Nr 48 2009

Kultur

»Alla, alla lida af snufva«

De fyra globala influensautbrotten – pandemierna – under de senaste 120 åren har beskrivits i en mängd både vetenskapliga och kulturella sammanhang [1]. Det gäller ryska snuvan 1889–90, spanska sjukan 1918–19, asiaten 1957–58 och Hongkonginfluensan 1968–70. Genomet till viruset bakom den hittills farligaste influensan, spanska sjukan, har kartlagts genom heroiska molekylärarkeologiska undersökningar av bevarade preparat […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Riksstämman – en mötesplats som behövs

För mig är Läkaresällskapets riksstämma en nostalgisk påminnelse om tiden som läkarkandidat. När vi lånade passerkort av de underläkare som skulle sköta sjukhuset och åkte till Älvsjömässan på jakt efter gratispennor och en känsla av den värld vi skulle tillhöra i framtiden. Pendeltågsresan är ett särskilt roligt minne. Vi hade gissningslek vilka som var läkare […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Äggallergi och vaccin mot nya influensan

Världshälsoorganisationen (WHO) de­klarerade den 11 juni 2009 den nya influensan ­A/H1N1 som en pandemi; den 21 juni beslutades om allmän vaccination i Sverige. Under hösten har det diskuterats huruvida personer med ägg­allergi verkligen skulle få vaccinet. De flesta bedömde att det var fel att neka vaccin. Det skulle inte accepteras av dem med äggallergi, och […](0 kommentar)

Ny studie talar för induktion som rutin

Hypertonisjukdomar komplicerar mellan 6 och 8 procent av alla graviditeter och är starkt kopplade till både maternell och fetal morbiditet och mortalitet [1]. Eftersom förlossning är enda sättet att bota preeklampsi och gestationshypertoni, orsakar dessa tillstånd komplicerade kliniska ställningstaganden inom obstetriken. Nationell och internationell konsensus om optimal tidpunkt för att förlösa kvinnor med lätt preeklampsi […](0 kommentar)

Nya Rön

Omega 3 förstärker inte effekten av SSRI-preparat

Det har hävdats att tillskott av omega 3-fettsyror skulle kunna förstärka effekten av SSRI-preparat. Men nu visar en amerikansk studie presenterad i JAMA att så inte tycks vara fallet. Författarna har studerat 122 individer som uppfyllde depressionskriterier (major depression) enligt DSM-IV. Alla deltagarna hade dessutom känd koronarsjukdom. Samtliga fick SSRI-preparatet sertralin i doseringen 50 mg […](0 kommentar)

Hämmad fostertillväxt
ökar risken för astma

Barn som föds med låg födelsevikt har ökad risk för att utveckla astma senare i livet. Det visar en ny tvillingstudie från Karolinska institutet. Studien är publicerad i tidskriften Pediatrics och bygger på information om astmaförekomst hos 10 918 tvillingar ur det svenska Tvillingregistret. Varje tvilling länkades till Medicinska födelseregistret, där födelsevikt och gestationsålder finns registrerade. […](0 kommentar)

Placeboeffekt synlig på spinal nivå

Att placeboeffekten är potent står utom allt tvivel. Nu visar forskare från Tyskland att en placeboeffekt kan ses redan på spinal nivå hos individer som utsätts för nociceptiv smärta. Rönen lyfts fram i en tänkvärd studie som presenteras i tidskriften Science. Författarna har undersökt 15 frivilliga friska manliga försökspersoner och mätt deras smärttröskel genom att […](0 kommentar)

Unga och äldre drabbas hårt av A/H1N1-influensan

De första fallen av H1N1-influensa i Kalifornien diagnostiserades i mitten av april 2009 och därefter spreds sjukdomen snabbt. Studien bygger på uppgifter från California department of Public Health och omfattar tidsperioden 23 april till 11 augusti 2009. Under den perioden lades 1 088 individer i delstaten in på sjukhus och/eller avled till följd av H1N1-influensa. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Implanterbar defibrillator
– med fokus på primärprofylax

En implanterbar defibrillator (ICD) är ett kraftfullt verktyg för automatisk behandling av kammararytmier. Implantationerna har genom åren kunnat förenklas, och under de senaste 15 åren har ICD blivit ett medel i arytmologens rutinarsenal. Under 2007 nyimplanterades i Sverige 84 ICD per miljon invånare [1]. För jämförelse implanterades under 2005 i USA 401 ICD per miljon […](0 kommentar)

