Nr 43 2010

Kultur

Är vår moral en gåva från den själviska genen?

Var kommer moralen ifrån? De flesta människor har starka känslor för vad som är moraliskt rätt och fel. Dessa moraliska intuitioner är i grunden lika inom alla kulturer [2]. Det finns t ex ett starkt motstånd mot att skada eller döda andra människor, liksom mot att ljuga och mot att inte hålla sina löften. Även […](0 kommentar)

Professor och nudismens förespråkare

När jag var barn på 1940-talet, kunde man fortfarande höra uttrycket »almkvista«. Det betydde bada utan baddräkt. Jag funderade då aldrig över ordet, och heller inte så mycket över företeelsen. Varför skulle man bada naken, när man kunde ha leopardfläckiga Tarzanbyxor? Under gymnasieåren upptäckte jag Olof Strandbergs klassiska pekoralantologi »Pegas på villovägar«. Där återger Strandberg […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Tankar om bensin och medicin

Med lite fantasi kan man tänka att bensin och medicin (som insulin!) har en gemensam nämnare i att båda fungerar som drivmedel. För mekaniska respektive mänskliga kugghjul. Och varför jag funderat över denna analogi? Därför att apotek och bensinmackar har gjort samma affärsmässiga resa. Förr i tiden var handelsvarorna färre, och de hade liksom tydligare […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Rökfri operation – en patientsäkerhetsfråga

I en artikel i detta nummer av Läkartidningen summerar David Lindström et al de studier som under de senaste åren visat att rökfrihet – såväl inför planerad operation som i samband med akuta ingrepp – halverar risken för postoperativa komplikationer. Det potentiella värdet av förbättrad behandlingseffekt, minskad läkemedels­använd­ning, kortare vårdtid och sjuk­skrivningstid är betydande. En […](0 kommentar)

Nya Rön

Utbrända läkarstudenter mindre professionella

Det finns en koppling mellan utbrändhet och självrapporterad bristande professionalism bland läkarstudenter. Det visar en uppmärksammad amerikansk studie som presenteras i JAMA. Studien bygger på 2 682 läkarstudenter från sju amerikanska lärosäten som fått svara på ett omfattande frågebatteri, däribland skattningsskalor för utbrändhet och depression, de s k Maslach burnout inventory (MBI) och PRIME-MD, depressionsmodulen. Dessutom har […](0 kommentar)

Graviditetsrökning påverkar pojkars motoriska förmåga

Syftet med vår studie var att undersöka om rökning under graviditet är associerad med nedsatt motorisk förmåga hos avkomman. Detta skulle kunna indikera påverkan på neurologisk utveckling eftersom sådana test, jämfört med kognitiva test, är mindre känsliga för påverkan av socioekonomiska förhållanden. Studiens data togs från mer än 13 000 deltagare i National child development study, […](0 kommentar)

Patienter överskattar nyttan av PCI

Trots att amerikanska kardiologer är medvetna om begränsningarna för perkutan koronarintervention (PCI) vid stabil angina verkar deras patienter inte förstå saken lika väl. Detta framgår av en studie som publicerats i Annals of Internal Medicine. Vid stabil angina har PCI visats ha symtomlindrande egenskaper i upp till tre år, men någon inverkan på risken för […](0 kommentar)

Ökning av cancer, spädbarnsdödlighet och genetiska skador i Irak

Tidigare har det rapporterats om en kraftig ökning av barncancer i Basra, Irak [Am J Publ Health. Epub 18 feb 2010. doi: 10.2105/AJPH.2009.164236]. I ett nytt arbete beskrivs en mycket stor ökning av cancer mellan 2005 och februari 2010 från Fallujah i Irak, där hårda strider ägde rum år 2004 mellan USA-ledda styrkor och den […](0 kommentar)

Livsstilsprogram för riskpatienter i primärvård kostnadseffektivt och förbättrar livskvaliteten

En stor andel av befolkningen är otillräckligt fysiskt aktiv och har ökad risk för ohälsa och för tidig död. I stora multicenterstudier har man visat att intensiv livsstilsintervention minskar risken för diabetes och påverkar riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom, men få studier är utförda i vanlig klinisk praxis, och det finns sparsamt med rapporter om effekterna på […](0 kommentar)

