Nr 07 2010

Kultur

Sven Hedins reseapotek väckte lamans nyfikenhet

Femtio mil väster om Lhasa ligger Tibets näst största stad Shigatse. På en bergssluttning i norra utkanten reser sig klosterkomplexet Tashilunpo, i sig en hel liten stad med vindlande gränder, branta trappor, små torg, gyllene palats, heliga tempel, vita stupor och brunmålade dormitorier. Tashilunpo är residens för Panchen lama, tvåa i den tibetanska buddismens prästhierarki […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Dörrar som öppnas i forskningens värld

Vetenskapens värld finns på nätet men den är till stor del ett inhägnat territorium. Surfa på Lancet.com på hemma­datorn så förstår du vad jag menar. Abstract men inte längre. Sanningen är att publicering av forskningsresultat inte bara görs för en bättre värld, det handlar också om affärs­modeller i kommersiella förlag. Vetenskapsrådet kräver från och med […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

PSA-test – styggelse eller välsignelse?

I detta nummer av Läkartidningen kommenteras användandet av PSA-test (prostataspecifikt antigen) för scree­ning vid prostatacancer dels av Benny Holmström et al som refererar sitt pub­licerade arbete i BMJ [1], dels av Ola Bratt och Lars Grenabo som redogör för hur vanligt det är med PSA-testning i den svenska befolkningen. Båda arbetena fokuserar egentligen på hur […](0 kommentar)

Nya Rön

Incidensen av gallsten: symtom och riskfaktorer

Att stenar i gallblåsan är vanligt förekommande i västvärlden och att de flesta individer med stenar i gallblåsan är besvärsfria är väl känt efter flera scree­ningstudier med ultraljud. Trots att gallstenssjukdomen hör till folksjukdomarna finns det litet skrivet om incidensen i relation till symtomatologi och riskfaktorer. I en studie publicerad i British Journal of Surgery […](0 kommentar)

Lipidpåverkande protein och risk för demens

Proteinet CETP (cholesterol ester transfer protein) påverkar överföringen av kolesterolestrar från HDL till LDL. Vissa varianter av genen har kopplats till minskad kardiovaskulär risk. Nu visar en amerikansk studie presenterad i JAMA att en punktmutation i genen kan kopplas till minskad risk för demens. Studien omfattar 523 män och kvinnor över 70 års ålder som […](0 kommentar)

Genetiska riskfaktorer för KLL funna

I Nature Genetics presenteras ett antal områden i arvsmassan som kan kopplas till ökad risk för kronisk lymfatisk leuk­emi (KLL). Författarna har analyserat hela genomet hos 2 503 europeiska patienter med KLL och jämfört detta med 5 789 kontroller. Man har identifierat sex regioner i arvsmassan som innehåller enbaspolymorfier som tycks vara kopplade till ökad risk för […](0 kommentar)

Genetiska rön kring lepra

Sex gener som kan kopplas till lepra har identifierats i en multicenterstudie gjord av forskare från Singapore och 26 olika centra i Kina. Rönen presenteras i New England Journal of Medicine. Det rör sig om en omfattande undersökning: totalt har 3 254 patienter och 5 955 kontroller ingått. De har alla genomgått en genetisk analys av hela […](0 kommentar)

Överdödligheten vid diabetes minskar

Det är väldokumenterat att personer med diabetes har ca 2–4 gånger högre risk att dö i förtid än personer utan diabetes. Kardiovaskulära sjukdomar är den helt dominerande dödsorsaken hos personer med diabetes, särskilt typ 2-diabetes. I den allmänna befolkningen har dödligheten minskat avsevärt de senaste årtiondena, men hur det förhåller sig för personer med diabetes […](0 kommentar)

Antidepressiv behandling kopplad till ökad risk för stroke

Kvinnor i åldern 50–79 år som behandlas farmakologiskt för depression löper ökad risk att drabbas av stroke. Så kan man sammanfatta en studie presenterad i Archives of Internal Medi­cine. Författarna har undersökt ett material med data från 136 293 kvinnor i åldern 50–79 år. Ingen av dem behandlades med antidepressiva vid studiens början. De följdes under […](0 kommentar)

Kaffe skyddar mot diabetes

Ännu en god nyhet för oss kaffeälskare presenteras i tidskriften Archives of Internal Medicine. Kaffe, såväl vanligt koffeinhaltigt som koffeinfritt, tycks nämligen minska risken för diabetes. Även för te noteras en liknande effekt. Studien är en metaanalys, och författarna har sammanställt uppgifter från 18 olika prospektiva studier som genomförts under perioden 1966–2009. Totalt omfattar dessa […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Drastisk ökning av unga som slutenvårdas efter självskada

