliggöra allmänmedicinen«

Vem är du? – Jag är 61 år, skåning och specialist i allmänmedicin och socialmedicin. Under 14 år var jag verksam i Luleå där jag bland annat gjorde min ST. Sedan 20 år är jag återbördad till Skåne och är numera docent i allmänmedicin vid Lunds universitet och ansvarig för strimman professionell utveckling på läkarutbildningen. […](0 kommentar)

Geografiska skillnader kan gynna vården på sikt

Svensk hälso- och sjukvård lever inte upp till målet om en god vård på lika villkor, hälso- och sjukvårdslagens paragraf 2. Detta kommer ännu en gång att avspeglas när Socialstyrelsen och SKL nästa vecka presenterar »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet«. Vårdens kvalitet och väntetider och patienters tillgång till terapier och teknologier […](0 kommentar)

Danderyd utför var tionde fetmaoperation

Tillgången till fetma­operationer varierar stort beroende på var i landet man bor. Nästan tio gånger fler operationer per 100 000 invånare utförs i Värmland jämfört med Dalarna. Norrlandslandstingen ligger också bra till. I Stockholm, görs ingreppet vid samtliga sjukhus, totalt knappt 1 000 under 2008. Bland mycket feta personer kan en magsäcksoperation vara en effektiv metod, konstaterade […](0 kommentar)

Fokus på rätten att avstå livsuppehållande behandling

– Behövde Jocke åka till Schweiz? Frågan ställdes av Carl-Johan Fürst, docent vid Stockholms sjukhem. Jocke var en totalförlamad man som ville få sin respirator avstängd och som, när han nekades detta i Sverige, reste till Schweiz där han avled genom assisterat självmord 2005. Enligt Läkarförbundets nuvarande etiska regler förefaller svaret vara: Ja, han behövde […](0 kommentar)

Notiser

Uppföljning av god vård listas

För att lättare kunna utvärdera hur vården lever upp till målen för god vård har Socialstyrelsen identifierat 24 områden för att följa upp vårdens kvalitet och effektivitet. Områdena rör allt från vänte­tider och bemötande till läkemedelsanvändning och förekomst av vårdskador. Uppföljningen ska ske via en uppsättning nationella hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer. På vissa av uppföljningsområdena […](0 kommentar)

Minskad polyfarmaci bland äldre

Andelen äldre över 80 år som får tio eller fler läkemedel minskar. Det visar Sveriges Kommuner och landstings öppna jämförelser av äldrevården 2009. Mellan 2007 och 2008 minskade polyfarmacin bland personer över 80 år från 14 till 12 procent. Den kommunala variationen är dock stor, mellan 9 procent i vissa kommuner och hela 21 procent […](0 kommentar)

Även små barn bör vaccineras

Läkemedelsverket rekommenderar i samråd med Socialstyrelsen att även små barn mellan sex månader och tre år vaccineras mot den nya influensan. Rekommendationen bygger på erfarenheterna från vaccininationen av barn mellan 3 och 6 år samt av yngre barn i riskgrupper och på en ny studie på 51 barn under tre år som visar att det […](0 kommentar)

Yngre smittas oftare av den nya influensan

Yngre smittas mest av den nya influensan A/H1N1, men äldre som smittas löper högre risk för svårare sjukdom. Det visar en genomgång av information från Mexiko, det land som drabbades först av influensan. Resultaten presenteras i Lancet. Data ur landets influensa­övervakningssystem visar att drygt 6 900 fall bekräftades mellan 28 april och 31 juli. 56 procent […](0 kommentar)

Ökad insyn i forskning

Läkemedelsindustrin ska bli bättre på att offentliggöra forskning. Alla startade kliniska prövningar på patienter ska offentliggöras, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsindustriföreningen, LIF. De internationella branschföreningarna för den forskande läkemedelsindustrin har enats om att uppdatera och expandera åtagandet att offentliggöra alla startade kliniska prövningar och resultaten av dessa. Kravet omfattar nu alla kliniska prövningar på patienter […](0 kommentar)

Skånes hälsoval prövas inte

Åke Reimer, ordförande i Skånes privatläkarförening, fick nej hos Kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten kommer inte att pröva om Region Skånes ersättningsmodell för Hälsoval Skåne strider mot fri etablering (se »Privatläkare överklagar Hälsoval Skåne« 2009 nr 11 sid 740). Privatläkarna har också vänt sig till Konkurrensverket. Enligt Skånes privatläkarförening bryter den skånska vårdvalsmodellen mot fri etablering, […](0 kommentar)