Nr 47 2010

Kultur

Placeboeffekten fick Johanna
att bli sig själv

Romanen »Medicinen« av pseudonymen Hans Koppel kan lära oss en del om människors svårigheter att ompröva sina uppfattningar om sig själva och sin omvärld. Bokens jag, Johanna, cirka 40 år, är övergiven av sin man och ensam med två barn, utanför gemenskapen på arbetsplatsen, osjälvständig och osäker. Hon känner sig ful, gammal, frånstötande och upplevs […](0 kommentar)

Don Quijote – en bra bok för läkare?

»Läs Don Quixote, det är en bra bok!« Så lär den engelske läkaren Thomas Sydenham (1624–1689) ha sagt till en medicine studerande som frågade vilka böcker han skulle läsa. Citatet är berömt, men vad menade Sydenham egentligen? Den första delen av romanen om Don Quijote kom ut 1605, alltså för mer än fyra sekler sedan. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Varför publicera listor över läkarlöner?

Löpsedelsrubriken »Läkarna som tjänar mest. Listor, län, kommuner« fick mig som så kallad sällanköpare av kvällstidningar att köpa Expressen för några veckor sedan. Inte för att få veta vilka som var listade, utan mer som en undran över vad som var syftet med att fylla sidorna 32 till 34 med dessa data. Visserligen gavs från […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Blodtrycksmålet 130/80 mm Hg vid typ 2-diabetes bör omprövas

Hörnstenen i modern behandling av typ 2-diabetes är en multifaktoriell riskfaktorkontroll med livsstilsintervention och behandling av blodtryck, lipider och glykemisk kontroll. Under flera år har det ansetts att blodtrycket bör behandlas mer intensivt hos individer med diabetes än hos andra patientgrupper. Det rådande och internationellt accepterade behandlingsmålet(0 kommentar)

Nya Rön

RANKL-proteinets roll vid bröstcancer

I Nature presenteras två studier kring en biologisk koppling mellan hormonbehandling (hormone replacement ther­apy, HRT) och bröstcancer. Forskningen rör proteinet RANKL (receptor activator for nuclear factor κ B ligand), som har en känd osteoklastaktiverande funktion och som har studerats främst vad gäller bennybildning och osteoporos. Proteinet uttrycks dock även i bl a annat bröstväv. I den […](0 kommentar)

ASA skyddar mot koloncancer

Acetylsalicylsyra (ASA) skyddar mot koloncancer. Det rönet presenteras i en omfattande studie i Lancet. Författarna har gjort en uppföljning av fyra olika material, som totalt omfattar över 14 000 individer, och tittat på om behandling med ASA i doser mellan 75 och 300 mg är korrelerad med ökad eller minskad risk för koloncancer under närmare två […](0 kommentar)

Högt deltagande men låg sensitivitet för blodtest vid kolorektalcancerscreening

Kolorektal cancer är lämplig för scree­ning, då sjukdomen medför hög sjuklighet och risk för tidigare död. Sjukdomen är dock botbar vid tidig upptäckt. Populationsbaserad screening med guajak-baserat fekalt ockult blodtest (Hem­oc­cult) har i randomiserade, kontrollerade studier minskat den sjukdomsspecifika dödligheten med i genomsnitt 16 procent. I Finland implementerades år 2004 ett allmänt screeningprogram med He­moc­cult-provtagning […](0 kommentar)

Pankreascancer utvecklas långsammare än man trott

Pankreascancer är en av de malignitetsformer som har högst dödlighet. Det anges ofta att sjukdomen har mycket snabb progress och metastaserar snabbt. Men nu visar en amerikansk studie, presenterad i Nature, att utvecklingen av pankreascancer sannolikt tar längre tid än vad man tidigare trott. Författarna har utgått från vävnad från sju människor som avled till […](0 kommentar)

Tidig diagnostik ger bättre prognos vid hörselnedsättning

Barn var hörselnedsättning upptäcks direkt i samband med födelsen har förbättrad språkutveckling och livskvalitet än barn med en nedsättning som upptäcks först då barnet är 9 månader gammalt. Det visar en uppmärksammad studie, presenterad i JAMA. Studien har gjorts i Nederländerna, och bakgrunden är att det i många västländer införts hörselundersökning av nyfödda barn (före […](0 kommentar)

Neonatala dödsfall – osynligt trauma bland utsatta i Vietnam

Globalt har den neonatala dödligheten i stort sett varit oförändrat hög de senaste decennierna. Varje år dör nära fyra miljoner barn under de första fyra veckorna efter födelsen. I en avhandling beskrivs några av orsakerna till denna stagnerade utveckling. Studierna har utförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam inom ramen för NeoKIP-projektet, en klusterrandomiserad interventionsstudie […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kirurgi vid asymtomatisk karotisstenos ifrågasätts nu

