Nr 35 2010

Kultur

Mannen och rotknölen som gav idén till p-pillret

Vetenskapens historia rymmer ett galleri av udda och egensinniga personer som kompromisslöst går sina egna vägar övertygade om sina idéers hållbarhet om de så har hela världen – eller njugga universitet och industrier – emot sig. I det här fallet handlar det om Russell Earl Marker och hans banbrytande framställning av halvsyntetiskt progesteron som med […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Forskning kan ha fel

Jag tror att alla forskare drivs av ett mått av idealism, att den överbryggande idén med planer och protokoll också handlar om något som är stort och vackert. Som en bättre värld där smärta kan betvingas. Jag har ingen egen erfarenhet och har inte frågat någon rakt på sak. Ändå är jag säker: att bli […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Barnläkare kan för lite om barnmisshandel

Medicinsk kunskap om barnmisshandel i alla dess former är relativt ny. De första vetenskapliga artiklarna som beskrev barnmisshandel och dess medicinska följder i tydliga ordalag kom på slutet av 1960-talet, medan mer omfattande forskning och rapportering inom området hör de senaste två decennierna till. Detta betyder att en stor del av de i dag praktiserande […](0 kommentar)

Nya Rön

Sjukskrivning – en problematisk arbetsuppgift för många läkare

Läkaren är en av många aktörer som är involverade när en patient behöver vara sjukskriven. Att bli sjukskriven kan påverka en patients livssituation i hög grad, men forskningen och kunskapen om läkares sjukskrivningspraxis är mycket begränsad. Tidigare studier har gett visst vetenskapligt stöd för att läkare upplever arbetet med sjukskrivning som problematiskt och att medicinska […](0 kommentar)

Transkraniell doppler och risken för emboli från karotis

I tidskriften Lancet Neurology har en grupp forskare undersökt om man med hjälp av transkraniell doppler kan hitta tecken på asymtomatisk emboli hos patienter med stenos i arteria carotis för att därigenom avgöra om dessa behöver genomgå operation med endarterektomi. Studien bygger på data från 26 centra och omfattar totalt 467 patienter med minst 70 […](0 kommentar)

Koppling mellan fetma och cancerdödlighet även hos asiater

I tidskriften Lancet presenteras en omfattande studie kring BMI och cancermortalitet i Asien. Studien bygger på en sammanslagning av 39 olika material som sammantaget omfattar 401 215 individer från Asien, Australien och Nya Zeeland med en genomsnittlig ålder på 48 år, 59 procent män och 41 procent kvinnor. Samtliga deltagare har följts i minst tre år, […](0 kommentar)

Övervakade heroininjektioner bättre än metadonbehandling

I tidskriften Lancet presenteras en studie kring medicinskt övervakad användning av heroin för att få heroinmissbrukare att hålla sig från att använda drogen illegalt. Studien har gjorts i Storbritannien och bygger på 127 heroinister, som trots sex månaders behandling med metadon fortsatt att missbruka heroin (påvisat i urinprov). Dessa lottades till tre grupper: en som […](0 kommentar)

Tranexamsyra minskar risken att dö av blödning

I Lancet presenteras en studie där traumapatienter givits tranexamsyra strax efter olyckstillfället. Resultaten visar att behandlade löper minskad risk att avlida till följd av blödning. Studien har bedrivits vid 274 sjukhus i 40 länder och omfattar totalt drygt 20 000 vuxna traumapatienter som drabbats av antingen en större blödning till följd av sin skada (definierat som […](0 kommentar)

Goda resultat av immunterapi mot metastaserat malignt melanom

I tidskriften New England Journal of Medicine presenteras en lovande fas 3-studie kring antikroppsbehandling mot metastaserat malignt melanom. Studien har bedrivits vid 125 centra i 13 länder och omfattar totalt 676 patienter med metastaserat malignt melanom (stadium III eller IV) som tidigare behandlats med cytostatika alternativt IL-2 med otillräckligt behandlingssvar. Preparatet i fråga går under […](0 kommentar)

LT debatt

Egen »praktiserende læge« bättre än anonym vårdcentral

Jag påbörjade mina läkarstudier vid Umeå universitet 2005 och kommer att avsluta dem vid Syddansk universitet med ämbetsexamen i januari 2011. Jag har erfarenhet från ett flertal läkarvikariat, från klinikperioder som annan vårdpersonal och som patient från alla tre skandinaviska länder. Eftersom vårdpolitiska frågor intresserar mig har jag även fört många diskussioner med sådan utgångspunkt, […](0 kommentar)

Vågar jag fortsätta som distriktsläkare?

