Nr 37 2010

Kultur

Möten med konstverk
i läkekonstens hus

För drygt fyrtio år sedan fattades ett unikt beslut. När planerna på att bygga Huddinge sjukhus stod fast beslutades det om en konstsatsning inom det blivande sjukhusområdet. På en yta lika stor som Gamla stan i Stockholm skulle det redan tidigt i projekteringen av det nya sjukhuset planeras för konst. Konstnärer skulle kunna vara med […](0 kommentar)

Vardagskonst som väcker känslor på jobbet

Berit Sundberg, biomedicinsk analytiker som arbetat på Huddinge sedan 1975, visar mig favoritverket »Danspaus« av Astrid Rietz (länken C1–C2, plan 5) och berättar: – Jag tycker väldigt mycket om skulptur. Och den här tycker jag är så vacker, en sådan fin balans och väldigt vilsam. Annars tycker Berit Sundberg att konsten på Huddinge är väldigt […](0 kommentar)

»Kolossen« lillebror som blev världsberömt forskningssjukhus

Huddinge sjukhus heter numera Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, och verkar i symbios med äldre syskonet i norr, Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Men ända från 1970-talet och två år in på det nya millenniet stod Huddinge på egna ben med ansvar för sin egen kompetensutveckling. – Minnesboken vill berätta om Huddinges trettio år som självständigt sjukhus och om […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Behövs de stora kongresserna?

I månadsskiftet augusti–september pågick den europeiska hjärtkongressen i Stockholm. 30 000 personer uppges ha deltagit, och »varenda kvadratmeter« på Älvsjömässan togs till vara, enligt mässchefen. Sällan känner man sig så internationell i Sverige som på ett sådant möte där landsmän verkligen försvinner i mängden och allehanda språk far igenom den något syrefattiga luften i folkvimlet. Behövs […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Den exceptionellt långa livslängdens komplexa genetik

Gilgamesh (kung av Uruk omkring 2 700 år f Kr) har gett namn åt ett epos, som hör till den tidiga mesopotamiska litteraturens mästerverk. Här beskrivs Gilgamesh sökande efter evigt liv med hjälp av bestämda ritualer, vilket visade sig vara förgäves. Sedan dess har vetenskapsmän genom årtusendena föreslagit ofta fantasifulla men overksamma medel mot åldrande och […](0 kommentar)

Nya Rön

Nya rön om NSAID och risken för gastrointestinal blödning

Gastrointestinala blödningar är en både vanlig och potentiellt allvarlig biverkning till behandling med NSAID. I Lancet presenteras en studie där man tittat på detta. Studien omfattar 4 484 individer med reumatoid artrit eller artros som behandlats vid 196 olika centra världen över. Samtliga deltagare hade bedömts löpa ökad risk för gastrointestinal blödning. Ingen av dem bar […](0 kommentar)

Vanligare med svår sepsis hos svarta amerikaner

Forskare i USA har tittat på skillnader i förekomst av svår sepsis hos svarta och vita amerikaner. Studien, som publicerats i JAMA, har blivit mycket uppmärksammad och har gjorts mot bakgrund av att epidemiologiska undersökningar visat att svarta amerikaner i större utsträckning drabbas av svår sepsis med akut organsvikt än vita. Om detta beror på […](0 kommentar)

Antiviral behandling mot HIV bör sättas in tidigare

I tidskriften Lancet har en grupp forskare gjort en metaanalys och ställt samman 23 kohorter med HIV-patienter som inte behandlas med antiviral terapi. Forskarna konstaterar att resultaten visar att det kan vara förknippat med överlevnadsvinster att sätta in behandling tidigare än vad som ofta sker i dag. De 23 kohorterna kommer från USA och Europa […](0 kommentar)

Huntingtons sjukdom vanligare än man trott

Prevalensen av Huntingtons sjukdom anges normalt till kring 4–7 per 100 000 individer. Men det intervallet kan vara för lågt. Det hävdas i en artikel som presenteras i Lancet. Artikeln är skriven av författaren Michael Rawlins, ordförande i Storbritanniens National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE). Den tar avstamp i en sammanställning av den ideella […](0 kommentar)

