Nr 03 2010

Kultur

Inbillningens värld, sjukdomens verklighet

När Franz Kafka vaknade tidigt en morgon i början av augusti 1917 gjorde han en obehaglig upptäckt. I ett brev till sin dåvarande fästmö Felice Bauer beskrev han några veckor senare händelsen. »Två dagar efter mitt senaste brev, det vill säga för exakt fyra veckor sedan, drabbades jag ungefär klockan fem på morgonen av en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Inte så stickrädda

Under förra årets nyinfluensakampanj hängav sig några riksdagsledamöter åt tokerier i Dagens Nyheter. Vaccinationsvilligheten i den lagstiftande församlingen visade sig sviktande. Vaccinet känns otestat och osäkert, tyckte någon. Jag förstår att folk är osäkra, ansåg en annan. Uppmärksamheten blev naturligtvis stor, och statsepidemiolog Annika Linde torde ha varit missbelåten. Om stödet för vaccination inte var […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Brister i IT-system för läkemedel

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Erik Lexne och medarbetare en enkätstudie, där landets läkemedelskommittéordförande svarat på frågor om hur tillgång, funktion och förvaltning av elektroniska läkemedelstjänster ser ut i landstingen. Artikeln visar på stora variationer inom landet. Det handlar alltså om hur vi i dag, i olika tekniska lösningar, ordinerar läkemedel i sluten och […](0 kommentar)

Nya Rön

Kateterburen ablation bättre än farmaka vid svårbehandlat förmaksflimmer

Kateterburen ablationsbehandling är effektivare än antiarytmiska läkemedel för patienter med förmaksflimmer som trots läkemedelsbehandling fortfarande har flimmer. Det är det huvudsakliga resultatet i en rapport som presenteras av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Rapporten är en uppdatering av en tidigare sammanställning, s k SBU Alert-rapport, som gjordes 2005 av studier av kateterburen ablationsbehandling. Kateterburen […](0 kommentar)

Lyckad behandling vid malignt insulom – en fallbeskrivning

Ett av tio insulinom är maligna, och de utgör en klinisk utmaning då frekventa hypoglykemier handikappar patienten vid spridd sjukdom. Patienten är då bortom kirurgisk bot, och strålterapi är ineffektiv. Streptozotocin har måttlig effekt, och en rad farmaka används kliniskt för att försöka minska insulinsekretionen och hålla glukosnivån stabil. Bourcier et al rapporterar nu ett […](0 kommentar)

Behandling med folsyra och vitamin B12 tycks påskynda cancerutveckling

Behandling med folsyra och vitamin B12 kan kopplas till en ökad risk för cancer och dödsfall bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Detta framförs i en norsk studie som publiceras i JAMA. Folsyranivåer har tidigare studerats hos patienter med hjärt–kärlsjukdom, då man velat undersöka huruvida ökat intag innebär lägre risk för hjärtinfarkt. Hittills har inga större […](0 kommentar)

Fetma i ungdomen kopplad
till ökad risk för MS hos kvinnor

Övervikt i ungdomen hos kvinnor är kopplad till ökad förekomst av multipel skleros (MS) senare i livet. Det visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Neurology. Det är ett omfattande material som studien baseras på. Författarna har utgått från uppgifter från 238 371 kvinnor i åldern 25–55 år som ingick i kohorterna Nurses health study […](0 kommentar)

Riskabelt revaskularisera
vid aterosklerotisk njurartärstenos

Den hittills största studien av endovaskulär intervention vid aterosklerotisk njurartärstenos har nu publicerats i New England Journal of Medicine. I studien inkluderades 806 patienter med njurartärstenos som randomiserades (1:1) antingen till medicinsk behandling enbart eller till revaskularisering i kombination med medicinsk behandling. De två grupperna var väl matchade utan signifikanta skillnader i demografi (63 procent […](0 kommentar)

