Nr 10 2010

Kultur

Dissektioner inför publik en ritual under barocken

Gyckel, spektakel, dramatik för publik – inte kan väl sådana ord gälla som beskrivning av undervisningen i anatomi? För oss som är medicinarstudenter på 2000-talet låter det naturligtvis helt absurt. Däremot stämmer karaktäristiken väl in på de offentliga demonstrationer av döda människokroppar som fick allt större genomslagskraft i Europa på 1600-talet. Man kan ju fråga […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Vem betalar läkares kompetensutveckling?

De allra flesta läkarutbildade personer arbetar som kliniker, och en mindre andel forskar på del- eller heltid. Utöver den direkta patientkontakten eller den konkreta forskningen är läkare ofta ledare, antingen informellt eller formellt. Dessutom befinner vi oss i ett tidevarv när en allt större andel av sjukvården bedrivs i privat regi, vilket ställer nya krav […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Guillain–Barrés syndrom och massvaccinationen mot A/H1N1

Guillain–Barrés syndrom är en akut inflammatorisk polyradikuloneuropati, som i sin tur delas upp i subtyperna akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (AIDP), akut motorisk axonal neuropati (AMAN), akut motorisk och sensorisk neuropati (AMSAN), Miller Fishers syndrom (MFS) och akut pandys­auto­nomi. Miller Fishers syndrom kännetecknas av triaden oftalmoplegi, areflexi och ataxi. Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati utgör ca 95 […](0 kommentar)

Nya Rön

Genetisk förändring kan förklara svårbehandlad ångest

En vanlig genetisk förändring kan förklara varför vissa patienter lider av mer svårbehandlad ångestproblematik än andra. Det visar en analys i Science. Forskarna studerade en vanlig enbaspolymorfi i den gen som kodar för BDNF (brain-derived neurotrophic factor), en faktor som påverkar lärande och minne. BDNF verkar specifikt ha betydelse för hjärnans inlärning av rädsla, att […](0 kommentar)

Nya genetiska rön kring telomeren

I Nature Genetics presenteras en gen som kan kopplas till telomerens längd, den genetiska region i slutet av varje kromosom som avgör hur många gånger kromosomens genetiska material kan »kopieras« och i förlängningen, i alla fall teoretiskt, reglerar hur många gånger en cell kan delas. Författarna, som kommer från Storbritannien och Holland, har tittat på […](0 kommentar)

Undernäring – en risk vid kirurgi

Undernäring inför kirurgi rapporterades redan 1936 som en risk vid kirurgi [JAMA. 1936;106:458-60]. Trots den me­dicinska utvecklingen kvarstår undernäring som en realitet inom sjukvården. En nyligen publicerad observationsstudie från Basel rapporterar ökade komplikationer vid elektiva kolorektala resektioner hos 186 konsekutiva patienter med undernäring. Med hjälp av ett enkelt och kliniskt validerat test av riskerna vid […](0 kommentar)

Hög dödlighet bland oförsäkrade i USA

Förslaget om en allmän sjukvårdsreform är en stor politisk fråga i USA och uppmärksammas även i Sverige, bl a i Läkartidningen. Nyligen har en uppföljningsstudie presenterats av dödligheten i ett nationellt representativt slumpvis urval av 9 004 invånare i USA i åldern 17–64 år. De genomgick 1988–1994 intervjuer och hälso- och laboratorieundersökningar och följdes fram till och […](0 kommentar)

Doppler värdefull vid högriskgraviditet

Dopplerundersökning av fostercirkulationen hos kvinnor med högriskgraviditet kan leda till färre kejsarsnitt och lägre risk för perinatal död. Det menar författarna till en uppdaterad metaanalys från Cochranegruppen. Vanligtvis undersöks fostrets välmående genom t ex kardiotokografi (CTG), där hjärtslagen övervakas. Man kan även undersöka blodflödet i fostercirku­lationen och navelsträngsartären med dopplerultraljud. Avvikande dopplerfynd kan påvisa placentainsufficiens och […](0 kommentar)

Vaccination skyddar mot rotavirus

Rotavirus är som bekant den vanligaste orsaken till gastroenterit hos små barn och beräknas av Världshälsoorganisationen WHO årligen orsaka 527 000 dödsfall bland undernärda barn i fattiga länder. Närmare hälften av dödsfallen, 230 000 barn per år, sker i Afrika söder om Sahara. Nu visar forskare att vaccination skyddar mot svår gastroenterit till följd av rotavirus. Rönen […](0 kommentar)

