Nr 06 2010

Kultur

Hon skar ner på kirurgin och började skriva böcker

Vad rör sig i huvudet på kirurgen bakom operationsmasken, medan skalpellen snittar, sårhakarna bänder och suget snörvlar ikapp med ljudet från narkosapparaten? Ångorna i diatermins spår irriterar näsan, behovet av ett toalettbesök efter nio timmar i såret börjar kännas trängande – men på operationsbordet ligger patienten vars brustna kroppspulsåder måste lagas kvickt om livet ska […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Media och säkert sex

Hur »farliga« hormonella preventivmetoder är förefaller vara ett favoritämne för svenska journalister, medan frågan synes vara totalt ointressant i övriga nordiska/europeiska länder. En vanlig fråga är varför vi har de högsta abortsiffrorna i Norden? Att det skulle finnas ett samband mellan de ständigt återkommande p-pillerlarmen och andelen kvinnor som slutat med sina preventivmetoder på grund […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Personcentrerad vård – klinikerns comeback

Organiseringen av den moderna medicinen från mitten av 1800-talet och framåt har inneburit att diagnostik och behandling av sjukdom och etablering av begreppet »klinik« och läkaren som kliniker fick sitt genombrott [1]. Anamnesen var hörnstenen i dia­gnostik och behandling, även om beskrivningar av sjukliga förändringar också hade stort utrymme. Kopplingen mellan symtom och bakomliggande organiska […](0 kommentar)

Nya Rön

Ginkgo bromsar inte kognitiv nedsättning

Ginkgo biloba kan inte bromsa kognitiv nedsättning. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Ginkgo biloba är ett extrakt från det kinesiska tempelträdet med samma namn, och det har hävdats att detta skulle kunna ha en mängd positiva effekter såsom skydd mot demens och förbättrad cirkulation. Den vetenskapliga evidensen för att så verkligen skulle […](0 kommentar)

Framsteg i forskningen om kokainberoende

När det gäller alkohol- och opiatberoende har flera nya preparat och behandlingsstrategier presenterats under senare år, men när det gäller kokainmissbruk är den farmakologiska arsenalen tunn. Flera intressanta preparat är dock under utveckling, konstaterar JAMA, som gjort en sammanställning av forskningsläget. Ett sådant intressant spår är vaccin mot kokain. Grundprincipen är att vaccination leder till […](0 kommentar)

Ökad risk för kardiovaskulär död efter cancerdiagnos

Män som nyligen diagnostiserats med prostatacancer löper ökad risk både att suicidera och att dö till följd av kardiovaskulär sjukdom. Det visar en omfattande svensk registerstudie som presenteras i tidskriften PLoS Medicine. Studien har gjorts på ett material med närmare 170 000 svenska män som alla under perioden 1961–2004 diagnostiserats med prostatacancer. Med hjälp av register […](0 kommentar)

Sämre prognos för handeksem vid sent omhändertagande

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Ettårsprevalensen av handeksem är ca 10 procent i yrkesverksamma åldrar. Sjukdomen har ofta ett långdraget förlopp med tendens att utvecklas till en kronisk sjukdom med kännbara konsekvenser för individ och samhälle. I en dansk studie har en uppföljning gjorts av handeksempatienter sex månader efter första besöket hos hudspecialist. Svårighetsgraden […](0 kommentar)

Gen kopplad till barnastma identifierad

En grupp amerikanska forskare har identifierat en gen på kromosom 1 som kan kopplas till barnastma. Rönen presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Författarna har utgått från 793 barn med barnastma och 1 988 friska kontroller. Resultaten har sedan verifierats i ytterligare två material med 2 400 europeiska barn och 3 700 barn av afroamerikanskt ursprung. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Appendicitabscess: Osäkerhet ­råder kring behandlingsprinciper

I Sverige blir cirka var sjunde person appendektomerad, vilket motsvaras av ungefär 10 500 appendektomier för akut appendicit per år. Huvudparten av de appendektomerade blir opererade i ung ålder, färre än 15 procent efter 30 års ålder. Knappt 10 procent av alla patienter med akut appendicit söker vård först när det redan avgränsats en abscess i […](0 kommentar)

Förvärvad hemofili – förbisedd åkomma med hög morbiditet

Det har nu gått 13 år sedan Arne Lindgren och medarbetare i Läkartidningen presenterade elva fall av förvärvad hemofili diagnostiserade på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg [1]. Förvärvad hemofili är ett ovanligt tillstånd som är viktigt att känna till. Det kan debutera i många skepnader, och det är lätt att förbise diagnosen. Med anledning av ett […](0 kommentar)

