Nr 49 2009

Kultur

Tacka fältskären Neumann för Karl XII:s utläkta frakturer

Hur behandlas en diafysär femurfraktur hos en frisk tjugoåring? Märgspik, platta, externfixation eller sträck? Ja, sannolikt med någon av metoderna – men absolut inte med bindor. Det kan väl aldrig åstadkomma läkning – eller? Och en svår skottskada genom foten – hur ska den hanteras? Den här artikeln berättar hur en fältskär i svenska armén […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Hur harmonisera landets läkarutbildningar?

Under senare år har vi i Läkartidningen publicerat översiktliga rapporter om det omfattande förnyelsearbetet inom läkarnas grundutbildning från universiteten i Lund ((LT nr 38/2007)), Uppsala (LT nr 51/2008) och nu senast från Karolinska institutet (LT nr 44/2009). Särskilt intressant i den sistnämnda artikeln är de punktvisa jämförelserna mellan Stockholm och övriga studieorter – var har […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Telefonuppföljning efter bråckkirurgi

Frågeställningarna om hur man på bästa sätt följer upp dagkirurgiska operationer och inom ramen för ett kvalitetsregister får en så tillförlitlig komplikationsregistrering som möjligt är ständigt aktuella i sökandet efter bättre lös­ningar. Den studie som redovisas av Karin Larsson och Claes Hjalmarsson i detta nummer av Läkartidningen är ett värdefullt inlägg i denna diskussion. De […](0 kommentar)

Nya Rön

Metoden för handläggning av missfall påverkar inte fertiliteten

Missfall i tidig graviditet är en vanlig besöksorsak på en gynekologisk akutmottagning. Om det inte föreligger riklig pågående blödning kan inkompletta missfall handläggas genom kirurgisk skrapning eller farmakologisk utrymning med prostaglandiner eller behandlas konservativt. Syftet med den aktuella studien var att i en randomiserad kontrollerad studie se om fertiliteten efter tidigt missfall ((0 kommentar)

Övning ger färdighet men strukturerad träning minskar riskerna

Att oerfarna kirurger tränar basal laparoskopisk teknik i operationssal på patienter är inte bara ineffektivt utan också farligt för patienterna. En aktuell och väldesignad studie beskriver hur man med hjälp av s k virtual reality-simulatorer på ett strukturerat sätt kan förbereda en blivande kirurg för laparoskopisk kolecystektomi i säker miljö och träna sig igenom den farliga, […](0 kommentar)

Tidig mobilisering bra för respiratorpatienter

Kritisk sjukdom medför katabolism med förlust av muskelmassa, påverkad immunologi och ibland neuromyopati med uttalad muskelsvaghet och pareser. Även de neuropsykiatriska konsekvenserna är påtagliga. Olika förebyggande åtgärder har prövats, men få har utvärderats systematiskt. I majnumret av Lancet finns dock en väldesignad studie som utvärderar kombinationen av ytlig sedering med dagliga avbrott och tidig fysikalisk […](0 kommentar)

Kognitiva symtom föregår alzheimer

Nedsättning av kognitiva funktioner vid sidan av minnet, såsom nedsatt vi­suo­spatial kapacitet, är en tidig varningssignal om att individen löper risk att drabbas av alzheimer. Dessa kognitiva funktioner påverkas ofta långt innan man kan notera att minnet försämrats. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Archives of Neurology. Studien omfattar 444 […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Resultaten av hjärttransplantation allt bättre

Det är allmänt känt att den första lyckade hjärttransplantationen i världen utfördes av Christiaan Barnard 1967 i Sydafrika [1]. Mindre känt är att kirurgerna Norman Shumway och Richard Lower vid Stanforduniversitetet i Kalifornien knappt tio år dessförinnan hade påbörjat experimentella arbeten med hjärttransplantation på hund. De genomförde framgångsrikt hjärttransplantation på hund, med azatioprin och kortikosteroid […](0 kommentar)