Var femte mamma till barn i BUP-vård
hade utsatts för våld

Det är väl känt att barnmisshandel kan få allvarliga konsekvenser för barns psykiska hälsa och välmående [1]. Däremot är det först de senaste åren som man på allvar börjat diskutera att också bevittnandet, eller att på annat sätt uppleva våld mellan föräldrar, kan få liknande konsekvenser för barn [2-5]. Våld i nära relationer utövas av […](0 kommentar)

Social status påverkar kostnader
för läkemedel och vård

De olika landstingen i Sverige har i varierande grad beaktat de större vårdbehoven i utsatta områden vid fördelningen av resurser till vårdproducenter. Det har bl a i Läkartidningen varit en intensiv debatt när Stockholms landsting, som tidigare fördelat extra resurser till primärvården i utsatta områden, i samband med införande av vårdval avskaffade den sociala viktningen [1, […](0 kommentar)

Nya antivirala läkemedel
mot hepatit C i kliniska studier

Dagens behandling mot hepatit C utgör en stor kostnad för sjukvården och medför oftast avsevärda biverkningar för patienten. Introduktionen av nya läkemedel med direkt verkan på hepatit C-virus via hämning av olika virusspecifika enzymer kommer sannolikt att innebära kortare behandlingstider och bättre behandlingsresultat, och därmed också förhoppningsvis lägre behandlingskostnader. Denna översiktsartikel beskriver i huvudsak den […](0 kommentar)

Sjukvårdens händelse­analyser
bör skärpas och involvera läkare

Trots att svensk sjukvård håller hög kvalitet händer det att patienter skadas i vården [1]. Medvetenheten om detta har under de senaste åren lett till ett omfattande arbete med patientsäkerhet. En komponent i detta är att analysera inträffade vårdskador med händelseanalys för att påvisa bakomliggande orsaker och föreslå åtgärder som kan förhindra upprepning [2, 3]. […](0 kommentar)

LT debatt

»Alternativ« kontra »alternativmedicinsk«

I LT 45/2009 (sidorna 3010-3) skriver Henrik Hjortswang och Lena Oxelmark om »alternativ terapi« och »alternativa metoder«. En bit in i artikeln klarnar det: det är alternativmedicinsk behandling som avses. Det är ju vanligt inom sjukvården att det för en viss patient finns alternativ när det gäller behandling (eller diagnostik). Detta tas till och med […](0 kommentar)

Sverige bör tillåta prövning på medvetslösa patienter

Att kunna genomföra kliniska ­läkemedelsprövningar på människa är av stor be­tydelse för att utveckla nya läkemedel vid olika typer av sjukdomar. För att läkemedelsprövningar ska ske på ett betryggande sätt för försökspersoner och patienter re­gleras deras genomförande i ­flera lagar och förordningar både inom EU och i de enskilda länderna. I de allra flesta fall […](0 kommentar)

Debatt och brev

Skolmyndighet marginaliserar föräldrar till barn med kokleaimplantat

År 1991 opererades det första minderåriga döva barnet med kokleaimplantat. En infekterad debatt följde sedan om huruvida föräldrar inte accepterade sina barns dövhet utan ville normalisera sina döva barn. Debatten handlade (handlar?) också om var dessa barn ska gå i skolan och huruvida de ska lära sig teckenspråk eller inte. I förlängningen handlar det också […](0 kommentar)

Föräldrarnas svåra val – kan specialskolan göra mer?

De flesta barn med koklea­implantat är normala barn med gravt nedsatt hörsel eller total dövhet. Kokleaimplantatet ger dem möjlighet att förstå och lära sig talspråk. Ny forskning visar att den generella kognitiva förmågan hos barn med kokleaimplantat inte skiljer sig från den hos normalhörande barn, men att de har svårigheter med specifikt språkliga kognitiva färdigheter […](0 kommentar)

Skulle du vilja vara i samma skog som den mannen?