Framsteg kring perorala MS-preparat

I New England Journal of Medicine presenteras tre kliniska multicenterstudier kring två preparat mot multipel skleros (MS) som båda kan tas per os: kla­dribin och fingolimod. Perorala preparat mot MS kan bli ett välkommet till­skott i den farmakologiska arsenalen mot sjukdomen; hittills har endast injektionspreparat funnits tillgängliga. Kladribinstudien kallas Clar­ity och omfattar drygt 1 300 patienter […](0 kommentar)

Operation mot halsbränna skyddar inte mot cancer

Sjuklig grad av halsbränna, gastroesofageal reflux, drabbar ca 10–20 procent av alla vuxna i västvärlden. Sådan halsbränna medför ökad risk för körtelcellscancer i matstrupen. Många forskare har därför trott att operation mot halsbränna har haft en skyddande effekt mot risken att få mat­strupscancer. Körtelcellscancer i matstrupen har ökat snabbare i förekomst än någon annan cancerform […](0 kommentar)

Av 100 mest citerade arbeten i neurokirurgi är sex från Sverige

Januarinumret av Journal of Neuro­surg­ery publicerar en artikel som listar de 100 mest citerade publikationerna inom neurokirurgi [1]. Bland dessa arbeten, som publicerats mellan 1958 och 2001 i olika neurokirurgiska tidskrifter, är sex från Sverige. Som den nionde mest citerade artikeln (668 citat) återfinns ett arbete från 1992 av Laitinen, Bergenheim och Hariz från Umeå […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Tungbandsklippning hos barn med ankyloglossi och svårt att ammas

Ankyloglossi innebär rörlighetsbegränsning av tungan som en följd av utvecklingsanomali med förkortat frenulum linguae (tungband). Redan på 1700-talet skrevs det om hur effektiv tungbandsklippning var för att barnet skulle kunna ammas ordentligt. Det finns också beskrivet hur tungbandet ibland delades med hjälp av en av operatörens fingernaglar, som sparades lång för denna uppgift [1]. De […](0 kommentar)

Trombosutredning – bara när patienten har nytta av resultatet

Venös trombos orsakas av en kombination av genetiska, livsstils- och miljöfaktorer. Begreppet familjär trombofili myntades i mitten av 1950-talet, då man kunde påvisa en klar ärftlighetsgång i trombossjukdomen [1, 2]. Sedan dess har flera medfödda trombofilitillstånd konstaterats (Tabell I), av vilka något eller några hittas hos 30–60 procent av trombospatienterna beroende på hur de selekteras […](0 kommentar)

Sakral nerv­stimulering ger bra effekt vid anal inkontinens

Anal inkontinens, som förekommer hos cirka 2 procent av populationen [1], är ett mycket heterogent symtombegrepp som inrymmer allt från unga kvinnor med färska förlossningsskador till geriatriska patienter med multipla neurogena och degenerativa defekter. Gemensam nämnare är oförmåga att kontrollera och hålla tätt för tarminnehåll. Symtomen aggraveras oftast av löst tarminnehåll, och detta är också […](0 kommentar)

Effektiv träning i sam­arbete på den egna akutmottagningen

På akutkliniken, Danderyds sjukhus, reagerade sjuksköters­kor och undersköterskor över improviserade lösningar och brister i samarbetet i akuta situationer när patientflödet plötsligt ökade med 30 procent. Sjukhuset hade fått ett utökat upptagningsområde sedan Stockholms läns landsting 2005 påbörjat »Stockholms framtida sjukvårdsstruktur«. Det är väl känt att ineffektivt samarbete kan hota patientsäkerheten och bidra till avvikelser och […](0 kommentar)

Ki-67 och cyklin A – prognostiska faktorer vid bröstcancer

I Sverige drabbas cirka 7 000 patienter årligen av bröstcancer, vilket motsvarar 15–20 kvinnor varje dag. Tack vare införandet av mammografiscreeningen, ökad medvetenhet om sjukdomen hos allmänheten och effektiva tilläggsbehandlingar som strålbehandling, antikroppsbaserad behandling, cyto­statika och antihormonell terapi har dödligheten reducerats avsevärt. Trots detta dör cirka 1 500 kvinnor av sin bröstcancer varje år. För att avgöra […](0 kommentar)

LT debatt

Behöver svensk primärvård förmyndare?

