Nr 45 2010

Kultur

Ett maskformigt bihang till nytta för människan

Blindtarmens maskformiga bihang har varit känt åtminstone sedan Leonardo da Vinci 1510–1511 i samarbete med anatomen Marcantonio della Torre gjorde anatomiska studier och också tecknade detta bihang (publicerad först år 1680). Den italiens­ka anatomen Jacopo Berengario da Carpi beskrev bihanget i detalj år 1521. Namnet appendix vermiformis fick det 1530 av den italienska kirurgen och […](0 kommentar)

Mina möten med Kartageners triad

I början av 1960-talet skulle jag tentera medicin för professor Gunnar Biörck på Serafen, GB kallad. Jag brukade inte lida av tentamensskräck men dels var det den sista och största tentan, dels var det GB. Han var känd för att ställa frågor om något perifert han själv föreläst om på grundkursen, gärna något besynnerligt syndrom. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Ett enkelrum, tack!

När jag gjorde AT på Serafimerlasarettet 1977 fanns fortfarande salar som rymde 10–12 sängar. Sjukhuset ifråga var då 200 år gammalt och medicinklinikens hus hade kanske 100 år på nacken. Fördelen med stora salar var utrymmesminimering och att vårdpersonalen hade god uppsikt över patienterna (samt kanske att patienterna kunde hjälpa till att ha uppsikt över […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Homocystein kan ge ytterligare
en bit till demenspusslet

Äldre personer uppvisar hjärnatrofi som sammanhänger med det naturliga åldrandet [1]. Denna atrofi förekommer även hos kognitivt intakta personer, är mer uttalad hos patienter med lindrig kognitiv störning och mest uttalad hos patienter med Alzheimers sjukdom [2, 3]. Eftersom progressionen av denna hjärnatrofi är snabbare hos patienter med lindrig kognitiv störning som konverterar till Alzheimers […](0 kommentar)

Nya Rön

Nytt cytostatikum mot prostatacancer ökar överlevnaden – men biverkningar är vanliga

I Lancet presenteras en fas 2-studie kring ett nytt cytostatikum för behandling av patienter med metastaserad pros­tatacancer. Studien bygger på 755 män med metastaserad prostatacancer som inte svarat på hormonbehandling och där sjukdomen progredierar, trots behandling med cytostatika av typen docetaxel. Deltagarna lottades till två grupper. En grupp fick dagligen prednisolon i dosen 10 mg […](0 kommentar)

BRCA1-polymorfier kopplade till bröstcancerrisk

Genen BRCA1 är i muterad form en riskfaktor för bröstcancer. Det är dock välkänt att en stor grupp kvinnor med mutation i BRCA1 aldrig utvecklar bröstcancer. I Nature Genet­ics presenteras en multicenterstudie med 20 forskargrupper, hela 180 forskare finns i författarlistan, där man letat efter delar av genomet som påverkar risken för bröstcancer hos kvinnor […](0 kommentar)

Hyperton lösning ger inget skydd vid hjärnskada

Att redan innan patienten kommer till sjukhus ge hyperton lösning till patienter som drabbats av traumatisk hjärnskada skyddar inte mot neurologiska sequelae efter sex månader. Det visar en studie som presenteras i tidskriften JAMA. Logiken i att ge en hyperton lösning vid traumatisk hjärnskada är att underlätta cerebral perfusion och försöka minimera den ischemiska (även […](0 kommentar)

Ultraljudsdatering ger högre dödlighet hos överburna flickor

Ultraljudsundersökning i början av andra trimestern infördes för att säkrare kunna datera graviditeten. Datering med ultraljud utgår från att foster som är lika stora också är lika långt gångna. Flera studier har dock visat att det finns skillnader i storlek mellan pojk- och flickfoster redan mot slutet av första trimestern. Ultraljudsdateringen gör att flickfoster oftare […](0 kommentar)

Inopererat läkemedel skyddade mot opiatmissbruk

Buprenorfinhydroklorid är den verksamma substansen i preparat som Su­bu­tex och Temgesic. I JAMA har en forskargrupp undersökt i vilken utsträckning opiatmissbrukare som får buprenorfin inopererat lyckas hålla sig ifrån sitt opiatmissbruk. Den sex månader långa multicenterstudien har bedrivits vid 18 amerikanska centra under 2007 och 2008 och omfattar 163 vuxna individer med opiatmissbruk. Av dessa […](0 kommentar)