Att operation av aterosklerotisk förträngning på halspuls­ådern, karotisstenos, motsvarande >70 procents reduktion av kärldiametern (enligt ­NASCET-metoden [North american symptomatic carotid endarterectomy trial] [1]; används även vid följande stenosgraderingar i artikeln) har strokeförebyggande effekt hos patienter som haft symtom i form av transitorisk ischemisk attack (TIA), amaurosis fugax (övergående blindhet på ett öga) eller stroke är […](0 kommentar)

Evidensläget ­talar inte för vertebro-, kyfo- och sakroplastik

Osteoporos är ett av dagens stora sjukvårdsproblem, då antalet benskörhetsfrakturer under de senaste decennierna stadigt har ökat [1]. Med stigande ålder minskar benmassan, och skelettets mikroarkitektur försämras, vilket leder till en ökad frakturincidens. Då förlusten av benmassa först sker i trabekulärt ben är en kotfraktur ofta den första indikatorn på osteoporos [1]. I dag beräknas 15 […](0 kommentar)

Bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i primärvård

I oktober 2009 publicerades Läkemedelsverkets och Stramas nya rekommendationer för bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i primärvård [1]. Bakgrunden var bl a en strävan att minska onödig antibiotikaanvändning och därigenom minska risken för resistensutveckling. Sårinfektioner och impetigo vanligast i primärvården Hud- och mjukdelsinfektioner står för drygt 10 procent av alla infektionsbesök i primärvården. Dessa infektioner är en […](0 kommentar)

Mental trötthet – subjektivt problem som kan skattas

Trötthet känner alla till, men mental trötthet eller hjärntrötthet är inte vilken trötthet som helst. Patienterna får ofta svårt att upprätthålla koncentrationen under längre tid, och mental ansträngning resulterar i en trötthet och ineffektiv återhämtning långt utöver det som är normalt. Arbetsförmågan kan bli begränsad, likaså aktiviteter som vi normalt inte ser som krävande, t ex […](0 kommentar)

Minskat antal hembesök inom barnhälsovården

Barnhälsovårdens besök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i vårt land. Syftet är att etablera kontakt, informera om barnhälsovården, undersöka barnet och ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Socialstyrelsen sätter gränser

Att en patient med tidigare psykiatrisk kontakt och pågående beroendeframkallande läkemedelsbehandling inte fått träffa en psykiater på två år är för länge, anser Socialstyrelsen. Socialstyrelsen poängterar också på förekommen anledning att ett teams arbete bör vara ett komplement till en specialistläkares medicinska bedömning och behandling och inte en ersättning för bristande bemanning. Dessutom anser Socialstyrelsen […](0 kommentar)

Pincettnyp räcker inte för att kontrollera fullgod anestesi

Inför ett planerat kejsarsnitt lades spinalbedövning. Operatören kontrollerade med pincett att bedövningen tagit och gav sedan klartecken för operation. När operatören kommit in i buken uppgav emellertid patienten kraftig smärta. Hon tillfrågades flera gånger av narkosläkaren om hon i stället ville bli sövd men nekade till det av rädsla för den ökade risk det skulle […](0 kommentar)

Fyra vill bli professor i patientsäkerhet på KTH

Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm utlyste under hösten en professur i systemsäkerhet i vårdorganisationer. I annonsen står att ämnet omfattar teorier för säkerhet och riskkontroll i komplexa vårdsystem och att delområden av särskild betydelse är kommunikations- och interaktionssystem för vårdlogistik och patientsäkerhet, förändringsledning, processeffektivitet samt sårbarhetsanalys och katastrofberedskap. När ansökningstiden nu gått ut finns […](0 kommentar)

LT debatt

Vi måste våga förändra invanda traditioner och kulturer

I september gick startskottet för byggandet av Stockholms läns landstings och Sveriges nya universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna. Stockholms län har en bra sjukvård, men byggandet av ett helt nytt universitetssjukhus ger oss en unik möjlighet att bli ännu bättre. Nya Karolinska Solna kommer att sätta patienten främst. Det innebär att allt – såväl lokaler som […](0 kommentar)

Debatt och brev

Förbundet bör ge besked om ­medlemmars rätt till samvetsfrihet

I Europarådets parlament fattades 7 oktober 2010 beslut om resolution 1763 angående vårdpersonalens rätt att hävda samvetsfrihet. I resolutionens första paragraf slås fast att ingen person, sjukhus eller institution ska tvingas att utföra eller medverka till abort, dödshjälp eller »någon handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller embryo«. Vidare att ingen ska […](0 kommentar)

Samvetsfrihet på bekostnad av patienten

Europarådets parlament har antagit en resolution om rätten till samvetsfrihet i medicinsk vård. Resolutionen – som specifikt gäller frågan om abort – har debatterats livligt därefter. Frågan om det handlar om rätten till fri abort eller samvetsfrihet i allmänhet är tolkningsbar. Vi ser en fara i att den ­bredare frågan om samvetsfrihet används för att […](0 kommentar)