Rökning riskfaktor för ALS

Rökning bör ses som en riskfaktor för amyotrofisk lateralskleros (ALS), enligt en studie som presenteras i Neurology. Man har gått igenom studier som gjorts under 2003–2009 inom fältet riskfaktorer och ALS. En sökning i databaser resulterade i 28 studier, men efter att dessa analyserats i detalj konstaterades att bara två höll tillräckligt hög klass för […](0 kommentar)

Cancer och mobiltelefoni – inget påvisat samband

Att mobiltelefoni skulle kunna påverka risken för cancer är ett ämne som debatterats flitigt under senare år. I en undersökning presenterad i tidskriften Journal of the National Cancer Insti­tute har man inte kunnat identifiera någon ökad cancerrisk av att använda mobiltelefon. Studien bygger på ett skandinaviskt material och omfattar uppgifter om incidens för ett flertal […](0 kommentar)

Medicinens ABC

Takykardi på akuten

Takykardi hos patienter har en benägenhet att orsaka takykardi hos vårdpersonal. Syftet med denna artikel är att presentera ett organiserat förhållningssätt för den initiala handläggningen av patienter med takykardi på en akutmottagning. Med takykardi menas en arytmi med distinkta QRS-komplex, där hjärtfrekvensen överskrider 100 slag per minut hos vuxna eller de åldersrelaterade normala frekvensintervallen hos […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Effektiv och säker läke­medelsterapi kräver bättre IT-system

Sedan slutet av 1900-talet har hälso- och sjukvården liksom hela samhället datoriserats [1-3]. IT-stöd inom sjukvården märks framför allt vid läkemedelsbehandling, där flera nya tjänster införts: e-recept (e = elektroniskt), beslutsstöd och läkemedelslistor i datorjournalsystem och i vissa fall beslutsstöd som fristående webbtjänster. Sjukvårdens datorisering har underlättat ordination och receptförskrivning. Felaktiga expeditioner av handskrivna ordinationer med oläsliga […](0 kommentar)

SD-plasma säkrare än färskfrusen plasma

I dag pågår en diskussion i Sverige om indikationer för plasmatransfusion. Stora skillnader föreligger mellan likvärdiga sjukhus avseende hur mycket plasma som transfunderas. Riktlinjer saknas, eftersom det vetenskapliga underlaget är begränsat. Två typer av plasma finns att tillgå i Sverige – blodcentralsframställd plasma från blodgivare, antingen som färskfrusen plasma (FFP) eller våtplasma (samlingsnamnet FFP används […](0 kommentar)

Knappast djup ventrombos vid normal D-dimer

Djup ventrombos är ett allvarligt tillstånd, som obehandlat kan leda till döden genom lungembolism. De kliniska manifestationerna varierar markant; enbart klinisk bedömning av misstänkt djup ventrombos är därför otillräcklig och kompletterande diagnostiska test krävs [1-3]. Benflebografi har länge varit etablerad metod för diagnostik av ven­trombos. Antalet flebografier bör dock begränsas på grund av invasivitet, strålrisk, […](0 kommentar)

Bestämning av alkohol i utandningsluft kan ge fel mätvärde

Alkoholutandningsprov används av polisen i samband med nykterhetskontroller i trafiken och i alkolås för att förhindra bilkörning under påverkan av alkohol [1, 2]. Vid trafiknykterhetskontroller får föraren först blåsa i ett »sållningsinstrument«, som endast har till syfte att indikera om halten av alkohol (etanol) i kroppen överstiger lägsta straffbarhetsgräns [3]. Ett positivt sållningsresultat innebär att […](0 kommentar)

Lyckat utbildningsprojekt för läkar- och sjuksköterske­studenter

På Södersjukhuset har vi sedan mer än tio år goda erfarenheter av interprofessionellt lärande på klinisk utbildningsavdelning. Detta är en vårdavdelning bemannad med studenter från olika vårdutbildningar, som under handledning får både agera i sina kommande yrkesroller och i interprofessionell utbildning tillsammans vårda patienterna [1, 2]. Krav på interprofessionell samverkan kommer att öka i framtida […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Kan oseltamivir (Tamiflu) användas ­ vid dialyskrävande njursvikt?

