Nr 01 2010

Klinik och vetenskap

Reflexion

Läkartidningen för och av professionen

Som medicinsk huvudredaktör kan det vara passande att jag ägnar det nya decenniets första reflexion åt några tankar om framtiden och inriktning av det medicinskt vetenskapliga innehållet i Läkartidningen. Vår redaktionella målsättning är att Läkartidningen ska fylla läkarkårens behov av fortbildning, medicinsk information och debatt på ett sätt som gör att tidningen ska kännas nödvändig […](0 kommentar)

Nya Rön

Idrottsrestriktion skyddar inte unga med aortastenos

Valvulär aortastenos med betydande gradient och symtom ökar risken för plötslig död, vilket lett till rekommendationer om begränsning av idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. För att bedöma nyttan av sådana re­striktioner har Brown och medarbetare retrospektivt värderat 563 patienter som genomgick ballongdilatation av aortastenos 1985–2008. 35 patienter konverterades till enkammarcirkulation och uteslöts. Medianålder vid ballongdilatation […](0 kommentar)

Ingen koppling mellan protonpumpshämmare och risk för medfödda missbildningar

Halsbränna och dyspepsi är vanliga bekymmer under graviditeten: ca 25 procent upplever frekventa symtom på gastroesofageal reflux redan i första trimestern. Vi har i en landsomfattande registerbaserad kohortstudie i Danmark undersökt associationen mellan behandling med protonpumpshämmare under graviditeten och risken för fostermissbildningar. Studien, som har publicerats i New England Journal of Medicine, fann ingen signifikant […](0 kommentar)

Skallskada förvärrar emotionella konsekvenser av tortyr

De emotionella konsekvenserna av tortyr förvärras om individen även utsatts för skalltrauma. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Archives of Gen­eral Psychiatry. Författarna, som är verksamma vid Harvarduniversitetet i Boston, har tittat på 42 individer av sydvietnamesiskt ursprung som numera bor i USA. Samtliga av dessa har fängslats och utsatts för tortyr i […](0 kommentar)

PCI eller koronarkirurgi – poängsystem ger vägledning

Det kan förefalla märkligt att perkutan koronarintervention (PCI) ännu inte helt ersatt den över 40 år gamla metoden koronarkirurgi. Totalocklusioner och bifurkationer är inte absoluta hinder för PCI. Läkemedelsstentar har hittills minskat men inte eliminerat problemet restenosering. I kirurgins vågskål ligger möjligheten till arteriell samt komplett revaskularisering och anastomoser distalt om proximal kärlpatologi. Kirurgi har […](0 kommentar)

Olönsamt med HPV-vaccination av unga män

Många länder har redan infört allmän vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till unga flickor. Så kommer även att ske i Sverige senare under 2010. Diskussion har pågått internationellt huruvida även pojkar borde inkluderas. Kim et al från Harvard har nu gjort en kostnadseffektivitetsstudie angående inkludering av pojkar i vaccinationsprogrammet. Författarna har räknat på kostnad per […](0 kommentar)

Livsstilsförändringar påverkar diabetesrisk under lång tid

Att livsstilsförändringar kan minska risken för diabetes är givetvis välkänt. Men en central fråga är hur länge man kan påverka diabetesrisken genom förbättrade motions- och kostvanor. Nu visar en studie som presenteras i tidskriften Lancet att livsstilsförändringar kan ha mycket lång effekt. Studien är en tioårsuppföljning och bygger på uppgifter från en amerikansk studie vid […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Sista varningen!

Från och med nu kommer HSAN:s uppgifter att begränsa sig till att göra bedömningar om delegitimering, prövotid och förskrivningsrätt, ärenden som till allra största del initieras av Socialstyrelsen. Det är också Socialstyrelsen som från och med nu hanterar de klagomål patienter riktar mot vården. Socialstyrelsen kan inte dela ut några erinringar eller varningar men kan […](0 kommentar)

Överväg gynekologiska besvär vid buksmärtor hos fertila kvinnor

En 26-årig kvinna sökte sjukhusets akutmottagning för svåra buksmärtor. En ST-läkare undersökte kvinnan och ställde arbetsdiagnosen distalt uretärkonkrement på vänster sida. Patienten fick smärtstillande läkemedel på plats och skickades hem. Några timmar senare sökte hon vård hos gynekolog, som konstaterade en cysta på vänster äggstock. Hela vänstra äggstocken opererades därefter bort. Patienten har via ombud […](0 kommentar)

