Nr 39 2010

Klinik och vetenskap

Reflexion

Mindre monolog och mer dialog

Vetenskaplig publicering vilar tungt på referentgranskning, en tids- och resurskrävande process långt från fulländning. Ingen tidskrift, inte ens de finaste, kan helt undvika dess fallgropar. Ändå är de flesta redaktioner överens – systemet behöver utvecklas, men i princip finns inget bättre alternativ (Lästips: »I hate your paper« http://www.the-scientist.com/2010/8/1/36/1/ ) Referenternas manusgranskning är viktig, men du […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Allmän screening för autism kan bli realitet vid 2,5-årsbesöket

Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med multifaktoriell och ofta polygenetisk bakgrund, som brukar karakteriseras av de tre huvudsymtomen: • sociala interaktionssvårigheter • kommunikations- och språkstörning • stereotypa och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Autism är sannolikt inte ett renodlat tillstånd, eftersom det nästan alltid finns tilläggsbesvär som ADHD, utvecklings- eller varseblivningsstörningar och motoriska svårigheter. Att […](0 kommentar)

Nya Rön

Gentamicinsvamp utan effekt vid hjärtkirurgi

Vid öppen hjärtkirurgi drabbas ca 5–10 procent av patienterna av en postoperativ sårinfektion i såret i sternum, trots profylaktisk antibiotikabehandling. I en studie från universitetssjukhusen i Örebro och Linköping, som presenterades år 2005, visades att man kan minska infektionsrisken ordentligt med hjälp av ett slags svamp som är indränkt i gentamicin och som placeras i […](0 kommentar)

Genetisk riskmarkör för aktiv tuberkulos

Av alla individer som är smittade av tuberkulos (tbc) är det bara ca 10 procent som någon gång i livet utvecklar en aktiv form av sjukdomen. I dag finns inget sätt att identifiera de individer där sjukdomen kommer att aktiveras. Men kanske har man nu kommit ett steg närmare en sådan metod. I Nature presenteras […](0 kommentar)

Rikhaltigt supplement från Japan om åldrandets biologi

Livslängden i Japan har ökat markant efter andra världskriget, från lägre än i västeuropeiska länder till högre. I dag kan en nyfödd japansk flicka förväntas leva 85,7 år och en nyfödd japansk pojke 78,9 år. Motsvarande siffror för svens­kar är 83,4 respektive 78,7. Svenskarna har knappat in något de senaste åren. Det är inte förvånande […](0 kommentar)

Trombolysrön verifierade i omfattande studie

Trombolys kan ges upp till fyra och en halv timme efter det att en individ drabbats av stroke. Det visar en studie som presenteras i Lancet Neurology. Tidigare angavs det s k trombolysfönstret till tre timmar efter insjuknande i isch­emisk stroke, men en studie som presenterats 2008 (European Cooperative Acute Stroke Study III, ECASS III) visade […](0 kommentar)

Vaccination av vuxna ökar inte risken för reumatoid artrit

Det har länge funnits misstankar om att vaccination kan orsaka kroniska inflammatoriska sjukdomar, såsom reumatoid artrtit (RA). Många vacciner innehåller förstärkande ämnen (adjuvans), och intressant nog har dessa ämnen (t ex skvalen och aluminium) visat sig öka risken för artrit hos råttor. Vidare har man i fallstudier, utan kontrollpersoner, observerat fall av RA och andra kroniska […](0 kommentar)

BRCA2 tycks ha en övergripande roll i DNA-reparationen

I tidskrifterna Nature och Nature Structural & Molecular Biology presenteras tre studier kring tumörsuppressorn BRCA2 (breast cancer type 2 sus­ceptibility protein). BRCA2-genen är lokaliserad på kromosom 13 och upptäcktes i början av 1990-talet. Proteinets huvudsakliga funktion är att laga skadat DNA, vilket proteinet gör tillsammans med bl a proteiner från generna RAD51 och PALB2. Ett stort […](0 kommentar)

Nedsatt bentäthet vanligt hos barn och ungdomar med IBD

Nedsatt bentäthet anses vara ett potentiellt problem hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Mekanismerna bakom nedsatt bentäthet vid pediatrisk inflammatorisk tarmsjukdom är inte fullständigt kända. Olika faktorer som påverkar benmineraliseringen har diskuterats, som den kroniska tarminflammationen per se, behandling med steroider, låg kroppsvikt, begränsad fysisk aktivitet, D-vitaminbrist och genetik. Störd benmineralisering under uppväxten kan leda […](0 kommentar)

