Nr 52 2009

Kultur

Vad är Christmas' disease?

(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Ett tips inför julen och gott nytt år!

Det har varit ett spännande år i Läkartidningen. Efter den radikala förändringen av tidningens grafiska form och disposition för fyra år sedan har vi även genomfört andra förändringar och förbättringar med syfte att öka tillgängligheten och läsarnyttan. Bland annat har vi numera minst sex teman per år som förstärker vårt uppdrag att bland annat »vara […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Antibiotikaprofylax sällan indicerad inom tandvården

Förekomsten av bakterier med resi­stens mot antibiotika ökar samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika minskar. För att minska uppkomst och selektion av resistenta stammar är det därför nödvändigt att försöka eliminera överanvändning och felanvändning av antibiotika. I Sverige arbetar Strama på regeringens upp­drag för att bevara möjligheten till effektiv antibiotikabehandling av infektioner hos människor och […](0 kommentar)

Nya Rön

Det svenska personnumret

De svenska kyrkböckerna lade grunden för det svenska personnumret. Registreringen av svenska invånare gjorde det enklare för staten att värva soldater. 1947 introducerades ett niosiffrigt personnummer som bestod av födelsedatum följt av ett tresiffrigt nummer. I slutet av 1960-talet lade man så till en kontrollsiffra, och personnumret som vi känner det gjorde entré. Kontrollsiffran gör […](0 kommentar)

Mensstörningar hos tonåringar med typ 1-diabetes

Tonårsflickor med diabetes mellitus typ 1 har högre frekvens amenorré och oligomenorré, längre menscykler och större variationer i sin menscykel än kontroller. Det rapporteras i en studie pub­­licerad i Fertility and Sterility. Mensstörningar är vanligt förekommande hos tonårsflickor med diabetes mellitus typ 1, men frekvensen hos dem med optimal metabol kontroll är inte känd. Den […](0 kommentar)

Smärta lång tid efter operation för bröstcancer

Många kvinnor som opereras för bröstcancer upplever smärta kring och i det opererade området flera år efter ingreppet. Det visar en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Studien har gjorts på ett danskt material och omfattar 3 253 danska kvinnor som opererades för unilateral primär bröstcancer under 2005 och 2006. Under våren och sommaren 2008, alltså […](0 kommentar)

Ännu oklart om rektalcancer kan opereras laparoskopiskt

Vid kirurgi för rektalcancer är den laparoskopiska metoden (titthålskirurgi) kontroversiell. I en nyligen publicerad spansk randomiserad studie från universitetssjukhuset i Murcia jämfördes laparoskopisk och öppen operation av rektalcancer. Vad gäller komplikationer, andel med bevarad tarmkontinuitet och långtidsöverlevnad förelåg inga skillnader. Mellan 2002 och 2007 randomiserades 204 patienter till öppen eller laparoskopisk metod och opererades av […](0 kommentar)

Aktuellt

Tack, alla referenter!

Alla referenter 2009: Ahlbom AndersAhlm ClasAkner GunnarAlexanderson KristinaAllebeck PeterAlm Bernt Altman DanielAnagrius CarinAndersson DanAndersson GerhardAndersson IngemarAndersson OveAndersson RuneAndersson SoniaAndrae BengtAndré MalinAndreen Sachs MagnaAnell AndersArner EliasArnetz BengtAskmark HåkanAspegren KnutAspelin PeterAttvall StigAus GunnarBengtsson CalleBerg HansBerg Mats GBerg RolandBerglund MatsBergman UlfBergqvist DavidBergström MatsBeskow JanBillström RolfBischofberger ErwinBixo MarieBjerre BoBjörck Linné AgnetaBjörkelund CeciliaBjörklund LarsBlomgren LenaBodlund OweBoivie JörgenBoman JensBorg KristianBorgquist LarsBorgå […](0 kommentar)

