Nr 16 2010

Kultur

Allmänläkares riskfyllda reflexioner

Trettiofem nordiska allmänläkare medverkar i antologin »Skapar vården ohälsa?« Birgitta Hovelius, Lund, John Brodersen och Lotte Hvas, Köpenhamn, redaktörer för bokens 27 kapitel, svarar tveklöst ja på frågan i rubriken. Uppdraget kommer från NRG, Nordic risk group, en samling allmänläkare från de fem nordiska länderna. Huvudsyftet med boken är att granska och lyfta fram allmänmedicinens […](0 kommentar)

Den medicinska forskningens vagga – och ett svenskt geni

Universitetet i Padua grundades år 1222 av en grupp lärare och studenter som frigjort sig från västvärldens första universitet, universitetet i Bologna, grundat 1088. Gruppen bröt sig loss eftersom man önskade större akademisk frihet och ett universitet för alla, inte bara för de privilegierade i samhället [1]. Padua tillhörde från och med 1405 republiken Venedig, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

När väntan på åklagaren blir lång

Den som väntar på en åklagare kan få vänta länge, men snart börjar rättegången om flickan som dog på Astrid Lindgrens barnsjukhus – efter orimligt lång tid som inte kan gagna någon part i målet. Innan jag utvecklar mina tankar vill jag avge en jävsdeklaration. Jag har arbetat på den intensivvårdsavdelning som först vårdade flickan […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Ett steg mot paradigmskifte för operationer på aortabågen

Resultaten med »modern cerebral protektion« från Lund – som beskrivs i en artikel av Maya Landenhed et al i denna veckas nummer – är utomordentligt bra, i paritet med dem som rapporterats från världsledande institutioner [1]. Att närmare hälften av patienterna utöver kirurgi på aortabågen samtidigt genomgick avancerad klaffbevarande aortarotsrekonstruktion styrker intrycket av kirurgisk excellens. […](0 kommentar)

Kolhydratfattig kost ökar fria fettsyror och LDL-kolesterol

Fettrik, proteinrik och kolhydratfattig kost har rönt stor uppmärksamhet som ett sätt att underlätta viktreduktion. Det finns därför skäl att kritiskt grans­ka såväl uppnådda resultat som even­tuel­la biverkningar och att vara medveten om vad som avses med kolhyd­ratsnål och fettrik kost i olika studier. I två av de mest uppmärksammade långtidsstudierna [1, 2] innehöll kosten […](0 kommentar)

Nya Rön

HIV gömmer sig i benmärgsceller

Antiviral behandling kan bromsa en HIV-infektion, men som bekant resulterar utsättning av behandlingen ofta i att virusmängderna i blodet ökar. Nu visar forskare att HIV-viruset har förmåga att gömma sig i hematopoetiska progenitorceller i benmärgen. Rönen presenteras i Nature Medicine. Författarna har utgått från HIV-patienter som getts antiviral behandling och svarat så bra på detta […](0 kommentar)

Mycket frukt och grönt och mättat fett kan ge lägre hjärt–kärlrisk

En hög andel mättat fett i kosten har sedan 1950-talet ansetts bidra till hjärt–kärlsjukdom. Allt fler studier talar nu emot detta paradigm. I en metaanalys, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, inkluderande 21 prospektiva epidemiologiska studier (347 747 individer) slår författarna fast att det inte finns något samband mellan intag av mättat fett och hjärt–kärlsjukdom […](0 kommentar)

Ökad diabetesprevalens bland invandrare

En förhöjd diabetesprevalens i vissa invandrargrupper i Europa har tidigare beskrivits, som invandrare från den indiska subkontinenten i Storbritannien, och från Turkiet och Marocko i Nederländerna. I de nordiska länderna utgör andelen utlandsfödda ca 12 procent i Sverige, 6 procent i Danmark, Island respektive Norge och 3 procent i Finland. I Sverige har ökad diabetesprevalens […](0 kommentar)

Kroniskt trötthetssyndrom tycks inte bero på XMRV-infektion

Infektion med XMRV (xenotropt mu­rint leukemivirusrelaterat virus) verkar inte kunna förklara insjuknandet i kroniskt trötthetssyndrom till någon större del, enligt tre nya europeiska studier. I höstas kom ett potentiellt genombrott i forskningen kring kroniskt trötthetssyndrom (KTS) eller myalgisk encefalomyelit, som tillståndet också kallas. En amerikansk forskargrupp redovisade då sina fynd av det relativt okända retroviruset […](0 kommentar)

