Nr 19 2010

Kultur

Vandringslusten utvecklar människans kropp och själ

Så länge som människan har funnits på vår jord har vandrandet varit ett naturligt beteende hos henne. Det framkommer genom skelettfynd i Etiopien, 1970 av »Lucy«, 3,2 miljoner år gammalt, och 1994 av »Ardi«, 4,4 miljoner år gammalt. Både dessa »förmänniskor« gick sannolikt upprätt. Avsikten med denna artikel är att belysa vandrandet ur olika aspekter […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Katastrof eller katastrofalt – vad menas egentligen?

För några veckor sedan hörde jag på radions morgonnyheter en diskussion om att allt fler grisbönder ger genmodifierad soja till sina grisar. Den ena debattören var upprörd och tyckte det var katastrofalt att vi inte fick denna varudeklaration innan vi köpte vårt griskött. Nyligen skrevs det att metallavtalet var en katastrof, och regelbundet anses katastrofen […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Feberkramper kan inte förebyggas

Feberkramp definieras som ett krampanfall hos ett barn, vanligen mellan 6 månader och 5 år gammalt (topp vid 12–18 månaders ålder), som uppträder vid feber utan tecken till intra­kraniell infektion eller annan känd orsak till krampen och ingen anamnes på afebril kramp. Krampen är vanligen generell och tonisk/klonisk med en duration på mind­re än 15 […](0 kommentar)

P-pillret 50 år! Har gett miljontals kvinnor ökat oberoende

Den 9 maj 1960 godkändes det första p-pillret av läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) i USA. En av de viktigaste personerna bakom detta var sjuksköterskan Margaret Sanger, som 1912 myntade begreppet »födelsekontroll«. Hennes egen mor dog vid 50 års ålder efter 18 graviditeter, och hon drömde om ett »magiskt piller« som skulle kunna förhind­ra […](0 kommentar)

Nya Rön

Nytt prognosverktyg vid kolorektal kirurgi hos äldre

Ett flertal poängsystem används för att förutsäga mortalitet och morbiditet vid kirurgi. I Sverige är ASA-systemet, baserat på anestesiologiska överväganden, välkänt. POSSUM bygger på tolv preoperativa och sex intraoperativa variabler och är validerat för kirurgi i allmänhet. I en fransk multicenterstudie har man utvecklat E-POSSUM, avsett för äldre (>65 år) patienter som genomgår stor kolorektal […](0 kommentar)

Var tionde kines har diabetes

Var tionde vuxen kines har diabetes. Det alarmerande rönet presenteras i New England Journal of Medicine. Författarna har under 2007 och 2008 undersökt ett representativt urval kineser över 20 års ålder. Totalt rör det sig om 46 239 individer från 14 provinser. Dessa genomgick glukosbelastning (efter att ha fastat natten innan) med blodsockerprovtagning före och två […](0 kommentar)

Stroke- och TIA-risk kopplad till mitokondriellt DNA

I tidskriften Lancet Neurology presenteras en omfattande studie där man tittat närmare på hur mitokondriellt DNA påverkar risken för stroke och TIA. Mitokondriellt DNA ärvs från modern och omfattar drygt 16 000 baspar som kodar för 37 gener, alltså bara en bråkdel av den totala arvsmassan i cellens kärna. Den mitokondriella arvsmassans ursprung är omdebatterat, en […](0 kommentar)

Högt systoliskt blodtryck vid akut bröstsmärta innebär bra prognos

Standardiserat uppmätt blodtryck i vila utgör en viktig grund för bedömning av en enskild patients risk för hjärt–kärlsjukdom. Vi undersökte för första gången totalmortaliteten i förhållande till det först uppmätta blodtrycket vid inläggning på hjärtintensiven för akut bröstsmärta genom att analysera data i RIKS-HIA-registret, som innefattar alla svenska sjukhus. Det sammanlagda materialet bestod av 119 151 […](0 kommentar)

Riskgen för lungcancer bland icke-rökare

Lungcancer är som bekant ovanlig bland icke-rökare. Nu har en grupp forskare från ett flertal länder identifierat en gen som tycks påverka risken för lungcancer hos just icke-rökare. Rönen presenteras i Lancet Oncology. Studien bygger på 754 individer som aldrig rökt (definierat som att de under sin livstid rökt mindre än 100 cigaretter) och som […](0 kommentar)

