Nr 17 2010

Kultur

USA-kurs satte spår i yrkeslivet

Tjugo medicine kandidater vid Karolins­ka institutet i Stockholm fick år 1978 förlägga fyra veckor av psykiatrikursen till Neuropsychiatric Institute vid University of California, Los Angeles (UCLA), USA, för att internationalisera utbildningen vid Karolinska institutet. Tanken var att låta studenterna uppleva den dynamiska psykiatriska forskningsmiljön och den akademiska miljön vid UCLA. Lennart Wetterberg lyckades år 1978 […](0 kommentar)

Välmatad lärobok i gynekologisk praxis

För några år sedan utkom en svensk lärobok i obstetrik, och med föreliggande bok om den andra halvan av specialiteten kan S Brodys klassiska lärobok för studenter förpassas till källaren. Det är förnämligt att redaktörerna Per Olof Janson och Britt-Marie Landgren efter lång och trogen tjänst inom svensk gynekologi haft energi kvar för att leda […](0 kommentar)

Förnyare av psykiatrin – med fortsatt tro på psykoanalysen

Clarence Crafoord kan såväl professionellt som privat se tillbaka på ett mycket händelserikt liv. Under 1970- och 1980-talet stod han i förgrunden i debatten som en förnyare av psykiatrin med den psykiatriska verksamheten i Luleå och omdaningen av psykiatrin i Blekinge som parad­- exempel. Det handlade om en förskjutning av psykiatrins fokus från slutna institutioner […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Läkare utan gränssnitt

Jag vill ha en Ipad. Alltså en sådan där precis färdigfräst läsplatta, den som ser ut som en gigantisk Iphone. Eller någon generisk variant av densamma, närhelst sådana dyker upp. Varför? För att det är en manick som kan hjälpa mig. I min utbildning: genom att bistå mig med kunskapsunderlag, med beräkningsverktyg. Hjälpa mig i […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Komplikationer till kirurgi vanligare än vi tror

Med stort intresse läste jag Karin Larssons och Claes Hjalmarssons artikel om telefonuppföljning efter bråckkirurgi [1]. Genom att ringa hem till patienterna registrerade de 37 komplikationer hos 72 patienter, medan bråckregistret bara fångade upp 12 av dessa. Studien väcker många funderingar. Resultatet visar att problem som sjukvården knappast uppfattar som komplikationer ändå kan vara bekymmersamma […](0 kommentar)

Segmentella DNA-variationer driver genomets evolution

Obalans i människans arvsmassa i form av t ex deletioner eller duplikationer av genomiska segment är sedan länge kända orsaker till medfödda sjukdomar men även till cancer. En obalans större än 5 miljoner baspar (Mb) kan identifieras med traditionell kromosomanalys. Aktuell forsk­ning visar dock att obalansen i många fall är betydligt mind­re, »submikroskopisk«. Med ny teknologi […](0 kommentar)

Nya Rön

Interleukin kan produceras i luftvägarna

Det är sedan tidigare känt att interleukin-17 (IL-17) kan produceras av vissa T-hjälparlymfocyter (Th-celler) och att detta cytokin kan vara viktigt för det medfödda immunsvarets förmåga till rekrytering och ackumulering av neutrofila granulocyter (neutrofiler) lokalt i luftvägar och andra organ i olika djurmodeller. Sammantaget talar redan publicerade data från djurmodeller för att just IL-17 är […](0 kommentar)

Mentaliseringsbaserad terapi – effektiv vid borderline-personlighetsstörning

Borderline-personlighetsstörning är ett vanligt tillstånd som medför ett stort individuellt lidande och hög vårdkonsumtion. Risken för suicid är stor. Man har utvecklat olika behandlingsprogram, som i mindre studier har visat lovande resultat. Anthony Bateman och Peter Fonagy har utvecklat en psykodynamisk behandlingsmodell som är starkt influerad av anknytningsteori och kognitiv teori. Syftet med behandlingen är […](0 kommentar)

Ökad nivå av galektin-3 vid hjärnskada hos för tidigt födda

En av de viktigaste orsakerna till att nyfödda barn blir svårt sjuka är för tidig födsel. Ju tidigare man föds, desto större risk löper man att bli mycket svårt sjuk och utveckla skador i hjärnan. För tidig födsel kan orsakas av för tidiga värkar eller för tidig vattenavgång. En teori är att bakterier i fostervattnet […](0 kommentar)