Denna fråga har ställts med lite olika vinklingar av ett flertal frågeställare den senaste tiden och gäller både patienter i regelbunden dialys (såväl hemodialys som peritonealdialys) och intensivvårdade patienter med olika former av extrakorporeal behandling, vanligen kontinuerlig veno-venös hemodiafiltration (CVVHD). Oseltamivir är farmakologiskt inaktivt men omvandlas snabbt till aktivt oseltamivirkarboxylat av esteraser i lever och/eller […](0 kommentar)

Ledare

Ny version av etiska regler

Vid Läkarförbundets fullmäktigemöte den 3–4 december 2009 behandlades en proposition från centralstyrelsen om att revidera Läkarförbundets etiska regler. Etiska regler är inte statiska, tvärtom behöver de kontinuerligt ses över. Våra svenska etiska regler har sin grund i World Medical Associations (WMA) International Code of Medical Ethics (ICME), som innehåller viktiga utgångspunkter för hur läkare ska […](0 kommentar)

LT debatt

Självmord är inte enbart psykiatrins ansvar!

Självmord, självmordsförsök och självdestruktivt beteende är ett folkhälsoproblem i vårt land. Det finns mycket forskning kring dessa frågor, och det har utvecklats vårdprogram inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin för de grupper som kommer till oss. Det finns nu också ett nationellt självmordsförebyggande program antaget av riksdagen. Socialstyrelsen har under årens lopp engagerat sig i […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Oansvarig förskrivning underhöll blandmissbruk

En ung man med ADHD och andra psykiatriska besvär hade också missbruksproblematik. Redan som tonåring hade han blivit beroende av bensodiazepiner. Han hade i omgångar vårdats för avgiftning. I perioder behandlades han med metylfenidat. Psykiatrin var i övrigt mycket restriktiv angående förskrivning av beroendeframkallande preparat. Patienten hade emellertid via hus­läkare i flera år god tillgång […](0 kommentar)

TIA var stroke

En kvinna i sjuttioårsåldern med ledsjukdom sökte vårdcentralen sedan hennes talförmåga tillfälligt försämrats samtidigt med svaghet i höger arm och smärta i nacken. Läkare A som undersökte henne bedömde att det rörde sig om en TIA några dagar tidigare. Blodtrycket uppmättes vid besöket till 160/90 mm Hg, och patienten uppmanades att ta kontakt med distriktssköterska […](0 kommentar)

Debatt och brev

Risker med våld vid polisingripanden

Den 6 oktober 2009 försökte en radioreporter bringa klarhet i orsaken till att den 24-årige göteborgaren Johan Liljeqvist avlidit i samband med ett polisingripande efter att han sparkat på en bil. Representanter för polis och åklagarmyndighet hävdade att dödsfallet inte inträffat som följd av att poliserna gjort sig skyldiga till otillåtet våld. Denna slutsats bygger […](0 kommentar)

»Albin« – en primärvårdspatient

Albin var en 80-årig ensamstående arbetare som slitit och bugat på bruket tills ryggen sa stopp och han fick förtidspension. Därefter kom kärlkrampen, och han blev kransopererad, medicinerad och tillsagd att banta och motionera. Rygg- och benvärken berodde nog på spinal stenos, artros, gikt eller den misstänkta diabetesneuropatin. Dessutom besvärades han av tung andning och […](0 kommentar)

Människa – och maskin

Januarinumret ­av National Geographic (bilden) handlar om hur människa och maskin smälter samman. Tidskriftens huvudartikel handlar om proteser, och hur ingenjörer kommit allt längre i sitt arbete att ersätta förlorade extremiteter, men också våra sinnen. Mest utrymme ägnas en kvinna som blivit av med en arm i samband med en bil­olycka. För att ge henne […](0 kommentar)

Ja till sjukvårdsreform i USA

På julaftonen röstades senatens förslag till sjukvårdsreform igenom med nödvändiga 60 röster av 100. Inte en enda re­publikan röstade för lagförslaget. In i det sista tvekade en demokrat från Nebraska, som ansåg att reformen inte innehöll tillräckliga restriktioner mot att använda statliga medel till aborter. Den sjukvårdsreform som demokraterna kämpat för i 60 år var […](0 kommentar)

