Nr 34 2010

Kultur

Schumanns liv var en kamp
mot sjukdomens demoner

När Robert Schumann den 4 mars 1854 togs in på det privata sinnessjukhuset Endenich strax utanför Bonn avslutades hans musikaliska karriär. Till sjukhuset hade han kommit efter att ha försökt dränka sig i Rhen sex dagar innan. Floden rann genom Düsseldorf, där han bodde sedan drygt tre år. Schumann var 43 år gammal; de dryga […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Amerikansk morotsmodell – något för Sverige?

Att förändra rutiner och beteenden är för de allra flesta notoriskt svårt. Ekonomiska styrmedel kan utgöra en drivkraft. I USA har kongressen och Obama­administrationen beslutat om att möjliggöra för de statliga myndigheterna Medicare (för dem över 65 år) och Medicaid (för fattiga och låginkomsttagare) att ekonomiskt belöna de läkare och sjukhus som använder e-journaler för […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Väg patienterna!

Viktstabilitet över fem år innebär bättre överlevnad än såväl viktuppgång som viktnedgång. Detta framgår av en färsk japansk befolkningsstudie [1] av drygt 80 000 personer, 45–75 år gamla. Forskningspersonerna kategoriserades enligt följande: • viktstabilitet (5 kilo • viktnedgång 2,5–5 kilo • viktnedgång >5 kilo. Redan 2,5 kilos viktförändring ökade dödligheten, och ökningen blev än kraftigare då […](0 kommentar)

Nya Rön

Skev publicering av statinstudier

En analys av studier avseende statiners effekter vid bakteriella infektioner tyder på ensidig publicering av positiva resultat. Under senare år har flera studier pub­licerats som pekar på att statinanvändning förbättrar prognosen vid svåra bakteriella infektioner, som pneumoni och sepsis. Detta samband antas bero på antiinflammatoriska och immunmodulerande effekter av statinerna. För att granska evidensen för […](0 kommentar)

Ny studie kring depressionsbehandling vid Parkinsons sjukdom

Dopaminagonisten pramipexol har viss antidepressiv effekt hos patienter med Parkinsons sjukdom. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Lancet Neurology. Att patienter med Parkinsons sjukdom ofta drabbas av depres­sion är välkänt. Däremot är evidensen kring antidepressiva preparats effekt på depression hos parkinsondrabbade begränsad. Det gäller inte minst preparat som påverkar dopaminerga bansystem. Den aktuella […](0 kommentar)

Riskfaktorer bakom stroke kartlagda

I tidskriften Lancet har forskare kartlagt vilka riskfaktorer som är kopplade till stroke samt hur pass tungt vägande respektive faktor är. Den aktuella studien går under namnet »Inter­stroke«. Forskarna har tittat på riskfaktorer hos 3 000 individer från 22 länder som alla drabbats av stroke för första gången och en lika stor grupp med matchade friska […](0 kommentar)

Kroppstackling ökar skaderisken

Så kallad kroppstackling (body checking) är en tackling med hela kroppen mot höft eller axel som används i ishockey. Risken för skador är dock så pass kraftig att tacklingen ofta är förbjuden bland unga spelare och i damhockey. I Kanada har forskare tittat på i vilken utsträckning kroppstackling leder till skador. Den omfattande studien presenteras […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Genus och medicin – en dubbelbottnad och politiskt känslig fråga

I takt med att intresset för jämställdhet i vården har ökat har kunskapen vuxit, och könsrelaterade brister har påvisats inom många områden [1]. Listan har blivit allt längre: genus har betydelse för hälsa, sjukdom, vård, behandling, vårdtillgänglighet, patientsäkerhet … Att inte ta hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor, s k könsblindhet, och att så länge […](0 kommentar)

Recidiverande orala herpes simplex-virus-infektioner

Recidiverande herpes simplex-virusinfektioner är utomordentligt vanliga tillstånd som orsakas av två herpesvirus som infekterar människan (herpes simplex-virus typ 1 och typ 2 [HSV 1 och HSV 2]). Aciklovir, som var det första virusspecifika antivirala medlet som fick spridd användning, utvecklades mot dessa virus under tidigt 1980-tal. Aciklovir och andra antivirala medel visade uttalad antiviral effekt både vid […](0 kommentar)

von Willebrands sjukdom – från biokemi till klinisk praxis

von Willebrands sjukdom är den vanligaste av de ärftliga blödningssjukdomarna. Sjukdomen ärvs autosomalt och förekommer till skillnad från hemofili hos både män och kvinnor. Vissa studier har beskrivit en prevalens kring 1 procent, men endast 1/10 000 har kliniska blödningssymtom [1-3], och sannolikt finns det därför ett stort mörkertal. Första fallet beskrevs 1926 av den finländske […](0 kommentar)