Uppföljning via telefon fångar in postoperativa komplikationer

Operation av ljumskbråck är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige, med en årlig incidens på ca 200 operationer/100 000 invånare [1]. Tidigare har recidivbråck setts som den största komplikationsrisken. Recidivrisken har dock minskat betydligt i takt med utvecklingen av nya kirurgiska metoder, exempelvis nätplastik. Under senare år har man fokuserat på andra komplikationer såsom […](0 kommentar)

Myelofibros i ny belysning

I Läkartidningen nr 3/2009 publicerades två artiklar om aktuell diagnostik och behandling av polycythaemia vera (PV) och essentiell trombocytemi (ET) [1]. Nu vill vi belysa primär myelofibros, som är den tredje sjukdomen i denna grupp kal- lad kroniska myeloproliferativa sjukdomar, MPD (eller, med senaste benämnningen, kroniska myeloproliferativa neo­plasier, MPN). Vi diskuterar här viktiga nyheter inom […](0 kommentar)

Akutvården säkrare och effektivare med gemensamma metoder

I akutsjukvårdskedjan är tidvis flera olika vårdgivare inblandade i olika skeden av vården av samma patient. Ofta admini­streras akutvården från olika kliniker och ibland även via entreprenörer. Hos många ambulansorganisationer finns via SLAS (Sveriges medicinskt ledningsansvariga ambulansöverläkare i samverkan) tydliga rutiner och anvisningar kring prehospital handläggning av olika medicinska tillstånd och skadesituationer. När det gäller […](0 kommentar)

Ledare

Många intressanta motioner

Denna vecka har Läkarförbundet sitt årliga fullmäktigemöte. Det är nu förbundets politik ska formas och fastslås för de närmaste tre åren. Intresset för att motionera till fullmäktige är fortsatt stort, även om det inte slår förra årets rekord. Som inledningstalare har vi bjudit in Lars- Erik Holm, general­direktör för Socialstyrelsen, eftersom patientsäkerhet är, och har […](0 kommentar)

LT debatt

Kvalitetssystem i psykiatrin
som tillför användbar information

Det Internetbaserade kvalitets-registret RIKSÄT används på i stort sett samtliga ca 70 ätstörningsspecialiserade enheter och team i Sverige och är den största kvalitetsdatabasen inom svensk psykiatri. Kvalitetsregister kan dock upplevas som avlägsna från den kliniska vardagen eftersom man rapporterar redan känd information dit och får relativt lite kliniskt nyttig information tillbaka. Vi beskriver Stepwise, som […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Patient med sexkiloscysta ordinerades bantningsmedel

En kvinna i 60-årsåldern sökte vårdcentralen för epigastralgier och hjärtklappning. Allmänläkaren ordinerade omeprazol och atenolol. Efter tre månader återkom patienten till vårdcentralen med ökade magproblem och dess­utom trötthet och viktuppgång. Hon fick träffa samma läkare som sist. Nu togs hemoglobinprov och sänka, dess­utom genomfördes ett Helicobacter pylori-test. Vad dessa visade framgår inte av HSAN:s handlingar, […](0 kommentar)

Missade lungcancer hos gammal rökare

En kvinna i sjuttioårsåldern sökte vårdcentralen för att hon under flera månader varit förkyld och hostig. Hon uppgav att andningen pep nattetid och att hon var yr och orkeslös. Ett halvår tidigare hade hon slutat röka. Husläkaren som undersökte henne konstaterade lätt exspiratorisk stridor bilateralt. Patientens besvär bedömdes som astma och hon ordinerades läkemedel mot […](0 kommentar)

Debatt och brev

Rehabiliteringsgarantin äventyrar psykoterapins kvalitet

Psykoterapi som en prioriterad behandlingsmetod inom psykiatrin har under senare tid debatterats flitigt i massmedierna. Bakgrunden är Socialstyrelsens förslag att psykoterapi ska vara ett förstahandsalternativ vid behandling av lätta till måttliga depressions- och ångesttillstånd, den typ av psykiska problem som är vanligast förekommande i befolkningen. Vidare har regeringen anslagit miljardbelopp till rehabilitering med psykoterapi av […](0 kommentar)