Ökad dödlighet hos män som äter lågkolhydratkost

Hälsokonsekvenserna av våra kostvanor har debatterats på senare år. Debatten har bl a handlat om varifrån vi bör hämta huvuddelen av vår energi. Livsmedelsverket har länge förespråkat en kost där majoriteten av energin kommer från kolhydrater. Som kontrast har andra propagerat för en kost som är fattig på kolhydrater men rik på fett och protein. Förespråkare […](0 kommentar)

PSA vid 60 års ålder förutsäger risk för död i prostatacancer

Värdet på PSA (prostataspecifikt antigen) vid 60 års ålder kan förutsäga en mans livstidsrisk för död i prostatacancer. Det fyndet publicerar en svensk-amerikansk forskargrupp i BMJ. Fördelar och nackdelar med allmän prostatacancerscreening med PSA-test debatteras intensivt. En av nackdelarna är att sådan screening kan leda till betydande överdiagnostik, och riktad scree­ning mot utvalda riskgrupper kan […](0 kommentar)

Tema Diabetes typ 2

Bättre prevention och terapi i sikte

Allt fler människor i Sverige har typ 2-diabetes, vilket främst beror på minskad mortalitet hos personer med sjukdomen och i mindre grad på ökad incidens. Icke desto mindre är typ 2-diabetes en kronisk sjukdom, som ännu inte kan botas och ofta leder till kostsamma följder både för den sjuka personen och för samhället. Flera moderna […](0 kommentar)

Miljö och arv i samspel bestämmer vem som får diabetes

Den globala förekomsten av typ 2-diabetes anses av många öka närmast »epidemiskt«. Enligt WHO:s beräkningar var prevalensen år 2000 ca 170 miljoner vuxna, och prevalensen antas öka till drygt 360 miljoner år 2030 [1]. I industriländer förväntas stegringen bli 40–50 procent; i utvecklings- eller låginkomstländer kan prevalensen komma att mer än fördubblas. I låginkomstländerna sker […](0 kommentar)

Comeback för beta-cellen i diabetespatogenesen

Efter en måltid insöndras insulin från β-celler i de langerhanska öarna. Syftet är att hormonet ska göra glukos från födan tillgängligt för viktiga intracellulära metabola processer i skelettmuskulatur, fettväv och lever. Detta åstadkoms främst genom att insulin stimulerar transport av glukos in genom cellmembranet. I den anabola situationen postprandialt resulterar detta i att glykogen- och […](0 kommentar)

Resistens mot insulin i skelettmuskel på molekylär nivå

Typ 2-diabetes är en sjukdom som drabbar hela kroppen, och uppkomsten orsakas av att samspelet mellan flera organ rubbats. Detta illustreras av de olika artiklarna i detta temanummer om diabetes typ 2. Klart står att både arv och miljö spelar betydande roller när det gäller såväl utveckling som progress av denna metabola sjukdom. Diagnostiskt för […](0 kommentar)

Kost vid diabetes – starka åsikter men svag kunskap

Hälso- och sjukvården har i nästan alla tider gett kostråd till personer med diabetes. Men det har ofta funnits oenighet om hur stor betydelse kosten har för patientens hälsa och om den lämpligaste sammansättningen av kosten. Fördelningen av makronutrienter i kostrekommendationerna vid diabetes har förändrats drastiskt under det senaste århundradet (Figur 1). En övergång till […](0 kommentar)

Tuff glukossänkning nödvändig vid nypåvisad diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes syftar till att uppnå målvärden för HbA1c eller medelplasmaglukos kring eller strax över det normala. Nyttan av sådan behandling på mikrovaskulära och i viss mån makrovaskulära komplikationer visades först för typ 1-diabetes i den nordamerikanska studien Diabetes control and complications trial (DCCT) [1]. Effekterna vid typ 2-diabetes har varit mindre […](0 kommentar)

Intensiv satsning på framtidens diabetesläkemedel

Samtidigt som stödet för behandling av riskfaktorerna blodtryck, blodlipider och blodglukos vid typ 2-diabetes har stärkts, har det blivit uppenbart att läkemedlen för att förbättra glukoskontroll, övriga metabola rubbningar och den grundläggande patofysiologin är långt ifrån optimala vad avser påverkan av viktiga effektmått och biverkningar. Förstahandsmedlet i flertalet nationella och internationella riktlinjer är metformin, med […](0 kommentar)