Ingen fördel med utdelning av akut-p-piller på förhand

Att på förhand förse kvinnor med akut-p-piller har föreslagits kunna minska antalet oplanerade graviditeter efter oskyddade samlag. Men en sådan effekt kan inte påvisas, menar en uppdaterad metaanalys. För att akut-p-piller (»dagen efter-piller«) ska kunna skydda mot oönskad graviditet ska det tas inom 72 timmar från samlaget. Helst bör det dock tas inom 12 timmar. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Nygammal metod minskar neurologisk risk vid arcus aortae-kirurgi

Torakala aortaaneurysm och akuta aortadissektioner hos den svenska befolkningen har stadigt ökat under de två senaste decennierna. Incidensen uppgick år 2002 till 16,3 per 100 000 män och 9,1 per 100 000 kvinnor, vilket motsvarar en ökning jämfört med år 1987 på 52 procent respektive 28 procent [1]. Incidensökningen reflekterar större tillgång till ekokardiografi och datortomografi runt […](0 kommentar)

Tema Onkologiska läkemedel

Framtida cancervård utmanar sjukvården

Handläggningen av patienter med cancer tillhör en av de mest laddade utmaningarna för sjukvården, framför allt då yngre och medelålders individer är drabbade. Patienterna – som ofta upp­lever cancerdiagnosen som ett existensiellt hot – har rätt till empatiskt bemötande, begriplig information och möjlighet till delaktighet i handläggningen av sin cancersjukdom i dess olika faser. Modern […](0 kommentar)

Intensiv jakt på medel som slår ut tumörväxt

De nya cancerläkemedel som godkänts de senaste åren har sitt ursprung i den grundläggande cell- och tumörbiologiska forskningen. Två traditioner inom tumörbiologin har visat sig särskilt fruktbara för att ge uppslag till nya behandlingar. Den första traditionen utgår från studier av maligna celler. Studier i denna tradition har övertygande visat att maligna celler kännetecknas av […](0 kommentar)

Målsökande läkemedel ger chans till bättre bot

Cancersjukdomarna har klassiskt behandlats med kirurgi och strålbehandling och sedan 1940-talet med ett växande antal läkemedel, främst cytostatika samt hormonellt verkande medel. Under den senaste tioårsperioden har allt fler specifika läkemedel tillkommit som är riktade mot målstrukturer som anses ha stor betydelse för cancercellernas homeostas, proliferation och invasiva förmåga, s k målsökande läkemedel (targeted drugs). I […](0 kommentar)

Användning av cancer­läkemedel i Sverige och Europa

Cancer är en av de dominerande orsakerna till sjuklighet och död i Sverige. Varje år drabbas ca 50 000 individer av cancer, och ca 22 000 av dem avlider (Tabell I). Vi räknar med att varannan invånare drabbas av någon cancersjukdom under sin livstid. Cancerbehandling och cancerläkemedel Cancerbehandling i dag är multimodal, inkluderande kirurgi, strålbehandling och ett […](0 kommentar)

Farmaka kan bära sig på sikt

Cancer är den vanligaste dödsorsaken, näst efter hjärt–kärlsjukdomar. I Sverige inträffade över 50 000 nya cancerfall år 2006, och ca 20 000 avled i cancer. Cancersjukdomarna svarar för en fjärdedel av den totala dödligheten. Mätt som den totala sjukdomsbördan, som innefattar effekter på både mortalitet och morbiditet, är cancer den tredje största sjukdomen efter hjärnans sjukdomar och […](0 kommentar)

Med sikte på målriktad behandling

Sett till total sjukdomsbörda (mortalitet och morbiditet) är cancer den näst största sjukdomsgruppen, efter hjärnans sjuk­­domar. Cancermortaliteten har i flera länder passerat mortaliteten i hjärt–kärlsjukdomar, som minskat till följd av förbättrad prevention och behandling. Cancerbehandling kräver insatser av många olika specialister. Kirurgi, strålbehandling, läkemedelsbehandling och psykosocialt om­händertagande måste samverka för att bästa resultat ska uppnås. […](0 kommentar)

Onkologiska läkemedel: Målriktad behandling i fokus

InledningMed sikte på målriktad behandling Nils Wilking Medicinsk kommentarFramtida cancervård utmanar sjukvården Sören Olofsson Klinik och vetenskapIntensiv jakt på medel som slår ut tumörväxt Arne Östman Målsökande läkemedel ger chans till bättre bot Jonas Bergh, Bertil Jonsson Användning av cancerläkemedel i Sverige och Europa Nils Wilking, Bengt Jönsson, Björn Wettermark Farmaka kan bära sig på […](0 kommentar)

Ledare

Läkemedel vid ovanliga sjukdomar

Genom särskild EU-reglering kan läkemedelsindustrin ansöka om att klassa produkter som särläkemedel (orphan drugs). Definitionen är att läkemedlet vänder sig till patienter med livshotande eller allvarligt funktionsnedsättande sjukdomstillstånd som förekommer hos högst 5 av 10 000 individer inom EU. Särläkemedlet måste också innebära en »betydande fördel« gentemot andra behandlingsmetoder. Vanliga indikationer för dessa läkemedel är olika […](0 kommentar)

Nämnd behöver klinisk förankring

För några veckor sedan beslutade regeringen att entlediga nämnden för läkemedelsförmåner på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. I direkt anslutning tillsattes en ny nämnd. Den nya nämnden har färre ledamöter och en annorlunda sammansättning än dess föregångare. TLV har under sin ganska korta existens lyckats skapa en bra struktur för bedömning av läkemedel, både vad gäller […](0 kommentar)

Debatt endast på webben


Kunskap hellre än förhoppningar!