Tema Sexuellt överförda infektioner

Med bra strategier kan ökningen brytas

I Sverige har vi under de senaste decennierna sett en minskning av många infektionssjukdomar. Undantag är framför allt infektioner orsakade av bakterier med nedsatt känslighet för antibiotika och sexuellt överförda infektioner. Syfilis och gonorré, som i början på 1990-talet huvudsakligen förekom som importsmitta, har återigen fått inhemsk spridning. Utvecklingen av gonorré i Stockholm beskrivs av […](0 kommentar)

Klamydia vanlig orsak till miktionsbesvär

Veckans tema om sexuellt överförda infektioner innefattar inte den absolut vanligaste sexuellt överförda infektionen, kondylom. Vi har valt att i stället lägga fokus på sexuellt överförda infektioner som omfattas av smitt­skydds­la­gen: klamydia, HIV och gonorré. Lagen innebär att vi som läkare är skyldiga att utan kostnad utföra provtagning, erbjuda behandling och genomföra partnerspårning vid misstanke […](0 kommentar)

Gonorré ökar kraftigt

Med den nyvunna sexuella frihet som orala preventivmedel medförde under 1960-talet kom också en kraftig ökning av gonorré. Antalet fall av gonorré i Sverige var på 1970-talet ca 20 000/år, vilket kan jämföras med antalet klamydiafall i dag (40 000–50  000/år). Förbättrad diagnostik, behandling och partnerspårning medverkade därefter till en minskning av gonorré. Som ett resultat av rädslan […](0 kommentar)

Färre unga Sverigefödda smittade med HIV

De första fallen av aids i Sverige uppmärksammades 1982. Det bakomliggande smittämnet, HIV, hade kommit till Sverige i slutet på 1970-talet och fick i Sverige en initial spridning fram­för allt bland män som har sex med män, injektionsmissbrukare och mottagare av blodprodukter [1, 2]. I mitten på 1980-talet utvecklades antikroppstest som kunde påvisa infektion innan […](0 kommentar)

Klamydia och genital mykoplasma: Epidemiologi och risker

­Infektion med Chlamydia trachomatis (C trachomatis) orsakar i första hand cervicit/uretrit hos kvinnan och uretrit hos mannen men kan även ge upphov till uppåtstigande infektion hos både kvinnan och mannen. Hos kvinnan kan C trachomatis ge PID (pelvic inflammatory disease; innefattar endometrit, salpingit och allmän infektion i lilla bäckenet). Som ett resultat av äggledarskada efter […](0 kommentar)

Klamydia ökade trefaldigt i Dalarna – hur kunde det ske?

Våren 2006 observerades i flera svenska landsting en minskning av antalet diagnostiserade klamydiainfektioner. Att detta inte var en verklig minskning anade docent Torvald Ripa, Halmstad, som i samarbete med mikrobiolog Peter Nilsson påvisade en muterad klamydiaklon. En deletion på plasmiden, omfattande 377 baspar inom målområdet för två av de tre i Sverige använda diagnostiska klamydia­testen, […](0 kommentar)

Klamydiatest via nätet bra alternativ till prov på mottagning

Antalet anmälda fall av klamydiainfektion i Sverige ökade mellan 1999 och 2008 med 151 procent [1]. Ökningen var särskilt uttalad mellan 2006 och 2007 på grund av att en mutant av klamydia inte kunde diagnostiseras med vissa test och därför spreds i hög omfattning [2]. Den viktigaste orsaken till ökningen av klamydia är förändrade sexualvanor. […](0 kommentar)

Tonårshjärnan, risk och sex

En paradox med tonårsperioden är att denna blomstrande tid i livet också innehåller en förhöjd risk att förolyckas, skada sig, utveckla psykiska problem och att på ett antal andra sätt råka illa ut: kriminalitet, drogmissbruk m m [1]. Amerikansk statistik anger att tre fjärdedelar av dödsfallen, vanligare bland pojkar än bland flickor, kan ses som sådana […](0 kommentar)

Nationell handlingsplan för klamydiaprevention

År 2006 fick Sverige en ny nationell strategi mot HIV/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (propositionen 2005/06:60). I strategin påtalas behovet av att ta fram handlingsplaner för att anpassa strategin till olika riskutsatta grupper. En sådan grupp är ungdomar och unga vuxna med tanke på deras ökade risk för att smittas av klamydia och med […](0 kommentar)

