Nr 21 2010

Kultur

Naknare än nakna

Plastmodeller, otaliga latinska namn, obduktioner, föreläsningar, läroböcker med illustrativa bilder av människokroppen. Detta är anatomiundervisning för oss läkarstudenter. Flådda människokroppar som spelar fotboll och åker skateboard, en flådd havande kvinna med uppskuren mage innehållandes ett fem månader gammalt foster, en flådd man med spretande muskler som lossats från sina fästen, två flådda lik som har […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Läkarfakta i fickformat – kan rädda festen!

Ni missade väl inte »Läkarfakta 2010« som följde med som bilaga i Läkartidningen för tre veckor sedan (www.korta.nu/lakarfakta)? I plånboksvänligt format, bara att plocka fram på nästa middagsbjudning ifall samtalsämnena tryter. Det kanske inte är så intressant att du och dina 33 700 läkarkollegor årligen delar på 26,5 miljoner patientbesök (genomsnittligt pensum är alltså 786 besök). […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Värdet av patientnära test oklart – SBU bör bedöma evidens

Patientnära test är ett expanderande område både inom och utanför sjukvården. En stark utveckling har skett under de senaste 20 åren. Det finns inga uppgifter om volymer, och därmed inte heller om kostnader, för patientnära analyser. Statistik fanns tidigare för diabetikers egenmätningar av blodglukos. Nu när enskilda landsting upphandlar des­sa test finns det sannolikt inte […](0 kommentar)

Nya Rön

Rökrestriktioner ger minskad passiv rökning

Att sätta upp regler kring rökförbud i offentliga lokaler, såsom restauranger, biografer och sjukhus, är ett effektivt sätt att minska exponeringen för tobaksrök för icke-rökare. Det konstateras i en sammanställning gjord inom Coch­ranesamarbetet. Under senare år har allt fler länder och städer infört rökförbud på offentliga platser. Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland. Frågan […](0 kommentar)

Med bättre kunskap kan barnolycksfall förebyggas

Sverige har en internationellt sett låg frekvens av olycksfall bland barn. De olyckor som sker, sker oftast i hemmet, närmare bestämt i köket, enligt Räddningsverket. Min av­hand­ling handlar om hur vi kan skaffa oss mer kunskap om barn­olycksfall och därmed förebygga dem – med fokus på skåll- och brännskador. Att förebygga är viktigt. Smärtan är […](0 kommentar)

Alkoholvanor sprids via sociala nätverk

Din släkts och dina vänners alkoholvanor kan ha ett betydande inflytande på dina egna alkoholvanor. Men hur mycket alkohol kolleger och grannar konsumerar har mindre betydelse, konstateras i en studie presenterad i Annals of Internal Medicine. Beteenden som rökning, övervikt och även självmord kan samlas i grupperingar, s k kluster, i samhället. Amerikanska forskare har nu […](0 kommentar)

Ingen bromseffekt av litium vid ALS

Litium har ingen bromsande effekt vid amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det visar en studie presenterad i Lancet Neurology. Bakgrunden är en mindre pilotstudie, som presenterades 2008, i vilken litiumbehandling kopplades till bromsad sjukdomsprogression vid ALS. De resultaten var närmast sensationella och resulterade i så kallad off-label-användning, dvs att behandlande läkare förskriver ett preparat på en indikation […](0 kommentar)

Muterad gen hos donatorn ökar risken för avstötning av njure

I JAMA presenteras en studie i vilken författarna har tittat på hur genen CAV1 (kaveolin-1) påverkar risken att en transplanterad njure stöts bort. CAV1 uttrycker ett protein som återfinns i cellens plasmamembran. Den är lokaliserad på kromosom 7 och tros vara en tumörsuppressor. Den utövar även en inhiberande effekt på fibrosbildning. Just fibrosbildning är en […](0 kommentar)