Svensk allmänmedicin har en lång tradition av systematiskt förbättringsarbete. Redan 1991 bildades allmänläkarnas nationella kvalitetsråd, SFAM.Q. SFAM.Q är och har varit en vital arbetsgrupp som framgångsrikt utvecklat och marknadsfört praktiskt användbara metoder och verktyg med syftet att stimulera och underlätta förbättringsarbetet på vårdcentralerna. Exempel är Verktygslådan, Kvalitetshuset, Metod för medicinsk kvalitetsrevision och Mål och Mått […](0 kommentar)

Vi bjuder in SFAM till dialog

Kjell Lindströms inlägg ger oss en välkommen anledning att diskutera verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling inom primärvården. Det ställer i sin tur kvalitetsregistrens roll i stort och inom primärvården på sin spets. Det råder stor enighet om att de existerande kvalitetsregistren på ett avgörande sätt bidrar till den svenska sjukvårdens i ett internationellt perspektiv goda resultat och […](0 kommentar)

Debatt och brev

Risk för felaktiga slutsatser vid ­evidensbedömning av operativa åtgärder

Vid operativa åtgärder för att behandla en sjukdom är det två saker som är nödvändiga för att behandlingen ska kunna ge avsedd effekt: • De patienter som behandlas måste lida av sjukdomen • Behandlingen måste genomföras på ett sådant sätt att sjukliga processer påverkas. Detta kan tyckas självklart, men har visat sig inte vara självklart […](0 kommentar)

Frekventa suicidriskbedömningar kan öka faran för självmord

Ska man fråga patienter om deras eventuella suicidtankar? Kan man suicidriskbedöma en patient utan att fråga? För suicidriskbedömningen, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, med sig något gott? Är det dags att tänka i andra banor kring dessa bedömningar? Vid en suicidriskbedömning kan bedömaren använda olika metoder att ställa frågor eller olika screeningverktyg. Den vanligaste metoden är förmodligen […](0 kommentar)

Förväxlad spruta sannolik orsak i Astrid Lindgren-fallet

Jag har sedan cirka sju år arbetat med händelseanalyser som en del av mitt jobb som överläkare på Danderyds sjukhus. Min erfarenhet säger mig att det för det mesta är den mänskliga faktorn som klickar när något går fel. Nu står en barnnarkos­läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus åtalad för att ­avsiktligt ha givit ett döende […](0 kommentar)

Fass.se – en geografilektion

Vi är många som använder Fass dagligen, men alla sitter inte i Sverige. En del passar på att surfa in på under utlandsresan, andra jobbar som läkare utanför Sverige. För den som är nyfiken på var olika användare sitter kan man klicka i rutan »Geografisk fördelning«. När du klickat där visar Fass en momentan bild […](0 kommentar)

Angeläget att etiskt granska vårdreformer

I en debattartikel i Läkartidningen 7/2010 (sidorna 412-3) skriver Åke Andrén-Sandberg och Johan Permert att vi måste prioritera för vården livsavgörande etiska frågor utgående från praktisk medicinsk etik. De etiska frågorna eller målen handlar om en sjukvård lika för alla, om att det är oetiskt att slösa med sjukvårdsresurser och att överbehandla, att det är […](0 kommentar)

Missvisande om kliniker och forskning

Läkartidningen har i ett par artiklar tagit upp frågan om Vancouverreglerna och hedersförfattare, vilket jag tycker är viktigt och positivt. I nummer 6/2010 (sidan 316) har tidningens reporter intervjuat professorerna Sten Lindahl och Anders Ekbom om klinikers forskningsmedverkan, där klinisk forskning beskrivs på ett diskutabelt sätt. Klinisk forskning varken ska eller får gå till på […](0 kommentar)

Redaktionen svarar

I likhet med Bertil Hamberger är vi övertygade om att de personer som intervjuades i artikeln är väl insatta i de etiska reglerna för forskning på människor. Att ingen av dem nämnde regelverket bör nog tolkas som att det är så självklart att dessa regler ska följas att det inte behöver sägas. Vi kan under […](0 kommentar)

