Nr 04 2010

Kultur

Våldet mot världens barn – en pandemi i vår tid

I mitten av 1970-talet besökte läkaren Einar Helander ett sjukhus i en mindre stad några mil söder om Bagdad i Irak. Han var där på sitt första uppdrag som anställd av WHO i Genève och hade ett avtalat möte med en lokal sjukhusläkare. På väg in till läkaren mötte Einar tre kvinnor klädda i svart, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Även billig forskning kan vara bra

I en aktuell ledare [BMJ. 2009;339:b4810], indelas utvecklingen av den allmänmedi­cinska (primärvårds-) forskningen i fyra perioder: Tidig klinisk forskning, konsultationsforskning (1960–70-talen), hälso- och sjukvårdsforskning (1980-talet) och translationell forskning (1990-talet). Ledaren bygger på en rapport med titeln »Research into general practice: bringing innovation into patient care«. Skribenten oroar sig över att vi kommit för långt bort […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Cancer är vanligare vid diabetes

Diabetes mellitus och cancer är folksjukdomar som påverkar sjukvården och det dagliga livet för 100 000-tals svenskar. Folkhälsorapport 2009 indikerar att det finns en stigande andel individer med typ  2-diabetes [1], främst som ett resultat av en åldrande befolkning men även på grund av sänkningen av den dia­gnostiska gränsen för dia­betes sedan 1998. Stigande ålder är […](0 kommentar)

Nya Rön

Cytostatika mot svår svininfluensa – ett lyckat fall

Autoreferat. Antalet döda i den nya influensan A/H1N1 (svininfluensa) överstiger 15 000 individer, och vid dokumenterad fågelinfluensa är mortaliteten över 50 procent, enligt WHO. Också andra pandemier med hög mortalitet kan komma att utvecklas, så det finns behov av nya terapeutiska alternativ. Hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH) är ett livshotande tillstånd som karakteriseras av en kraftig s […](0 kommentar)

Hjärtskador under kirurgi

Det har länge varit känt att blodets halt av hjärtenzymer ibland ökar hos äldre patienter som just genomgått kirurgi. Halterna blir dock sällan så höga att diagnosen hjärtinfarkt kan ställas. En akademisk avhandling från Linköping ger svar på vad en sådan ökning har för betydelse för långtidsprognosen. Troponin T mättes i blodet på 546 konsekutiva […](0 kommentar)

HBA1c identifierar riskpatienter inför kolorektal kirurgi

Hyperglykemi ökar risken för komplikationer vid stor kir­urgi. Protokollet ERAS (enhanced re­cov­ery after surgery) är designat för att minska kirurgisk stress, insulinresi­stens och därmed risk för hyperglykemi. Det är oklart hur blodsockerkontrollen ser ut bland patienter utan diabetes som ska genomgå stor kolorektal kirurgi och om detta har betydelse för post­operativa blodsockernivåer och risk för […](0 kommentar)

Soja tycks skydda vid bröstcancer

Kan mat rik på soja minska risken för återfall och död i bröstcancer? Att den möjligheten finns hävdas i en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Studien bygger på 5 042 kinesiska kvinnor i åldrarna 20–75 år som diagnostiserades med bröstcancer och som genomgick kir­urgisk behandling för detta under perioden 2002–2006. De har följts fram till […](0 kommentar)

Ateroskleros drabbade redan de gamla egyptierna

Bristande motion, rökning och dålig kosthållning är alla riskfaktorer för ateroskleros som är förknippade med modern livsstil. Men hur har det sett ut historiskt hos människor som levt sina liv på ett helt annat sätt och efter helt annorlunda förutsättningar? En grupp kardiologer från USA och Egypten har tittat på förekomsten av ateroskleros hos de […](0 kommentar)

Fördubblat antal amerikaner med diabetes

Antalet amerikaner med diabetes kommer att fördubblas under de kommande 25 åren, vilket resulterar i astronomiska kostnader för den redan mycket ansträngda amerikanska vårdapparaten. Det prognostiseras i en studie som presenteras i tidskriften Diabetes Care. Författarna är verksamma vid University of Chicago. De har utvecklat en så kallad Markov-modell – vilket är en statistisk metod […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Diagnostik och uppföljning av patienter med små M-komponenter

Störningar i den normala plasmacellsutmognaden i benmärgen, vilket leder till abnorma kloner av celler, är ett fenomen som ses i ökande frekvens med stigande ålder. Identifikationen av en sådan onormal cellklon underlättas av att den nästan alltid producerar ett mycket specifikt immunglobulin, som när koncentrationen når en viss nivå manifesterar sig som ett smalt band […](0 kommentar)