Diagnostik av demenssjukdom hos äldre är inte onödig

Robert Svartholm och Markus Beland har i artikeln »Demensriktlinjer under lupp« (LT 43/2009, sidorna 2740-1) kritiserat de föreslagna nationella riktlinjerna för demenssjukdom samt kvalitetsregistret Svenska demensregistret. De menar att äldre även utan en detaljerad demensdiagnos torde ha rätt till »social omsorg, personligt bemötande och värdig ålderdom« samt att demensdiagnoser »jagas« i onödan. Vi har svårt […](0 kommentar)

Demensriktlinjerna ska främst vara ett stöd i utredning och behandling

Läste med stort intresse Anders Nordlunds med fleras artikel om de kommande nationella demensriktlinjerna (LT 47/2009, sidan 3182). Allt engagemang och alla nya grepp, såsom »MIN«-projektet, är välkommet inom detta område, då demensvården i stora delar av landet är eftersatt. Jag vill dock försvara riktlinjernas uppdelning i basal utredning och utvidgad utredning. För mig är […](0 kommentar)

Demensvården organiseras bäst lokalt

Anders Nordlund med flera (LT 47/2009, sidan 3182) har helt rätt i att organisationen spelar en stor roll i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdomar, och att samverkan mellan kommuner och landsting är en nyckelfråga. Det finns emellertid flera skäl till varför Socialstyrelsen inte ger rekommendationer om hur kommuner och landsting ska organisera […](0 kommentar)

Privatläkarnas patienter utan vård – och landstingen bestämmer

Regeringens ensamutredare, Toivo Heinsoo, har lämnat ett förslag till regler för etablering ­av vårdgivare, lagen om vårdgivaretablering (LOVE), (SOU 2009:84). Han föreslår att det inrättas en ny myndighet som ska ha i uppdrag att fastslå vilka verksamheter som är berättigade till ersättning och ersättningsnivåerna för dessa verksamheter. Myndighetens andra uppdrag ska vara att ge tillstånd […](0 kommentar)

Aktuellt

Patientdatalagen dramatiserad

»Jag såg att du varit inne i min journal.« »En spärr i mitt viktiga arbetsverktyg! Vad är en spärr?« »Jag tänker spärra min journal för just dig.« Sedan fick publiken hjälp att tolka pjäsen, det vill säga patientdatalagen, av Karin Båtelson, 2:e vice ordförande, som i slutet kom fram till att »det här är ingen […](0 kommentar)

Forskning fattas om metoder för återgång i arbete

Det framgick på ett symposium om evidensbaserad företagshälsovård, där Eva Vingård, professor, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala, redogjorde för resultaten i en färsk kunskapssammanställning från Uppsala universitet. – Det är ett mycket svårt område att studera, sa Eva Vingård. Rehabilitering görs ofta i små grupper långt från forskarna. Andra orsaker är att definitionen […](0 kommentar)

Universitetssjukhusen blir skånskt storsjukhus

Regionfullmäktige i Skåne fattade förra veckan beslut om att universitetssjukhusen i Lund (USIL) och Malmö (UMAS) ska slås samman till ett skånskt storsjukhus. – Det är tråkigt att en liten politisk majoritet trumfar igenom det här. Vi tycker inte sammanslagningen av sjukhus är en optimal lösning. Vi vill se två oberoende universitetssjukhus, som samverkar kring […](0 kommentar)

Öppna jämförelser här för att stanna

För en vecka sedan presenterades den fjärde utgåvan av Sveriges Kommuner och landstings öppna jämförelser av hälso- och sjukvården. En inte helt okontroversiell aspekt av jämförelserna är den färgmarkering som landstingen får beroende på hur de placerar sig relativt de övriga landstingen för den aktuella indikatorn. Invändningen är att markeringen inte säger något om i […](0 kommentar)