Europeisk ackreditering för säker och likvärdig specialistvård

Organisationen UEMS (Union Européenne des Médécins Spécialistes) bildades 1958, ett år efter det s k Romfördraget. Organisationen är den största och kanske också den viktigaste av samtliga medicinska sammanslutningar med ambition att påverka beslutsfattare inom EU. Sverige representeras av Läkarförbundet. UEMS är organiserad i tre tydliga strukturer: • »Council«, där de nationella läkarföreningarna ingår • Sektioner […](0 kommentar)

LT debatt

Ett fall av neurologirehabilitering – i Sverige och utomlands

Jag är en tidigare helt frisk läkare som den 9 oktober 2006 drabbades av en oväntad och akut aortadissektion. Detta ledde till akut operation på toraxklinik. Operationen gick bra, men den 12 oktober tillstötte balansstörning, och en neurologkonsult konstaterade en ögonmuskelpares, men i övrigt normalt neurologstatus. En DT och MR av hjärnan visade en misstänkt […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Ingen åtgärd trots signering – epilepsibehandling försenades

En flicka, två och ett halvt år gammal, inkom till barnakuten efter att ha fått ett krampanfall. Hon fick även fler anfall på akuten. Sömn-EEG beställdes därför av den specialist som undersökte patienten, och genomfördes polikliniskt cirka två veckor senare. Resultaten visade fokal epileptiform aktivitet. Svaret dikterades dagen därpå av neurofys­laboratoriet i det elektroniska systemet […](0 kommentar)

Brist i datorprogram ledde till fel dosering

Modern har anmält en ST-läkare vid akuten till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. ST-läkaren, som ordinerade medicineringen, medger att han gjort fel. Han använde IVA-klinikens datorprogram för att beräkna korrekt dos, men programmet ger flera olika alternativ. När han gav ansvarig sjuksköterska en utskrift från programmet, i stället för att själv skriva in vald dos i […](0 kommentar)

Utred neuroborrelios vid facialispares hos barn

En sjuårig flicka sökte till närakuten för förlamning i vänster ansiktshalva, hängande mungipa och svårt att blunda sedan ett par dagar. En ST-läkare bedömde att det rörde sig om Bells pares och gav lugnande besked. Borrelia-prov togs inte. Flickan fick i stället ögondroppar och ordinerades 50 mg prednisolon per dygn. Hon undersöktes senare på vårdcentral, […](0 kommentar)

Debatt och brev

ST-handledare – ett viktigt ­uppdrag för framtiden

Susanne Bejerot beskriver i Läkartidningen 29–31/2010 (sidorna 1785-6) ett exempel på standardiserad utbildning för ST-handledare inom psykiatri [1]. Denna handledarutbildning bygger på de nya och delvis högre krav som ställs på handledare inom ­ramen för den nya författningen om läkarnas specia­liseringstjänstgöring [2]. ­Bejerot ställer sig därefter ­frågan vem som kan tänka sig att ta uppdrag […](0 kommentar)

… om att göra det omöjliga möjligt

I Läkartidningen 29–31/2010 (sidorna 1785-6) beskriver Susanne Bejerot ett antal av de krav som ställs på en ST-handledare inom psykiatrin. Hon ifrågasätter om dessa krav är rim­liga och efterlyser en konsekvensanalys under rubriken »ST-handledare – ett omöjligt uppdrag?« [1]. Att vara handledare är ett stort och ansvarsfyllt arbete, inte minst i nuvarande specialisttjänstgöring (ST). På […](0 kommentar)

Hur riskabelt är det att vara konsultläkare?

Under de senaste decennierna har ett mycket stort antal kolleger tjänstgjort/tjänstgör som sjukvårdskonsulter; »hyrläkare med eget företag« inkluderas i gruppen. Dagens exakta antal är okänt men det rör sig säkert om flera tusen, varav de flesta samtidigt är anställda av det offentliga och är konsulter vid sidan om. Att vara konsult betyder att all ersättning […](0 kommentar)

Behandlingsintressena tangerar varandra

I LT 29–31/2010 (sidan 1753) skriver Kjell Barlöv om donation efter hjärtdöd. Det är inte bara dödsbegreppen som gör detta ämne komplicerat, utan också att två behandlingsintressen tangerar varandra, något som det säkert pratades om på mötet i Stockholm som Kjell Barlöv bevistade, men som jag vill belysa. Behandlingen i samband med hjärtstopp, hjärt–lungräddning (HLR), […](0 kommentar)

Utfärdande av intyg ställer höga krav på läkarens integritet och objektivitet

Göran Bodegård kräver i en debattartikel i Läkartidningen 32–33/2010 (sidorna 1856–7) besked från »den medicinska professionens etiska auktoriteter«. Frågan gäller läkares medverkan vid utfärdande av så kallade transportintyg i samband med avvisning av barn med uppgivenhetssymtom. I den yrkesetik som finns formulerad i Läkarförbundets etiska regler är utgångspunkten i de flesta fall en direkt behandlingsrelation […](0 kommentar)