Samma mekanismer bakom hetsätande och drogberoende

De mekanismer som ligger bakom hetsätande och sug efter socker och fett är desamma som vid missbruk av droger. Så kan man sammanfatta en studie i tidskriften Nature Neuroscience som lär väcka mycket uppmärksamhet. Författarna har tittat på råttor och gjort ett flertal försök. Bland annat har dessa delats upp i tre grupper. En grupp […](0 kommentar)

Inflammation i fettväv kanske inte bara av ondo

Inflammation i fettväv har kopplats till ökad insulinresistens och i förlängningen ökad risk för diabetes. Men kanske är inflammation i fettväven en process med inte bara negativa konsekvenser. En grupp forskare från Karolinska institutet visar nämligen i en artikel i New England Journal of Medicine att den inflammatoriska processen tycks vara nödvändig för omsättning av […](0 kommentar)

Endast på webben

SBU-översikt om sömnbesvär hos vuxna

Sömnbesvär hos vuxna är ett vanligt problem, men det finns effektiv behandling att tillgå. Man behöver dock ta hänsyn till biverkningsrisken, och det finns betydande kunskapsluckor på flera områden. Det framgår av den senaste rapporten från SBU om behandling av sömnbesvär hos vuxna. Sömnbesvär, insomni, kan exempelvis bestå av svårigheter med att somna in, att […](0 kommentar)

Revisionen på Rättsmedicinalverket inleds på tisdag

Det är Rättsmedicinalverkets egen personal som genomför revisionen tillsammans med professor Olof Beck, professor i analytisk klinisk farmakologi, som agerar på uppdrag av narkosläkarens försvarsadvokat Björn Hurtig. – Jag kommer inte själv att vara med men hoppas att åklagaren kommer att vara det. Då får han själv möjlighet att höra vad som sägs på plats, […](0 kommentar)

Bäst löneutveckling för höga chefer

Löneutvecklingen från 2008 till 2009 var i genomsnitt 2,7 procent för läkare i kommunal sektor, för kvinnorna hade medellönen ökat med 2,8 procent och för männen med 2,7 procent. Det visar den lönestatistik för 2009 som Läkarförbundet presenterade på måndagen. Statistiken har för andra året i rad ett nytt befattningsklassificeringssystem, som bland annat ger möjlighet […](0 kommentar)

Vill avskaffa sjukförsäkringens bortre gräns

Den bortre gränsen för sjukförsäkringen ska tas bort och taket i sjukförsäkringen höjas. Det föreslår oppositionen (S, MP och V) i den gemensamma skuggbudget som presenterades 3 maj. Grundtanken är dock att fler långtidssjukskrivna ska tillbaka till arbetslivet. Ersättningen föreslås bli 80 procent under hela sjukperioden. För 2011 blir taket 28 200 kronor i månaden, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Bedöm kroppstemperatur baserat på kunskap, inte på tradition

I Läkartidningen nr 42/2009 redovisar Edling et al [1] sin studie av repeterbarhet vid mätning av kroppstemperatur rektalt, oralt och i örat. Det är otvetydigt så att teknisk utformning av termometern har betydelse för dess noggrannhet och precision i mätningen. Men komplexiteten vid bedömning av om patienten är febril eller inte är större än så. […](0 kommentar)

Riskbruk av alkohol

Enligt den årliga folkhälsoenkäten som genomförs av Statens folkhälsoinstitut konsumerade år 2009 ungefär 18 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i åldrarna 16–84 år alkohol på en nivå som kan betraktas som riskfylld. En undersökning i Västerbotten visade att andelen riskkonsumenter ligger på samma nivå bland patienter som besöker primärvården [1]. Sekundärpreventiva åtgärder […](0 kommentar)

Stress som ­orsak till ­psykisk ohälsa

Ska man få vara sjukskriven för symtom som beror på en svår livssituation, en akut kris eller ett stressande arbete? Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. År 2007 var t ex antalet sjukskrivningsepisoder för neurotisk och stressrelaterad psykisk ohälsa större (36 175 fall) än antalet som sjukskrivits för depression (28 372 fall) [1]. För […](0 kommentar)