Tomas Fritz (TF) har, liksom många andra, förhoppningar om att journaldata via automatisk datafångst ska kunna användas till förbättringsarbete, för att värdera vårdkvalitet och för forskning. TF tycks tro att stora datamängder via automatisk datafångst löser problemen med urval, case-mix, bortfall, gaming m m och att datakvaliteten till och med blir bättre än i dagens […](0 kommentar)

Kvalitetsmått – för både användare och diagnoser

Enligt Kjell Lindströms debattsvar i LT 12/2010 (sidan 847) kan det kan tyckas som om vi har motsatta åsikter om hur kvalitetsarbete inom primärvård bör bedrivas. Jag är inte säker på att det är riktigt så illa. Jag är väl medveten om det ambitiösa arbete som har lagts ner genom åren inom allmänläkarnas nationella kvalitetsråd […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Socialstyrelsen kritisk till passivitet vid subaraknoidalblödning

En 36-årig tidigare frisk kvinna fick hastigt allvarlig huvudvärk, värk i nacken och kräkningar. Hon ringde ambulans men bedömdes, efter läkarkonsultation, kunna stanna kvar hemma för att själv ta sig in till akuten om besvären kvarstod. Nästa dag fick kvinnan tid hos distriktssköterskan, som bedömde tillståndet som spänningshuvudvärk eller migrän. Hon råddes till vila och […](0 kommentar)

Rimligt att inte starta hjärt–lungräddning

För ett ­­­år sedan skrev Läkartidningen om ett fall där anhöriga till en döende man polisanmält tre läkare som avstått från hjärt–lungräddning på en 77-årig multisjuk man i samband med hjärtstopp för vållande till annans död (LT nr 17/09). Elisabeth Bergström, vice chefsåklagare vid Södertörns åklagarkammare, inledde en förundersökning, dock utifrån brottsrubriceringen tjänstefel. – Läkarna […](0 kommentar)

Debatt och brev

Sverige (och Europa) behöver en behandlingsforskningsfond!

Behandlingsforskning är den del av klinisk forskning som rör ­studier av effekter av olika behandlingar av olika sjukdomstillstånd. Ett område som försummats både av statliga forskningsfinansiärer och av akademin. De statliga forskningsfinansiärerna har visat ointresse genom att ­fokusera endera på grundforskning (Vetenskapsrådet, VR) eller på tekniska innovationer (Vinnova). Akademin har å sin sida betraktat behandlingsforskning […](0 kommentar)

Impopulärt systemskifte hos allmänläkarna i Värmland

De olika vårdvalsreformer som nu genomförs i Sveriges landsting är resultatet av lagen om valfrihetssystem (LOV). Redan 1994 gav dock hälso- och sjukvårdslagen alla som så önskar rätt att välja en fast läkarkontakt. Som en anpassning till det infördes i Värmland år 2005 ett familjeläkarsystem (FLS), baserat på listning av invånarna hos enskilda läkare, vilket […](0 kommentar)

Läkarroll i förändring

Den 25 mars i år hade New York Times en artikel med rubriken »More doctors giving up private practices«. Det är en artikel som beskriver hur synen på läkaryrket håller på att förändras i USA, vilket får samma konsekvenser som vi noterat i Sverige, trots helt olika sjukvårdssystem. Som ett märkligt sammanträffande publicerades i LT […](0 kommentar)

Kvalitetsregistren utgår inte från primärvårdens verklighet

Kvalitetsdebatten går vidare. Allt fler infallsvinklar på vad som kan registreras och följas upp uppmärksammas av allt fler. Allt fler beskriver tolkningar av kvalitet i vården, och allt fler tar sig rätten att ensidigt bestämma vad som är kvalitet. Initialt kom de första trevande monodiagnostiska registren gällande diabetes, ­kroniskt obstruktiv lungsjukdom/astma och hjärtsjukdomar som raskt […](0 kommentar)

Många hot mot president Obamas sjukvårdsreform

Demokraten Nancy Pe­losi, talman i den amerikanska kongressens representanthus, spelade en viktig roll i de segslitna diskussionerna för att ena demokraterna i att rösta igenom den amerikanska sjukvårdsreformen trots republikanernas motstånd. Ingen ­republikan röstade för reformen. Alla större sociala re­former som New Deal, Social Security och Medicare har röstats igenom av båda par­tierna. Många är […](0 kommentar)

LT debatt

Pegga upp och må bättre!