I Läkartidningen 46/2009 (sidorna 3083-6) beskriver Martin Roll ett i och för sig intressant fall av svår orto-statism, som »botats« (eller snarare hållits i schack) med hjälp av en infusionspump och noradrenalin. Författaren anger som tecken på den 79-årige mannens förbättrade livskvalitet bl a att han nu kunnat »delta aktivt i älgjakt«. I vapenlagen 6 § […](0 kommentar)

Skandinaviskt samarbete om läkarbok på Internet

Läkare är upptagna människor. Det är en utmaning att få tiden att räcka till. En strid ström av patienter och administrativa uppgifter fyller läkarnas arbetsdag. Samtidigt översvämmas läkarna av medicinska nyheter och information i form av reklam, broschyrer, tidskrifter, nationella riktlinjer och påstötningar från läkemedelsindustrin. Många av läkarens samarbetspartner förmed-lar information från egna webbplatser. Krav […](0 kommentar)

Bättre vård och omsorg för multisjuka äldre kräver samverkan och ansvariga vårdgivare

Det är mycket lovande och glädjande att »Arbetsgruppen för en bättre vård för multisjuka äldre« inbjuder till diskussion och debatt kring hur vi kan förbättra vården för multisjuka äldre personer [1]. Precis som gruppen uttrycker i sin debattartikel är mycket självklart i det policydokument gruppen tagit fram. Det är självklart att man måste se till […](0 kommentar)

Halkvarning!

För närvarande är det politiskt opportunt att kräva dubbfria vinterdäck. Alla med erfarenhet av vinterväglagskörning vet att de inte fungerar på isgata. Frånvaron av dubbar förlänger avsevärt bromssträckan vid s k blixthalka. Därmed ökar risken för trafikolyckor. Dubbarna sägs medföra luftföroreningar i form av små asfaltpartiklar. Asfalt i barnlungor anförs också som argument mot dubbfria däck. […](0 kommentar)

Rökstopp lika viktigt som kirurgens handtvätt!

En dansk studie [1] visade klart bättre läkning bland rökande patienter som erbjudits rökavvänjningsstöd plus nikotinläkemedel åtta veckor före höft- eller knäoperationen. Individer i kontrollgruppen (som inte erbjöds rökavvänjning) hade t ex sex gånger större sannolikhet att drabbas av sårproblem, inte minst reducerade infektionsproblem. Något att begrunda i tider med multiresistenta bakterier. Svenska studier visar […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Recension

När samhället blev apatiskt

Händelser som i efterhand framstår som svårförståeliga och oförsvarliga kräver eftertanke och analys för att inte återkomma i ny form några år senare. Det enda vi lär av historien är att vi inte lär av historien, lär någon cyniker ha yttrat. Förhoppningsvis är detta fel. I Gellert Tamas’ drygt 600 sidor långa bok »De apatiska« […](0 kommentar)

Ledare

Avskaffa särregleringen av läkare

Förordningarna som gör att läkare kan undantas från allmän anställningstrygghet har spelat ut sin roll och bör avskaffas. Det finns inte längre skäl att undanta någon grupp på arbetsmarknaden från trygghetssystemen som ska gälla alla. Den ena otidsenliga regleringen är en lag (1982:764) som anger att det i skälig omfattning ska finnas läkare med specialistkompetens […](0 kommentar)

Mycket händer på riksstämman

Denna vecka pågår Läkaresällskapets riksstämma i Stockholm. Som vanligt är det ett digert program med intressanta symposier och seminarier. Men det allra viktigaste är möten med kollegor och utbyte av kunskap. Läkarförbundet deltar i flera symposier samt finns på plats i förbundets och Läkartidningens gemensamma monter, A04:10. Här finns vi för att svara på frågor, […](0 kommentar)

Aktuellt

Fettsnål mat håller fetma-gen i schack

Den nya svenska studien, som publicerades i september i år, är den första i världen som visar att kosten har betydelse för effekten av FTO-genen – den mest kända och sannolikt viktigaste genen bakom vanlig fetma. Studien visar att det är om man äter fet mat som effekten av FTO-genen framträder. Äter man fet mat […](0 kommentar)

»Ett steg mot skräddarsydd behandling«

Den nya studien från Malmö är mycket viktig. Det fastslår Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention och ansvarig för Livsstilsmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon medger att hon tidigare varit måttligt intresserad av jakten på nya fetmagener. Det är ju ändå livsstilen som är viktigast, resonerade hon. Men de nya studierna om samspel mellan […](0 kommentar)

Knäoperationer för miljoner i onödan

I årets upplaga av SKL:s »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet«, den fjärde i ordningen, ingår 124 indikatorer, 23 fler än 2008. Artroskopin är ett exempel där det ges för mycket vård. Annars handlar många av skillnaderna om att man på sina håll inte ger optimal vård. Ett exempel är dialys, där […](0 kommentar)