Preventiv strategi kan bryta ökningen

Inledning Med bra strategier kan ökningen brytas Anders Blaxhult Medicinsk kommentar Klamydia vanlig orsak till miktionsbesvär Lena Marions Klinik och vetenskap Gonorré ökar kraftigt Christoph Martschin, Göran Bratt, Frida Hansdotter, Gustav Rydvik, Lisbeth Henriksson, Anders BlaxhultFärre unga Sverigefödda smittade med HIV Anders Blaxhult, Malin Arneborn, Anna TörnerKlamydia och genital mykoplasma: epidemiologi och risker Carina Bjartling, […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Medicinering av riktigt gamla rena rama experimentverksamheten

Yngve Gustafson är professor och överläkare vid geriatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Med över trettio års erfarenhet av äldrevård i allmänhet och demensvård i synnerhet är han kritisk till att i stort sett inga läkemedel är systematiskt utvärderade på gamla. Enligt Yngve Gustafson är medicinering av dementa eller riktigt gamla människor rena rama […](0 kommentar)

LT debatt

Utvecklingsstörda som begår brott

År 1991 försvann äntligen begreppet sinnesslöhet ur brottsbalken. Den nya övergripande beteckningen blev allvarlig psykisk störning. Till dem räknas de med kvalificerade former av utvecklingsstörning, i praktiken de med måttlig och svår sådan. De ska i första hand dömas till annan påföljd än fängelse. De däremot som enbart har brister i förståndsutvecklingen, i praktiken flertalet […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kan läkarkåren acceptera otillräknelighet som krav för rättspsykiatrisk vård?

Det har gått mer än sju år sedan Psykansvars- kommittén lämnade förslag om att införa otillräknelighet som krav för fängelseförbud och rättspsykiatrisk vård av psykiskt störda lagöverträdare. Psykiatrilagsutredningen har fått i uppdrag att senast 2011 presentera ett betänkande om hur förslagen ska kunna omsättas i praktiken. Kravet för att en person i dag ska kunna […](0 kommentar)

Riktlinjer täcker inte behandlingsbehov för alla med inflammatorisk tarmsjukdom

Nyligen publicerade riktlinjer från den europeiska organisationen ECCO ­(European Crohn’s and Colitis Organisation) ­[1, 2] och Svensk gastroent­e­rologisk förening [3] ger evidensbaserade råd i behandlingen av patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De ger, med väldokumenterade läkemedel och moderna riktlinjer för kirurgisk intervention, möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat hos flertalet patienter. Men för några patientkategorier […](0 kommentar)

Låg volym inte enda förklaringen till sämre ettårsöverlevnad

Förutom att artikeln av Dellgren et al i Läkartidningen 49/2009 (sidorna 3332-7) beskriver de utmärkta resultaten av hjärttransplantation vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg utmynnar den ­också i ett inlägg i frågan om hjärttransplantation som rikssjukvårdsspecialitet. Dellgren et al hävdar att toraxcentra med hög hjärttransplantationsvolym har bättre resultat än centra med låg volym ((0 kommentar)

Operationsvolymen oberoende prediktor

Vi är tacksamma över att Hultman, Tibell och Linde tar upp artikeln av Weiss et al rörande sambandet mellan volym och resultat för hjärttransplantationscentra. Generellt sett anser vi att Hultmans et als budskap är svårsmält då deras inlaga kan tolkas som att volym inte har betydelse för resultat efter hjärttransplantation. Weiss et al visar på […](0 kommentar)

Nödvändigt med breda diskussioner om Vårdval Stockholm

Det är riktigt, som landstingsrådet Birgitta Rydberg anger i sitt svar [1] på min artikel i Läkartidningen [2], att Vårdval Stockholm har ökat tillgängligheten till sjukvård i länet. Det är också riktigt att läkarbesöken har ökat mest i områden med låg me-delinkomst. Det allvarliga är dock att resurser har omfördelats från områden med låg medelinkomst […](0 kommentar)

Patienternas behov och val ska bestämma vården – inte politisk detaljstyrning

Svensk primärvårds huvudsakliga problem har genom åren varit bristande tillgänglighet och ojämlik tillgång till vård. Där har vi med Vårdval Stockholm, som även Halldin medger, lyckats få en förändring till stånd. Betydligt många fler läkarbesök görs nu i Stockholms län, och aldrig tidigare har heller så många med psykosociala problem fått hjälp i primärvården. Oavsett […](0 kommentar)

Alltid inläggning vid TIA och stroke?