Rotfyllning av tänder – inte enbart ett odontologiskt problem

Vi läkare kommer emellanåt i kontakt med patienter som fått komplikationer efter en rotfyllning vars viktiga uppgift är att varaktigt återställa tandens funktion. Av behandlingen krävs dels att tandens rotkanaler steriliseras, dels att fyllningen blir tät och förhindrar ny infektion. Sjukdom i rotfyllda tandrötter är vanligt förekommande, ofta med klinisk debut som akut tandvärk där […](0 kommentar)

Att skriva eller diktera – det är frågan

Hur stor del av vår arbetstid ägnas våra patienter och hur mycket ägnas patientdokumentation? På en allmänläkarkongress i Kroatien besökte vi en kollega som hade ­50–70 dagliga patientkontakter (inklusive recept, blodtryck, blodprov, remis­ser) från kl 9–19. Journalen består av diagnos och åtgärd – otillräcklig journalföring, men en nödvändighet för henne. Även holländska och brit­tiska kollegor […](0 kommentar)

Vårdval Stockholm skapar en orättfärdig och ojämlik vård

I en intresseväckande artikel, »Etik, politik och me­dicin« [1], redogör landstingsrådet Birgitta Rydberg för de tre värden som hon sätter högst beträffande hennes egen etiska grundkompass i vårdpolitiken: 1. All medicinsk behandling ska utgå från senaste vetenskap och beprövad erfarenhet – ingen ska behöva riskera att få sämre vård än de kunde ha fått, eller […](0 kommentar)

Målet ökad tillgänglighet har uppnåtts

Ett av de politiska målen med Vårdval Stockholm var att öka tillgängligheten, och detta mål har uppnåtts. Merparten av de drygt 30 nya vårdcentralerna har etablerats utanför innerstaden, i exempelvis Skärholmen, Spånga–Tensta, Nynäshamn och Järfälla. Två av tre får vård samma dag som de kontaktar sin mottagning. Läkarbesöken har ökat mest i områden där hälsan […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Behandlingar ställs mot varandra i ny USA-forskning

I den största satsningen hittills lägger den amerikanska regeringen 1,1 miljarder dollar, närmare åtta miljarder kronor, på forskning som ska jämföra olika medicinska interventioner med varandra. Till årets Läkemedelsriksdag – med temat » Läkemedelsbehandling – höga ideal och krass verklighet« – den 21 januari kommer Harold C Sox, läkaren som har ansvarat för arbetet att […](0 kommentar)

Svenska läkare på Haiti

Louis Riddez reste till Haiti reguljärt redan på lördagen den 16 januari. De övriga fyra läkarna åkte tillsammans med andra hjälparbetare med ett plan som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickadepå söndagen. Sverige och MSB skickade under den gångna helgen totalt tre transporter till det jordbävningsdrabbade Haiti, MSB:s webbplats. En av transporterna landade under […](0 kommentar)

Vetenskapsrådet kräver open access

Publiceringen kan ske på två sätt: Antingen genom att resultaten publiceras i en open access-tidskrift, som finansieras via publikationsavgifter i stället för genom prenumerationer. Eller, om artikeln publiceras i en traditionell prenumererad tidskrift, genom parallellpublicering i universitetets eget arkiv. Villkoret är att forskningsresultaten finns fritt tillgängliga senast sex månader efter publiceringen. Läs mer:Vetenskapsrådets tidning Forska […](0 kommentar)

Lagförslag om etikprövning av nya metoder

Ansvaret för att prövningen sker ska ligga på vårdgivaren. Socialstyrelsen bör genom allmänna råd ge vägledning i hur den etiska bedömningen ska göras. I det fall det krävs en fördjupad analys innan en ny metod börjar användas anser regeringen att huvudansvaret för den analysen bör ligga hos Statens medicinsk-etiska råd, SMER. Läkarförbundet var i sitt […](0 kommentar)