Klarläggande: Njursvikt förekommer vid litiumbehandling men är ovanlig

Under Nya rön publicerades i LT nr 13-14/2010 på sidan 896 ett autoreferat med titeln »Litiumuremi är en klinisk realitet«, författat av mig. Där fanns en bild, vars felaktiga text jag var oskyldig till. Enligt bildtexten är njursvikt efter litiumbehandling en vanlig biverkning. Detta är fel. I det material av litiumpatienter som vi undersökte var […](0 kommentar)

Stärkt stöd behövs för barn med CNS-cancer

Från att barncancer några decennier tillbaka varit till 100 procent dödlig har dagens multimodala behandling bidragit till en genomsnittlig femårsöverlevnad kring 85 respektive 75 procent för de största grupperna: akut lymfatisk leukemi och hjärntumörer. Den invasiva behandlingen, som till stor del förklarar framgången, medför dock risk för oönskade medicinska, psykologiska och sociala sena effekter. Det […](0 kommentar)

Lägre risk för koloncancer med högt intag av B-vitamin

Det har hävdats att vitamin B6 kan påverka risken för koloncancer. En grupp forskare har tittat närmare på den vetenskapliga evidensen kring sambandet. Artikeln, publicerad i JAMA, är en metaanalys av studier kring sambandet mellan intag av vitamin B6 i kosten och koloncancer. Man har också tittat på undersökningar kring halterna av pyridoxal 5’-fosfat (den […](0 kommentar)

Tramadol stark riskfaktor för post­operativ förvirring

Nyligen refererades en italiensk studie [Br J Surg. 2009;97:273-80] i Läkartidningen (nr 11/2010, sidan 744). Ett budskap var att hög ålder (>75 år) var en oberoende riskfaktor för postoperativt delirium (POD), som förekom hos 13,2 procent av patienter 65 år och äldre efter allmänkirurgi. Nu har i en fransk studie 118 patienter över 75 år […](0 kommentar)

Kvinnor över 80 år har högre dödlighet i tidig bröstcancer

Kvinnor över 80 år har högre dödlighet i tidiga stadier av bröstcancer men får mindre kraftfull behandling även om de för övrigt är tämligen friska. Dessa slutsatser publiceras i Journal of Clinical Oncology. Andelen kvinnor över 80 år är det snabbast växande segmentet av USA:s befolkning. I denna grupp är bröstcancer relativt vanlig då ca […](0 kommentar)

Sjukdomsgen funnen genom sekvensering

Genom att sekvensera hela genomet har amerikanska forskare identifierat en gen som i fel variant kan leda till Charcot–Marie–Tooths sjukdom. Rönen presenteras i New England Journal of Medicine. Charcot–Marie–Tooths sjukdom är, för den som händelsevis glömt det, en ärftlig neurologisk sjukdom. Den har namngetts efter upptäckarna Jean-Martin Charcot, Pierre Marie och Howard Henry Tooth, som […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Gendos-array upptäcker även
små kromosomförändringar

Efter banbrytande genetiska upptäckter på 1950-talet har möjligheten att diagnostisera genetiska förändringar hela tiden ökat och förbättrats. År 1953 beskrev Watson och Crick DNA-molekylens struktur, och tre år senare fastställde Tjio och Levan att människans genetiska material var fördelat på 46 kromosomer. Kort därefter visade Lejeune och medarbetare att patienter med Downs syndrom hade en […](0 kommentar)

Djup hjärnstimulering vid dysfagi hos parkinsonpatienter

Parkinsons sjukdom är en progressiv idiopatisk neuro­degenerativ sjukdom där mängden dopaminproducerande celler i basala ganglierna minskar. Sjukdomen har en prevalens på 150–200/100 000 invånare[1] och karakteriseras av vilotremor, bradykinesi, muskelrigiditet, postural instabilitet, dysartri, dysfagi och sialorré. Även icke-motoriska symtom såsom depression, kognitiv svikt, subkortikal demens samt perceptuella och autonoma dysfunktioner förekommer [2]. Det finns i dag ingen […](0 kommentar)