Begränsat vetenskapligt stöd för behandlingsprogram

Det finns en mängd olika behandlingsprogram med syfte att hjälpa barn och ungdomar med psykiska problem – dels utagerande problematik, dels problem av mer inåtvänd karaktär. Stora resurser satsas ofta på dessa program, men vilken evidens finns egentligen? SBU har gjort en djupdykning inom fältet och identifierat 33 olika program. Det visar sig att endast […](0 kommentar)

Nytt migränläkemedel i slutstadiet

I Lancet sammanfattas nya behandlingsmöjligheter vid migrän av Lars Edvinsson, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Telcagepant, ett preparat som hör till typen CGRP-antagonister, kan komma att lanseras snart. Verkningsmekanismen är blockad av receptorn CGRP (calcitonin gene-related peptide), som visats spela en viktig roll vid migränanfall. Blockaden av CGRP sker bland annat i trigeminusnerven. Just […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Skåda hårdare och dö friskare?

Jag läste med stor behållning artikeln »Pegga upp och må bättre!« skriven av Per Kulling, ordförande i Svensk förening för golfspelande läkare (SMGA), under Läkartidningens Apropå i nr 16/2010 (sidan 1045). Sveriges kryssande läkares förening (SKL) kan inte direkt köpa hans argument, även om de var underbyggda med ett smakfullt antal referenser i Kamratposten. Vi […](0 kommentar)

En enhällig riksdag och svenska folket vill avskaffa EU:s snusexportförbud

Som moderat ledamot av riksdagens socialutskott eftersträvar jag balans mellan många gånger motstridiga intressen inom folkhälsopolitiken, och tobak är självfallet inget undantag. Det är ställt utom allt tvivel att bruket inte är ofarligt, men likväl vanligt i vårt samhälle, och vi politiker måste förhålla oss till denna verklighet. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet (FHI) har till uppdrag […](0 kommentar)

En verklig verklighet att förhålla sig till

Jan R Anderssons (JRA) reaktion på vårt inlägg i Läkartidningen 11/2010 (sidorna 770–1) visar tydligt att snusindustrin och dess tillskyndare som vanligt reagerar positivt på »the scream test« – ju mer de reagerar, desto säkrare kan vi vara på att kritik eller åtgärder träffat rätt. Men mest visar inlägget att vi inte talar samma språk. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Många feces-Hb-test till liten nytta

Undersökning av hemoglobin i feces (F-Hb) används allmänt i primärvården i Sverige vid utredning av tarmsymtom och misstänkt blödning från tarmen. I första hand söker man efter kolorektalcancer och adenom med risk för cancerutveckling. Livstidsrisken för kolorektalcancer är i Sverige cirka 5 procent, och i Jämtland var incidensen under 1995–2004 63 fall/100 000 invånare och år […](0 kommentar)

Tema Immunologisk leversjukdom

Leversjukdomar i fokus för svensk forskning

Svensk internmedicinsk leverklubb (SILK) har sedan den inrättades 1984 varit viktig för utvecklingen av hepatologi i Sverige. SILK har ägnat särskild uppmärksamhet åt immunologiskt medierade leversjukdomar. Autoimmun leversjukdom innefattar autoimmun hepatit, primär biliär cirros och primär skleroserande kolangit. Beteckningen är inte helt adekvat då ingen av sjukdomarna fullständigt uppfyller kriterierna för autoimmuna sjukdomar. Patogenesen är […](0 kommentar)

Autoantikroppar centrala för diagnos

Ett flertal autoantikroppar är viktiga dia­gnostiska markörer för autoimmun hepatit och primär biliär cirros. För primär skleroserande kolangit har däremot ingen stark serologisk markör identifierats. Sedan många år är immun­fluor­escens­­­(IF)-mikroskopi på råttvävnad den etablerade metoden för att påvisa autoantikroppar. Metoden kräver dock erfarenhet vid avläsning och påvisar inte alla diagnostiskt betydelsefulla autoantikroppar. Med kunskap om […](0 kommentar)