Ingen ökad missbildningsrisk av aciklovir

Herpes simplex-infektioner är som bekant vanligt förekommande, och många gravida använder antivirala preparat som aciklovir. Men hur säkra är preparaten för gravida? Den frågan har en grupp forskare från Danmark ställt sig i en studie som presenteras i JAMA. Författarna har använt sig av flera nationella danska register. Utgångspunkten var födelseregistret ur vilket man identifierat […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

»Ascites« kan vara en bukcysta

Bukcystor utgående från mesenterium eller oment är ovanliga. Hos barn under 15 år är de dock tio gånger vanligare än hos vuxna, med en incidens på cirka 1/11 000–20 000 slutenvårdsinläggningar [1-3]. Cystorna antas uppstå genom tillväxt av ektopiska lymfkärl utan kommunikation med det normala lymfsystemet eller genom att olika lager av mesenteriet/omentet inte löder samman på […](0 kommentar)

BVC:s unika roll – att fånga upp autism tidigt

Omfattande forskning under det senaste årtiondet har visat att tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd och möjlighet till tidiga behandlingsinsatser har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och prognos [1, 2]. Våra erfarenheter från Göteborg talar för att det saknas kunskap om och rutiner för att känna igen autism hos små barn. Det saknas också förutsättningar för […](0 kommentar)

Mobilen i bilen en olycksrisk

I trafikförordningen (SFS 1998:1276) [1] finns de allmänna försiktighetskraven som gäller alla förare. Förordningen gäller bl a när föraren talar i mobiltelefon. Trafikförordningen 2 kap 1 § inleds med följande: »För att undvika trafik­olyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.« Trafikverket gör djupstudier av dödsolyckor i Sverige, och […](0 kommentar)

Riskfaktor­kontrollen vid benartärsjukdom kan bli bättre

Patienter med benartärsjukdom har en extensiv aterosklerotisk sjukdom även i andra artärer än extremiteterna [1-11] och 3–5 gånger förhöjd kardiovaskulär mortalitet jämfört med åldersmatchade kontrollpersoner [12-14]. Sänkt ankel–armindex är starkt kopplat till både kardiovaskulära händelser och totalmortalitet [15, 16]. Riskfaktorerna för utveckling av benartärsjukdom är desamma som för utveckling av ateroskleros i koronara och precerebrala […](0 kommentar)

Riktlinjer för behandling med antikoagulantia vid klaffprotes

Drygt 1,5 procent av Sveriges befolkning behandlas i dag med warfarin (Waran) [1]. När warfarin introducerades på 1940- talet saknades stora jämförande studier. Klinisk erfarenhet och mindre studier har lett till de indikationer som i dag finns för warfarin. Den bäst studerade indikationen, och den som samtidigt ökar mest, är primär profylax vid förmaksflimmer, som […](0 kommentar)

Ledare

Fler och fler läkare

I dag finns det närmare 100 000 yrkesverksamma läkare i Norden. Detta betyder att det går ungefär 250 invånare på varje läkare. För 30 år sedan låg motsvarande tal på 500 invånare per läkare. Antalet yrkesverksamma läkare har alltså fördubblats sedan 1980. Går vi ännu längre tillbaka, till åren 1960–1980, finner vi att det skedde en […](0 kommentar)

LT debatt

Läkare som miljömarodörer

Vi vill ju gärna vara så miljövänliga som möjligt, inte minst i vårt arbete. Vi försöker naturligtvis också vara så restriktiva som möjligt i våra receptutskrivningar, men trots detta är det ju ganska ofta som vi skriver recept på t ex antibiotika, och vi har länge varit bekymrade över att rester av läkemedel kan hamna i […](0 kommentar)

Fel val av diabetesläkemedel kan vara ödesdigert

Drygt 400 000 personer i Sverige lider i dag av typ 2-diabetes, och till detta kommer ytterligare ett par hundra tusen odiagnostiserade fall och prediabetiker. Majoriteten av dessa kommer att dö i förtid av komplikationer till sin diabetes, till ca 80 procent i kardiovaskulära och cerebrovaskulära sjukdomar. Det finns i dag ett mycket begränsat antal läkemedel effektiva […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Nätverk för patientsäkerhetsforskning bildat