Aktörsmodellen – handfast verktyg vid etiska dilemman

Ann Edner är över­läkare i neonatologi och etikrepresentant vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och numera en ivrig anhängare av den så kallade aktörs­modellen. Det hela började 2005 när hon fick ansvaret för ett svårt sjukt spädbarn. Efter en lång utredning visade det sig att barnet led av en sällsynt bristsjukdom där enda botemedlet var […](0 kommentar)

Genföretaget deCode i konkurs

deCODE grundades år 1996 av läkaren Kári Stefánsson, en forskare som ansågs driven och karismatisk. Efter hans uppvaktning av isländska myndigheter genomdrevs en kontroversiell lag som gav företaget möjlighet att bygga upp en genetisk databas över flertalet islänningar, samt komplettera den med matchande journaldata från sjukvården. Målet var att skapa en sjukdomsdatabas av högsta klass, […](0 kommentar)

Knappa löneökningar inför årets lönerörelse – arbetsmiljön i fokus

Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars nästa år. Den fyrsidiga framställningen är en full meny över de centrala kraven på förbättringar i läkares arbetsvillkor, där övergripande krav på kompetensutveckling och tid för handledning, vikten av att läkare tar på sig chefsfrågor och förutsättningar för en »effektiv och patientsäker vård« är centrala. Konkreta krav […](0 kommentar)

Bonus för fullständiga sjukintyg

Regeringen satsar en halv miljard kronor på bättre sjukintyg. Landsting som når minst 50 procent fullständigt ifyllda underlag ska få dela på 75 miljoner kronor, medan de som når minst 70 procent får dela på ytterligare lika mycket, enligt en överenskommelse som har slutits mellan Socialdepartementet och SKL. 2011 måste läkarna nå 80 procent helt […](0 kommentar)

Minskning av vårdrelaterade infektioner räddar hundratals liv

När Sveriges Kommuner och landsting mätte de vårdrelaterade infektionerna i den somatiska vården våren 2008 pågick sjuksköterskestrejken. Det innebar att man endast fick in uppgifter om cirka hälften av alla inneliggande patienter. Bland dem hade 11,3 procent en vårdrelaterad infektion. Sedan dess har SKL mätt en gång per termin, och nu har de vårdrelaterade infektionerna […](0 kommentar)

Ersättningen till företagshälsa ändras

Regeringen aviserade onsdagen den 9 december en ny förordning som innebär att staten medfinansierar företagshälsovårdens insatser och bedömningar de första 45 sjukdagarna. Detaljer är ännu inte klara, men huvuddragen innebär att sådana insatser subventioneras med som högst 4 500 kronor för insatser för den anställdes återgång i arbete. En förutsättning är att arbetsgivare tillskjuter minst […](0 kommentar)

Cancerfallen fortsätter att öka

Ökningen tros bero på ökad livslängd men också på screening och förbättrad diagnostik. Totalt rapporterades 51 528 fall av cancer 2008. 52 procent av de drabbade var män. De vanligaste cancertyperna bland kvinnor är bröstcancer (29 procent av fallen) och bland män prostatacancer (33 procent av fallen). Incidensen av prostatacancer har minskat något de senaste […](0 kommentar)

Läkare ett framtidsyrke

Pensionsavgångarna väntas öka kraftigt de närmaste åren och bristen på specialister förväntas öka ytterligare. Typiskt för läkaryrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, konstaterar Sacoskriften, som också framhåller: »Utbildningstjänsterna under AT (så kallade AT-block) ska dimensioneras så att alla examinerade läkare får möjlighet till en anställning och för specialisttjänstgöringen (ST) gäller […](0 kommentar)

Bättre hygiendisciplin halverade vårdinfektionerna

Siffrorna rör infektioner efter operation, urinvägsinfektioner, infektioner relaterade till centrala venösa infarter samt lunginflammation relaterad till respiratorvård. Mätningen omfattar alltså inte den totala förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid sjukhuset. På de 43 vårdavdelningarna som ingått i det så kallade VRISS-projektet (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas) har efterlevnaden av hygienrutinerna ökat från 30 till 80 procent. Det […](0 kommentar)