Sveriges unga har sedan 1990-talet haft sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, främst avseende den psykiska hälsan [1]. Såväl egenrapporterad psykisk ohälsa som slutenvård av unga med psykiatriska diagnoser har ökat. Det är särskilt oroande att självskadebeteenden, sannolikt inkluderande suicidförsök, ökar bland unga och att självmorden inte minskat bland de yngre såsom i övriga befolkningen. Självmordstankar […](0 kommentar)

Stor andel svenska män PSA-testade för tidig prostatacancer

Testning för PSA (prostataspecifikt antigen) har nu visats minska dödligheten i prostatacancer, men till priset av betydande överdiagnostik och överbehandling. Socialstyrelsen har, i likhet med andra myndigheter och professionella organisationer, bedömt att allmän screening med PSA inte är aktuell, men att män har rätt att få information om fördelar och nackdelar med PSA-testning för att […](0 kommentar)

PSA-testet håller inte för screening

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige. Vad kan vi göra åt det? Med hjälp av PSA-test, dvs mätning av serumnivån av prostataspecifikt antigen (PSA) och prostatabiopsier kan prostatacancer upptäckas i ett tidigt och botbart skede. Efter en genomsnittlig uppföljningstid på nio år i European randomized study of […](0 kommentar)

Spinal dural arteriovenös fistel – ovanlig, botbar orsak till paraplegi

Spinal dural arteriovenös fistel är en ovanlig neurovaskulär orsak till progressiv torakolumbal myelopati, där snabb dia­gnostik och behandling ger goda utsikter till total symtomregress. Tillståndet är dock kliniskt svårdiagnostiserat, vilket ofta fördröjer utredning och behandling avsevärt. Klassiska symtom är sensibilitetsförändringar i benen och underlivet, följt av motorikrubbningar, ibland progredierande under flera år innan patienten kommer […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Korsreaktivitet mellan ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare

Denna fråga har besvarats i flera tidigare Druglinedokument [1, 2] och har även diskuterats under denna vinjett i Läkartidningen [3]. Dessa dokument har citerat nyckelreferensen [4] på olika sätt. Artikeln av Cicardi och medarbetare [4] beskriver en kohort med 64 patienter som fått byta antihypertensiv medicinering på grund av angioödem under ACE-hämmarbehandling. 26 av patienterna […](0 kommentar)

LT debatt

Dagens medicinska etikutmaning

Om man gör en enkät bland Sveriges befolkning kommer man med säkerhet att få ett mycket, mycket entydigt svar på frågan: »Ska alla i vårt land få den sjukvård de behöver oavsett plånbokens tjocklek?« Vi – både inom sjukvården och lekmän, patienter och anhöriga – tycks vara oerhört överens om att alla har rätt till […](0 kommentar)

Debatt och brev

»Sluttande planet« och starka känslor – svår kombination?

Sluttande plan-argumentet är vanligt ­förekommande, speciellt i etisk argumentation. Argumentet bygger på en förutsägelse om vad som kommer att hända i framtiden om man handlar si eller så samt omdömet att denna framtid inte är önskvärd. Vanligtvis hänvisar man till tidigare erfarenheter, som i alla relevanta avseenden antas vara lika den situation man jämför med. […](0 kommentar)

Om sakernas tillstånd i konungariket Sverige, närmare bestämt inom sjukvården

Undertecknad är nyss fyllda 65 år och har jobbat hela mitt yrkesliv i offentlig sjukvård, praktiskt taget hela tiden som kirurg. Jag har huvudsakligen arbetat på små sjukhus, även om jag som de flesta andra i min generation även tjänstgjort på universitetssjukhus. I mitt fall det som numera kallas Norrlands universitetssjukhus (NUS). Nu är jag […](0 kommentar)

»Stärkt skydd för personliga integriteten bör få återverkningar inom sjukvården«

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om en reformerad grundlag . I propositionen föreslås ett stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Förhoppningsvis kommer propositionen att få återverkningar inom sjukvården. Patientens rätt till personlig integritet när han eller hon söker sjukvård behöver stärkas. Svenska läkare har i dag svårt att följa Hippokrates’ ed: »Vad jag under […](0 kommentar)

Handläggning av urinvägsinfektioner hos äldre kvinnor – ett förslag

I LT 15/2008 presenterade Malin André och Sigvard Mölstad nya riktlinjer för dia-gnostik och behandling av blåskatarr hos kvinnor, framtagna av Läkemedelsverket och Strama [1]. Här beskrivs hur man på ett för både kvinnan själv och sjukvården förenklat sätt kan handlägga dessa infektioner. Symtombilden med nytillkomna besvär av sveda, trängningar och täta vattenkastningar ger en […](0 kommentar)