Hög samhällskostnad för förmaksflimmer

I takt med stigande ålder i befolkningen ökar prevalensen och därmed samhällskostnaderna för flertalet sjukdomar, t ex förmaksflimmer, som är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Syftet med denna studie var att få en övergripande bild av den årliga kostnaden för förmaksflimmer i Sverige. Studien inkluderade både direkta sjukvårdsrelaterade kostnader och indirekta kostnader i form av produktionsbortfall vid sjukskrivning […](0 kommentar)

Var tredje amerikansk läkare vill inte anmäla inkompetent kollega

Var tredje amerikansk läkare håller inte med om att läkare bör anmäla inkompetenta kollegor och kollegor som på grund av faktorer som psykisk ohälsa eller missbruk inte kan sköta sitt arbete. Det visar en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Studien är en omfattande enkätundersökning som gjordes under 2009 och där 3 500 amerikanska läkare inom […](0 kommentar)

Serotonin tycks ha en central roll i produktionen av insulin vid graviditet

Vid graviditet minskar insulinkänsligheten, vilket medför ett ökat behov av insulin. Men mekanismerna som styr pankreas betaceller att proliferera och att producera samt släppa ifrån sig mer insulin under graviditeten är inte klarlagda i detalj. Nu visar en artikel som presenteras i tidskriften Nature Medicine att neurotransmittorn serotonin tycks spela en central roll. Forskarna har […](0 kommentar)

God effekt av terapisamtal för unga på akuten

I tidskriften JAMA presenteras en amerikansk studie i vilken man låtit barn och ungdomar i åldrarna 12–18 år som sökt akutmottagningen träffa en kurator för ett kortare samtal. Resultaten visar att efter tre månader hamnade de mer sällan i bråk och upplevde mindre alkoholrelaterade konsekvenser. Studien bedrevs under åren 2006 och 2009 i staden Flint […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Förbättrad hjärtsviktsvård med Q-svikt

Hösten 2004 deklarerade Sveriges statsminister att specifika branschsamtal ska inledas inom ett antal viktiga näringslivssektorer, bl a läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Arbetet med branschsamtalen genererade en intensifierad dialog mellan Sveriges Kommuner och landsting, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Man enades om ett test­projekt för att förbättra diagnostiken och […](0 kommentar)

Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda

Socioekonomiska faktorers betydelse för vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning är väl kända, likaså bostadsområdets inverkan [1-3]. På individnivå har sjukdomsbördan en stor betydelse för primärvårdskostnaderna [4, 5]. Läkemedelsanvändning har i studier visats samvariera väl med sjukdomsbörda och har använts för att skatta vårdkostnader [6]. Relativt få studier har samtidigt analyserat olika faktorers betydelse för vårdkostnader både på […](0 kommentar)

Toaletträning lönar sig även vid utvecklingsstörning

Råd och anvisningar för toaletträning ges vid landets barnavårdscentraler (BVC) och barnmottagningar för friska, normalutvecklade barn men inte för barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Det senare har efterlysts av både föräldrar och vårdpersonal. Att bli torr är ett viktigt utvecklingssteg. Problem med blås- och tarmkontroll är vanligt hos barn och ungdomar, men flertalet barn har, […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Behandling av bröstvårtesvamp ­hos ammande kvinnor

Nystatin har tidigare varit förstahandsmedel, men krämberedningen har slutat tillverkas. De alternativ som frågeställaren är intresserad av är mikonazol (Daktar) och klotrimazol (Canesten). Lokal behandling med både klotrimazol och mikonazol på andra kroppsdelar än brösten anses säker i samband med ­amning, då endast en liten andel absorberas och mängden i bröstmjölk bedöms som minimal [1, […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Ingen påföljd trots brister i handläggning vid cancermetastaser

En snart 70-årig man hade sedan ett par år tillbaka en konstaterad, relativt aggressiv, prostatacancer. Han gick på regelbundna kontroller hos en urolog och behandlades med hormonell terapi. När patienten började besväras av svullnad i pung, penis och vänster ben sökte han för detta på sin vårdcentral och behandlades med antibiotika utan effekt. Han remitterades […](0 kommentar)