Öppenvinkelglaukom: diagnostik, uppföljning och behandling

Kroniskt öppenvinkelglaukom, grön starr, är en sjukdom i synnerven med långsamt tilltagande synfältsdefekter. Glaukom är en vanlig sjukdom som oftast drabbar äldre personer. Cirka 100 000 har diagnosen i Sverige i dag. Sjukdomsprevalensen ökar kraftigt med åldern. Före 50 år är glaukom ovanligt, vid 75 års ålder är prevalensen 5–7 procent [1]. Endast ungefär hälften av […](0 kommentar)

Det oväntade besöket – syfilis­epidemi bland unga män och kvinnor

Syfilis, orsakad av spiroketen Treponema pallidum, kom sannolikt till Europa från Latinamerika under 1490-talet, men kan ha funnits endemiskt i Europa tidigare [1]. Fracastoro beskrev 1530 i en dikt en syfilissjuk herde med namnet Syfilis, därav sjukdomens namn [1]. Syfilis var fram till 1940-talet en folksjukdom och ett stort hot mot människors hälsa. Tack vare […](0 kommentar)

Isolerad okbensfraktur behandlas helst med Gillies- reposition

Av skelettskador i ansiktet är skada på zygomatiko-maxillära komplexet en av de vanligaste [1], oftast som en isolerad zygomatiko-maxillär fraktur [2]. År 1927 beskrev Gillies tekniken att med hjälp av ett elevatorium lyfta okbenet på plats. Metoden blev länge det kirurgiska förstahands­valet. Senare har tekniker utvecklats för att också fixe­ra frakturen. På 1970-­ talet introducerades […](0 kommentar)

LT debatt

Kejsarens nya kläder eller nödvändig medicinsk teknik?

Den ökande användningen av ny medicinsk teknik är huvudorsaken till de kraftigt ökade kostnaderna för hälsovård. Introduktionen av ny teknik är långt mindre kont­rollerad än den som gäller nya läkemedel. Inom mitt område urologin har vi sett exempel på tekniker som revolutionerat handläggningen av vissa sjukdomar. Detta gäller framför allt stötvågsbehandling av njursten, som i dag […](0 kommentar)

Det behövs en gemensam svensk finansieringskälla för klinisk forskning

Vetenskapsrådet och Vinnova har regeringens uppdrag att stärka den kliniska forskningen. Ett av de förslag som kommer att studeras är en ny svensk gemensam finansieringskälla för behandlingsforskning. Nina Rehnqvist, Jean-Luc af Geijerstam, Olle Stendahl och Lars Wallentin betonade i ett tidigare debattinlägg ­behovet av att stödja klinisk forskning som studerar effekterna av behandlingar vid olika […](0 kommentar)

Debatt och brev

Nej, disulfiram (Antabus) är inte det »udda preparatet«

I Läkemedelsboken 2009–2010, i kapitlet om beroendetillstånd på sidan 1011, står det att läsa under rubriken »Farmakologisk långtidsbehandling med återfall«: »Akamprosat och naltrexon är likvärdiga – disulfiram är det ’udda’ preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier.« Även Stockholms läns landsting nedvärderar värdet av disulfirambehandling då man på Kloka listan inte längre rekommenderar preparatet. Vi […](0 kommentar)

Peritoneal karcinos kan ha lika god prognos som primär koloncancer och bör handläggas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet

När man som ung kirurg konfronterades med en buk med peritoneal karcinos var detta det mest »inoperabla« man kunde tänka sig, och den seniora kirurgens budskap var alltid att man skulle sy ihop, möjligen göra någon palliativ kirurgi och eventuellt överväga cellgiftbehandling. Vi vet i dag att detta är fel och att utvecklingen har sprungit ifrån […](0 kommentar)

»Lars Englund bör läsa Tor Larssons analys av den höga sjukfrånvaron«

Jag förstår att Lars Englund vill försvara sin forskning mot Åke Thörns kritik [1, 2], men jag har svårare att begripa varför Englund samtidigt väljer att anmärka på min nyutkomna bok »Kampen om sjukfrånvaron« [3] – i synnerhet som han ännu inte har läst den [Englund L, pers medd]. Det är förvisso delvis en »debattbok«, […](0 kommentar)