Svårt ange specifik åldersgräns Inte okomplicerat med checklista

Vi är helt överens med Nils Rodhe om att miktionsbesvär hos äldre kvinnor ofta har andra orsaker än bakterie­infektion. Det innebär att dia­gnostik och behandling enbart på anamnesuppgifter måste ske med ökad noggrannhet, vilket ställer krav på välutbildade telefonrådgivningssköterskor. Därför måste äldre kvinnor med återkommande besvär uppmärksammas och oftare erbjudas läkarbesök i stället för återkommande antibiotikakurer. […](0 kommentar)

Varför skenar kostnaden för pregabalin (Lyrica)?

På bara tre år har kostnaden för öppenvårdsförsäljningen i Sverige av pregabalin (Lyrica) ökat från 52 miljoner kronor till ofattbara 230 miljoner kronor. Vad har hänt? Har förekomsten av neuro­patisk smärta som ­inte kan behandlas med kostnadseffektiva förstahandsläkemedel ökat ­dramatiskt? Eller har ­generaliserat ångestsyndrom (GAD) spridit sig som en löpeld hos befolkningen? Pregabalin godkändes år […](0 kommentar)

Streptomycin från Sverige till Hamburg 1948

I en artikel i Der Spiegel 1948, »SOS für Hannelore. Wer rettet ein deutsches Kind?« berättas att en liten flicka i Hamburg vid namn Hannelore Wegener år 1948 behandlades för en livshotande cerebral infektion med svenskt streptomycin, som – tydligen under ledning av Nanna Svartz – insamlats genom man tagit tillvara oanvända ampuller ur brutna […](0 kommentar)

Äras den som äras bör

I sin artikel »Vargen är redan här« i Läkartidningen 47/2009 (sidorna 3160-1) erinrar Kronvall och Giske om Aisopos’ fabel om pojken som ropade »vargen kommer« tills byborna tröttnat och vargen i lugn och ro kunde äta upp dem. Det första varningsropet i Sverige om att vargen kommer vad gäller antibiotikas användning kom faktiskt för precis […](0 kommentar)

Livsviktig varningsbricka

För en tid sedan sövde jag en i övrigt väsentligen frisk kvinna för en elektiv operation av varicer. Operationen – hög underbindning, strippning och lokala excisioner – förlöpte utan komplikationer, och hon gick hem som planerat samma ­eftermiddag. Det postoperativa förloppet blev emellertid inte som förutsett utan hon utvecklade så småningom en reaktiv hepatit som […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Livräddande operationer på Hôpital de la Communauté Haitienne i Port-au-Prince

Ett team bestående av tio personer, varav tre läkare (kirurg, narkosläkare och barnläkare), fyra sjuksköterskor (operationssköterska och avdelningssköterskor) och tre logistiker, reste till Port-au-Prince, Haiti, den 19 januari och stannade till den 29 januari. Utskickande organisation är Hoppets Stjärna. Katastrofledare hade anlänt redan den 15 januari. En fotograf från Hoppets Stjärna var också med på […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Öppenhet ett ledord efter ett allvarligt tillbud i vården

Under rubriken »När det har hänt – att läka en vårdskada« inledde Nina Nelson, verksamhetschef, och Lena Forsén, biträdande verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken vid universitetssjukhuset i Linköping, seminariet med att berätta om hur deras klinik hanterade en allvarlig händelse 2007. En pojke som föddes vecka 25 fick en mer än 35 gånger för hög […](0 kommentar)

Recension

Prokrustes’ politik i förskolan?

Den antike värdshusvärden Prokrustes yxade till sina gäster efter de sängar han hade tillgängliga. Var besökaren för lång högg han av en bit. Många kommunpolitiker gör något liknande med förskolan. Föds det många barn kläms det bara in fler i förskolans småbarnsgrupper. Politiker och tjänstemän är i hög grad okunniga om både barnens och personalens […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt


»Jag har aldrig sett något liknande«

Louis Riddez, 59, överläkare vid kirurgkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och docent vid Karolinska institutet samt medicinsk redaktör för Läkartidningen, är tillbaka i Sverige efter de kanske tuffaste arbetsveckorna någonsin. Långa nattliga arbetspass lutad över alltför låga operationsbord, utan fungerande kirurgiska redskap men med en till synes outsinlig ström av patienter, sätter sig i kroppen. […](0 kommentar)