Svenska forskare med olika grundutbildning och som studerar patientsäkerhet från olika aspekter ska kunna mötas och utbyta kunskap och idéer i ett nytt nätverk. Det finns även planer att starta en nordisk vetenskaplig tidskrift i ämnet. – Egentligen är all klinisk forskning som syftar till att förbättra vården patientsäkerhetsforskning. Men det har utkristalliserat sig som ett […](0 kommentar)

Ett röntgensvar är inte allt

En kvinna inkom till sjukhusets akutmottagning en tidig morgon efter att ha kört av vägen med sin personbil i cirka 90 kilometer i timmen. Vid undersökningen på akutmottagningen kunde inget onormalt upptäckas. En röntgenundersökning utfördes emellertid av halsrygg, bröstrygg och ländrygg. I röntgenutlåtandet uppgavs att det inte förelåg någon skelettskada. Åter på akutmottagningen var ortopedjouren […](0 kommentar)

Datorjournal inte nödvändigt

Efter att Socialstyrelsen gjort en inspektion hos en privatpraktiserande allmänläkare konstaterades att de handskrivna journalerna var svårtolkade och saknade väsentliga uppgifter. Läkaren var emellertid väl insatt i sina patienters sjukdomshistoria och behandlingar. Han uppgav för Socialstyrelsen att han övervägde att gå över till datorjournaler men att detta dröjt på grund av den höga kostnaden. I […](0 kommentar)

Oacceptabelt att operera på fel nivå

Förväxling av sida, eller kirurgi på fel nivå får överhuvud inte inträffa i den operativa verksamheten. Det skriver Socialstyrelsen i ett lex Maria-beslut beträffande ett fall där det alltså trots allt hände. En kvinna med symtomgivande stenos L4–L5 opererades med posterolateral fusion med fixation, och dessutom gjordes en dekompression på samma nivå. Vid den postoperativa […](0 kommentar)

Aktuellt

Bakjour – en akut fråga

Vi har i Sverige en formaliserad och kontrollerad grundutbildning, AT och ST. Men sedan tar det slut, säger Peter Elbe, aktiv i Svensk kir­urgisk förenings utbildningskommitté, när bakjourskompetens diskuteras vid en workshop under »Framtidens specialistläkare« i Malmö i början av september. – För er som är bakjourer och för andra som är på väg in: […](0 kommentar)

Bakjourskompetens under lupp

Läkarförbundet utreder läkares bakjourskompetens. Uppdraget från fullmäktige är att i ett första steg klargöra vilken kompetens som krävs för att bli bakjour. Läkarförbundet har tillsatt en arbetsgrupp som ska definiera vad som krävs för att arbeta som bakjour. Gruppen, som leds av Hans Hjelmqvist, ledamot i Centralstyrelsen och ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, har […](0 kommentar)

Läkemedel med rosiglitazon dras in i hela EU

Anledningen till beslutet är att rosiglitazon kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom. Läkemedelsverket uppskattar att omkring 5 000 patienter i Sverige för tillfället behandlas med rosiglitazon och rekommenderar ansvariga läkare att ta reda på vilka och erbjuda dem annan behandling. Läkemedelsverket uppskattar att omkring 5 000 patienter i Sverige för tillfället behandlas med rosiglitazon och rekommenderar ansvariga läkare […](0 kommentar)

Genterapi mot ögonsjukdomar snart verklighet i Sverige

Ett stort steg inom svensk genterapi håller på att tas vid Lunds universitet. För första gången kommer degenerativa sjukdomar i det centrala nervsystemet att behandlas med genterapi. – Vi planerar för genterapiförsök vid ögonkliniken i Lund. Inom ett till två år gör vi den första operationen, säger Sten Andréasson, professor, överläkare och avdelningschef för oftalmologienheten […](0 kommentar)

Varannan nyanställd läkare utbildad utomlands

Nästan hälften av de nylegitimerade läkare som började arbeta i svensk sjukvård 2008 hade utländsk examen, huvudsakligen från EU-länder med Grekland, Polen och Tyskland i topp. En av tio utlandsutbildade hade tagit examen utanför EU. Socialstyrelsen har för Nyhetsbyrån Siren tagit fram statistik över antalet nyanställda nylegitimerade läkare 2007–2008. Man har också tagit reda på […](0 kommentar)