De ansvarsfall som presenterades i Läkartidningen 23/2010 (sidan 1558) gjorde mig betänksam. Vågar jag överhuvudtaget fortsätta att arbeta som distriktsläkare? Å ena sidan ska man avlasta sjukhusen genom att begränsa remitteringen dit, å andra sidan får man absolut inte missa någonting. Samtliga fyra fall som presenterades uppvisade en symtomatologi som är vanlig på en primärvårdsmottagning. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Få blivande barnläkare utbildas om barnmisshandel

I Sverige är förekomsten av barnmisshandel ganska väl kartlagd [1]. Enkätstudier bland skolungdomar och unga vuxna visar emellertid att åtminstone en tredjedel av alla fysiska övergrepp och drygt hälften av de sexuella övergreppen förblir okända utanför offrens egna familjer [1]. Detta behöver beaktas när man studerar officiell statistik gällande barnmisshandel. Av statistik från Brottsförebyggande rådet […](0 kommentar)

Att fatta rätt beslut i den kliniska vardagen – varje läkares dilemma

I Sverige finns i dag ca 33 000 yrkesverksamma läkare. Den typiska, kliniskt verksamma läkaren är kompetent och välmotiverad med stark yrkesidentitet. Varje dag fattar varje enskild läkare hundratals beslut, baserade på mängder av komplex information, i sökandet efter bästa möjliga hälsa och välbefinnande hos sina patienter. Varje sådant beslut avgörs i enlighet med evidensbaserad medicin […](0 kommentar)

Reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom

Reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom är ett tillstånd som man kan råka på inom flera olika specialiteter. Symtomen är plötslig åskknallshuvudvärk med eller utan fokala neurologiska bortfall sekundärt till vasokonstriktion av stora och medelstora kärl i circulus Willisii och dess grenar [1, 2]. Syndromet beskrevs först av Call och Fleming år 1988 och har också kallats för […](0 kommentar)

Arytmier – köns­skillnader i förekomst, symtomatologi och handläggning

Förekomsten av flertalet arytmiformer skiljer sig åt mellan kvinnor och män [1-13]. I vissa fall bidrar underliggande hjärtsjukdom, som ökad förekomst av ischemiska kammararytmier vid kranskärlssjukdom, till prevalensskillnaderna [11]. I andra fall är förklaringen inte uppenbar. AV-nodal återkopplingstakykardi är vanligare hos kvinnor, medan atrioventrikulär återkopplingstakykardi är vanligare hos män [2-5]. Orsakerna är inte klarlagda. Kliniska […](0 kommentar)

Revisions­kirurgi vid aseptisk lossning av höftprotes

Sedan John Charnley [1] i slutet på 1960-talet introducerade den moderna höftproteskirurgin har antalet höftprotesoperationer ständigt ökat. Charnleys första modell av höftprotes fungerade dåligt, eftersom ledskålen var gjord av teflon, vilket gav en kraftig inflammatorisk reaktion. Redan inom några år tvingades han operera om ett hundratal patienter. När han senare introducerade polyetylen i cupen fungerade […](0 kommentar)

Överlevnaden vid lokalt avancerad rektalcancer kan bli bättre

Kolorektal cancer är, efter bröst- och prostatacancer, den näst vanligaste cancerformen hos såväl män som kvinnor i Sverige. Cirka 5 700 nya fall diagnostiseras årligen, varav rektalcancer svarar för cirka en tredjedel; år 2007 diagnostiserades 1 988 nya fall i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt äldre, medianåldern vid diagnos är 70 år, och män drabbas oftare än […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Erinran för AT-läkare upphävs