Inga varningar eller erinringar från HSAN efter årsskiftet

När den nya patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 januari kommer Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, endast att finnas kvar för att hantera ärenden som gäller behörighet, det vill säga delegitimeringar, begränsningar av förskrivningsrätten och prövotid. Den sortens ärenden är det alltid Socialstyrelsen som initierar. Under hösten jobbar HSAN på som vanligt med klagomålsärenden från […](0 kommentar)

LT debatt

Minska vikten och öka mineralutsöndringen

Födans fundamentala roll för hälsan är väldokumenterad, och genom förändringar av konsumtionen av olika födoämnen kan positiva eller negativa effekter framkallas, till exempel övervikt. För behandling av övervikt är olika typer av dieter med pregnanta namn populära, och de lovordas av såväl »uppfinnare« som tillämpare. I vissa fall kan dock en i och för sig […](0 kommentar)

Sluta blunda för patogenesen!

Artikeln »Stress som orsak till psykisk ohälsa« i LT [1] beskriver etiologi och symtomatologi vid våra kultursjukdomar på ett förtjänstfullt sätt. Etiologin kan sammanfattas mycket kort som brist på vila och återhämtning. Under rubriken »Utmattningssyndromets patofysiologi« beskriver författarna nedregleringen av HPA-axeln, men det finns fler patogenetiska faktorer! Författarna frågar sig om utmattningssyndromet verkligen inte uppkommit […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkare har möjlighet, inte plikt, att anmäla patient som motsätter sig undersökning

Sedan den 1 januari 2010 handläggs körkortsärenden av Transportstyrelsen i stället för av länsstyrelserna. Denna prövning, som bl a omfattar den medicinska lämpligheten att ha körkort, görs vid Transportstyrelsens körkortsenhet och yrkestrafikenhet, som också har konsultläkare att rådfråga. Körkortsenheten och yrkestrafikenheten har kontor på sex respektive fyra ställen i landet, men handläggningen av körkortsärenden sker i en […](0 kommentar)

Remitteringsdatabas på läkarens villkor

I takt med att allt fler privata vårdaktörer fått avtal med landsting och regioner att utföra sjukvård har det blivit alltmer komplicerat att få överblick över det lokala vårdutbudet, särskilt i större städer. Ett syfte med upphandlade vårdtjänster är att kunna korta köer och få en effektivare vård, men tyvärr finns ingen samordning eller lättsökt […](0 kommentar)

»Läkarförbundets obundenhet djupt problematisk«

Läkarförbundet klarar inte av att förena sin ställning som politisk aktör med sina egna etiska riktlinjer och kraven på att rätta sig efter vetenskap och beprövad erfarenhet. I hälsorelaterade frågor som , arbetsmiljö och kollektivtrafik tar vi ingen stark ställning trots att forskning visat att dessa faktorer är viktiga. I andra frågor som privat vård […](0 kommentar)

För bättre förbättringsarbete

När Sveriges Kommuner och landsting (SKL) avråder [1] från beräkning av urvals­osäkerhet i kliniskt förbättringsarbete (»Skulle vi kräva att skillnaderna skulle vara så stora att vi med 95 procents sannolikhet kan säga att medelvärdet skiljer sig skulle inte mycket bli gjort. För den som vill förbättra för patienterna är det mer konstruktivt att utgå från […](0 kommentar)

Osakligt om Gemensam Välfärd

Kommentar till inlägg av landstingsrådet Birgitta Rydberg i Läkartidningen 34/2010 (sidan 1942). Nätverket för Gemensam Välfärd är en partipolitiskt obunden organisation med uppgift att utveckla och förbättra en skattefinansierad välfärd samt verka mot en kommersialisering av den. Nätverket bildades redan under den tid det fanns en socialdemokratisk regering och en S–V–MP-majoritet i Stockholms läns landsting. […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Allt mindre fortbildning

Betydelsen av läkares kompetens, följaktligen även kompetensutveckling, är det nog få om ens någon beslutsfattare inom sjukvården som betvivlar. Ändå är det just kompetensutveckling som ofta får stryka på foten när det råder konkurrens med andra angelägna och akuta uppgifter inom sjukvården. Vad som behövs är vilja och insikt nog för att avsätta tillräckliga resurser […](0 kommentar)

Aktuellt

Bör läkare och patient vara »vän« på Facebook?