Två kromosomregioner kopplade till ALS

Orsaken till att vissa drabbas av amyotrofisk lateral skleros (ALS) är inte klarlagd. Incidensen anges till kring 1 per 100 000 individer och år. Att det finns en ärftlig komponent i ALS och att denna kan förklara upp mot vart tionde sjukdomsfall är dock känt. I Lancet Neurology presenteras två studier kring genetiken bakom sjukdomen. Båda […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Rökfrihet vid kirurgiska ingrepp

Det är visat i en rad olika studier att rökare oftare drabbas av postoperativa komplikationer än icke-rökare. Framför allt inom sårläkningsområdet är dokumentationen omfattande. Rökare har ökad risk för sårinfektioner, sårrupturer, hematom och hud- och lambånekroser. Rökning är också associerad med större risk för anastomosläckage efter kolorektal kir­urgi och pulmonella komplikationer såsom pneumoni, de­saturation och […](0 kommentar)

Hög frekvens komplikationer efter kirurgi

Komplikationer efter kirurgiska ingrepp är relativt vanligt förekommande och allmänt accepterade, framför allt hos patienter som har störd fysiologi preoperativt. I ett patient- och anhörigperspektiv kan sådana komplikationer som leder till upprepade åtgärder, morbiditet, förlängd vårdtid eller i värsta fall mortalitet emellertid inte sällan uppfattas som en skada. Strukturerad journalgranskning är en av flera metoder […](0 kommentar)

Evakueringar av svårt sjuka från Balkan satte etiska dilemman på sin spets

Medicinsk utveckling medför förbättrade men ofta dyrare behandlingar. De ekonomiska resurserna i den offentligt finansierade vården ökar inte i motsvarande grad. När det inte är möjligt att göra allt som är medicinskt motiverat kommer läkare och and­ra beslutsfattare i ökande omfattning att behöva prioritera. När ett prioriteringsbeslut innebär att några tvingas avstå till förmån för […](0 kommentar)

Kalprotektin i feces bra markör för gastrointestinal inflammation

Analys av feces med avseende på fekalt kalprotektin har blivit vanligt vid utredning av patienter med oklara mag–tarmsymtom och för att följa patienter med känd kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Analysen har fått stor spridning inom såväl primärvården som specialistvården, och efterfrågan hos våra laboratorier fortsätter att öka. Vid basal utredning av dessa patientgrupper har vi […](0 kommentar)

Whipples sjukdom – ovanlig, men ­sannolikt underdiagnostiserad

Whipples sjukdom är en ovanlig men sannolikt underdia­gnostiserad infektionssjukdom som orsakas av bakterien Tropheryma whipplei. Symtom från de flesta organsystem förekommer i varierande kombinationer, och patienterna träffar ofta läkare inom en rad olika specialiteter och får flera olika diagnoser innan rätt diagnos ställs. Whipples sjukdom orsakar betydande lidande hos drabbade patienter och upptäcks inte sällan […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Kombinerad hormonell antikonception olämplig tillsammans med lamotrigin

Frågan gäller en patient med bipolär sjukdom. Som antikonception har patienten hittills använt ett p-piller med etinylestradiol och levonorgestrel (Neovletta) kombinerat med kondom. En läkare funderar nu över alternativ då behandlande psykiater önskat att patienten slutar med aktuella p-piller, eftersom de interagerar med lamotrigin. Flera studier har visat att lamotrigin­nivån kan minska markant (>50 procents […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Socialstyrelsen omformar beslut om tolk

Läkartidningen blev kontaktad av Britt-Marie Persson, sektionschef för tillsynsavdelningen Region Sydöst, angående ett lex Maria-ärende som Läkartidningen skrev om i nr 41/2010. Hon skriver följande: »Under rubriken ’Viktigt använda auktoriserad tolk’ i Läkartidningen nr 41 hänvisas till ett beslut av Socialstyrelsen den 1 oktober 2010. I beslutet anges att Socialstyrelsen anser att auktoriserad tolk ska […](0 kommentar)

Protester mot HSAN-beslut

När den nya patientsäkerhetslagen träder i kraft vid årsskiftet upphör systemet med möjlighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att dela ut disciplinpåföljder till legitimerad personal som gjort fel i sitt yrkesutövande. Men som Läkartidningen kunde berätta i mitten av september ( LT nr 38/2010, sidan 2223) har HSAN i princip redan slutat att dela ut […](0 kommentar)