Med anledning av HSAN:s beslut 1272/09 (refererat i Läkartidningen 5/2010, sidan 268), angående inläggningsbehov för patienter med transitorisk ischemisk attack (TIA), anser vi att några kommentarer är på sin plats. I de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård [1] an-ges (sidan 70) att patienter med misstänkt stroke eller TIA bör hänvisas till närmaste sjukhus (rekommendationsnivå 1). […](0 kommentar)

Recension

Handbok i tillfrisknande från sektsjukan

»Det var vår i Köpenhamn, året var 1983.« Så inleder Håkan Järvå, redaktör för och en av författarna till boken »Sektsjuka. Bakgrund – uppbrott – behandling«, det första kapitlet »Påverkan och manipulation«. Järvå fångar omedelbart läsarens intresse genom sin berättelse om hur han 1983 gjorde dagliga joggingturer på Ströget i Köpenhamn som ett led i […](0 kommentar)

Lärobok i bemötandets svåra konst

Oavsedd om vi avser att påverka eller inte så påverkas patienters förtroende av hur vi bemöter och kommunicerar med både patienter och närstående. Och patienters förtroende för sjukvården påverkar deras benägenhet att söka sjukvård eller undvika den. Detta påverkar i sin tur deras benägenhet att själva ta ansvar för sin hälsa och eventuell behandling av […](0 kommentar)

Etik utan gränser – men var är Sokrates?

Lexikonet inleds med ett mycket tänkvärt förord av P C Jersild – »Den gränslösa etiken«. Läs det! Där sägs bl a att det dröjt länge innan den medicinska etiken fått sin rättmätiga plats i läkar­utbildningen. Tidningsläsare konfronteras ofta med frågor som rör aborter, aktiv dödshjälp, fusk i forskningen, gen-etik, information, läkarassisterat självmord, medicinsk paternalism, place­bo­effekten och […](0 kommentar)

Inspiration och stöd till allmänmedicinare

Jag sträckläste boken »Allmänmedicinens vardag – mitt i det mänskliga«. Den senare delen av titeln antyder att texten inte gör anspråk på vetenskaplighet. Det gör boken extra värdefull. Christer Peterssons syfte är av allt att döma att presentera en trovärdig bild av den verklighet dagens allmänläkare arbetar i, hur den har utvecklats, är och ser […](0 kommentar)

Ledare

Lång väntan på åtal

I förra veckan beslutade chefsåklagare Peter Claeson att åtala en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus för dråp på ett spädbarn. Åtalet bygger på de rättsmedicinska och medicinska utredningar som gjorts, men också på vittnesmål från personer som var närvarande i anslutning till att barnet avled. Åklagaren säger sig kunna bevisa att läkaren gav en tre […](0 kommentar)

Aktuellt

»Hedersförfattare är ofta läkare«

År 2009 disputerade A i ett experimentellt ämne vid Karolinska institutet, KI. När A började doktorera, fyra år tidigare, hade KI ingen officiell policy för författarskap, och någon information om det internationellt vedertagna regelverket, de så kallade Vancouverreglerna, gavs aldrig under doktorandutbildningen. Mot slutet av doktorand­tiden, när det var dags att börja skriva ihop artiklarna, […](0 kommentar)

»Sådana krav kan man inte resa inom vårt yrke«

När Läkartidningen berättar om uppgifterna i intervjun med A, att läkare ställer som ultimatum att få vara med i författarlistan för att ta prov, inskärper Sten Lindahl att de så kallade Vancouverreglerna ska respekteras. – Att bara ta ett prov eller en biopsi meriterar absolut inte till medförfattarskap. Sådana krav kan man inte resa inom […](0 kommentar)

Bara var fjärde medicinsk fakultet i USA har regler mot spökskriveri

En undersökning bland 50 ledande medicinska fakulteter i USA visar att bara en av fem har en policy som uttryckligen förbjuder spökskrivare från exempelvis läkemedelsindustrin i artiklar som författas vid lärosätet. Ytterligare några stycken har författarskapsregler som i praktiken utesluter spökskriveri genom att ställa krav på att alla som bidragit substantiellt till en artikel ska […](0 kommentar)

Rättegången kan dröja månader

Försvarsadvokaten fått tid på sig till den 18 februari att ange vilken bevisning han kommer att åberopa, till exempel vilka vittnen han vill kalla till rättegången. Även Peter Althin, som är målsägandebiträde åt föräldrarna, ska inom den tiden inkomma med eventuella skadeståndsanspråk. Åklagaren har redan angett att han kommer att åberopa runt tio vittnen samt […](0 kommentar)

Läkarens kön kan påverka sjuskrivningslängd

Att kvinnliga patienter står för en majoritet av sjukskrivningarna – och att de oftare än män får psykiska diagnoser – finns väl dokumenterat i många studier. Däremot är mycket lite känt om hur läkarens kön eventuellt påverkar sjukskrivningsmönstren. I en undersökning gjord vid Handens vårdcentral i Haninge, som ingår i pilotprojektet »Jämt sjukskriven« som drivs […](0 kommentar)