Statsbidrag till äldrevården blir prestationsbaserade

Statsbidragen för bättre kvalitet i äldrevården infördes av förra socialministern Ylva Johansson (S) 2006. De kallas numera även för »Maria-pengar« efter äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD), som dubblade dessa statsbidrag, som har fördelats till projekt efter ansökan hos Socialstyrelsen. För 2009 uppgick bidragen till 1,3 miljarder. För 2010 avsattes 981 miljoner kronor i budgetpropositionen. […](0 kommentar)

Revisorer kritiserar Vårdval Stockholm

Bakgrunden är att de krav som ställs på vårdgivarna är otydliga. Inom flertalet vårdvalsområden finns kriterier som tar fasta på patienternas upplevelser. Däremot saknas i stor utsträckning kriterier som utgår från det medicinska resultatet. De otydliga kraven gör det svårt att följa upp verksamheterna och, om så är nödvändigt, återta en auktorisation. Landstingsrevisorerna anser också […](0 kommentar)

Arbetsmiljöverket tar krafttag mot överbeläggningar

Bakgrunden till satsningen är ett ökat inflöde av anmälningar om arbetsmiljöproblem i samband med överbeläggningar. – Det är vår klara uppfattning att det har blivit fler ärenden som rör överbeläggningar. Vi ser både att 6:6a-anmälningarna ökar och att fler ringer in till oss. Att vi nu drar samman nationella resurser betyder att vi ser allvarligt […](0 kommentar)

Ny utredning om regionindelning

Under 2008 ansökte landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län om att slås samman till ett landsting. Jämtlands läns landsting ansökte om att bilda ett nytt landsting där Ånge och Sundsvalls kommuner skulle ingå, samtidigt som landstinget i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län ville slås samman med Örebro läns landsting. Efter närmare ett års behandling […](0 kommentar)

Oklart vad handledningen ska ge

I sin avhandling »Nu är det du som är doktor, nu är det du som bestämmer – Studier av yrkeskunnandets utveckling och manifestation hos studenter och läkare« har Maria Skyvell Nilsson undersökt hur läkares erfarenhetsbaserade kunskap överförs vid den kliniska delen av läkarutbildningen. – Det är ungefär 30 procent av specialistläkarna som kommer att gå […](0 kommentar)

Oppositionen vill skrota Vårdval Stockholm

Den modell som oppositionen på onsdagen presenterade på DN:s debattsida, och som ska införas om man vinner valet, kommer enligt partiernas företrädare göra det lättare att ge vård efter behov och att arbeta förebyggande. Besökspengen, som i nuvarande modell utgör största delen av ersättningen, minskas betydligt och merparten av ersättningen ges i stället i form […](0 kommentar)

Lättare att bli av med riskindivider i vården

I långa stycken följer lagrådsremissen patientsäkerhetsutredningens förslag som kom i december 2008. Den viktigaste skillnaden är enligt socialminister Göran Hägglund att det tydligare betonas att den enskilde medarbetarens ansvar finns kvar även i ett system där vårdgivarens roll i patientsäkerhetsarbetet betonas mer än i dag. – Utredningen tänkte rätt när man la tyngden på systemnivån, […](0 kommentar)

WHO föreslår etiska regler för utlandsrekrytering

För att täcka bristen på vårdutbildad arbetskraft blir det allt vanligare att rika länder vänder till utvecklingsländer för att värva personal. Detta riskerar, enligt WHO, att öka ojämlikheten i tillgång till hälsovård mellan länder och regioner. I det förslag till etisk kod för internationell rekrytering av vårdpersonal som WHO:s styrelse ställt sig bakom framhålls att […](0 kommentar)

Ledare

Kommunikation – en säkerhetsfråga

För två veckor sedan gick den femte nationella patientsäkerhetskonferensen av stapeln i Stockholm. Sedan den första konferensen för åtta år sedan har intresset ökat lavinartat. Årets konferens lockade över 1 500 personer. Att kommunicera på rätt sätt är avgörande för patientsäkerheten. I år var därför konferensens tema kommunikation inom vården. Huvudtalare var Jan Davies från Kanada, […](0 kommentar)

Viktigt steg mot bättre patientsäkerhet

Förra veckan presenterades lagrådsremissen »Patientsäkerhet och tillsyn«, det välkomna förslag som innebär ökat fokus på det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivarna föreslås få ett större och tydligare ansvar för patientsäkerheten. De ska utreda händelser, förebygga vårdskador och årligen sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivarna måste också se till att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård. Patienterna ska anmäla […](0 kommentar)