»Sjukskrivningsreglerna alltför snäva«

Exemplen i medierna de senaste dagarna på svårt sjuka personer som tvingas söka nytt jobb trots att de kan arbeta kvar på deltid hos sin arbetsgivare kallar Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm för »hårresande«. Samtidigt är hon inte förvånad över att de nu dyker upp. – Nej, tyvärr är det just väldigt tydliga exempel på […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svenska 100-åringar blir snabbt allt fler

Varje svensk som fyller 100 år hyllas per telegram av kungen och drottningen. Vid ett möte om svensk åldringsvård i närvaro av kungaparet diskuterades den stigande medelåldern i Sverige. Kungen påpekade då att, enligt hans uppfattning, antalet 100-årstelegram har ökat markant sedan han tillträdde som statschef 1973. Utifrån denna observation tyckte vi att det var […](0 kommentar)

Historien om surfaktant

Surfaktantbehandling av för tidigt födda barn med andningssvårigheter har dramatiskt förbättrat möjligheterna till överlevnad och representerar ett av den moderna neonatologins viktigaste genombrott. Den i december 2008 avlidne professor Bengt Robertson, under många år verksam vid Karolinska institutet i Stockholm, var en av surfaktantforskningens största förgrundsfigurer. Här berättas den fantastiska historien om surfaktant och om […](0 kommentar)

Tema Medicinsk etik

Från läkar­paternalism till patient­autonomi

Patientens ställning har under senare tid förändrats i flera avseenden. Den beslutskapabla patienten har fått ökat medinflytande i frågor om utredning och behandling. Lagstiftningen har givit patienten ett större inflytande såtillvida att ingen behandling får ges utan patientens samtycke. Patientens rättigheter har lyfts fram av både nationella och internationella läkarsammanslutningar [1, 2]. Den ökade tillgången […](0 kommentar)

Etiken är basen i varje läkares vardag

Det har gått över fem år sedan Läkartidningen hade en artikelserie om etik. Det gällde då Etik i ledning, organisation och administration 2003 och Etiskt samtal 2004. Förvisso har många artiklar fokuserat på etiska problem och lösningar sedan dess, och stundom har debatten varit hård, inte minst när det gällt prioriteringar, vård i livets slutskede, […](0 kommentar)

Studenter behöver få träna Etik under klinisk praktik

En central del i den professionella utvecklingen för blivande läkare är att gradvis öka kunskapen om och förmågan att hantera olika etiska problemställningar inom hälso- och sjukvården. Läkarstudenter ska också lära sig att förhålla sig på ett etiskt acceptabelt sätt till såväl patienter, anhöriga och andra yrkesgrupper som till vetenskap och lärande [1, 2]. Grundtanken […](0 kommentar)

Att utvecka etisk kompetens – går det?

Läkaren ska förvärva, vidmakthålla och kontinuerligt sträva efter att förbättra sina färdigheter och förhållningssätt under såväl utbildning som yrkesgärning. Det kan röra sig om en strävan att bygga upp förtroende, att skapa goda och sunda relationer, att sätta patientens behov i första rummet, att informera och samtala med patienter på ett bra sätt, att ta […](0 kommentar)

Sjukvårdens metoder bör analyseras ur ett etiskt perspektiv

Olika metoder för analys av och beslut om vilka handlingar som är (eller anses vara) etiskt acceptabla finns utarbetade inom bl a ekonomi, filosofi och statsvetenskap. Några exempel på sådana metoder är pro–kontraanalys [1], operationell beslutsteknik [2], beslutsmatristeknik [3], kostnad–nyttaanalys [4] och aktörsmodellsanalys [5]. Ställda inför två alternativ – att relativt ytligt presentera mångfalden av metoder […](0 kommentar)