»Knapptryckare med lite makt«

– Jag väntar på samtal från Fredrik Reinfeldt, säger Göran Thingwall som lämnat Moderaterna för Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). Göran Thingwall hoppas få en utslagsgivande röst i riksdagen i frågan om alliansens kärnkraftsuppgörelse, något som tidningen Expressen uppmärksammade för någon vecka sedan. Det handlar om huruvida befintliga kärnkraftsreaktorer ska ersättas med nya. Två centerpartister har […](0 kommentar)

»Åtalet rör inte vedertagna principer«

Socialstyrelsen konstaterade i en utredning i höstas att vården av flickan, så långt den finns dokumenterad, skett i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. För Läkarförbundet är det viktiga att åklagaren inte ifrågasätter de slutsatserna och att åtalet inte rör det medicinska omhändertagandet, menar Nils Erik Solberg. – Åklagaren gör gällande att en person har […](0 kommentar)

Satsa på sjukvårdens IT-stöd

Regeringen vill bygga ut det så kallade expeditionsstödet (EES/DUR) så att detta omfattar även ett förskrivarstöd, enligt Socialdepartementets promemoria »Bättre läkemedelsanvändning på en omreglerad apoteksmarknad«, som Läkarförbundet i dagarna lämnat remissvar på. Läkarförbundet pekar på att det framför allt är vid förskrivningstillfället som rätt stöd behövs för att kvalitetssäkra läkemedelsprocessen. »Expeditionsstödet är en efterkontroll«, medan […](0 kommentar)

Samla läkemedelsinformation till barn

Barn utgör cirka en fjärdedel av landets befolkning och konsumerar cirka fem procent av den totala läkemedelsbudgeten. Läkemedelsordineringen kräver en hög grad av individualisering, och så kallad off-label-användning är vanlig. Preparat används på ett annat sätt än vad som finns föreskrivet. – Det är en väl känd hemlighet att marknaden för barn är så liten […](0 kommentar)

Läkarutbildning och AT kan ses över

Enligt EU:s direktiv för yrkeskvalifikationer ska läkares grundutbildning omfatta minst sex års studier. Det kravet lever den svenska fem och ett halvt år långa medicinska grundutbildningen inte upp till, något som EU-kommissionen vid flera tillfällen påmint den svenska regeringen om. Samtidigt riktade Riksrevisionen i samband med utvärderingen av statens psykiatrisatsning i höstas vass kritik mot […](0 kommentar)

Artikel om MPR-vaccin
och autism dras tillbaka

Detta efter att General Medical Council i Storbritannien kommit fram till att det fanns flera felaktigheter i studien. Bland annat utfördes ingrepp på barnen i studien utan klinisk indikation och undersökningarna hade, i motsats till vad som uppgavs, inte godkänts av den lokala etikkommittén. I kölvattnet av studien, som fick stor uppmärksamhet internationellt, avstod många […](0 kommentar)

Danskt samarbete läkare–industrin offentliggörs

På webbplatsen kan patienter och andra intresserade få klarhet i eventuella kopplingar, i form av uppdrag, mellan läkare och läkemedelsindustrin. Ett underliggande syfte med presentationen är att förhindra att det uppstår starka och eventuellt osunda lojalitetsband mellan läkemedelsindustrin och enskilda danska läkare. Databasen som bygger på information från både läkare och läkemedelsindustrin omfattar nästan 1 […](0 kommentar)

Färöarna drabbat av ovanlig sjukdom

CTD är en ärftlig sjukdom som är utrotad i de flesta delar av världen, men inte på Färöarna. Orsaken till att den fortfarande finns kvar är att den färöiska befolkningen har levt så isolerad och att det ofta förekommer att färöiska föräldrar har samma förfäder. Även om CTD alltid har funnits på Färöarna är det […](0 kommentar)

Straffrättsjurist förvånad över åtalet

»Försvaret behöver inte bevisa oskuld, det räcker med att koncentrera sig på svaga punkter i åklagarens framställning.« Det säger Lena Holmqvist, universitetslektor i straffrätt vid Uppsala universitet. Åklagaren måste bevisa att det är ställt utom allt rimligt tvivel att narkosläkaren för det första har injicerat tiopental i flickan, att det för det andra var en […](0 kommentar)

Läkaren åtalad för dråp

Enligt Åklagarmyndighetens webbplats hoppas åklagaren, med hjälp av medicinska och rättsmedicinska utredningar samt vittnesmål, kunna styrka följande: »– att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, – att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, – att läkemedlet orsakade flickans död, – att ingen har ordinerat läkemedlet, – […](0 kommentar)