Cecilia Widegren (M): »Tydligare styrning behövs«

Lever vården upp till lagkravet om vård på lika villkor i Sverige i dag? Nej, det gör den inte. Under vårt arbete med att förnya det moderata hälso- och sjukvårdsprogrammet har vi arrangerat rundabordssamtal och seminarier, gjort arbetsplatsbesök och träffat patientorganisationer. I dessa möten har det framkommit som en röd tråd att man upplever att […](0 kommentar)

Ylva Johansson (S): »Kvalitetssäkra vården«

Lever vården upp till lagkravet om vård på lika villkor i Sverige i dag? – Det finns oacceptabla skillnader både i kvalitet och säkerhet för patienter i den vård som ges. Staten måste ta ett ansvar för att säkra likvärdighet och kvalitet också i förväg. I dag ingriper staten i efterhand, när det visat sig […](0 kommentar)

Konkreta råd för att hantera patienter som kommer in akut med yrsel

Hur känns det att få utmärkelsen? – Det är glädjande. Det var en artikel som var trög att komma i gång med, men när jag väl var klar tyckte jag att den inte blev så tokig, säger Mikael Karlberg. Den prisbelönta artikeln ingick i ett temanummer om yrsel och är en mycket konkret beskrivning av […](0 kommentar)

Matematik – en viktig del av läkarens vardag

Matematik i allmänhet och sannolikhetslära i synnerhet har mer med läkarens patientnära vardag att göra än vad man tror, menar Attila Frigyesi, specialist i kardiologi och ST-läkare i anestesi och intensivvård vid Universitetssjukhuset i Lund. – Jag har alltid varit fascinerad av den kliniska blicken som en del läkare har. Jag tror att det i […](0 kommentar)

Årets vinnande artiklar i Läkartidningen

Medicinsk kommentar Nilsson G. God läkarkontinuitet kan ge bättre vårdresultat. Krafttag behövs för att skapa fasta läkarkontakter i svensk sjukvård. Läkartidningen 2009;106(6):344-5. Klinik och vetenskap – originalstudie/fallbeskrivning Grimheden P, Bennet R, Hjern A, Nilsson A, Eriksson M. Vattkoppor inte alltid en harmlös barnsjukdom. Allmän vaccination i Sverige kan förhindra betydande sjuklighet. Läkartidningen. 2009;106(9):580-2. Klinik och vetenskap – översikt Karlberg […](0 kommentar)

Vattkoppor inte alltid harmlöst

Flera länder, däribland USA, Japan och Austalien, har infört allmän vaccination mot vattkoppor. I det svenska vaccinationspriogrammet ingår dock inte vattkoppor, även om diskkussioner förs om saken. Det är upp till den enskilda läkaren att avgöra om ett barn bör vaccineras. I artikeln dras slutsatsen att med allmän vaccination skulle ca 300 barn per år […](0 kommentar)

Arbetsmiljöverket förbjuder överbeläggningar i Kungälv

I februari 2008 gjorde huvudskyddsombuden vid Kungälvs sjukhus en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket på grund av överbeläggningssituationen på sjukhusets medicinavdelningar. Vid en tillsyn på plats bekräftades bilden av en stundtals mycket svår arbetsmiljö på grund av platsbristen. Samtidigt konstaterades att det fanns ett pågående arbete med att förbättra arbetsmiljösituationen, bland annat med avseende på […](0 kommentar)

Notiser

Rehabkedjan granskas

Motivet till granskningen är att Riksrevisionen i en förstudie funnit indikationer på brister i Försäkringskassans tillämpning av regelverket, uppger Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Myndigheten ska i första hand titta på om reglerna som infördes vid halvårsskiftet 2008 har fungerat som avsett. Läs mer om granskningen:http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NormalPage____2028.aspx(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Tydligt för doktorn – tryggt för patienten

Tänk dig att du är distriktsläkare. En av dina äldre multisjuka patienter har just kommit tillbaka efter ännu en akut inläggning på sjukhuset. Och nu står du där med läkemedelslistan och kliar dig i huvudet. Enligt listan från sjukhuset ska patienten ha antibiotika i tio dagar, det verkar rimligt. Men varför är dosen av digoxin […](0 kommentar)