Instrument för organisatoriskt ­lärande och kvalitetsutveckling

Extern granskning av specialistutbildningen är med de nya bestämmelserna för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) obligatorisk (SOSFS 2008:17, 3 kapitlet 8 §) [1]. Externa granskningar av ST har gjorts sedan 1992 inom ramen för Spur-verksamheten, och fram till i dag har över 1 700 inspektioner genomförts. AT-inspektioner finns också sedan 2004 [2]. Utvecklingen i Sverige, med ökade kvalitetskrav […](0 kommentar)

Terapiresistent astma orsakades av aspirerad kräftklo

Främmande kropp i luftvägar är vanligast hos barn men förekommer även hos vuxna. I de fall då patienten inte genast söker för andningsbesvär och då lungröntgen visar normal bild finns risk att det dröjer onödigt lång tid innan rätt diagnos ställs. Här redogörs för ett sådant fall. Fallbeskrivning I augusti 2008 sökte en 57-årig man […](0 kommentar)

Läkemedelsorsakad leverskada
av kosttillskottet Fortodol

Trots den utbredda användningen av komplementära alternativmedicinska produkter, såsom kosttillskott och naturläkemedel, är ofta säkerhetsproblematiken kring dessa medel dåligt kartlagd. Om dessutom en annan farmakologiskt aktiv substans i det dolda tillförs ett sådant medel kan särskilt svåridentifierade säkerhetsproblem uppkomma. Syftet med ett sådant förfarande kan vara att förstärka den farmakologiska effekten av produkten [1]. Beskrivningen […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Leverbiverkningar av pregabalin (Lyrica)

En 60-årig man med känd alkoholöverkonsumtion och nyligen genomgången cerebral mediainfarkt behandlas för ett smärttillstånd som delvis anses vara av neuropatisk art. Patienten har behandlats med paracetamol 4 g/d, som dock sattes ut för 8 dagar sedan. I stället sattes pregabalin (Lyrica) 75 mgx2 in för fyra dagar sedan, med god effekt. Övrig analgetisk behandling […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Svensk mall för säkrare kommunikation

Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till tillbud och händelser i vården. SBAR:s syfte är att erbjuda en struktur för kommunikation. En fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas, enligt Jon Ahlberg, en av Läkartidningens medicinska redaktörer och projektledare för […](0 kommentar)

Intagningsstopp efter nytt utbrott i Växjö

Landstinget i Västmanland har utrett tre för tidigt födda barns död. De smittades av multiresistenta bakterier på Centrallasarettet i Västerås i augusti i fjol , se LT nr 37/2009, sidan 2268. »En nyföddhetsavdelning ställer särskilda hygienkrav«, konstaterar Västmanlands landsting i sin händelseanalys till Socialstyrelsen. Landstinget har skärpt »följsamhet till hygienrutiner« på aktuella avdelningar. Dokumentationen har […](0 kommentar)

Debatt och brev

Psykisk och kroppslig sjukdom är sammanflätade hos multisjuka äldre

I ett debattinlägg i LT 40/ 2009 (sidorna 2512-3) påtalar »Arbetsgruppen för en bättre vård av multisjuka äldre« genom Annika Eklund-Grönberg och medförfattare behovet av bättre vård för dessa patienter. Arbetsgruppen lyfter fram ett utomordentligt viktigt och försummat område. Emellertid saknas aspekter på psykisk sjukdom i artikeln. Vi vill här belysa hur psykiska och somatiska […](0 kommentar)

Förslag till hantering av symtom relaterade till pisksnärtsskada hör hemma i papperskorgen

Professor Jorma Styf och medarbetare har i LT 43/2009 (sidorna 2762-8) [1,2] lagt fram ett förslag till formaliserat frågebatteri som ska gås igenom och härvid vara ett stöd för den »råd­givare« som ska bedöma en mer komplicerad skada. Förslaget är dåligt. Styf et al har reducerat symtom relaterade till pisksnärtsskada till en för dem mer […](0 kommentar)

Nilzén verkar ha missförstått syftet med förslaget

Rolf Nilzén kritiserar vårt förslag till utredningsstöd, men verkar ha missförstått syftet. Det framgår klart av artikeln att formuläret inte är avsett att besvaras av den försäkrade själv, utan användas av den försäkringsmedicinske rådgivaren som ett stöd i att strukturera det många gånger omfattande underlaget. Som framgår av artikeln har vi inte reducerat begreppet samsjuklighet […](0 kommentar)

»Registerindustrin undergräver läkekonsten«

Märkligt nog har i Läkartidningen ingen diskuterat resultatet av den webbenkät, där 154 läsare gav sin åsikt om kvalitetsregister (ruta). Det kan tänkas att de svarande i viss mån är en selektion, men uppenbart finns en stor grupp läkare som ifrågasätter bruket, eller rättare sagt missbruket, av kvalitetsregister för att bedöma sjukvårdens insatser. Styrelsen för […](0 kommentar)