Resultat, inte vinst, viktigast i vården

När Jan Halldin i Läkartidningen 32–33/2010 (sidorna 1858-9) ånyo går till storms mot privata alternativ i vården gör han som vanligt tankefelet att fokusera på vins­ten, inte på resultatet. Resultatet måste naturligtvis vara det viktiga, för såväl patienter och personal som skattebetalare. Det är därmed det viktigaste för oss ­politiker som har att förvalta förtroendet […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Vad läkarna gör på jobbet

Självklart ska vården hålla hög kvalitet och vara säker för patienterna. Från politiskt håll ställs särskilda krav på hög produktivitet och kostnadseffektivitet. Universiteten ställer sina krav på handledning av studenter och att det ska finnas tid för forskning. Läkarna själva ställer exempelvis krav på utbildning och fortbildning. Hälso- och sjukvård är en viktig fråga för […](0 kommentar)

Aktuellt

Han vill riva barriärerna
mellan preklinisk och klinisk forskning

Svensk medicinsk forskning har stolta traditioner. Vi räknar in hela åtta Nobelpristagare i medicin eller fysiologi, fler än inom någon annan kategori. Men konkurrensen blir allt hårdare. I dag är det främst de amerikanska universiteten som inte bara Sverige utan hela Europa tycks ha svårt att matcha när det gäller att frambringa den allra yppersta […](0 kommentar)

Författarskapsbråk på Centrala etikprövningsnämndens bord

2009 upptäckte en tidigare post doc-forskare på KI att en vetenskaplig artikel, som enligt honom bygger på arbete han utfört under sin tid på KI, publicerats utan att han listats som medförfattare. Artikeln var enligt honom i det närmaste identisk med ett manuskript som sänts till en annan tidskrift och där han på utkastet stod […](0 kommentar)

Antibiotikaprofylax kan minska antibiotikaanvändningen

Det vetenskapliga underlaget visar att antibiotikaprofylax kan minska antalet infektioner efter följande ingrepp: • operation och endoskopiska ingrepp i tjocktarm, ändtarm och magsäck samt efter stomiläggning till magsäcken via endoskop • operation i hjärta och blodkärl samt vid implantation av pacemaker • bröstcancerkirurgi • borttagning av livmoder • operation av slutna frakturer och ledproteskirurgi • […](0 kommentar)

Ny resistensvariant oroar

Den aktuella genen, NDM-1 (New Delhi metallobetalaktamas), är en specialvariant av genen för ESBL och förekommer framförallt på den indiska subkontinenten, där den utgör ett stort folkhälsoproblem. På senare år har isolat av denna gen ökat kraftigt i Storbritannien. HPA har identifierat sammanlagt ett 50-tal fall, varav merparten – men inte alla – gäller patienter […](0 kommentar)

Multimodal behandling vid psykisk ohälsa föreslås ingå i rehabgarantin

Det är svårt att på vetenskapliga grunder rekommendera någon särskild form av rehabiliteringsinsats när det gäller återgång i arbete, konstaterar särskilde utredaren professor emeritus Åke Nygren, som på uppdrag av regeringen ser över rehabiliteringsgarantin, tillsammans med ett expertråd om totalt nio personer. – Vi har haft som uppdrag att titta på hur rehabiliteringen kan förbättras, […](0 kommentar)

WMA fördömer mord på läkare

I ett uttalande den 12:e augusti framhåller WMA den medicinska neutraliteten: »Så sent som förra året uttryckte WMA kraftfullt sin ståndpunkt att regeringar, beväpnade styrkor och andra i maktposition måste efterleva Genèvekonventionerna, så att läkare och annan sjukvårdspersonal kan ge vård till alla som behöver i situationer av väpnad konflikt. Läkare måste ges tillgång till […](0 kommentar)

Hårprov ska kunna styrka drogfrihet

Den som diagnostiserats för narkotikamissbruk måste kunna visa varaktig drogfrihet för att få tillbaka sitt körkort. Detta görs normalt med hjälp av urinprov. När det gäller narkotiska preparat blir det nu även möjligt att ta ett hårprov från personen. – Urinprover täcker upp till en vecka tillbaka. Med hårprover fångar man betydligt fler. Då får […](0 kommentar)

Influensapandemin är över

Viruset har nu spridit sig till alla länder. I många länder finns immunitet hos många människor i alla åldersgrupper. Inga stora och ovanliga utbrott har inträffat under sommaren. Vanlig säsongsinfluensa rapporteras från många länder. Mot den bakgrunden sänker WHO pandemiberedskapsnivån från nivå 6 på sin sexgradiga skala. – När vi går in i den postpandemiska […](0 kommentar)

Rättelse

Fel namn i bildtexten

(0 kommentar)