Boken lockar till fortsatt debatt

Det var slarvigt av mig att uttala mig om Björn Johnsons (BJ) bok innan jag läst den. Nu har jag det. Det är en intressant, lärorik och stimulerande debattbok. För mig var till exempel delen som belyser begreppet »blame avoidance« en förklaring till en del kollegors reaktioner när jag påpekat att vi inte sjukskriver som […](0 kommentar)

Suicidtankar går att uttrycka i ord

Kollegorna Albinsson och Willems hävdar i Läkartidningen 10/2010 (sidorna 696-7) att en tillförlitlig suicidriskbedömning inte är möjlig att göra och att frekventa ­suicidriskbedömningar med hjälp av exempelvis suicidstegen tvärtom riskerar att öka suicidrisken hos patienten. Finns det fog för dessa farhågor? Är det rentav så att den brist på strukturerade och journalförda suicidriskbedömningar som vi […](0 kommentar)

Skattningsskalor mindre del i helhetsbedömning

Patienten »Erik«, 59 år, var skild och arbetslös, hade tre vuxna barn och ett nytt särboförhållande. 1996 vårdades han inneliggande för depression. 1997 gjorde han ett suicidförsök. 2000 gjorde han ett nytt suicidförsök, lades in för slutenvård, fick elbehandling och skrevs ut med medicinering. Han hade psykiat­risk öppenvårdskontakt till 2006 och avslutade medicineringen på egen […](0 kommentar)

Försäkringskassan och dess bedömning av intyg

Jag har arbetat som läkare i snart 40 år och först på senare tid börjat att få begäran om komplettering av utfärdat läkarintyg (det hände aldrig förr) från olika handläggare på Försäkringskassan. Jag har också arbetat ett antal år som förtroendeläkare på FK, bör tilläggas. En påminnelse från FK drabbar i första hand den sjukskrivna […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkare med fokus på patienten ny chef för patientnämnden i Stockholm

Staffan Blom är distriktsläkare i botten och har varit chefläkare i Uppsala en period i mitten på 1990-talet. Sedan slutet på samma decennium har han dock varit anställd på Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter i Umeå och Jönköping och haft uppdrag för Socialstyrelsen i Malmö. – Och 2006 blev jag chef för tillsyns­enheten här i Stockholm. Men […](0 kommentar)

Recension

Myten om »sjuka Sverige« avslöjad

Läkares arbetsmiljöproblem, terrorn från Försäkringskassan! Vi avkrävs allt mer omfattande me­dicinska underlag, ständigt kompletterande utlåtanden och utsätts för sanktioner av den orwellska byråkratin. Detta i vanföreställningen att läkarens skrivkonster styr sjuktalen. Allt har sin upprinnelse i sjukskrivningsexplosionen 1998–2003 och de politikerbeslut som nu Försäkringskassan exekverar. Grundas åtgärderna på en korrekt analys av orsakerna till sjuktalens […](0 kommentar)

Kardiolog möter sig själv – och de andra

Charles Anderson är kardiolog. Han har skrivit ett stort antal artiklar, presenterat abstrakt på kongresser och betraktas som framgångsrik. När hans fru dör börjar han ifrågasätta sin tillvaro. Vad vill han med sitt liv. Var det han gjort av värde?  Som många andra läkare går hans tankar till människor i nöd, utanför det egna i-landet. […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här över eller under.(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här över eller under.(0 kommentar)

Ledare

Granskning under samma paraply

Om kritisk granskning vore en egen sport skulle läkarkåren kamma hem många medaljer. Att grans­ka, jämföra och utvärdera för att förbättra är en naturlig del av det kliniska arbetet. Det är ingen ny företeelse. Det sägs ibland att det var möbelsnickarna i England som uppfann benchmarkingen. När de före tumstockens tid skulle förbättra sitt arbete […](0 kommentar)