Svensk förening för golfspelande läkare, SMGA (Swedish Medical Golf Association ) bildades 1987 och hade länge stöd från delar av läkemedelsindustrin. Sedan några år är det förbjudet för läkemedelsindustrin att stödja denna typ av verksamhet, vilket resulterat i ett krympande intresse att delta i SMGA:s aktiviteter: vårresa till Sydeuropa, vårgolf och årsmöte i maj, Läkar-SM […](0 kommentar)

Nestlé bör dra in Resorb Junior Plus på alla marknader

Varje år under vinterhalvåret uppträder epidemier av gastroenterit hos barn. Sjukdomen, som företrädesvis drabbar små barn (6 månader–3 år), orsakas vanligen av rotavirus, men även calicivirus förekommer. Den europeiska barngastroenterologiska föreningen ESPGANH rekommenderar, liksom WHO, vid okomplicerad gastroenterit behandling med riklig tillförsel av vätskeersättning (ORS), en balanserad natrium- och glukoslösning som utnyttjar det kopplade upptaget […](0 kommentar)

Aktuellt

Genpatent ogiltiga i USA

Står sig beslutet i USA kommer det att få dramatiska konsekvenser för massvis med bioteknikföretag även i Europa och Sverige, säger Håkan Olsson, professor i onkologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Strax före påsk kom domen i den federala delstatsdomstolen i New York som sa att 7 av de totalt 23 patenten som det amerikanska […](0 kommentar)

Åklagaren återupptar förundersökningen

– Grymt bra! säger narkosläkarens advokat Björn Hurtig. Det var i slutet på mars som narkosläkarens försvarsadvokat Björn Hurtig begärde att Solna tingsrätt skulle tvinga fram en genomgång av analysförfarandet rörande tiopental (se LT nr 15/2010, sidan 969). Björn Hurtig skrev då att det avgörande i målet är vilket värde som kan tillmätas analysresultatet som […](0 kommentar)

Vårdval i fokus på DLF:s möte

Styrelsen för Distriktsläkarföreningen, DLF, presenterade en genomgång av vilka krav som ställs inom de olika vårdvalssystemen på att läkare som patienterna kan lista sig hos är allmänläkare. Villkoren varierar från en allmänläkare per enhet till att i princip alla läkare ska vara allmänmedicinare. Några landsting har enbart vaga formuleringar om att allmänmedicinsk specialistkompetens ska finnas […](0 kommentar)

Marie Wedin omvald till ordförande i Sjukhusläkarföreningen

– Jag har suttit som Sjukhusläkarföreningens ordförande i sex år och kommer att ställa upp för två år till, sa Marie Wedin till Läkartidningen i samband med fullmäktigemötet i Stockholm på onsdagen. Har du bestämt dig för om du kandiderar till förbundsordförandeposten i höst? – Om valberedningen frågar mig så kandiderar jag. Skulle jag bli […](0 kommentar)

Extra konjunkturstöd till landstingen upphör

Det framgår av regeringens ekonomiska vårproposition, som presenterades den 15 april. Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och landsting, säger sig ha viss förståelse för detta. – Samtidigt kan jag konstatera att skillnaderna är stora vad gäller underskott eller plusresultat i kommuner och landsting. Vissa kommer att klara ekonomin utan några nya tillskott, medan andra […](0 kommentar)

Ny lagstiftning om patientsäkerhet från årsskiftet

– Det är utmärkt. För ett effektivt och framgångsrikt patientsäkerhetsarbete måste det huvudsakliga ansvaret ligga hos den som är ansvarig för verksamheten. I ansvaret ligger att vårdgivarna måste skapa en säkerhetskultur där alla är delaktiga, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm i ett pressmeddelande. I går överlämnade regeringen propositionen Patientsäkerhet och tillsyn till riksdagen. I […](0 kommentar)

Endast på webben

Förhandlingarna med SKL fortsätter

Enligt SKL är parterna överens om att inte offentligggöra innehållet i budet. Läkarförbundets chefsförhandlare Karin Rhenman har meddelat att hon inte kan uttala sig om förhandlingarna för närvarande. Medlemmar i Läkarförbundet följa avtalsrörelsen genom att logga in på Läkarförbundets webbplats slf.se under Lön & villkor/Avtal 2010/ Senaste nytt. Sveriges Kommuner och landstings information om avtalsrörelsen […](0 kommentar)