Viktigt att upptäcka och behandla i tid

Inledning Bättre prevention och terapi i sikteClaes-Göran Östenson Klinik och vetenskap Miljö och arv i samspel bestämmer vem som får diabetesClaes-Göran Östenson Comeback för beta-cellen i diabetespatogenesenHindrik Mulder Resistens mot insulin i skelettmuskel på molekylär nivåJuleen R Zierath, Anna Krook Kost vid diabetes – starka åsikter men svag kunskapJonas Lindblom, Kjell Asplund Tuff glukossänkning nödvändig […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Sederingsterapi som förkortar livet – dråp eller adekvat behandling?

Svenska Läkaresällskapet har just presenterat sina nya etiska riktlinjer för palliativ sedering i ­livets slutskede. I riktlinjerna ­betonas att villkoren för att inleda sederingsterapi är att patientens förväntade överlevnad är mycket kort, högst upp till två veckor. Det är oklart varför man satt gränsen till en till två veckor. Vi vill argumentera för att det […](0 kommentar)

»Vi vill föra fortsatt dialog«

Undertecknad skickade i maj 2010 tillsammans med min kollega Karl-Otto Svärd ut en skrivelse med rubriken »Frihetsberövande, tvångsåtgärder och tvångsbehandling ska ske med stöd av lag« till landets samtliga sjukvårdshuvudmän. Grunden för skrivelsen var att Socialstyrelsen i sin tillsyn av den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården funnit en rad brister vad gäller regelefterlevnad. Bland […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Bakjouren ska komma när undersköterskan ringer!

Socialstyrelsen är kritisk till organisationen vid förlossningsenheten på ett länssjukhus som saknar sjukhusbunden barnjour. Under dagtid har sjukhuset tillgång till barnläkare som finns på barnmottagningen men som inte främst är inriktade mot vård av sjuka nyfödda. Men även under rådande förutsättning anser Socialstyrelsen att delar av handläggningen av en tvillingförlossning, där första barnet förlösts utan […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vi behöver mer rättvisande mått
på sjukhusläkares patientarbete

Den 1 augusti i år toppades Dagens Nyheters ledarsida av en artikel med rubriken »Var är doktorn?« Artikeln vänder sin udd mot sjukhusläkarna, med påståenden som »ju fler sjukhusläkarna blir, desto mindre patientarbete tycks de hinna med«, och »Sjukhusläkarna tar emot 2,17 patienter per dag och det är en siffra som stadigt har sjunkit«. I […](0 kommentar)

Riktlinjer för vård av unga med ångest och depression bör revideras

Socialstyrelsens »Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och ledning« [1] riktar sig till alla nivåer i vården men fokuserar särskilt på primärvården. Riktlinjerna förordar för barn och unga med medel­svår depression medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som förstahandsalternativ. Vid lindig depression föreslås kognitiv beteendeterapi (KBT) som förstahandsalternativ. Riktlinjer […](0 kommentar)

Nationella riktlinjerna står på solid grund

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd för beslutsfattare (politiker, tjänstemän och verksamhetschefer) i deras styrning och ledning av vård och omsorg. I ­arbetet med att ta fram riktlinjer värderas kunskapsläget för ett stort antal åtgärder som förekommer vid behandling av olika sjukdomstillstånd. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades i en preliminär version […](0 kommentar)

Biosimilarerna anfaller …

Generiska produkter är ­läkemedelsindustrins gissel. Därför är det ironiskt att nästa stora chans för traditionella läkemedelsföretag är att göra mot de biotekniska inkräktarna precis som de generiska före­tagen gjorde mot dem: strimla deras vinstmarginaler genom billigare kopior. Denna kamp förebådas av att Pfizer nyss kungjort att man kommer att samarbeta med Biocon, Indiens största bioteknikföretag, […](0 kommentar)

Suffixet -iker igen

Peter Ullström vidhåller (i Läkartidningen 43/2010, sidan 2621) sin motvilja mot suffixet -iker. Han får i samma nummer stöd av Ants Anderson (sidan 2664). Deras gemensamma ståndpunkt är att -iker riskerar att bli »kategoriserande« och »nedklas­sande«. En del är värt att diskutera, dock inte Andersons hisnande jämförelse med benämningar som krympling och byfåne. Omedicinska skymford har […](0 kommentar)