Den norske läkaren Ottar Grimstad ställde nyligen frågan på norska Tidsskriftets blogg, se http://blogg.tidsskriftet.no. Ottar Grimstad är kommunöverläkare och hälsochef i kommunerna Hareid och Ulstein och har 25 års erfarenhet som allmänläkare. Han tittade igenom listan över sina 337 vänner på Facebook. Många av dem var också hans patienter. Var det ett problem? Idealet att […](0 kommentar)

Stora geografiska skillnader

– Alla är eniga om att vi vill ha jämlik vård. Men om vi har det eller inte beror på vilka politiker vi pratar med, säger Marie Wedin, vice ordförande i Läkarförbundet, vid ett symposium i Stockholm på fredagen, arrangerat av Sjukhusläkarföreningen, som granskat de geografiska skillnaderna i vården. Sjukhusläkarna har bland annat tittat på […](0 kommentar)

Ny affärsmodell för antibiotika i sikte

Det är det viktigaste resultatet efter tre dagars antibiotikatoppmöte i Uppsala den 6–8 september. – Jag betraktar mötet som en vändpunkt och ett stort genombrott. Vi har lyckats enas om grundprinciperna för en ny affärsmodell för antibiotika, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande i nätverket React, som arrangerade konferensen. Antibiotikaresistensen […](0 kommentar)

Ökat antal fall av narkolepsi även hos ovaccinerade

Som Läkartidningen uppgav tidigare (LT 35/2010, sidan 1991) har läkare kontaktat Läkemedelsverket om fall där de misstänker ett samband mellan narkolepsi och influensavaccinet Pandemrix. Även enskilda personer har hört av sig om liknande samband. En utredning om detta pågår i Sverige där bl a Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet samarbetar. Utredning pågår även i flera andra […](0 kommentar)

Notiser

Läkarförbundet positivt till tidsgaranti på akuten

Både regeringen och Socialdemokraterna vill införa en högsta gräns på fyra timmars väntetid på akutmottagningarna. Förslaget har fått kritik av Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund. På Vårdförbundets webbplats uttrycker hon att förslaget är »ett omodernt förhållningssätt till vården« som »skulle innebära att en allvarligt sjuk som kommer till akuten måste vänta i kön för att någon […](0 kommentar)

Årets bästa handledare

Läkarförbundets handledarpris 2010 delades ut på torsdagen den 9 september under kongressen Framtidens specialistläkare i Malmö. Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm överräckte två checkar om 10 000 kronor till Karin Eriksson, specialistläkare på ANOPIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och till Peter Johansson, överläkare på hjärtsektionen, medicinkliniken vid Sunderby sjukhus i Luleå. – Det är underläkarna […](0 kommentar)

»Säkerhetsnålen« för bättre vårdkedja

Erik Vestberg är den första som får priset, som delades ut under ST-kongressen Framtidens specialistläkare onsdagen den 8 september. – Genom sitt arbete med att införa Lean hipcare – Ny vårdkedja vid misstänkt höftfraktur har Erik bidragit till ökad patientsäkerhet för såväl patienter som vårdens medarbetare, säger Sylf:s ordförande Lena Ekelius i ett pressmeddelande. Den […](0 kommentar)

Ja till nationell strategi för hjärtsjukdom

81 procent av de riksdagskandidater som svarade, svarade ja på frågan: »Bör Sverige ha en nationell strategi, likt den nationella cancerstrategin, för att minska sjukdom och dödlighet i hjärt–kärlsjukdom?« Hjärt-Lungfonden skickade frågan till 494 riksdagskandidater på valbar plats och fick svar från 285. 18 procent av de svarande var tveksamma och 1 procent sa nej.(0 kommentar)