»Vikarierande underläkare« – titel utan täckning

På många sjukvårdsinrättningar runt om i landet arbetar personer med läkarexamen som ännu inte har legitimerats eller påbörjat AT-tjänstgöring och utför då läkares arbetsuppgifter. Det sker i enlighet med lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 3 kapitlet. Behörighets- och legitimationsregler: »4 § Behörig att utöva yrke som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie […](0 kommentar)

Skräddarsydd ECT

Jag är narkosläkare. En förmiddag härom veckan var min uppgift att ta hand om ECT-verksamheten (det vill säga så kallad elbehandling inom psykiatrin), den som återigen kom i fokus i november i fjol efter två kritiska reportage i SVT-programmet »Uppdrag granskning«. Jag gick därifrån med blandade känslor, och några tankar har vevats flera varv sedan […](0 kommentar)

»Strutsstrategi« ger oss inget nationellt program för fetmakirurgi

I ett debattinlägg påtalar ­göteborgarna Björn Fagerberg och Ulf Angerås att det saknas ett nationellt handlingsprogram för fetmakirurgi [1]. Det leder till osäkerhet och orättvisor. Operationsresurserna är extremt ojämnt fördelade över landet. De landsting som inte opererar har paradoxalt nog ingen väntelista – varför stå i kö till en vårdform som inte erbjuds? Tillståndet i […](0 kommentar)

Viktigt att kallelse till mammografi föregås av allsidig och saklig information

Annika Forssén ställer i en debattartikel i LT 1–2/2010 (sidan 9) frågan om den information som ges i samband med mammografi är tillfredsställande utformad. Frågan ställs med anledning av den debatt som förts i Läkartidningen angående vinster och risker med mammografiscreening. Forssén riktar sig direkt till några centrala medicinska aktörer, bland annat Svenska Läkaresällskapet. Vi […](0 kommentar)

LT debatt

Har livet ingen början?

Abortfrågan är en laddad före­teelse i många sammanhang. Som gynekolog med erfaren­-het från många av världens ­fattigaste länder vet jag att närmare 80 000 mödrars liv går till spillo varje år i sviterna efter desperata och livsfarliga aborter under vidriga förhållanden. Det blir fler än 200 kvinnors liv varje dag, ofta efter sexuella övergrepp, våldtäkt eller […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Demensutredningar i två steg – också en organisationsfråga

Vårt debattinlägg (LT 47/2009, sidan 3182) ska inte tolkas som ett påstående om att den organisation som testats inom ramen för MIN är det enda sättet att organisera demensutredningar. Det finns flera andra tänkbara lösningar. En av våra huvudpoänger är dock att vissa skrivningar i den preliminära versionen av nationella riktlinjer för vård och omsorg […](0 kommentar)

Vetenskapsrådet bör undersöka samförfattarskap

I ett tidigare inlägg hävdade vi att jäv förklarar en avsevärd del av medicinska ämnesrådets bedömningsarbete (LT 30-31/2009, sidorna 1872-3). Trots att det föreligger tre studier som tyder på att detta kan vara ett reellt problem vill Billig och Jacobsson (B&J) i sin replik (LT 37/2009, sidan 2300) inte tro på förekomsten av jävseffekter. Förutom […](0 kommentar)

Ledare

IT-varning ger säkrare vård

Adekvat varningsinformation är avgörande för att skydda patienten mot skadliga och livshotande medicinska åtgärder. Det som vanligen är medicinskt rekommenderat kan bli en dödsdom om det finns speciella faktorer som är okända för behandlande läkare. Överkänsligheter, en allvarlig och ovanlig diagnos eller en avgörande behandling kan vara sådana faktorer. Dessa kan vara konstaterade, men inte […](0 kommentar)

Aktuellt

»Hedersförfattare« förekommer i varannan medicinsk avhandling

»Av solidariska skäl fick personerna stå med som författare trots att deras arbete inte gav något, eftersom de annars inte skulle ha fått ut något av sin visit i labbet.« »När jag har försökt hävda Vancouverreglerna har jag fått till svar att ’av politiska skäl ska vi ta med x på listan’, ’y behöver det […](0 kommentar)

Unga skolas in i ett beteende                    

1985 antogs de så kallade Vancouverreglerna för författarskap av International Committee of Medical Journal Editors. Trots att regelverket funnits i över tjugofem år har ett antal studier visat att prestigefyllda publikationer ofta har namn i författarlistan som inte uppfyller kriterierna. Senast visade en ännu inte publicerad undersökning av medarbetare på JAMA att av 230 originalartiklar […](0 kommentar)