Var femte sjukhuspatient är undernärd

Drygt 20 procent av patienterna på europeiska sjukhus lider av undernäring, och ytterligare lika många befinner sig i riskzonen. På äldreboenden är situationen ännu värre. Där är omkring 60 procent av de boende undernärda eller riskerar att bli det. Det visar en europeisk punktprevalensmätning, som redovisades på riksstämman på torsdagen. Mätningen genomförs en bestämd dag […](0 kommentar)

Varje år dör ett helt Falun i vårdrelaterade infektioner

Människor motsvarande ett helt Irland infekteras men klarar sig med livet i behåll. Men i Sverige har de vårdrelaterade infektionerna faktiskt minskat, från 11,3 procent av de inneliggande patienterna våren 2008 till 9,7 procent ett år senare, enligt Sveriges Kommuner och landstings punktprevalensmätningar. Detta redogjorde Dag Ström, ledare för SKL:s patientsäkerhetsprojekt, för på torsdagen på […](0 kommentar)

Sverige backar om slopat förhandsbesked

– Det bästa hade varit om vi hade sluppit ett förhandsbesked. Men en kompromiss är bättre än att ha det som vi har det nu, att EG-domstolen avgör om en patient ska få ersättning för vård i annat EU-land eller inte, kommenterar Daniel Forslund, departementssekreterare, Socialdepartementet, som driver frågor om e-hälsa och IT-utveckling i hälso- […](0 kommentar)

Het debatt om
kvalitetsregister i primärvård

Innan man har svarat på frågan vilket syftet är med kvalitetsregister går det inte att säga hur de ska utformas, eftersom det inte är säkert att ett och samma register kan användas för alla syften. Det hävdade Kjell Lindström, distriktsläkare i Jönköping och moderator för symposiet, och föreslog därför fyra syften som han bad panelens […](0 kommentar)

Direkt till sjukhus vid misstänkt stroke

Man kan inte nog understryka betydelsen av en tidigt ställd diagnos och behandling. Det förklarade professor Per Wester vid Umeå Strokecenter på riksstämman på onsdagen. Han har varit medicinskt huvudansvarig för uppdateringen av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård, som presenterades på onsdagen. De tidigare riktlinjerna kom 2005. Men den snabba kunskapsutvecklingen gör att dessa på […](0 kommentar)

Varbergsläkare fick visslarpris

Årets pristagare är Anna Myredal, den läkare i Varberg som i somras polisanmäldes av dåvarande sjukhuschefen för olovligt dataintrång i en patientjournal, se Läkartidningen nr 38/2009 . Hon hade av kolleger ombetts skriva en avvikelserapport om en äldre kvinna som avlidit i väntan på akutavdelningen. I samband med det hade hon under en minut loggat […](0 kommentar)

Notiser

Handbok ska stärka patienterna

Regeringen har gett i uppdrag åt Socialstyrelsen att lämna förslag till hur en handbok för patienter med omfattande vårdbehov skulle kunna utformas och finansieras. Arbetet ska ske i samarbete med SKL, Sjukvårdsrådgivningen, patientnämnder och organisationer. Syftet med handboken är att öka patienternas delaktighet i den egna vården. SKL får även 5 miljoner för att genomföra […](0 kommentar)

21 miljoner kronor till katastrofforskning

Sju kunskapscentrum för hälso- och sjukvårdens krisberedskap får 21 miljoner kronor i forskningsmedel från Socialstyrelsen för 2010. Institutionen för folkhälso­vetenskap, Global hälsa/IHCAR, Karolinska institutet i Solna, får 2,1 miljoner för att evidensbasera katastrofmedicin, och utgör en del av Centrum för katastrofmedicin, som totalt får nio miljoner kronor. Socialstyrelsen prioriterar dock forskning på det radio­nukleära och […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Riksstämman

Möjligheten att göra abort på grund av kön oroar

Ingen vet hur många aborter som görs på grund av kön i Sverige. – Vi tror inte att detta är ett stort problem i Sverige, men vi kommer aldrig att få någon statistik så länge vi har den här abortlagen, sa Charlotte Grünewald vid en presskonferens på riksstämman med anledning av symposiet. Fri abort råder […](0 kommentar)