Blödning ska alltid misstänkas vid akut huvudvärk

En 63-årig kvinna fick en morgon akut huvudvärk, kräktes och kallsvettades. Maken körde henne till vårdcentralen, där hon undersöktes av allmänläkare A. Förutom att kvinnan då inte kunde vrida på huvudet och var palpationsöm i nacken bedömdes hon helt opåverkad. Allmänläkare A tolkade det hela som en akut försämring av tidigare känt diskbråck och ordinerade […](0 kommentar)

Patienten dog efter gastrisk bypass

En laparoskopisk gastrisk bypass-operation genomfördes vid ett privat sjukhus. Operationen gick komplikationsfritt, men efterförloppet blev något mer komplicerat än väntat. Patienten bedömdes svårmobiliserad, hade en försämrad syresättning, och en del rassel på lungorna kunde auskulteras. Därför överfördes patienten till ett universitetssjukhus eftersom det sjukhus där hon opererats skulle stänga för helgen. På universitetssjukhuset uteslöts lungemboli, […](0 kommentar)

Diklofenak och litium är en riskabel kombination

En kvinna i 60-årsåldern sökte vårdcentralen på grund av ett smärtsamt sår på underbenet samt värk i knäet. Patienten hade tidigare haft fyra hjärt­infarkter, var hjärtopererad två gånger och led av både hjärtsvikt och lung­fibros. Dessutom behandlades hon med litium för sin bipolära sjukdom. Allmänläkaren som undersökte patientens ben och knä ordinerade diklofenak för värken. […](0 kommentar)

HSAN går emot vetenskapligt råd om tarmvred

En 55-årig kvinna sökte sjukhusets akutmottagning en mycket tidig morgon för smärtor centralt i buken sedan fyra dagar tillbaka. Hon hade inte haft någon avföring under de fyra dagarna men kräkts flera gånger. Hon hade haft nedsatt aptit men kunnat dricka normalt. Hon undersöktes av en kirurg som fann buken mjuk och utan distinkt ömhet. […](0 kommentar)

Aktuellt

Stress missad ohälsofaktor i nya riktlinjer

Läkarförbundet välkomnar Socialstyrelsens preliminära »Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder«, som presenterades i höstas. Bättre folkhälsa kan i förlängningen innebära att belastningen på vården minskar. Det är viktigt att vården visar sitt engagemang, inte minst för att stimulera andra organisationer att bedriva ett offensivt preventivt arbete. Men det är andra delar av samhället än hälso- och […](0 kommentar)

»Honorary authors« in every other medical dissertation

According to the questionnaire responses, people had been cited as authors in breach of the rules adopted by the International Committee of Medical Journal Editors in 47 percent of the medical dissertations. In 30 percent of the dissertations, there were »authors« who had not made any significant scientific contribution. Breaches of the rule that a […](0 kommentar)

1/4 av all vård är onödig eller skadlig

Trots att det är väl känt bland myndigheter att många osäkra metoder används i vården finns det ingen tydlig bild av problemet, hur många patient­skador som uppstår varje år på grund av felbehandling och hur mycket detta kostar samhället. Enligt en studie från 2003, som publicerades i Lancet (referens nedan), är 20–25 procent av vården […](0 kommentar)

Kunskapsstyrningen glappar

Ordnat införande och kunskapsstyrning börjar bli mode­ord, men merparten av landsting och regioner har i dag begränsade system för att bearbeta och sprida de kunskapsunderlag som tas fram på nationell nivå. Det framkommer i en rapport gjord på uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen av konsultföretaget Utvecklingspartner. – Landstingen har olika förutsättningar […](0 kommentar)

Västra Götaland har satt upp egen ribba

Vinsterna med ett eget lokalt utvärderingsarbete i regionen börjar visa sig efter de fyra år arbetet pågått i Västra Götaland. Omfördelningar av pengar görs allt mer så att allt fler metoder med evidens används. – Arbetet har också lett till en »större trygghet » på sjukhusen, enligt Peter Lönnroth, biträdande sjukvårdsdirektör. Regionen har satt upp […](0 kommentar)

De nationella kvalitetsregistren utreds

En arbetsgrupp under ledning av Måns Rosén, professor i epidemiologi och direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), har fått i uppdrag att se över den gemensamma organisationen för och finansieringen av de nationella kvalitetsregistren. Regeringen och SKL träffade strax före jul en överenskommelse om en översyn av de nationella kvalitetsregistren. Man vill skapa […](0 kommentar)