Aktuellt

Regeringen kan bocka av det mesta på sin reformlista

När den borgerliga alliansen inför valet 2006 lade fram sin gemensamma politik var vård- och omsorgsområdet ett av de områden där ambitionsnivån var allra högst. Ledorden var patientmakt och mångfald, och man lovade bland annat rätt för medborgarna att fritt välja läkare och vårdenhet, att apoteksmonopolet skulle avskaffas, att den så kallade stopplagen skulle rivas […](0 kommentar)

Experter tror att gåtans lösning finns i fettet

I går lämnade två av de expertvittnen som narkosläkarens försvarsadvokat åberopat sina skriftliga utlåtanden till Solna tingsrätt. Det är dels Per-Arne Lönnqvist, Sveriges enda professor inom barnanestesi och barnintensivvård. Hans kunskaper omfattar också enligt egen utsago pediatrisk farmakologi. Dels Göran Wahlström, professor emeritus inom farmakologi med kunskaper i experimentell anestesi. Göran Wahlström skriver att han […](0 kommentar)

Respiratorberoende kvinna har avlidit

Avbrytandet av respiratorbehandlingen gjordes enligt Socialstyrelsens riktlinjer och efter patientens önskemål, meddelar Danderyds sjukhus. I april svarade Socialstyrelsen att en beslutskompetent patient har rätt att tacka nej till livsuppehållande behandling. Kvinnan, som var i 30-årsåldern, hade vårdats i respirator sedan sex års ålder. Läs även:Socialstyrelsen: Respektera patientens nej till livsuppehållande behandling(0 kommentar)

»Taxeglidning« känd sedan länge

50 miljoner av de 1,9 miljarder kronor som Stockholms läns landsting betalar i ersättning till de ca 800 läkare och 800 sjukgymnaster som går på den nationella taxan betalas ut felaktigt. Det uppgav förra veckan landstingets chefläkare Henrik Almkvist till Sveriges Radio. – Det vanligaste är att man i stället för en normal åtgärd skriver […](0 kommentar)

Förundersökning om dödshjälp läggs ned

Läkaren har varit skäligen misstänkt för att 2006 ha givit en äldre kvinnlig patient en dödlig dos kalium. Misstankarna bygger på uppgifter från kvinnans dotter, läkare och tidigare kollega till mannen. Men nu har Johan Henningsson, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Kalmar, lagt ner förundersökningen. – Vi kommer inte längre. Vi har uppgifter från personer vi […](0 kommentar)

Hotfullt chefsmejl får allvarlig kritik av JO

När en ny tillförordnad verksamhetschef tillsattes vid en klinik på Karolinska universitetssjukhuset 2008 skrev ledningsgruppen för kliniken ett brev till berörd divisionsprefekt på Karolinska institutet. Man anmärkte på att den nye tillförordnade chefen saknade docentkompetens och dessutom specialistkompetens inom området, något man ansåg krävdes. Verksamhetschefen informerades om brevet, och en vecka senare fick de tre […](0 kommentar)

Rättelse

Fel i författarpresentation

I artikeln »Ökad diabetesprevalens bland invandrare«, som publicerades i Läkartidningen 2010;107(16):1057, blev det ett fel i författarpresentationen. Den riktiga ska vara Per Wändell, docent, CeFAM, Karolinska institutet, Huddinge.(0 kommentar)

Debatt endast på webben

»Efterfrågan« på sjukskrivning kan vara en förklaring

Åke Thörn gör ett relevant påpekande om texten i rubriken till bland annat Figur 13 i min rapport från 2008 [1]. I den löpande texten som ledsagar figuren och hänvisar till den finns dock en i detta avseende korrekt text, och i metodbeskrivningen finns ett exakt citat från texten i instruktionsbladet som kollegorna fick. Instruktionsbladet […](0 kommentar)

»Förvetenskapligande« argumentationssätt döljer värderingar

Lars Englunds rapport [1] är så otydlig, inte minst centrala termers definitioner, att studierna inte går att bedöma. Sammantaget med andra brister [2] ger den därför ingen vetenskaplig information [3] om läkares sjukskrivningsmönster. Lars Englund ser inte så allvarligt på metodologin som jag, men han klargjorde i sin första replik att rapporten bara ger ett […](0 kommentar)