»ADHD-behandling i Kriminalvården extremt lönsam«

ADHD förekommer hos 2–5 procent av befolkningen, och hälften av dem som har symtomen som barn har kvar dem som vuxna. Men i fängelserna är ADHD mycket vanligare. Bland manliga intagna inom Kriminalvården uppskattas omkring var fjärde ha ADHD, och i en ny studie av kvinnliga intagna var prevalensen av ADHD 29 procent. Flertalet av […](0 kommentar)

Ingen ljusning i Kongo-Kinshasa

Offentliga våldtäkter på kvinnor – men också på barn och män – är en krigsstrategi som slår hårt mot det civila samhället i östra Kongo-Kinshasa. Här har läkaren Denis Mukwege sin verksamhet på Panzisjukhuset i Bukavu, som enligt massmedieuppgifter ska vara ett av Afrikas bästa specialistsjukhus inom gynekologi och obstetrik. Det ligger i närheten av […](0 kommentar)

Nationella riktlinjer för hälsosamma levnadsvanor på gång

Socialstyrelsen har gått in i slutfasen i arbetet med de nationella riktlinjerna för levnadsvanor. Målet är att hälso- och sjukvården ska använda så effektiva metoder som möjligt för att få patienter att ändra sina vanor inom fyra områden: tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet. Det finns också ett femte område, »femte listan«, som handlar om […](0 kommentar)

Alla artiklar från riksstämman 2009

Alla artiklar: Var femte sjukhuspatient är undernärd Överlevande cancerpatienter behöver rehabilitering Samtalsgrupp stärker distriktsläkare Öppna jämförelser här för att stanna Etisk examination efterfrågas Nationella riktlinjer för hälsosamma levnadsvanor på gång »ADHD-behandling i Kriminalvården extremt lönsam« Våldtäkt som krigsstrategi Få kirurger på stämman Ordförande oroad över ohygien Läkare rädda att uttala sig i medierna Mingel i […](0 kommentar)

Etisk examination efterfrågas

– Det finns många som läser till läkare för att de är intresserade av molekylärbiologi. Det sa Lisa Karlsson som går termin 11 på läkarutbildningen i Göteborg på en presskonferens på fredagen. Hon själv är däremot intresserad av människor. Därför är hon intresserad av att föra etiska resonemang, och hennes intresse för etik har ökat […](0 kommentar)

De vann Läkartidningens tävling

Rätt svar: 1. Keith Hering 2. Andres Serrano 3. Gikt 4. Carl-Henning Wijkmark 5. Lungcancer 6. Anna Odell 7. Spanska sjukan 8. Diabetes typ 1 9. Tyko Gabriel Glas 10. Bob Marley 11. Paul Klee 12. 1 = E, Kellie Martin, ER 2 = B, Allison Cameron, House MD 3 = A, Elliot Reid, Scrubs […](0 kommentar)

Samtalsgrupp stärker distriktsläkare

Läkare som deltar i Balintgrupper visar en starkare integritet i sitt arbete, enligt en avhandling av Dorte Kjeldman, som lades fram i Uppsala i september och som presenterades på rikstämman under fredagen. Balintgrupper är en samtalsmodell för professionell utveckling, som framför allt vänder sig till distriktsläkare. Man diskuterar yrkesproblem i vardagen i allmänhet, och rollen […](0 kommentar)

Överlevande cancerpatienter behöver rehabilitering

Cancer är en mycket allvarlig sjukdom, och fortfarande associerar ofta även läkare diagnosen med en säker död, sa Nils Conradi, som ledde riksstämmans alla presskonferenser. Men i dag ligger den genomsnittliga tioårsöverlevnaden på mellan 60 och 65 procent. – Det är alltså fler som överlever i tio år än som inte gör det, sa Maria […](0 kommentar)