Vården av Anna Lindh granskas av nordiska experter

Söndagen den 17 oktober sände TV4:s Kalla Fakta ett kritiskt granskande reportage om den vård som Anna Lindh fick på Karolinska universitetssjukhuset efter det att hon knivskurits på NK den 10 september 2003. I programmet ifrågasattes den operationsmetod som kirurgerna använde i sina försök att rädda hennes liv. Förutom en anonym källa uttalar sig ingen […](0 kommentar)

LT debatt

Tiden är mogen att skapa jämlik och rättvis screening

Det finns två nationella screeningprogram för kvinnor i Sverige. Ett för tidig upptäckt av bröstcancer och ett för upptäckt av förstadier till livmoderhalscancer. I Öppna jämförelser, som publiceras av Sveriges Kommuner och landsting (SKL), redovisas hur väl respektive screeningprogram fungerar i olika landsting. Cirka 430 svenska kvinnor får årligen besked att de har livmoderhalscancer trots […](0 kommentar)

En generationsfråga hur vi tilltalar patienten?

Det är inte utan en viss glädje som jag noterat att patienttitulatur är ett så kärt ämne för doktorer i allmänhet och yngre doktorer/läkarstuderande i synnerhet. Personligen tror jag, efter att ha studerat den e-post som mer eller mindre fyllt min virtuella brevlåda den senaste veckan, att vi här har ett klassiskt generationsskifte. Den yngre […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vuxenpsykiatrin felbedömer ­autismspektrumtillstånd

Kunskapen om autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna brister inom psykiatrin. Patienter med AST finns på alla slags mottagningar och i slutenvård under fel diagnoser. De missförstås och felbehandlas. Ofta anses de besvärliga eller terapirefraktära. Många av dem hyser en berättigad misstro mot psykiatrin [1]. Rena övergrepp från sjukvården förekommer. Fallexempel 1: Tomas’ halvbror har autism. Själv […](0 kommentar)

Den medicinska etikens kraftlöshet

År 2006 formulerade Niels Lynøe och Thomas Flodin i en artikel i Läkartidningen »Etiska råd till läkare som deltar i den offentliga debatten« [1]. Artikeln föranleddes av att tre läkare hade framträtt i massmedierna med åsikter om de apatiska barnen. Lynøe och Flodin skrev bl a: »Om man uttalar sig offentligt som läkare ställs krav på […](0 kommentar)

SVAR – unikt svenskt akutvårdsregister

Varje år behandlas 1,8 miljoner patienter på våra svenska akutmottagningar, och siffran ökar stadigt. Dessa stora patientflöden måste hanteras effektivt och säkert, vilket ställer krav på en väl fungerande organisation. Stora förändringar sker nu inom akutsjukvården för att möta dessa krav. Akutsjukvård som tilläggsspecialitet, magisterutbildning inom akutsjukvård för sjuksköterskor, införandet av triagesystem, integrerade akutvårdsavdelningar och […](0 kommentar)

Klamydia egenprovtagning i Kronobergs län – ett alternativ till »klamydiatest via nätet«

Flera landsting erbjuder numera sina medborgare enklare provtagning för klamydia. Via en »Internetmottagning« eller landstingens Internettjänst »Mina vårdkontakter« beställer man provtagningskit och hämtar sina analyssvar. I LT 6/2010 (sidorna 350-3) finns en artikel om detta, »Klamydiatest via nätet bra alternativ till prov på mottagning«. I maj 2010 uppmanade Datainspektionen Stockholms läns landsting att ta bort […](0 kommentar)

Mera tvekan om -ikerbeteckningarna

Det gladde mig att Peter Ullström (i LT 39/2010, sidan 2340) skrev en temperamentsfull inlaga om det me­dicinskt tvivelaktiga i -iker-språkbruket (astmatiker, reumatiker etc). Det var desto tråkigare att den eljest förträfflige språkmannen Hans Nyman den här gången (LT 41/2010, sidan 2493) trampade fel och trädde i försvar för de »praktiska« -ikerbeteckningarna. »Sjukdom« är bland […](0 kommentar)