POEMS-syndrom – säreget men inte uppdiktat

Fynd av paraprotein, alltså M-komponent (monoklonala immunglobuliner) i serum/plasma och/eller Bence Jones’ pro­tein­uri, vid utredning av perifer neuropati (eller vice versa) är en kliniskt viktig situation. Här inryms ett flertal i sig tämligen sällsynta tillstånd där differentialdiagnostiken är avgörande för behandling/handläggning (Fakta 1). Crow beskrev 1956 två brittiska fall av en egendomlig mye­lomvariant med sklerotiska […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Inga belägg för tolerans vid behandling av ångest med pregabalin (Lyrica)

Frågeställaren har haft ett flertal patienter med ångestproblematik, inklusive generaliserat ångestsyndrom, som initialt svarat väl på pregabalinbehandling men där effekten avtagit och inte återkommit trots ökad dosering. Pregabalin är strukturellt en GABA-analog, (GABA, gammaaminosmörsyra), men substansens effekt är beroende av bindning till spänningsberoende kalciumkanaler i centrala nervsystemet (CNS). Pregabalin hämmar frisättningen av ett flertal neurotransmittorer […](0 kommentar)

LT debatt

Inför anmälningsplikt för alla invasiva Staphylococcus aureus-infektioner!

Sepsis med Staphylococcus aureus är en allvarlig akut sjukdom med hög mortalitet och morbiditet. Före antibiotikaeran översteg dödligheten 80 procent [1]. Trots stora framsteg inom diagnostik och terapi rapporteras alltjämt mortalitetssiffror på 20–60 procent för bakteriemi med samtidig endokardit [2]. Stammar med antibiotikaresistens, meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), utgör ett ökande hot såväl globalt som i […](0 kommentar)

Positiva förebilder bidrar till en positiv självbild

I augusti 2009 hade Svensk ortopedisk förening sitt årsmöte i Jönköping. Mötesordföranden, överläkaren Birgitta Lagerqvist, ansvarade för ett stort och innehållsrikt program, bl a ett uppskattat symposium om mentorskap. Sommaren 2009 skrev presidenten i American Orthopaedic Association i sitt nyhetsbrev: »Mentorship is a tangible embodiment of leadership …« Med tiden har betydelsen av mentorskap alltmer framträtt […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Viktigt att inte snåla med undersökningar

En äldre kvinna inkom till sjukhuset i ambulans sedan man funnit henne i det närmaste okontaktbar på golvet i hemmet. Det visade sig att patienten fått en stroke, och hon fick vård på en stroke­avdelning. Kvinnan kommunicerade inte nämnvärt men upplevdes som orolig. Personalen på avdelningen uppfattade en rörelseinskränkning och smärta i ena höften, och […](0 kommentar)

Resursbrist försenade akut ileusoperation

En patient sökte sjukhusets akutmottagning på grund av smärta i buken och kräkningar. Jourhavande läkare bedömde att det rörde sig om ett gallstensanfall och lade in patienten. Under natten gavs injektioner med smärtstillande läkemedel. Följande morgon var patienten blek och kladdig. Tarmvred misstänktes, och akut DT-undersökning bekräftade detta. Under tiden hade blodtrycket sjunkit, och patienten […](0 kommentar)

Komplicerade förändringar ledde till felplacerad gastrostomi

En kvinna i 40-årsåldern insjuknade i en svår tumör i bukhålan. Under en andra operation upptäckte kirurgen att tillväxten av cancern var »ofantlig« med flera metastaser i och omkring såväl tunn- som tjocktarm. Dessutom fanns omfattande sammanväxningar i tarmarna efter den första operationen. Vävnadsprov visade lågdifferentierad cancer. Kirurgen bedömde att radikal exstirpation inte var möjlig […](0 kommentar)

Debatt och brev

Patienterna förlorarna
när överlåtelser försvåras

Den 1 april 2009 åter­infördes rätten till så kallad ersättnings­etablering. I samband med detta genomfördes även ändringar i lagen om läkarvårdsersättningen (LOL, »taxan«), vilket fick till följd att rätten att överlåta sin etablering dessvärre fick undantag. Undantagna från lagen om ersättningsetablering blev »de läkare som redan har eller kan få rätt till offentlig ersättning för […](0 kommentar)