Vårdens undantag i förvaltningslagen kan slopas

I ett betänkande från förvaltningslagsutredningen föreslås att nuvarande undantag när det gäller hälso- och sjukvården slopas. I dag finns en begränsning i förvaltningslagen av möjligheterna till överklagande när det handlar om »ärenden i första instans som avser hälso- och sjukvård«. Skälet är svårigheten att skilja mellan det som är ärendehandläggning och det som är så […](0 kommentar)

Mikael Hasselgren ny medicinsk redaktör

Mikael Hasselgren är 46 år, specialist i allmänmedicin, »stockholmare i grunden« men sedan 18 år bosatt i Värmland. När han fick frågan om han ville bli ny redaktör för allmänmedicin blev han väldigt glad, säger han. – Läkartidningen är den viktigaste kommunikationskanalen inom den svenska läkarkåren. För min egen del är Läkartidningen mitt sätt att […](0 kommentar)

Oklart om samband mellan vaccin och narkolepsi

Efter att ha gått igenom tillgänglig information konstaterar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att det inte går att dra några slutsatser om eventuella orsakssamband mellan influensavaccinet Pandemrix och narkolepsi, och att ytterligare studier därför behövs. I EU har hittills 81 fall av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix rapporterats från sjukvården, varav merparten, 64 stycken, i Finland […](0 kommentar)

Tre läkare i nya riksdagen

Däremot blev inte tidigare moderaten Göran Thingwall, numera SPI, återvald. Eftersom Lennart Levi (C) inte ställde upp för återval betyder det att antalet läkare i riskdagen minskar från fem till tre. Till Läkartidningen (nr 24–25/2010) har Barbro Westerholm tidigare uppgivit att hennes hjärtefrågor är äldrefrågor, vård och behandling för personer med sällsynta diagnoser samt bemötandet […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

Ladda ner pdf genom att klicka på texten »Läs artikeln som PDF« här ovan eller under.(0 kommentar)

Debatt och brev

Ghrelinbrist efter gastrektomi möjlig indikation för ghrelinanaloger

I en artikel i Läkartidningen redovisade Korkeila och medarbetare nyligen det stöd som finns i litteraturen för att behandla anorexi och katabola tillstånd med magsäckshormonet ghrelin eller ghrelinanaloger. Speciellt betonade man möjligheten att använda ghrelinanaloger vid kronisk njursjukdom [1]. Biologiska och kliniska implikationer för ghrelin har för övrigt tidigare beskrivits i Läkartidningen [2, 3]. En […](0 kommentar)

Ghrelin lovande terapimöjlighet vid många olika sjukdomstillstånd

Vi uppskattar Johan O Svenssons och John-Olov Janssons intressanta inlägg om en potentiell indikation för behandling med ghrelin, nämligen an­orexi och katabolism efter ­gastrektomi, som vi inte hade uppmärksammat i vår översikt av ghrelin i LT [1]. Deras inlägg tar även upp de eventuella konkreta svårigheterna med dosering av ghrelin, nämligen eventuellt behov av suprafysiologiska […](0 kommentar)

Tvångsåtgärder utgör per definition alltid en avvikelse som ska analyseras

Förtydligande utifrån Louise Lundbergs debattartikel i LT 35/2010 (sidan 2019). De mänskliga fri- och rättigheterna är grundlagsskyddade i Sverige. De får endast begränsas med stöd av lag som inte är oförenlig med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lagen (1991:1 128) om psykiatrisk […](0 kommentar)

Nu kan allt som inte är trevligt nagelfaras

Inledningsvis vill jag tacka för alla brev som nått mig via e-post och Läkartidningens webbplats. För att bemöta Socialstyrelsens inlägg skulle det egentligen räcka med att citera dessa kommentarer från kollegor runt om i landet, såväl inom det psykiatriska fältet som från andra specialiteter. »Är det verkligen sant?« var en förekommande fråga. Själv har jag […](0 kommentar)

Cancer och betydelsen av B-vitaminbrist

Anders Hansen analyserar en färsk undersökning om samband mellan brist på mikronutrienter och lungcancer (LT 36/2010, sidan 2066). Jag ber att få komplettera Hansens analys på några punkter. Diskussionen om ett eventuellt samband mellan folat och utveckling av tumörsjukdom, inte bara lungcancer, tog sin början redan på 1950-talet och ledde till utvecklingen av folsyraantagonisten metotrexat […](0 kommentar)

Leg läkare eller »förkyliker«?