Ledare

Läkare behövs i äldrevården

Äldre människor med sammansatta vård- och omsorgsbehov blir allt fler. Det ställer stora krav på sjukvårdens förmåga till helhetssyn och kontinuitet. Primärvården, den kommunala omsorgen, den öppna specialistvården och sjukhusen måste bli bättre på att samverka. Tyvärr gör otydlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting att det brister. Statsmakterna har gjort en hel del insatser för […](0 kommentar)

Aktuellt


»Världens största à la carte-kök«

Det är onsdag i slutet av oktober. Otto Rasmussen från Brøndby har legat på hjärt–lungmedicinska avdelningen på Hvidovre hospital utanför Köpenhamn sedan i måndags. Det kraftiga ödem han har drabbats av håller på att ge med sig, och han hoppas få åka hem på fredagen. Men han försäkrar att det inte är maten som får […](0 kommentar)

Sjukhusen kan stå på tur att få fjärrproducerad mat

Efter en omstridd upphandling (se ruta) är det sedan i fjol den globala tjänstekoncernen Sodexo som levererar patientmat till Södertälje sjukhus, Danderyds sjukhus samt Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge. Maten som patienterna serveras bereds i företagets stora fabrik i Märsta, där den förpackas i portionslådor. Ute på sjukhusen ångkokas sedan maten i mikrovågsugn. Fjärrproducerad […](0 kommentar)

Handlingsplan mot diskriminering antagen

På uppdrag från förbundsfullmäktige har Läkarförbundets centralstyrelse antagit en handlingsplan mot diskriminering. Planen beskriver hur Läkarförbundet lokalt i samverkan med arbetsgivaren på olika sätt kan arbeta för att förebygga diskriminering. Den innehåller också checklistor för att förtroendevalda ska kunna avgöra om en anställd som upplever sig felaktigt behandlad blivit utsatt för diskriminering. Planen utgår från […](0 kommentar)

Partner sökes till Kompetensportföljen

Sedan Läkaresällskapet i våras hoppade av Kompe-tensportföljen, det Internetbaserade verktyget för dokumentation av läkares fortbildning, har projektets framtid varit oklar. – Enligt tidigare beslut i centralstyrelsen, CS, skulle beslut tas under hösten. Men nu skjuts avgörandet på framtiden, säger Hans Hjelmqvist, ledamot i CS och ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation. – Saken har hamnat […](0 kommentar)

Tänkbart att Försäkringskassan tar över efter 180 dagar

I ett remissvar på Anna Hedborgs slutbetänkande: »Gränslandet mellan sjukdom och arbete« (SOU 2009:89) för Läkarförbundet ett resonemang kring att Försäkringskassan övertar hela ansvaret efter 180 dagars sjukskrivning. Det skulle då bli tydligare för patienten vem som fattar besluten. – När det inte längre är endast medicinska aspekter i förhållande till kända arbetsuppgifter som avgör, […](0 kommentar)

Notiser

Doktorn är fortfarande viktigast

Det visar rapporten Svenskarna och Internet 2010, som i år fokuserat särskilt på hälsoinformationen på Internet. 2 000 svenskar telefonintervjuades under våren 2010 av .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Rapporten visar att 85 procent av alla svenskar äldre än 16 år i dag har tillgång till Internet hemma. Och ungefär hälften av svenskarna använder Internet, åtminstone […](0 kommentar)

Ingen garanterad löneökning för statligt anställda läkare

Det nya avtalet innebär att en individ- och prestationsbaserad lönesättning införs på det statliga området. Universitet och högskolor undantas dock från huvudregeln, som innebär lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Den årliga lönerevisionen vid universitet och högskolor genomförs i lokala förhandlingar med start den 1 oktober – om inte lokala parter kommer överens om att […](0 kommentar)

Gillberg fick inte rätt i Europadomstolen

Bakom tisdagens dom i Europadomstolen ligger en närmare decennielång vetenskaplig strid, som i grunden rör frågan om en forskare kan lova den som medverkar i ett forskningsprojekt sekretess, även om det innebär att andra forskare inte kan granska forskningen. Allt började 2002 när två forskare, Eva Kärfve och Leif Elinder, som ifrågasatte Gillbergs forskningsresultat kring […](0 kommentar)