Läkartidningen refererade i höstas fallet med en 93-årig man som handlades av en AT-läkare på akutmottagningen sedan han sökt för svår smärta i nacken (LT 44/2009, sidan 2858). Patienten behandlades med warfarin. Smärtan bedömdes efter utredning som en oklar nackspärr, och efter att ha konsulterat bakjouren satte AT-läkaren in kodein–paracetamol och ibuprofen. Patienten skrevs ut. […](0 kommentar)

Rektala besvär kräver rektal undersökning

En patient i 70-årsåldern sökte sin vårdcentral för ändtarmsbesvär. Patienten själv antog att han hade hemorrojder och uppgav också att han var hård i magen. Han hade inte haft några blödningar. Läkaren A, specialist i allmänmedicin, skrev utifrån de uppgifterna ut rektalsalva med lidokain och hydrokortison samt tarmreglerande medel. Efter återbesök hos en annan läkare […](0 kommentar)

Opererade diskbråck på fel nivå

En 44-årig kvinna genomgick en diskbråcksoperation utan efterföljande förbättring. En månad efter operationen skrevs därför remiss till MR-underökning som utfördes ytterligare cirka en månad senare. Det visade sig då att ortopeden opererat på fel nivå. Så småningom gjordes en omoperation. Patienten har anmält ortopeden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Ortopeden själv beklagar i sitt yttrande […](0 kommentar)

Debatt och brev

Att följa lagen har ­blivit en avvikelse

Under den gångna sommaren nåddes den psykiatriska klinik där jag arbetar av ett brev från Socialstyrelsens tillsynsenhet. Rubriken lydde: »Frihetsberövande, tvångsåtgärder och tvångsbehandling ska ske med stöd av lag«. Formuleringen tedde sig självklar och invändningsfri, varför skrivelsen löpte risk att drunkna i den ständiga flod av PM och utskick som med dagens elektroniska kommunikation översvämmar […](0 kommentar)

Rökstopp inför operation en patientsäkerhetsfråga

Vi tackar professor Jörg Carlsson för hans tänkvärda och välformulerade debattartikel i Läkartidningen 29–31/2010 (sidorna 1752-3). Den ger en välkommen anledning att ta upp principiella frågor om rökstopp i samband med operationer. Svensk ortopedisk förening (SOF) driver kampanjen »En rökfri operation« för att få patienterna att avstå från rökning kring planerade ingrepp, och att vid […](0 kommentar)

Ofullständig beskrivning av effektdata vid fönstertittarsjuka

Under 2010 har det utkommit två viktiga publikationer kring claudicatio intermittens som bägge berör symtomatisk farmakologisk behandling [1, 2]. Bägge arbetena redovisar att cilostazol (Pletal) har symtomlindrande effekt vid claudicatio. Emellertid beskriver de att ökningen i gångsträcka är cirka 50 meter utan att redogöra för hur dessa data registrerats och vad detta har för klinisk […](0 kommentar)

Egen regelbunden kvalitetssäkring mer angelägen än centralstyrd

Det var med stort intresse vi tog del av ledaren i Läkartidningen nr 32–33/2010 (sidan 1827) av Sylf:s ordförande Lena Ekelius som manar till utredning av frågan om obligatorisk granskning av allmäntjänstgöring (AT) [1]. Vi ­delar helt Ekelius’ uppfattning att obligatorisk granskning kan borga för en AT av hög kvalitet. Dock är vi inte överens […](0 kommentar)

Ett gott exempel, men lokal utvärdering av AT räcker inte

Medarbetarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset beskriver ett utmärkt sätt på vilket man lokalt kan utvärdera AT och ­illustrerar en organisation kring AT-läkarna som innehåller viktiga komponenter för att skapa ett gott utbildnings- och tjänsteklimat. Lokal utvärdering och kontinuerlig förbättring är viktigt för att tillse att allmäntjänstgöringen håller måttet och att AT-läkarna trivs. Som författarna nämner kan […](0 kommentar)