Processorienterat arbetssätt på akuten ger kortare ledtider

Vi har med stort intresse läst reportaget om »lean« i Läkartidningen 15/2010 (sidorna 964-7) där det efterlyses vetenskapligt stöd för att lean verkligen är till nytta i sjukvården. SBU har nyligen publicerat rapporten »Triage och flödesprocesser på akutmottagningen« . Rapporten, som är en systematisk litteratursammanställning för perioden 1966 till och med mars 2009, belyser bland […](0 kommentar)

Den olösta konflikten i skilda världar

Som »käbbel« avfärdar den katolska läkaren Elisabet Finné (EF) i LT 12/2010 (sidorna 849-50) sin läkarkollega Staffan Bergströms vilja att problematisera postulatet att »livet börjar vid befruktningsögonblicket«. Samtidigt gör EF reklam för boken »Den svårlösta konflikten – Om den ofödda männi­skan« i vilken tio olika författare belyser abortdebatten ur olika synvinklar och vars syfte bl […](0 kommentar)

Katolsk övertygelse om »Vatikanens ­vanföreställningar«

Irène Nordgren är en ovanligt modig och ärlig medmänniska, dessutom katolik. Hon talar i sitt inlägg i LT 12/2010 (sidorna 848-9) öppet till läsarna om »Vatikanens vanföreställningar« och syftar på det märkliga att vissa katoliker, t ex Erwin Bischofberger, är starkt (opportunistiskt) kritiska mot fundamentalistiska abortmotståndare men samtidigt tiger om Vatikanens motstånd mot preventivmedel. Den tystnaden […](0 kommentar)

Staffan Bergströms vanföreställningar

Redan 1968 framförde den nordiska katolska biskopskonferensen skarp kritik mot Vatikanens förbud mot artificiella preventivmedel. I flera publikationer instämde jag i kritiken, exempelvis i boken »Människan inför livsfrågorna« (Verbum 1989): »Om t ex äktenskapets bestånd eller barnens goda livsbetingelser står på spel, kan man anse det vara legitimt att använda preventivmedel för att begränsa barnantalet«. […](0 kommentar)

»Borde inte yttrat mig«

Jag tror att vi står på samma värdegrund Staffan Bergström (SB), Irène Nordgren (IN) och jag. Också då det gäller de svåra frågorna om rät- ten till abort och preventivmedel tror jag att vi är överens. Det arbete IN bedriver inom sin organisation är lovvärt och förhoppningsvis kommer det att påverka katolska kyrkans syn på […](0 kommentar)

»Enkla« mått ökar risken för felorientering

Som verksamma distrikts­läkare anser vi att kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling i överblickbar skala är nödvändiga uppgifter för primärvården. Vi som försökt ägna oss åt det genom åren tar tacksamt emot användbara redskap för att kunna genomföra sådan granskning. Ett grundläggande problem med de kvalitetsregister som förordas och får medel av Sveriges Kommuner och och landsting (SKL), […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Blanketterna behöver utvecklas

Försäkringskassan har gjort en översyn av de blanketter som används för läkarutlåtanden. Det finns ett behov från FK av mer strukturerade och enhetliga beslutsunderlag vid prövning av rätten till ersättning från sjukförsäkringen, inte minst med tanke på rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser. Dessutom ska landstingen från den 1 januari genomföra fördjupade medicinska utredningar åt FK mot ersättning […](0 kommentar)

Aktuellt

»Det går inte att styra hälso- och sjukvård endast utifrån en näringslivslogik«

Man kan effektivisera vården och spara pengar. Men varför fusionera redan stora sjukhus när forskning visar att åtgärden sällan leder till de uppsatta målen – sparade pengar och ökad effektivitet? Och hur genomförs sjukhusfusioner i praktiken? Dessa är några av de frågor som Soki Choi har vridit och vänt på de senaste fem åren. Inom […](0 kommentar)

Chefsföreningen lyfte chefers arbetsvillkor

»Det uthålliga ledarskapet – framgångstips och fallgropar« diskuterades vid Chefsläkarföreningens fullmäktigemöte i Stockholm förra veckan. Lotta Dellve, sjuksköterska och docent i arbets- och miljömedicin, presenterade forskning kring läkares och chefers arbetsvillkor. Otydliga beslutsvägar, ett stort antal underställda och brist på stöd från närmaste chef utmärker chefsvillkoren i vården jämfört med industrin. En vanlig upplevd brist […](0 kommentar)