Otydligt om antibiotikaprofylax i tandvården

Johan Blomgren och kollegor har nyligen presenterat synpunkter på användningen av antibiotikaprofylax inom tandvården i såväl Läkartidningen [1] som Tandläkartidningen [2]. Man påpekar att det föreligger en överförskrivning av antibiotika inom tandvården och lyfter fram de riktlinjer för endokarditprofylax som finns publicerade nationellt [3, 4]. I Läkartidningsartikeln [1] står under rubriken »Inope­rerade föremål ingen indikation« […](0 kommentar)

Antibiotikaprofylax bör övervägas till endokarditriskpatiente

Samtidigt som vi ger Dan Lindblom och kollegor helt rätt i sina synpunkter beklagar vi att avsnittet om endokarditprofylax, i den kraftigt bearbetade och nedkortade version av originalmanuset från Tandläkartidningen som publicerades i Läkartidningen [1], fick en olycklig formulering. Vi ville med vår artikel skapa en samsyn mellan läkare och tandläkare i diskussionen kring antibiotikaprofylax […](0 kommentar)

Nationell plan för ­fetmakirurgi står redan på agendan

I en debattartikel i Läkartidningen 1–2/2010 (sidorna 8–9) skriver Björn Fagerberg och Ulf Angerås att »Utan nationellt program för fetmakirurgi väntar kaos«. Vi samtycker i delar av de åsikter som författarna framför men anser att diskussionen bör fördjupas och att författarna inte tycks vara medvetna om de initiativ som redan tagits. Vi vill kommentera fem […](0 kommentar)

Utbyggnad av fetmakirurgi måste infogas i verkligheten

Sjöström, Näslund och Hedenbro tillhör förgrundsgestalterna inom den forskning och kliniska utveckling som lett till fetmakirurgins position i dag. Vi uppskattar deras fylliga replik på vårt debattinlägg och har egentligen ­inget att anföra mot sakin­nehållet. Att perspektiven på fetmakirurgins position i kampen om sjukvårdens begränsade resurser skiljer sig något är kanske inte förvånande. Det utvecklas ständigt […](0 kommentar)

Fetmakirurgins dimensionering en svårhanterlig utmaning

Diskussionen om fetma­kirurgins dimensionering och struktur tydliggör några svårhanterliga utmaningar för den svenska sjukvården. Förekomsten av fetma har ökat kraftigt på några decennier, en fetma som i sig sänker livskvaliteten för de drabbade och som dessutom har rader av allvarliga bieffekter exempelvis i form av diabetes, kardiovaskulär sjukdom och cancer, och därmed för tidig död. […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Varnad AT-läkare fick rätt

En AT-läkare varnades av HSAN (4337/08) sedan han under sitt första jourpass på ortopeden, utan att ha konsulterat handledare, sytt ihop ett blödande finger som senare visade sig vara både en nerv- och en senskada (se LT nr 30/2009). HSAN skrev i sitt beslut att handskador kan vara komplicerade och kräver noggrann undersökning, något som […](0 kommentar)

Erinran för missad borreliadiagnos upphävs

Det var i maj 2007 som en kvinna sökte vårdcentralen på grund av ett kliande utslag i vänster knäveck (se LT nr 46/2008) Hon hade också smärtor i ljumsken på samma sida. Kvinnan sade sig inte fått något bett av en fästing eller annan insekt. Distriktsläkaren fick en erinran av HSAN (3971/07), då han bedömde […](0 kommentar)

Recension

Läkares möten med de »komplexa«

Per Fugelli skrev för några år sedan en artikel i Läkartidningen med rubriken: »Tillit är medicinens grundämne« (Läkartidningen 2006;103(24-25):1961-64). Artikeln handlar om tillit i vården. Varje person blir sjuk på sitt alldeles unika sätt, beroende på tidigare livs­erfarenhet, karaktär och framtidshopp. Fugellis artikel dyker upp i minnet då jag läser Ingrid Fioretos avhandling »Möten med […](0 kommentar)

Ledare

Vården ska varudeklareras

Regeringen vill skapa en oberoende granskningsfunktion: Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. I en promemoria lämnar socialdepartementet förslag till institutets uppdrag. Syftet med det nya institutet är att stärka patienternas ställning. Det ska ske genom uppföljning av hur väl hälso- och sjukvården fungerar och genom att studera vilka effekter förändringar […](0 kommentar)