Mikael Lundborg årets handledare

Motiveringen lyder: »Genom sitt engagerade förhållande till handledningen skapar Mikael Lundborg en atmosfär som uppmuntrar AT- och ST-läkarna att själva sätta agendan samtidigt som han aktivt medverkar till ett bra utbildningsprogram. Han arbetar med positiv förstärkning som återkopplingsmetod och är själv intresserad av aktiv utveckling av arbetsplatsen och bejakar och understödjer liknande intresse hos adepter.« […](0 kommentar)

»Gör palliativ medicin till egen specialitet«

Regeringen ska nu ge Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera och ta fram riktlinjer och annan vägledning för den palliativa vården. Det meddelade socialminister Göran Hägglund (KD) i en debattartikel i Svenska Dagbladet på onsdagen. Barbro Westerholm, professor emerita och riksdagsledamot (FP), ledde samma dag ett symposium på riksstämman om vård i livets slutskede. Hon välkomnar […](0 kommentar)

Fler vårdplatser inte allena saliggörande

Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, tycker att debatten om fler platser på akutsjukvården är förenklad. – Det finns ett flertal andra sätt att lätta på trycket. Man måste komma ihåg att sjukhusmiljön är farlig, och det kommer den fortsätta att vara. Bara de som verkligen behöver akutsjukvård ska dit. […](0 kommentar)

Föräldrar hade inget emot att uppge sitt BMI

Sedan 2007 registreras alla svenska barns BMI i barnhälsovårdens BVC-journaler. – Kanske vore det inte så dumt att registrera föräldrarnas BMI också, för att få en ingång till att diskutera familjär fetma och familjens livsstil, föreslog Hans Thulesius, distriktsläkare i Växjö, vid en presskonferens på riksstämman. Att det går att fråga, och att man får […](0 kommentar)

Influensan – lindrig men ändå inte

Enligt Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, hade uppskattningsvis 150 000–380 000 svenskar insjuknat i den nya influensans till och med vecka 46. 15 dödsfall har hittills bekräftats i Sverige och drygt 7 000 i hela världen. Det ska ställas i relation till spanska sjukans 50 miljoner döda, asiatens 5 miljoner och Hongkonginfluensans 1 miljon. – […](0 kommentar)

Psykossjuka riskgrupp för kardiovaskulära sjukdomar

– Gör vi inte något nu, så blir det en skamfläck som inte kan tvättas bort. Det sade Dan Gothefors, rättspsykiater vid Karsuddens sjukhus, på riksstämman på torsdagen. Han talade vid ett symposium om handläggning av kardiovaskulär risk för personer med psykisk ohälsa. Svensk psykiatrisk förening har tagit initiativ till att det skrivs riktlinjer för […](0 kommentar)

Holms hemläxa att följa upp riktlinjer

– De utvärderingar vi gjort tyder på att de är väl mottagna bland specialister, svarade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Däremot är primärvården inte alls särskilt mottaglig i dag. De har alla kategorier patienter som riktlinjerna berör, men bara några av varje, konstaterade Lars-Erik Holm, och nämnde också att primärvården översköljs av mycket. – Vi måste […](0 kommentar)

Få kirurger på stämman

– Vi beslöt för ett tiotal år sedan att kirurgveckan skulle vara vårt huvudmöte. Men om det ryktas om att vi har bojkottat stämman, då blir jag bekymrad, säger Per Hellman, per telefon. Han bekräftar dock föreningens svaga engagemang. Svensk kirurgisk förening är i år involverad i endast ett seminarium på stämman, och man håller […](0 kommentar)

Ordförande oroad över ohygien

Det största hindret för patientsäker vård är bristen på tid. Det konstaterade Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm, med hänvisning till en medlemsenkät som förbundet gjorde i fjol. – Men godtar vi det som ursäkt kommer vi att förlora ännu mer tid! Tillsammans med bland annat Dag Ström, barnläkare och ledare för Sveriges Kommuner och landstings […](0 kommentar)

Mingel i Läkartidningens monter

Läs mer: Årets vinnande artiklar i Läkartidningen Attila Frigyesi, Göran Nilsson, Margareta Eriksson och Peter Grimheden. Jonas Hultkvist, Göran Nilsson och Jan Östergren. David Svaninger, Anna Engström-Laurent och Anne Brynolf.(0 kommentar)