Laptopdermatit i Kashmir

Apropå artikeln om erythema ab igne/laptopdermatit i Läkartidningen 32–33/2010 (sidan 1844) så arbetade jag våren 2007 för »Läkare utan gränser« i den pakistanska delen av Kashmir. Det var min första vecka, och jag hade börjat morgonens mottagning 1 800 meter upp i bergen, i utkanten av Himalaya. En kvinna drog upp sina vackra luftiga långbyxor, […](0 kommentar)

Recension

Ojämlika samhällen har sjukare människor

Det är litet speciellt att försöka recensera en bok, som fått omdömen som »antagligen årets viktigaste bok« (Guardian), »djärv och fantasirik – en analys med stor räckvidd« (Nature), »övertygande och chockerande« (In­dependent), »långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen är svåra att säga emot« (Economist) och »en bok med idéer stora nog att förändra vårt politiska […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Det vill partierna  med vården

Läs enkäten som pdf … och så tycker Läkarförbundet1. Vilken är den viktigaste vårdpolitiska frågan den kommande mandatperioden?Tillräckliga resurser till hälso- och sjukvården är den viktigaste övergripande frågan. Resurserna bör bl a sättas av för att bygga ut antalet vårdplatser. 2. Hur bör vårdvalet utvecklas?Primärvårdens vårdval bör utvecklas mot ett mer sammanhållet nationellt ersättningssystem utan […](0 kommentar)

Misstänkt samband mellan narkolepsi och Pandemrix

– Ett samband är teoretiskt fullt möjligt,men kan epidemiologiskt vara svårt att fastställa, säger Tomas Olsson, professor i neurologi, Karolinska institutet i Solna. I Finland har influensavaccinet Pandemrix nyligen stoppats efter 14 anmälda fall av narkolepsi som misstänks ha ett samband med vaccinet. I Sverige har hittills 12 fall av narkolepsi med misstänkt koppling till […](0 kommentar)

Kirurgi – effektivast privat eller offentligt?

Spelar det egentligen någon roll om vårdgivaren är offentlig eller privat frågade man sig under seminariet. – Nej, kvaliteten behöver inte skilja mellan offentliga och privata vårdgivare, däremot är det viktigt hur man kontrollerar kvaliteten och hur man finansierar vården, svarade Ylva Johansson (S) i en inspelad intervju. – Driftsformen är underordnad, men det är […](0 kommentar)

Prognos för läkarbrist revideras ner

Vartannat år sätter sig en grupp spåherrar och -damer på de fem nordiska läkarförbunden ned för att sia om hur den framtida arbetsmarknaden för läkare kommer att se ut i Norden. Precis som tidigare rapporter visar årets rapport från SNAPS (Samnordiska arbetsgruppen för prognos- och specialist­utbildningsfrågor) att en betydande läkarbrist hotar i samtliga nordiska länder. […](0 kommentar)

Arbetslös läkare – vad är det?

Av närmare 100 000 läkare i arbetsför ålder i Norden är bara ett par hundra registrerade som arbetslösa (siffror saknas för Danmark). Med tanke på att nästan två av tre specialistläkare är över 50 år och kan väntas gå i pension under den kommande 15-årsperioden lär arbetsmarknaden för läkare fortsätta vara gynnsam ett bra tag till. […](0 kommentar)

Rättsliga rådet dröjer med utlåtande

I våras skulle rättegången mot den dråpåtalade narkosläkaren vid Astrid Lingrens barnsjukhus ha inletts. Efter kritik från försvaret återupptogs emellertid förundersökningen, och rättegången sköts upp på obestämd framtid (se LT 21/2010). I slutet av juni begärde åklagaren ett yttrande från Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor, »Rättsliga rådet «(se LT 29/2010). Frågeställningen […](0 kommentar)

Ledare

Vårdpolitiken inför valet

Att det politiska landskapet formerats i två tydliga regeringsalternativ inför valet är nytt. Inom de viktigaste områdena har respektive block formulerat sin politik i särskilda program. Hälso- och sjukvård är ett sådant program som har en annan tyngd än enskilda partiers utspel. Erfarenheten från nuvarande mandatperiod visar att regeringens politik nära följt de program som […](0 kommentar)