När etiska regler drar åt olika håll

Läkarförbund och läkarsällskap har i Sverige liksom i and­ra länder etikregler som vägledning för sina medlemmar, men det är extremt ovanligt att några åtgärder vidtas om dessa regler inte följs [1]. Reglerna har i vissa fall haft ett stort värde genom att de tagits till utgångspunkt för interkollegiala diskussioner när frågor visat sig svåra att […](0 kommentar)

Läkaren som riskanalytiker

Utvecklingen av nya metoder inom gen- och nanoteknik kommer att få återverkningar på hälso- och sjukvårdens organisation. Gentekniken finns redan här, medan nanotekniken ännu inte introducerats i någon större omfattning. Den viktigaste förändringen är att fokus inom vården kommer att förskjutas från behandling till prevention eller från diagnostik av sjukdomar till presymtomatisk diagnostik och screening. […](0 kommentar)

Etik i vårdens vardag

Etiken är basen i varje läkares vardag Rurik Löfmark Från läkar­paternalism till patient­autonomiNiels Lynöe, Ingemar Engström, Rurik Löfmark Studenter behöver få träna Etik under klinisk praktik Anders Ågård, Niels Lynöe, Tore Nilstun, Karl Sallin Att utveckla etisk kompetens – går det? Anders Ågård Sjukvårdens metoder bör analyseras ur ett etiskt perspektiv Tore Nilstun, Rurik Löfmark […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Min önskelista julen 2009

Jag önskar mig … … ett större inflytande för läkare över sin arbetssituation. Läkare spenderar i dag tid på en mängd medicinskt ovidkommande sysslor i stället för att ägna sig åt sjukvårdens kärnverksamhet, mötet mellan patient och läkare. Det är dags att läkarna identifierar och skalar bort onödiga och irrationella arbetsmoment för att bredda utrymmet för patient–läkarmötet […](0 kommentar)

Sjukskrivna dras in i Kafkaprocesser

Är det etiskt rätt av Försäkringskassan att tvinga sjuka personer till domstol för att få rätt till sjukpenning, eller finns det andra sätt att komma fram till en ny rättspraxis? I USA har man som tradition att allt kan regleras i domstol. Så har det inte tidigare varit i Sverige. Att både vara sjuk och […](0 kommentar)

Debatt och brev

Riskfyllt kombinera klopidogrel med protonpumpshämmare?

I slutet av augusti uppdaterades produktresumén för klopidogrel (Plavix) med information om möjlig interaktion med protonpumpshämmare (PPI) [1]. Konsekvensen kan bli en minskad effekt av klo­pidogrel på grund av PPI-medierad ­hämning av leverenzymet CYP2C19. Bakgrunden ­presenterades i Läkemedels­frågan i Läkartidningen 43/2009 (sidorna 2776-7) med slutsatsen att omeprazol ökar risken för hjärtinfarkt [2]. Upprinnelsen, i korthet, […](0 kommentar)

Hur kan vi förbättra hälsan hos utsatta grupper?

Vid ett sektionssymposium anordnat av Svensk socialmedicinsk förening vid 2009 års riksstämma diskuterades hur man kan förbättra hälsan bland utsatta grupper. Presentationerna tog utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och berörde strukturella hinder och hinder i bemötande för god vård och bättre hälsa bland utsatta grupper. Eftersom dessa frågor kan vara av övergripande intresse inom läkarkåren […](0 kommentar)

Man ska’nt drepa vona

Rubricerade uttryck, som är dialektalt (Färila, Hälsingland), är ett visdomsord: Man ska inte döda hoppet. (Jämför det åldriga substantivet vån = möjlighet som man hoppas på.) Det har blivit »inne« inom dagens sjukvård att man ska vara »rak« mot patienten, som bör få veta sanningen om en allvarlig sjukdom, säger man. Och det är bra, […](0 kommentar)