Endast på webben

Överbeläggningar ett normaltillstånd

– Vi ser att överbeläggningar är ett normaltillstånd, säger Pernilla Niia, nationell samordnare för Arbetsmiljöverkets satsning som Läkartidningen också berättade om i nr 48 sidorna 3020-3. De 300 inspektionerna fördelar sig på omkring 150 arbetsplatser/kliniker på 60 akutsjukhus. Och de allra flesta ställen får kritik, se lista på alla sjukhusen på av.se . Den vanligaste […](0 kommentar)

Hårdare krav för att få del av kömiljard

Regeringen och Sveriges Kommuner och landsting har kommit överens om kriterierna för kömiljarden 2011. Tidsgränserna skärps. För att kunna göra anspråk på extrapengarna måste landstingen ge vård snabbare än vad kraven i vårdgarantin anger, se faktarutor. Läkarförbundets nya ordförande, Marie Wedin, är kritisk till vårdgarantin och de ekonomiska styrmedlen: – De åsidosätter eller åtminstone förminskar […](0 kommentar)

Meddelanden

Bloggar m m på Lakartidningen.se

IT-avdelningens arbete kan även påverka en del andra funktioner. Vi hoppas ni har överseende även med detta. Till exempel fungerar för närvarande inte vårt rss-flöde, som också brukar gå ut via vårt Twitterkonto. Följ därför uppdateringarna av sidan direkt på vår webbplats. Det mesta fungerar dock precis som vanligt. Glöm därför inte att det går […](0 kommentar)

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

(0 kommentar)

Debatt endast på webben

Slutomgång i debatt om sjukhusmaten

Många missförstånd i matdebatten Anders Fridell Replik: Att inte kunna eller vilja förstå? Thomas Flodin, Bengt von Zur Mühlen(0 kommentar)

Rättelse

En författare för mycket

I recensionen av boken »Sektsjuka« av Håkan Järvå, redaktör (Studentlitteratur, 2009), som publicerades i Läkartidningen 2010;107:306, uppgavs felaktigt även Gudrun Swartling som bokens författare. Redaktionen beklagar.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

»Skjut på« och »dra« metod för att minska vård­relaterade infektioner på IVA

På senare år har vikten av att vi vid sidan av det dagliga sjukvårdsarbetet också arbetar med strukturerat kvalitetsarbete och patientsäkerhet blivit allt tydligare. En prioriterad del av detta arbete är att förebygga vårdrelaterade infektioner. En landsövergripande satsning på ökad patientsäkerhet görs under 2008–2010 av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Ett av målen med denna […](0 kommentar)

Kateterablation av förmaks­flimmer – då antiarytmika inte hjälper

Våra metoder för behandlig av förmaksflimmer är otillräckliga. Antiarytmika har måttlig symtomlindrande effekt vid förmaksflimmer, och de är behäftade med en rad biverkningar. Först nyligen har man med ett antiarytmiskt medel (drone­da­ron) kunnat påvisa en viss positiv prognostisk effekt, med minskad kardiovaskulär dödlighet i den behandlade gruppen [1]. (Sänkningen av total dödlighet i den behandlade […](0 kommentar)

Klorhexidin gav anafylaktisk reaktion

Läkemedelsbiverkningar är vanliga och har angetts drabba ungefär 7 procent av befolkningen [1] och utgör den 4:e till 6:e vanligaste dödsorsaken i USA [2] . Totalt 10–20 procent av patienter inlagda på sjukhus uppskattas ha sådana reaktioner; cirka en tredjedel utgörs av allergiska reaktioner [3], dvs reaktioner med immunologisk bakgrund. Frekvensen anafylaktiska reaktioner i samband […](0 kommentar)

Papillärt fibroelastom på aortaklaffen

Den vanligaste genesen till kardiell embolisering torde vara trombbildning till följd av förmaksflimmer eller hjärtinfarkt. Betydligt mer ovanliga orsaker är benigna tumörer i hjärtat. Artikeln beskriver en 51-årig tidigare frisk man som drabbades av en lindrig (minor) stroke. En akut ultraljudsundersökning av hjärtat visade en 2 cm stor förändring på aortaklaffen, sannolikt ett papillärt fibroelastom […](0 kommentar)