Levern i bild – diagnostik i dag och i morgon

Dagens diagnostik av immunologiskt medierade leversjukdomar vilar primärt inte på bilddiagnostik. Däremot har bild­diagnostiken en betydande roll när dessa sjukdomar leder till leverfibros som tenderar att progrediera, vilket i sin tur leder till nedsatt leverfunktion, cirros, och slutligen portal hypertension. Nya tekniska framsteg har gjort att bilddiagnostik kan bli aktuell även i tidigare skeden. Korrekt […](0 kommentar)

Leverbiopsi överlägsen diagnosmetod … i vissa fall

Leverbiopsi ingick tidigare närmast rutinmässigt i utredningen av patienter med leversjukdomar. Utvecklingen av specifika diagnostiska markörer har emellertid inneburit att behovet av leverbiopsi för att fastställa etiologi minskat. Möjligheterna att värdera cirrosförekomst röntgenologiskt med DT och ultraljud har också förbättrats. Ultraljudselastografi (även kallad FibroScan) är en non­invasiv teknik som vunnit stor popularitet i Sydeuropa, och […](0 kommentar)

Autoimmun hepatit kräver ofta livslång behandling

Autoimmun hepatit är känd som en egen sjukdom sedan 1950-talet. Den beskrevs då av den svenske internmedicinaren Jan Waldenström som en inflammation som drabbar levercellerna. Initialt trodde man att den framför allt drabbade unga kvinnor. I dag vet man att sjukdomen kan uppkomma i alla åldrar, hos såväl män som kvinnor, men att den dominerar […](0 kommentar)

Svårt bromsa primär skleroserande kolangit

Primär skleroserande kolangit (PSC) är en kronisk kolestatisk leversjukdom med stark association till inflammatorisk tarmsjukdom; två tredjedelar av de drabbade är män. Sjukdomen är oftast kroniskt progredierande och leder efter hand till cirrosutveckling, leversvikt och behov av levertransplantation. Diagnosen ställs genom en kombination av kliniska, biokemiska och histologiska förändringar samt framför allt kolangiografiskt typiska förändringar […](0 kommentar)

Primär biliär cirros har god prognos när symtom saknas

Primär biliär cirros kännetecknas av en långsam men varierande progressiv destruktion av de intrahepatiska gallgångarna med åtföljande biokemisk och ibland även klinisk kole­stas [1]. Bakomliggande orsaker är fortfarande inte kända. Förekomst och kliniskt förlopp Trots namnet har bara ungefär en av fem patienter utvecklad levercirros vid diagnos; resten har varierande grad av inflammation i de […](0 kommentar)

Sjukdomarna överlappar ofta varandra

De klassiska autoimmuna leversjukdomarna autoimmun hepatit (AIH), primär biliär cirros (PBC) och primär skleroserande kolangit (PSC) är inte alltid entydigt avgränsbara dia­gnostiska entiteter. Eftersom patogenesen är okänd, blir dia­gnosen dessutom avhängig kriterier som ibland inte helt uppfylls. Inte sällan påträffas patienter med inslag av flera olika autoimmuna leversjukdomar samtidigt eller som uppfyller flertalet men inte […](0 kommentar)

Endast på webben

Leversjukdomar i forskningsfokus

InledningLeversjukdomar i fokus för svensk forskning Stefan Lindgren, Åke Danielsson Klinik och vetenskapAutoantikroppar centrala för diagnos Charlotte Dahle Levern i bild – diagnostik i dag och i morgon Niils Albin Leverbiopsi överlägsen diagnosmetod …?i vissa fall Hans Glaumann Autoimmun hepatit kräver ofta livslång behandling Mårten Werner, Åke Danielsson Svårt bromsa primär skleroserande kolangit Annika Bergquist, […](0 kommentar)