Medicinska redaktionen kommenterar

Läkartidningens undersökning om författarskap i svenska avhandlingar sätter ljuset på känsliga frågor. Vem har rätt att få ära för forskningsresultat? I vilken grad bryter forskarsamhället mot sina egna regler? Det är knappast en nyhet att god vetenskaplig meritering är en förutsättning för att beviljas forskningsanslag och för avancemang till hög­re akademiska tjänster. Inte heller att […](0 kommentar)

Vårt fokus är på livräddande kirurgi

Den bilden gav Louis Riddez, traumakirurg och Läkartidningens medicinska redaktör i kirurgi, på onsdagen i förra veckan, åtta dagar efter det första skalvet, som bedöms vara det kraftigaste i området på 200 år. Han hade då amputerat i 30-timmarspass för att rädda liv. Louis Riddez, till vardags traumakirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, har tidigare […](0 kommentar)

Antiobesitasmedlet Reductil dras in

Beslutet är taget efter att EMA har värderat en ny studie, SCOUT (Sibutramine cardiovascular outcome trial), som visar en ökad risk för kardiovaskulära händelser efter användning av sibutramin jämfört med placebo. Läkare ska inte längre skriva ut läkemedel med sibutramin, patienter bör boka tid hos sin läkare för att diskutera alternativa viktminskningsmetoder, och patienter som […](0 kommentar)

Datainspektionen ska syna kvalitetsregister

Efter den händelsen genomförde Datainspektionen under hösten en tillsyn av ett par av hälso- och sjukvårdens nationella kvalitetsregister. Nu går man vidare med en bredare tillsyn där totalt ett 25-tal register ska granskas. Enligt Datainspektionen finns det tecken på att organisationen kring kvalitetsregistren är otydlig och att kunskapen brister om de nya juridiska förutsättningar som […](0 kommentar)

Svalt intresse för sjukvårdskultur

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg har startat en introduktionskurs i svensk hälso- och sjukvård för utländska läkare. Det är en femdagars intensivkurs, som vänder sig till EU-läkare samt svenska studenter som läst sin läkarutbildning utanför Sverige, men också till tredjelandsläkare. Kursens fokus ligger på värdegrunder och organisationsförhållanden: »patienten i centrum«, patientsäkerhet, närsjukvård och teamarbete, […](0 kommentar)

ST-inspektioner till IPULS

Inspektionerna av ST- och AT-utbildningen inom ramen för Läkarförbundets och Läkaresällskapets gemensamma stiftelse Spur har hittills byggt på kollegial och frivillig grund. Den nya ST-utbildningen innebär att förutsättningarna ändrats, eftersom Socialstyrelsen kräver att vårdgivare som ger specialistutbildning genomför regelbunden extern granskning av utbildningens kvalitet. Detta kommer, enligt Läkarförbundets vd Håkan Wittgren, att öka efterfrågan på […](0 kommentar)

Läkarförbundet växer i rekordtakt

Bland yrkesverksamma är ökningen 983 personer och bland studenter 487, medan pensionärsgruppen ökat med 83 medlemmar.(0 kommentar)

Lättare att komma in på läkarutbildningen

På Karolinska institutet har för första gången reserver med 1,8 på högskoleprovet kommit in. Ett skäl till att det blivit lättare att komma in på högskoleprovet är att den särskilda kvoten för personer med fem års arbetslivserfarenhet slopades höstterminen 2008. Utökningen av andelen studieplatser kan också vara en förklaring. Läs mer:Lättare komma in på läkarprogrammen(0 kommentar)

Mindre antibiotika i öppenvården

Fram till Stramas mål om 250 recept per 1 000 invånare och år är det fortfarande en bra bit kvar. Riksgenomsnittet är 392 recept per 1 000 invånare och år. I Västerbotten, det landsting som hade lägst antal 2009, var siffran 311 och i Stockholm, som hade högst antal, var siffran 430 recept per 1 […](0 kommentar)

Endast på webben

Situationen möjligen lite bättre

Behandlingarna är fortfarande till 99 procent jordbävningsrelaterade, uppskattar traumakirurgen Louis Riddez, medicinsk redaktör för Läkartidningen, som gör sin fjärde arbetsdag i Port-au-Prince, Haiti. Det är morgon i Port-au-Prince och lunchtid i Sverige på fredagen. I Haiti är nu chanserna att hitta överlevande i rasmassorna minimala. Men patienter fortsätter att strömma till sjukhusen, även om det […](0 kommentar)

Fokus på livräddande kirurgi

Vid halv elva på onsdagsförmiddagen, svensk tid, strax innan ett nytt kraftigt skalv skadade Haiti, lyckades Louis Riddez, till vardags traumakirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Läkartidningens medicinska redaktör i kirurgi, bryta igenom de begränsade telefonmöjligheterna från Port-au-Prince för att ge en bild åtta dagar efter det första skalvet, som bedöms vara det kraftigaste […](0 kommentar)