Det finns ord som man gärna säger några gånger extra eftersom de kittlar lite i gommen. Titulatur är ett av dem. Bakom ordet ryms dock en av de sista bastionerna som gäller synen på patienten som patient eller som »axeln på trean«. Utan att vi tänker på det smyger sig det omedvetna in och färgar […](0 kommentar)

Köp snabbmat – få gratis statiner

En grupp i Storbritannien har föreslagit att statiner bör delas ut gratis med snabbmat eftersom statinbehandling kan neutralisera kardiovaskulär risk orsakad av skadligt kostval [1]. Även om det inte ersätter systematiska livsstilsförbättringar, däribland hälsosam kost, regelbunden motion, viktminskning och rökavvänjning, skulle gratis statinpaket, till en ringa kostnad, vara en positiv åtgärd. Författarna påpekar att inom […](0 kommentar)

Prövningen som dräpte ett läkemedel

När läkemedlet sibutra­min år 1997 registrerades för ­behandling av fetma var myndigheterna, som oftast när det gäller fetmaläkemedel, kritiska. Preparatet registrerades under förutsättning att man undersökte gynnsamma effekter på grupper inte bara med fetma utan även med kardiometabola risker. ­Sibutramin (Reductil) registrerades med förbehåll med hänsyn till läkemedlets adrenerga effekter, bland annat blodtryckshöjning hos vissa […](0 kommentar)

Japansk kampanj mot självmord

Självmord är ett växande problem i Japan. Nu lanserar regeringen en särskild kampanj för att öka medvetenheten i befolkningen om självmord och depression. Bland aktiviteterna märks bland annat inslag i medierna, där Japans fotbollsstjärna Kengo Nakamura talar om självmord som en risk bland unga, och information i tunnelbanor om vart man kan vända sig om […](0 kommentar)

Recension

Konsten att möta friska, upplevt sjuka patienter

Goda möten mellan läkare och patient kräver kompetens, öppenhet, eftertanke, självkritik, och fördomsfri attityd. »Ibland får jag för mig att jag inte har fördomar. Vilken fördom!« Så skriver Emmanuel Ezra i sin läsvärda bok om människors möten. En av hans drivkrafter för att tänka djupt kring möten kan ha varit att han med sin bland […](0 kommentar)

Pigg lathund för proffs med skalpeller

Författaren, som är kirurg vid Brigham and Women’s Hospital i Boston, är välkänd för att ha utarbetat checklistor inför kirurgiska ingrepp, och han har gjort stora insatser för att tillämpa dem i klinisk praxis för att öka säkerheten, inte bara i USA utan även i andra delar av världen. Utgångspunkten för denna bok är beskrivningar […](0 kommentar)

Guldgruva om ryggen kräver ny upplaga

Boken är skriven av medarbetarna på Stockholm Spine Center (SSC), en privat ryggklinik som varit igång knappt 10 år. Det är Sveriges största elektiva ryggklinik med cirka 1 200 ryggoperationer per år. Boken beskriver den filosofi som ligger bakom klinikens dagliga verksamhet. Man har tidvis haft ryggrehabilitering på kliniken och de flesta yrkesgrupper är eller har […](0 kommentar)

Helhetsbild av svensk palliativ vård

NRPV, det vill säga Nationella rådet för palliativ vård, gav ut en guide över palliativa enheter år 2008, men då panoramat ändras snabbt, har NRPV nu utkommit med en ny upplaga som speglar förhållandena som de var våren 2010. Guiden är upplagd med ett 15- tal sidor med sammanfattande text om palliativ vård; därefter följer […](0 kommentar)

Närhet går före gränser

Lars H Gustafsson är äldst av sju syskon och pappa till åtta barn. Han är barnläkare, socialmedicinare och författare. Efter att först ha arbetat på sjukhus och sedan på barnavårdscentral har han under de senaste tjugo åren varit skolläkare. Allt detta gör att han inom området barnutveckling och uppfostran skaffat sig gedigna kunskaper och erfarenheter […](0 kommentar)