Försvarsadvokaten vill skjuta upp rättegången

Rättegången mot den narkosläkare som står åtalad för dråp är planerad att inledas den 31 maj. I ett brev till Solna tingsrätt skriver nu narkosläkarens försvarsadvokat Björn Hurtig att det föreligger hinder mot att hålla huvudförhandlingen och att ett nytt datum ska sättas ut. Det är efter resultatet av den revision av Rättsmedicinalverket, RMV, som […](0 kommentar)

LT debatt

Etikprövningsnämnderna
diskriminerar de svårast sjuka

Det har tidigare framkommit på Läkartidningens debattsidor att Sverige är det enda land i EU där man inte tillåter läkemedels­prövning på svårt sjuka patienter [1]. Här redogör vi för ännu en klinisk forskningsstudie som underkänts i ­såväl regionala som centrala etikprövningsnämnden. Ansökan gällde en internationell multicenterstudie i syfte att finna bästa behandlingsmetod för patienter med […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkartidningens innehåll och publicistiska principer

Vi båda har i många år varit flitiga skribenter i Läkartidningen. Vi har haft lyckan att få pröva olika artikeltyper alltifrån medicinska kommentarer till referentgrans­kade studier, referat och ­recensioner och, inte minst, debattartiklar. Vi har varit Läkartidningen behjälpliga som referenter, och den ena av oss satt i nästan 20 år med i tidningens allmänläkarpanel. Den […](0 kommentar)

Inget stöd för kritiken i purfärsk läsarundersökning

Bengt Järhult och Åke Thörn skriver att de inte tycker om Läkartidningen sedan tio år tillbaka och att de är bekymrade över tidningens framtid: Vi skriver om fel saker. Vi låter bli att publicera vissa artiklar. Vi går i Läkarförbundets ledband. Vi går i läkemedelsindustrins ledband. Vi tjänar pengar på annonser. Och på symposier där […](0 kommentar)

Vi värnar Läkartidningens publicistiska självständighet

Åke Thörn och Bengt Järhult är två flitiga debattörer, inte minst i Läkartidningen. De är nu besvikna på hur tidningen utvecklats och på Läkarförbundets roll. De delar av artikeln som berör förbundet bemöter jag, innehållet i tidningen besvaras av chefredaktören och medi­cinska huvudredaktören. Att ha en flitig dialog med medlemmarna är något som jag och […](0 kommentar)

Fågelloppan – inte rödhaken – är vårens budbärare

Vintern 2010, den värsta i mannaminne, höll fortfarande sitt grepp om Ölands södra udde. Även den annalkande våren hade varit kallare än normalt, och fågeltillgången på Ottenby fågelstation var därefter. De enstaka rödhakarna, som i sjunkande antal hukade intill husknutarna, hade rasat i vikt i takt med tiden. Klockan klämtade för de flesta av dem. […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Avtalet är klart

Läkarförbundet och SKL har slutit ett nytt tvåårigt avtal. Därmed är avtalsrörelsen över, och förhandlingar mellan våra lokalföreningar och landstingen/regionerna om lönerevision 2010 kan ta vid. Avtalsrörelsen 2010 går inte till historien som den mest komplicerade. Den kännetecknades av väntan på resultatet av förhandlingarna på den konkurrensutsatta industrisektorn för det så kallade märket för vad […](0 kommentar)

Osakliga löneskillnader kvarstår

Läkarförbundet har analyserat den partsgemensamma lönestatistiken från november 2009. Återigen kvarstår skillnaden i lön mellan män och kvinnor, mestadels till kvinnornas nackdel. Vid en jämförelse mellan samtliga mäns och kvinnors snittlöner är skillnaden 6 000 kronor till männens fördel. Jämfört med året innan har skillnaden ökat med cirka 200 kronor. Detta trots att kvinnorna har haft […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkarna fick rejäla reallöneökningar