Aktuellt

Knappa resurser föder kreativitet

Krishna Reddy är mycket allvarlig när han förklarar skillnaden mellan systemen: – I Väst har nästan alla medborgare sjukförsäkring, säger han. Då spelar det ingen roll om ni gör några onödiga åtgärder på sjukhusen. – Men här i Indien måste de flesta patienter betala själva för all sjukvård. Varje medicinskt onödig åtgärd är att lura […](0 kommentar)

»Som om GM hade besökt Toyota för trettio år sedan«

I den svenska delegationen som besökte Care Hospital i Hyderabad i februari ingick flera läkare. En av dem är Mikael Ohrling, sjukvårds­direktör i Stockholms läns landsting: – Vad vi fick se var knappast några medicinska innovationer, säger han. Nej, det som blev en aha-upplevelse för oss var Care-doktorernas enorma energi och innovationsförmåga. När de hade […](0 kommentar)

Ingen ny smittskyddsmyndighet

I en proposition föreslår man att Socialstyrelsen har kvar det övergripande ansvaret för styrningen av smittskyddet, medan Smittskyddsinstitutet ombildas och får ett bredare uppdrag i fråga om kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning inom området. Läs propositionen:http://www.regeringen.se/sb/d/12168/a/141090(0 kommentar)

HSAN ger Socialstyrelsen skarp kritik – och får medhåll

Den första mars skickade Aud Sjökvist, generaldirektör för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), ett skarpt formulerat brev till Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen. – Jag är förvånad, jag trodde vi hade en god kontakt, hon borde ha ringt först i stället, säger Lars-Erik Holm. Aud Sjökvist skriver att upprinnelsen är telefonsamtal till HSAN från enskilda […](0 kommentar)

»Fel metod stoppa brottslingar i vården«

Förra våren antogs en man som tidigare dömts för mord till läkarutbildningen i Uppsala. Snabbt stod det dock klart att inget landsting ville ta emot honom som praktikant, och därmed stoppades hans möjligheter att fullfölja utbildningen. Mannen menade att det var ett oriktigt avskiljande och anmälde universitetet till JK, som ännu inte avgjort ärendet. Fallet […](0 kommentar)

Psykiatri upphandlas i Skåne trots protester

Läkarförbundets företrädare har motsatt sig besluten i fackliga förhandlingar med regionen och blivit överkörda. Såväl Läkarförbundet som Vårdförbundet och Akademikerförbundet SSR efterlyste mer utförliga risk- och konsekvensbedömningar innan besluten fattades. Regionens företrädare har svarat att sådana ska utvecklas »i den fortsatta beredningsprocessen«. Den specialiserade öppenvårdspsykiatrin för vuxna med medelsvår och svår psykisk ohälsa i sydöstra […](0 kommentar)

Skyddsombud anmäler Sahlgrenska för personalbrist

I en 6:6a-anmälan enligt arbetsmiljölagen, riktad till områdes- och verksamhetscheferna, framhålls att frekvensen av akuta operationer har ökat med 30 procent från 2008 till i år. Samtidigt har läkarbemanningen minskat med 15 procent. Detta har lett till en bestående hög stressbelastning för läkarna och till att övertidsuttaget har ökat utan möjlighet till återhämtning. Skyddsombudet kräver […](0 kommentar)

Anslagsfördelning kan rivas upp sedan dekanus petats

– Det är ett fullständigt oacceptabelt beteende från en av våra högsta företrädare för forskningen. Det är en chockartad upplevelse, säger KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson till Läkartidningen. Den otillbörliga påverkan uppdagades sedan några professorer på KI påpekat att en av ledamöterna i den grupp av utländska experter som bedömt ansökningarna inom KI:s nya program för […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

Lars Andåker vd för LÖF

Under 2009 var Lars Andåker ordförande för Personskadereglering AB, PSR, ett helägt dotterbolag till LÖF som ansvarade för bedömning och skadereglering av anmälningar. Hösten 2009 förberedde Lars Andåker sammanslagningen av PSR med moderbolaget LÖF, som trädde i kraft vid årsskiftet. Lars Andåker efterträder Kaj Essinger som vd för LÖF.(0 kommentar)