Koordinator av­lastade familjeläkare

Samverkan mellan vårdcentralerna, Försäkringskassan och andra aktörer underlättades av koordinatörerna. Men en förutsättning för detta var att det fanns fast anställda familjeläkare. Familjeläkare ansåg att de hade fått en avlastning i sitt arbete. En del ansåg också att med koordinatorn undveks att läkaren hamnade i en lojalitetskonflikt mellan Försäkringskassan och patienten. Projektet finansierades av den […](0 kommentar)

Trivsel efter privatisering hänger ihop med social status

Läkares och annan sjukvårdspersonals arbetsklimat och arbetsrelaterade hälsa påverkas inte nödvändigtvis vid privatisering av akutsjukhus. Men om privatisering eller bolagisering också följs av andra förändringar, till exempel i organisationen, ser det ut som att grupper med högre social status klarar sig bättre. Detta enligt en avhandling av Helena Falkenberg från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. […](0 kommentar)

Läkarförbundet stämmer privat vårdgivare inför AD

Läkaren anställdes av i slutet av 2008 för att tjänstgöra vid en vårdcentral i nordvästra Skåne. Enligt Läkarförbundets stämningsansökan gjorde läkaren klart för arbetsgivaren, det privata vårdbolaget Achima Care, att en förutsättning för honom var att verksamhetens skulle starta med minst två läkare, eftersom vårdcentralen hade 3 400 patienter. När läkaren bara ett par dagar […](0 kommentar)

Erna Zelmin utreder papperslösas rätt

Regeringen beslutade i januari om att tillsätta en utredning, se LT nr 5/2010, sidan 243. Frågan har länge drivits av bland andra Läkarförbundet. – Min uppfattning är att hälso- och sjukvård bör vara en rättighet för alla. Den ordning som har gällt i Sverige har inte bara skapat stora problem för de personer som nekats […](0 kommentar)

Läkares arbetsvillkor undersöks

Läkares arbetsvillkor – och hur dessa förändrats över tid – är ämnet för en ny omfattande studie vid Psykologiska institutionen och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Projektet »Läkares arbetsvillkor – arbetstider, arbetsorganisation, återhämtning, hälsa och kunskapsutveckling« syftar till att ge en djupare analys av läkares arbetsmiljö, representativ för hela kåren. Ansvariga forskare är professorerna Gunnar Aronsson, […](0 kommentar)

Annika Dahlqvists blogg
kritiseras av Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har på eget initiativ öppnat ett tillsynsärende mot den »lågkolhydratblogg« som distriktsläkaren Annika Dahlqvist, känd förespråkare för så kallad lågkolhydratkost, driver. Socialstyrelsens tillsyn omfattar inte de allmänna åsikter som Annika Dahlqvist för fram på sin blogg. Där enskilda patienter fått personliga råd om vård och behandling av sina sjukdomar föreligger däremot en patient–läkarrelation, vilket […](0 kommentar)

Läkarförbundet stöder inskränkt rätt att ta del av journaler

Regeringen föreslår i en departementspromemoria att ett försäkringsbolag ska få inhämta bara sådana journaluppgifter som är av betydelse för en specifik ansökan eller ett konkret skadeärende. I dag är det inte ovanligt att försäkringsbolag genom så kallad generell fullmakt från försäkringstagaren får tillgång till fler journaluppgifter än vad som är motiverat i det enskilda fallet. […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Många missförstånd i matdebatten

Thomas Flodins och Bengt von Zur Mühlens inlägg »Myter i matens och politikens värld« i Läkartidningen 13–14/2010 (sidorna 926-7) bygger tyvärr på flera missförstånd som det finns anledning att tillrättalägga. Den patientenkät som nyligen presenterades är – precis som de båda debattörerna önskar – gjord av ett fristående företag. Visserligen har leverantören Sodexo, enligt avtalet […](0 kommentar)

Replik: Att inte kunna eller vilja förstå?

Landstingsledningen i Stockholm kan eller vill inte acceptera kritik mot den misslyckade upphandlingen av patientmat. Som försvarare uppträder nu landstingets presschef Anders Fridell. Han är på några punkter kritisk mot vad vi skrivit. Fridell anser att den patientenkät som genomförts är oberoende, även om den är beställd och betald av entreprenören. Detta är en för […](0 kommentar)