År 2009 var inget toppår för läkarnas löneutveckling – åtminstone inte procentuellt sett. Inom den landstingskommunala sektorn steg läkarlönerna med i genomsnitt 2,7 procent, att jämföra med 4,4 procent 2008. Samtidigt ledde finanskrisens återverkningar, och framför allt den låga riksbanksräntan, till att konsumentprisindex (KPI) sjönk med 0,3 procent under 2009, medan KPI steg med 3,5 […](0 kommentar)

Könsskillnaderna minskar i procent men ökar i kronor

Kvinnliga läkares löner höjdes med i snitt 2,8 procent 2009, medan de manliga läkarnas höjdes med 2,7 procent. 2008 var motsvarande siffror 4,7 respektive 4,4 procent. De kvinnliga läkarna tjänade under 2009 i medeltal 89 procent av vad de manliga tjänade. – Skillnaderna minskar, men det går långsamt. Man försöker rätta till lönerna till kvinnornas […](0 kommentar)

ST-läkares ingångslön sätts ofta utan förhandling

Den första delrapporten av totalt tre i årets ST-enkät behandlar lönefrågor samt villkoren för föräldraskap. Enkäten har besvarats av 1 259 ST-läkare (svarsfrekvens 55 procent) och visar bland annat att 27 procent av alla ST-läkare inte löneförhandlat innan de påbörjade sin anställning. Bland läkare med examen från annat EU-land var det 44 som inte löneförhandlat, och […](0 kommentar)

Norrbottenläkarna protesterar mot »omöjlig kombination«

– Det är extra allvarligt att landstinget inte gör någonting åt systemfelen i en situation där var tredje läkartjänst inom primärvården är vakant, säger Robert Svartholm, distriktsläkare i Boden. I namnlistor, undertecknade av omkring 130 doktorer inom primärvården, ställs krav på en kursändring och på att politikerna inleder en dialog med läkarkåren för att lösa […](0 kommentar)

Heinsoo startar ny granskningsmyndighet

Ett kommittédirektiv som presenterades den 20 maj ger regeringens utredare Toivo Heinsoo i uppgift att förbereda och bilda den nya oberoende granskningsmyndighet av hälso- och sjukvården som han själv föreslog som utredare i den sista och avslutande delen av regeringsuppdraget »Utredningen om patientens rätt«. Myndigheten, »Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och […](0 kommentar)

Rättegången skjuts upp till efter sommaren

– Det är bättre att vänta än att bli fälld för ett brott man inte har begått, säger narkosläkarens försvarsadvokat Björn Hurtig när Läkartidningen meddelar honom att rättegången är uppskjuten. Han är nöjd, trots att det innebär ytterligare oviss väntan för hans klient. Det var Björn Hurtig som hade begärt mer förberedelsetid. Han menade att […](0 kommentar)

Konkurrensverket ger vårdvalet godkänt

Verket konstaterar i en rapport att 181 nya vårdenheter tillkommit sedan vårdvalssystem började införas, en ökning med 19 procent. Privata vårdgivare svarar för merparten av ökningen. Genom att vårdgivarna inte har rätt att neka någon har patienternas valmöjligheter stärkts. Införandet av vårdval har bidragit till att kostnader mer tydligt kopplas till resurser och till att […](0 kommentar)

Rehabkedjans tidsgränser hålls inte

Försäkringskassan klarar inte att hålla de nya tidsgränserna, men det går åt rätt håll, enligt Riksrevisionen. Efter 180 dagar ska Försäkringskassan bedöma om det finns arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden eller om det finns särskilda skäl för sjukskrivning. Det klarar kassan i 77 procent av fallen (februari 2010). Ett år tidigare, i januari 2009, […](0 kommentar)

Små förändringar i slutliga demensriktlinjer

Den preliminära versionen av riktlinjerna presenterades under 2009. Den ledde till några kritiska debattartiklar i Läkartidningen. Men slutversionen är i stort sett lik den preliminära. – Vi har haft 15 regionala seminarier och fått i huvudsak väldigt positiva omdömen. Huvudinriktningen är densamma, det är endast smärre skillnader, säger Ulla Höjgård, Socialstyrelsens projektledare för riktlinjerna. En […](0 kommentar)