Anemi bör uppmärksammas som differentialdiagnos vid claudicatio

Claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka, peripheral arterial disease, PAD) innebär sviktande cirkulation i benens artärer, och orsaken är åderförkalkningssjukdom [1]. Tillståndet finns framför allt bland mångåriga rökare och är också överrepresenterat bland diabetiker. Claudicatio kodas enligt ICD-10 med nummer I73.9 tillsammans med artärspasm under rubriken »Perifer vaskulär sjukdom, ospecificerad«, men klassificeringen av benartärsjukdom enligt ICD-10 har kritiserats […](0 kommentar)

Handsprit mer skonsamt än tvål och vatten

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistenta bakterier spelar en allt större roll inom vården, och adekvat handhygien är av central preventiv betydelse. Enligt gällande hygienföreskrifter är användning av alkoholbaserade desinfektionsmedel det alternativ som i första hand rekommenderas vid patientkontakt. Sjukvårdsarbete och hygienrutiner med täta handtvättar innebär att vårdyrket är ett riskyrke för slitage på huden och handeksem. […](0 kommentar)

LT debatt

Utan nationellt program för fetmakirurgi väntar kaos

Antalet fetmaoperationer ökar kraftigt i många landsting. ­ Med ett ökande operationsutbud ökar paradoxalt nog väntetiderna, vilket är ett uttryck för den extremt stora dolda patientgruppen. Det rigida systemet med låsta operations­indikationer, vårdgaranti och valfrihetsvård omöjliggör prioriteringar och kan innebära ett hot mot den kirurg­is­ka infrastrukturen och en ändamåls­enlig sjukvård. I dag förekommer fetma hos 10–30 […](0 kommentar)

Informerat samtycke – även i Sverige?

Under hösten har det förts en debatt i Läkartidningen angående vinster och skador av mammografiscreening [1, 2]. Nya rön och slutsatser angående mammografi­screening, redovisade i internationellt ansedda medicinska tidskrifter såsom JAMA [3], Lancet [4] och BMJ [5], understryker behovet av att kvinnor som kallas till mammografiscreening får en saklig och fullödig information. I England har man därför […](0 kommentar)

Debatt och brev

Låt forskningserfarenhet ånyo vara en merit för högre tjänst vid universitetssjukhus!

Vikten av att stärka den ­kliniska forskningen är de ­senaste åren omvittnad. Så ­poängteras betydelsen av att locka unga, kliniskt verksamma läkare till forskning av Olle Stendahl nyligen i Läkartidningen [1]. Flera goda förslag till stimulans läggs fram. I den allmänna diskussionen saknar jag en väg till lösning som består i att disputation/docentur åter görs […](0 kommentar)

Klinisk forskning får inte framstå som ett nödvändigt ont

Såsom nybliven läkare och doktorand läste jag med intresse Olle Stendahls medicinska kommentar i LT 46/ 2009 (sidan 3066) om klinisk forskning. Stendahl framhåller vikten av att mer aktivt skapa ett tidigt engagemang bland unga läkare kring forskning. Han tar även upp problemet med att forskningen kan ses som »ett hinder i karriären«. Jag håller […](0 kommentar)

Större oenighet än det verkar?

I sin replik »Screening kan stjälpa mer än den hjälper« till vår kommentar »Screena och ge individuellt stöd – och glöm inte kvinnorna och sjuksköterskorn(båda i Läkartidningen 50–51/2009, sidorna 3441 och 3441–2) skriver Hedberg m fl: »Många patienter i primärvården utan missbruk eller beroende söker för symtom som kan vara alkoholrelaterade – exempelvis högt blodtryck, […](0 kommentar)

Det vi kritiserar är den standardiserade tillämpningen

Andréasson och Romelsjö slirar i resonemanget! Med screening avses medicinska undersökningar av individer i en population för att diagnostisera en sjukdom utan att individerna i populationen uppvisar några symtom på sjukdomen. Alltså gör man det på alla utan urskiljning och utan att »fråga om lov«. Det är just tillämpningen av ett standardiserat alkohol-screeningsinstrument som vi […](0 kommentar)

Fick svar från socialministern om privatläkarna

Angående vårdval i Stockholms läns landsting. I brev till landstingsledningen har jag redovisat konsekvensen av ett genomfö­rande av vårdvalsreformen enligt landstingets intentioner. Dessa är väsentligt mer rigorösa än de i Region Skåne. Omfattningen av verksamheten är cirka 115 läkare med specialitet i allmänmedicin och cirka 320 000 besök årligen samt övriga specialist- läkare med omkring hälften […](0 kommentar)