Vestibulär/sensomotorisk terapi finns också i Sverige

Docent Magnus Edners ­ärliga och självutlämnande artikel i Läkartidningen 34/2010 (sidorna 1904-5) ­låter läsaren förstå att värdet av vestibulär träning inte bör underskattas. Edner uttrycker sin besvikelse över att han inte fått någon adekvat dia­gnos och därmed ingen riktig behandling på en svensk klinik. Han skriver att svensk sjukvård kanske inte kan och ska syssla […](0 kommentar)

Så arbetar Stockholms läns landsting för att minska läkemedels miljöpåverkan

Gunnar Hillerdals inlägg ­»Läkare som miljömarodörer« (Läkartidningen 39/2010, ­sidan 2301) lyfter fram ett mycket angeläget ämne – miljöeffekterna av vår läkemedelsanvändning. Inom Stockholms läns landsting arbetar vi sedan 2001 aktivt med frågan. Fortfarande kvarstår stora utmaningar, och där har läkarna en viktig roll. En stor del av billiga mediciner i världen massframställs i länder med låga […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Främja den kliniska forskningen

Vi inom Läkarförbundet är bekymrade över den kliniska forskningens utveckling. Vår utbildnings- och forskningsdelegation har därför utrett användningen av FoU- och ALF-medlen. ALF är ett samarbetsavtal med staten om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. ALF-avtalet är ett exempel på ett fungerande och bra samspel. Samspelet garanteras av de ALF-medel […](0 kommentar)

Aktuellt

Tillsätt kommunöverläkare!

Det är ett av sex huvudkrav i Läkarförbundets nyframtagna politik för en god äldrevård. I kommunöverläkarens uppgifter ingår, enligt förslaget, att se till att äldre får de läkarinsatser de behöver, en fast läkarkontakt i primärvården och en namngiven vårdgivare i kommunen samt ansvar för samverkan med sjukhusvården och att namngiven vårdgivare finns även där vid […](0 kommentar)

»Klimatförändringarna kommer att mångfaldiga dagens hälsoproblem«

– Detta är en kamp mot tiden. Vi måste hoppas att unga människor snabbt strömmar till den här forskningen. De förstår tydligare att det handlar om deras framtid. Australiern Tony McMichael, läkare och professor i epidemiologi, byggde upp världens förmodligen första forskningsprojekt inom klimat och hälsa. Det var i mitten av 1990-talet vid London School […](0 kommentar)

Lokalföreningar larmar om sjukskrivningsreglerna

Alltmer tid måste läggas på att fylla i komplicerade intyg som allt oftare underkänns av Försäkringskassan, utan att kompensation utgår vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt. Det är den bild som tonar fram i motioner som läkarföreningarna i Skaraborg, Stockholm och Örebro lämnat in till Läkarförbundets förbundsfullmäktige i december. Enligt Örebro läns läkarförening har det gått […](0 kommentar)

»Frustrerande att inte kunna inge hopp«

Magnus Geirsson har arbetat som distriktsläkare på Norrmalms vårdcentral i centrala Skövde de senaste 17 åren. Han håller med dem som menar att de gamla sjukskrivningsreglerna var för liberala och inte alltid gagnade patienterna. – Det hände att patienter kom, inte för att bli friska, utan för att få sjukintyg. Men nu har det slagit […](0 kommentar)

»Slå vakt om de små enheterna«

En typisk upphandling inom vårdsektorn kan enligt motionärerna se ut så här: En stor vårdkoncern lägger ett mycket lågt bud – så lågt att små aktörer inte har en chans att konkurrera. Inte heller det stora företaget lyckas få verksamheten att gå runt, utan täcker förlusten med egna me-del. Men nästa gång det ska upphandlas […](0 kommentar)

Endast på webben

Hemblodtrycksmätning kan vara lika bra

Hemblodtrycksmätning tycks också ge minst lika god träffsäkerhet när det gäller att förutsäga risk för död eller att drabbas av någon hjärt- och kärlhändelse. Att blodtrycket mäts hemma kan innebära både för- och nackdelar för patienten, såväl större bekvämlighet som större oro. Användningen bör därför föregås av individuell bedömning. Läs hela rapporten på SBU:s webbplats: […](0 kommentar)