Inga hjärttransplantationer på Karolinska

Nämnden beslutade i februari att ge Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund tillstånd att utföra hjärttransplantationer från och med den 1 juli i år till den 30 juni 2015, se LT nr 8/2010, sidan 495. Även Karolinska Universitetssjukhuset hade ansökt om tillstånd och Stockholms läns landsting begärde en omprövning av beslutet. Socialstyrelsen, […](0 kommentar)

Expert kritisk till RMV:s handläggning

Olof Beck är kritisk till hanteringen av blodprovet på RMV i Linköping. Han anser bland annat att det är anmärkningsvärt att den gällande stamlösningen för tiopental tillverkades redan 1998 och att metoden inte har kalibrerats sedan 1999. Dessutom skriver Olof Beck att laboratoriet helt saknar referensmaterial för tiopental sedan många år. Enligt honom är det […](0 kommentar)

NY modell – bättre koll på ALF-medlen

Trots att så mycket som en och en halv miljard kronor avsätts varje år till klinisk forskning inom ramen för Avtalet om läkarutbildning och forskning, ALF, finns ingen enhetlig standard för uppföljning och utvärdering av hur pengarna används och vad resultatet blir. Detta påpekades senast i mars i år av Läkarförbundet, som i en kartläggning […](0 kommentar)

Lovvärt förslag som måste utredas lite till

I ett remissvar till Socialdepartementet välkomnar Läkarförbundet principiellt förslaget om en ny nationell etableringsplattform för verksamhet i den öppna sjukvården, en lag om vårdgivaretablering (LOVE), Toivo Heinsoos fjärde och avslutande del i Utredningen om patientens rätt: »Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84)«. Förbundet välkomnar […](0 kommentar)

Notiser

WHO antog kod för utlandsrekrytering

Vid sitt möte i Genève den 17–22 maj beslutade WHO:s högsta beslutande organ enhälligt att anta en kod för internationell rekrytering av vårdpersonal. Koden, som är frivillig, slår fast att när vårdpersonal rekryteras från andra länder bör det ske på ett sätt som gynnar både ursprungsländerna, mottagarländerna och de enskilda vårdarbetarna. Medlemsländer bör avstå från […](0 kommentar)

Recension

Inlärning förklarad genom språket

Psykiatern och psykoterapeuten Niklas Törneke har utkommit med en bok på svenska med den engelska titeln »Relational frame theory. Teori och klinisk tillämpning«. Begreppet »relational frame theory«, RFT, skulle kunna översättas till det något otympliga svenska ordet relationsinramningsteorin. RFT utgör basen för »acceptance and commitment therapy«, ACT, som betraktas som den tredje generationens kognitiva beteendeterapi, […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Privatspanare efterlyser rimlighetskontroll

Det säger Ingvar Ericson. Han pratar om Astrid Lindgren-fallet, och hans tankar upptas mycket av att varken Rättsmedicinalverket, RMV, eller åklagaren verkar ha gjort en rimlighetsbedömning av analyssvaret om tiopentalhalterna som ligger till grund för häktning, förundersökning och åtal. Ingvar Ericson har ingen som helst koppling till den åtalade narkosläkaren. Han är en nyligen pensionerad […](0 kommentar)

Astrid Lindgrens barnsjukhus får mild men viktig kritik

Efter att medier uppmärksammat en rad negativa vårdhändelser på Astrid Lindgrens barnsjukhus beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting i februari att låta granska patientsäkerhetsarbetet vid sjukhuset (Läkartidningen nr 11/2010, sidan 739). På måndagen presenterades resultaten av Dag Ström, barnläkare och fristående patientsäkerhetskonsult och en av dem som utfört revisionen resultaten. På många punkter […](0 kommentar)