Läkare rädda att uttala sig i medierna

»Läkare i samhällsdebatten« var rubriken på symposiet som arrangerades av Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. Kerstin Hagenfeldt, professor emerita och tidigare styrelseordförande i SBU, ansåg i sitt anförande att det är viktigt att fundera över i vilken funktion man som läkare uttalar sig i den allmänna debatten. Att uttala sig som specialist på ett visst […](0 kommentar)

35 år med frågor och svar om läkemedel

Det var just centralen i Stockholm som var den första att starta för 35 år sedan. Sedan dess har farmaceuter och kliniska farmakologer svarat på ett ökande antal frågor om läkemedel från sjukvård och apotek. Samtidigt var Ylva Böttiger pessimistisk om centralens framtid, eftersom Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting aviserat en halvering av budgeten för […](0 kommentar)

Amerikansk sömnapnéexpert: »CPAP-apparater används för mycket«

Alexandros Vgontzas är professor vid Penn State University i USA och har publicerat en rad studier om sömnapné, som är ett växande problem i fetmaepidemins spår. CPAP-apparater, som med övertryck håller andningsvägarna öppna under sömn, är en mycket vanlig behandling. Alltför vanlig, säger Alexandros Vgontzas: – CPAP används för mycket, åtminstone i USA. Inte ens […](0 kommentar)

Möte över gränserna viktiga för läkarrollen

Högtidliga ord om läkarkårens och sjukvårdens behov av Läkaresällskapet präglade ordförande Peter Aspelins hälsningsanförande vid stämmans allmänna möte på onsdagsmorgonen. Läkaresällskapet arbetar i första hand för patienten, genom att förbättra läkarnas yrkesutövning och vara en »vetenskapligt obunden, opolitisk och icke-facklig organisation«, sa Peter Aspelin. – Hög integritet och oberoende är viktigt. Sällskapet och dess sektioner […](0 kommentar)

Riktlinjer för att handlägga svår preeklampsi efterlyses

– Det här är ett ämne som skulle passa för nationella riktlinjer, sa Pelle Lindqvist. Det finns alltså inga riktlinjer för behandling av svår preeklampsi i Sverige i dag. Det gör det däremot i England, berättade Pelle Lindqvist, bland annat för magnesiumbehandling för att undvika havandeskapskramper. Och de nya engelska riktlinjerna har påtagligt förbättrat behandlingsresultaten. […](0 kommentar)

IT kan ändra vårdens processer

Det var glest i bänkarna vid riksstämmans stora scen när »Nationell IT-strategi för vård och omsorg« presenterades på onsdagsförmiddagen. Men mycket är på gång i det tysta. Senast 2012 ska samtliga landsting och kommuner ha implementerat ett informationssystem. Vårdgivare över kommun- och landstingsgränser delar på en och samma patientjournal. – Målet är att man ska […](0 kommentar)

Fokus på pengar ger bristande läkarkontinuitet

– Det är väl belagt att läkarkontinuiet förbättrar de medicinska resultaten och gör patienten nöjdare. Det sa Göran Nilsson, professor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås, vid ett seminarium med rubriken »Läkare med ansvar eller bara en schemarad på kliniken?«. Trots det visar undersökning på undersökning att de mest återkommande problemen i vården är […](0 kommentar)

Lägg schema för patientens bästa

Enligt Gunilla Tegerstedt måste schemaläggning av läkare ta hänsyn till både arbetsmiljö och patientkontinuitet. – Vissa patienträttigheter måste tillgodoses, till exempel möjligheten att alltid få träffa opererande läkare både före och efter operation, sa hon och poängterade att det bör gälla även när man har en stor jourverksamhet. En schemaläggare har en grannlaga uppgift att […](0 kommentar)

Blogg från riksstämman!

Läs alla inlägg på: https://lakartidningen.se/blogs(0 kommentar)