Desinformation om biverkningsriskerna för barn och foster med tiomersal i vaccin

Läkemedelsverket skriver på sin webbplats: »Tiomersal har ingått i vacciner sedan 1950-talet, och flera miljarder doser har givits under åren. Mängden kvicksilver i en dos vaccin, 2,5 mikrogram, ligger betydligt under vad man normalt får i sig via födan under en vecka, och långt under den nivå som anses säker för alla individer.« Man jämför […](0 kommentar)

Mängden kvicksilver i Pandemrix är inte förenad med ökad hälsorisk

Läkemedelsverket har publicerat en sammanfattning av kunskapsläget kring kvicksilver i vacciner [1]. Vi anser att detta dokument ger en balanserad bild av de risker som finns med tillsatsen av tiomersal i Pandemrix. Det är vidare helt i linje med de slutsatser som dragits av andra hälsomyndigheter (EMEA, WHO, FDA) [2-4]. Tiomersal, en organisk kvicksilverförening där […](0 kommentar)

Recension

Vettigt om evidensbaserad vård

Internationellt har litteraturen inom området evidensbaserad medicin vuxit ordentligt de senaste åren, men förvånansvärt få böcker har skrivits på svenska utifrån svenska förhållanden. Därför är det välkommet att Ragnar Levi, informationschef på SBU, nu utkommit med boken »Vettigare vård. Evidens och kritiskt tänkande i vården«. Ansatsen är bred och boken riktar sig till i stort […](0 kommentar)

Lärorik inblick i frontallobsdemens

Tre personer ger utifrån sina respektive perspektiv initierade beskrivningar av en grupp sjukdomar som drabbar hjärnans pannlob. Greppet är lite annorlunda, och vi får den erfarne klinikerns, grundforskarens och närståendes perspektiv och reflektioner, integrerat och var för sig. Inledningen är starkast. Pia Landahls text blir till en levande röst när hon gripande beskriver den förvandling […](0 kommentar)

Ledare

Samtal om etik nödvändigt

Läkarförbundet är den medicinska profes­sionens organisation. Till de viktigaste professionsfrågorna hör etiska frågor. En god etik är nämligen en förutsättning för god vård. Vi måste därför stimulera till diskussion och hålla de etiska frågeställningarna levande bland våra medlemmar, något som ytterst gagnar hela vårt samhälle. I slutet av 1800-talet diskuterade svenska läkare om det fanns […](0 kommentar)

Avtalsrörelsen har börjat

Avtalsrörelsen har startat när vi nu överlämnat våra yrkanden. Läkarförbundets yrkanden bygger på att landsting/regioner måste erbjuda läkare konkurrenskraftiga löner för att behålla och rekrytera läkare. Läkares inflytande över verksamheten och över sina arbetsvillkor behöver stärkas och göras mer flexibla. Osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga läkare ska elimineras. Här måste arbetsgivarna ta ett större […](0 kommentar)

Endast på webben

Alla landsting fick del av kömiljarden

Det var i samband med höstbudgeten 2008 som regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, presenterade kömiljarden, som de landsting får vara med och dela på som klarar vårdgarantins krav på specialistbesök respektive behandling inom 90 dagar för minst 80 procent av patienterna. När nu alla data sammanställts visar de att 17 av 21 landsting […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Den nya influensan påverkar patientsäkerheten – på både gott och ont

Den nya influensan kan bidra till att starta en kedja av faktorer som man av erfarenhet vet missgynnar patient­säkerhet och hygienarbete, anser Torbjörn Söderström, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Överbeläggning – som i sin tur leder till utlokalisering av patienter – är sådana faktorer, menar han. Akademiska sjukhuset hade i början av november en […](0 kommentar)

… och genererar anmälningar

En man med allvarliga symtom från den nya influensan fick inte den vård han behövde hos husläkaren och nekades därefter vård även på sjukhusets akutmottagning. När han till slut lades in gick hans liv ändå inte att rädda. Ärendet har fått stor uppmärksamhet, och såväl vårdcentralen som akutmottagningen har anmält händelsen enligt lex Maria. Anhörig […](0 kommentar)