Försiktighetsprincipen ­och ett institut på villovägar

Alla larmrapporter om hälsorisker till trots har den svenska befolkningen en medellivslängd som överträffar de flesta andra länders. Statens folkhälsoinstitut bidrar förvisso på ett föredömligt sätt till främjandet av en gynnsam utveckling av svenska folkets hälsa. Institutet har en central roll inom flera viktiga områden. Verksamheten är mångfacetterad och omfattar även uppgiften att utgöra »ett […](0 kommentar)

Vi ska informera om riskerna

Statens folkhälsoinstitut har aldrig påstått att snusning är lika farligt som rökning. ­ I jämförelse med rökning framstår de allra flesta produkter och beteenden som »mindre farliga«. Det betyder inte att de godkänns eller tolereras av samhället eller av hälso- och sjukvården, oavsett om det gäller kemikalier, livsmedelstillsatser eller risker i arbetsmiljö och trafik. Allvarliga […](0 kommentar)

Folkhälsoinstitutets replik missvisande

Generaldirektörerna vid Folkhälsoinstitutet (FI) och Socialstyrelsen har reagerat häftigt på mitt debattinlägg om försiktighetsprincipen och inställningen till det svenska snuset. Jag hade dock väntat mig en mer saklig respons. Jag har ingalunda bestridit myndigheternas skyldighet att upplysa om allvarliga hälsorisker, men man kan därvid inte åberopa försiktighetsprincipen vid tolkningen av vetenskapliga data. Följderna av påbjudna […](0 kommentar)

Snus – inget effektivt alternativ vid rökstopp

Varför använda snus när det finns andra effektiva sätt att bli rökfri? Det är en fråga som bör ställas när snus förs fram som ett alternativ till att röka. I dag vet vi att det finns flera effektiva metoder för att lyckas med ett rökstopp. Men varför ställer inte alla frågan om de effektiva alternativen? Motivet […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Recension

Filosofens skalle kom bort i flytten

I början av Västerlånggatan i Gamla Stan i Stockholm ligger en röd fyra­våningsbyggnad i barockstil, som kallas von der Lindeska huset, uppkallat efter köpmannen Erik von der Linde som lät bygga det år 1630. Man lägger märke till huset, därför att det sticker upp två kanonrör från gatan på bägge sidorna om porten. Men betydligt […](0 kommentar)

Smarta val för hjärtat – utan pekpinnar

Att förebygga ohälsa genom att ändra livsstil är ett omdebatterat och viktigt område. Dagligen möter vi »nya« budskap i medierna där man levererar råd för att sänka sin kardiovaskulära risk. Det är svårt för både vårdpersonal och patienter att sortera informationen och kontrollera vilka råd som är evidens­baserade. Professor Mai-Lis Hellénius har med stöd från […](0 kommentar)

Vidgat perspektiv på melankoli och psykisk ohälsa

Enstaka gånger har det hänt att läsningen av en bok har vidgat mitt eget perspektiv på ett ämne. Läsningen av »Melankoliska rum. Om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid« av idéhistorikern Karin Johannisson är en sådan erfarenhet. Johannisson vill förstå melankoli som ett känslotillstånd, inte som ett sjukdomstillstånd. Boken beskriver djuplodande hur […](0 kommentar)

En svindlande långdans kring paratyreoidea

För 130 år sedan satt en ung medicine kandidat på anatomiska institutionen i Uppsala och dissekerade hundar. Han noterade då att det på sköldkörtelns yta fanns några grynformade bildningar vars mikroskopiska utseende var helt annorlunda än sköldkörtelns. Så småningom utförde kandidaten ytterst detaljerade undersökningar av dessa gryn hos flera olika species, inklusive människa, och kunde […](0 kommentar)

Ledare

Året startar med förhandling

Under våren kommer stora delar av arbetsmarknaden att förhandla om nya avtal. För Läkarförbundets del startar vi förhandlingarna med SKL, Sveriges Kommuner och landsting, om det landstingskommunala avtalet, som löper ut den 31 mars. Senare under året blir det förhandlingar med den statliga sektorn och för de privatpraktiserande läkarna. Majoriteten av Läkarförbundets medlemmar kommer att […](0 kommentar)

Notiser

Nytt råd för rehab

Rådet ska bestå av oberoende experter: »professorer, läkare och andra experter med mångårig erfarenhet av rehabilitering«, uppger Socialdepartementet i ett pressmeddelande. Ordförande för rådet blir Åke Nygren, professor i personskadeprevention vid Karolinska institutet.(0 kommentar)