Åklagaren tillmötesgår advokatkrav

Efter att åklagare Peter Claeson i höstas avslutat förundersökningen angående den dråpmisstänkta narkosläkaren fick försvarsadvokaten Björn Hurtig möjlighet att begära kompletteringar. Av de fem specifika önskemålen (Läkartidningen 50/2009, sidan 3436) har han nu efter en del skriftväxling fått positivt besked om tre. Till att börja med svarade Peter Claeson utan vidare kommentar att blod från […](0 kommentar)

Läkare stöder sparkad sjukhusdirektör

– Personalen känner sig kränkt. Det fanns ju ett handslag mellan mig och sjukhusets medarbetare om hur vi skulle spara och leva upp till politikernas krav. – Så när jag får sparken är det ett underkännande av alla medarbetare – de duger ingenting till, enligt den politiska landstingsledningen, när man i själva verket borde ha […](0 kommentar)

Nya riktlinjer för diabetesvården

– Beräkningarna visar att om hälso- och sjukvården kan öka tablettförskrivningen av metformin och på samma gång minska förskrivningen av andra, dyrare läkemedel kan man frigöra ungefär 45 miljoner kronor totalt sett, säger Mats Eliasson, docent och överläkare som varit prioriteringsordförande i arbetet med riktlinjerna, i ett pressmeddelande. Flera sjukvårdsregioner föreslår nu en översyn av […](0 kommentar)

John Dalli ny hälsokommissionär

Den avgående kommissionären, Androulla Vassiliou från Cypern, blir i stället ny kommissionär för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor. De nya tilltänkta kommissionärerna grillas fram till tisdag den 19 januari i utfrågningar av Europaparlamentet, innan parlamentet går till omröstning 26 januari. När Europaparlamentet godkänt kommissionen utses den formellt av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet för en […](0 kommentar)

Slut med könsbaserat urval

Läkarutbildningen är tillsammans med veterinär-, psykolog- och tandläkarutbildningarna de utbildningar där positiv särbehandling varit vanligast, eftersom det till dessa funnits fler sökande med maxbetyg än antalet studieplatser. Svea hovrätt dömde nyligen Sveriges lantbruksuniversitet att betala 35 000 kronor var i skadestånd till 44 kvinnor med högsta betyg som på grund av så kallad viktad lottning […](0 kommentar)

106 miljoner prioriteras bort i Västmanland

Prioriteringen har skett enligt den trestegsmodell som först utvecklades i Västerbotten 2008, där verksamheterna börjar med att internt göra en vertikal prioritering, varpå verksamhetscheferna och därefter de förtroendevalda i tur och ordning gör en horisontell prioritering. Bortprioriteringarna motsvarar 106 miljoner kronor och omfattar effektiviseringar, reduceringar och ändrade indikationsnivåer. Bland annat ersätts läkarbesök med sjuksköterskebesök för […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Hög förekomst av ICD-händelser speglar verklighet även utanför Umeå

Vi välkomnar SBU-projektgruppens kommentar till vår artikel »Implanterbar defibrillator – med fokus på primärprofylax« [1]. Det är viktigt att förmedla en realistisk bild av komplikationsförekomsten när man beslutar om implantation eller policyfrågor. Projektgruppen menar att andelen komplikationer generellt är betydligt lägre än den av oss redovisade och åberopar data från Svenska ICD- och pacemakerregistret. Registret […](0 kommentar)

Endast på webben

Svenska läkare redo för Haiti

Inga svenska läkare finns för närvarande på plats i Haiti från de stora hjälporganisationerna. Men Louis Riddez, traumakirurg på Karolinska universitetssjukhuset och en av Läkartidningens medicinska redaktörer, väntade på torsdagseftermiddagen på besked från Läkare utan gränser om att åka till Haiti för katastrofarbete tillsammans med anestesiläkaren Henrik Jörnvall, Karolinska universitetssjukhuset. – Vi har flera läkare […](0 kommentar)