Nationellt vårdprogram för okända primärtumörer

Okända primärtumörer, internationellt kallade cancer of unknown primary (CUP), anses utgöra cirka 5 procent av all malignitet. De tillhörde ett tag de tio vanligaste cancerdiagnoserna för båda könen, men incidensen har nu minskat något. Definitionen är att en sannolik primärtumör inte påvisats av utförlig anamnes och dito status, en bristvara i dag, datortomografi av torax–buk […](0 kommentar)

Psykiatrisk tvångsvård som redskap för god och säker vård

Det var för väl att Socialstyrelsen gjorde en pudel i frågan om att tvångsåtgärder enligt lagen borde betecknas som avvikelser i den psykiatriska vården (LT 45/2010, sidan 2773). Den nit som låg bakom idén grundar sig sannolikt på risken för omotiverade tvångsåtgärder, men man frågar sig samtidigt om tvånget i vården ska ses som av […](0 kommentar)

Physicians for Human Rights har långt fler biståndsprojekt än vad som rapporterats

I slutet av oktober besökte jag Israel bl a för ett reportage om Physicians for Human Rights, den israeliska läkarorganisationen som tilldelats årets Right Livelihood Award, det »alternativa Nobelpriset«. Efter att ha träffat generalsekreteraren Hadas Zvi och volontärer på organisationens öppna mottagning är min bild av PHR och deras ­arbete annorlunda än vad Svenberg och […](0 kommentar)

PHR får betala ett högt pris för sitt ställningstagande

Det är glädjande att även Josef Milerad besökt Physi­cians for Human Rights och uppmärksammat organisationens arbete. Exemplet bör följas av fler svenska kollegor. Vad gäller Milerads bild av organisationens arbete skiljer den sig inte nämnvärt från den vi fick vid vårt besök. Förbindelserna med de två institutioner Milerad nämner är naturligtvis uppmuntrande att känna till. […](0 kommentar)

Ingen tjänar på att det går inflation­ i autismspektrumbegreppet

I en artikel i Läkartidningen 43/2010 [1] tar Andreas Fries upp behovet av mer kunskap om autismspektrumtillstånd (dvs autism, Aspergers syndrom eller atypisk autism) inom vuxenpsykiatrin. Möjligen kan man tycka att han slår in öppna dörrar, eftersom kunskapen formligen har exploderat under det senaste decenniet. Mycket är publicerat av svenska forskare, inte minst från Christopher […](0 kommentar)

Såväl över- som underdiagnostik tyder på kunskapsbrist

I en debattartikel i LT 43/2010 (sidorna 2660-1) ­beskriver jag den frustration som föreningen Organiserade Aspergare och jag själv känner inför sviktande kunskaper om autismspektrumtillstånd (AST) inom vuxenpsykiatrin, trots pågående neuro- psykiatriboom [1, 2]. Förslag till åtgärder ges, bl a ökad utbildning och utveckling av nya screeninginstrument. Susanne Bejerot (SB) tycker att jag slår in […](0 kommentar)

Manlig omskärelse – ingen »quick fix« mot HIV i Afrika

Anna Thorson och medarbetare har skrivit en artikel om omskärelse och HIV i Afrika, vilken utmynnar i rekommendation om allmän omskärelse av män och pojkar i högriskområden [1]. De ­argumenterar för finansiellt bistånd för detta, eventuellt taget från andra vårdinsatser. De argumenterar också för att manlig omskärelse (på klinik) i Sverige är motiverad av kulturella eller […](0 kommentar)

Östeuropakommittén avslutar sin verksamhet

Östeuropakommittén (ÖEK) startade sitt arbete 1992 för att främja utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sveriges grannländer i öst. Det var en ideell organisation, och det ekonomiska stödet kom främst från Sida. Arbetet, riktat till de baltiska länderna, avslutades 2004. Därefter var Vitryssland en av de främsta mottagarna av stödet. I år avslutar ÖEK helt […](0 kommentar)

Ledare

Säkrare vård med bättre IT-system

Ineffektiva IT-system beräknas kosta samhället minst 5 miljarder kronor årligen. Det innebär inte bara betydande kostnader, vad värre är, konsekvensen är ineffektiv journalhantering som hotar patientsäkerheten. Risken ökar för bland annat sämre följsamhet till ­läkemedels­-­ ordinationer, förväxlingar av läke­medel och feldoseringar. Krångliga IT-system tar dessutom tid och fokus från arbetet med patienterna och upplevs som […](0 kommentar)

Sverige kan hamna i EU-domstolen

Sverige har anmälts till EU-kommissionen. Anledningen är att en Europaläkare inte fick svensk specialistkompetens i allmänmedicin. Kommissionen har därför inlett en prövning av eventuell överträdelse av EU-rätten. EU-kommissionen signalerar nu att Sveriges hantering av Europaläkare inte är förenlig med direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. I Sverige har vi både Europaläkarkompetens och specialistkompetens i allmänmedicin. Kommissionen […](0 kommentar)

Aktuellt

DO granskar sjukvården

Diskrimineringsombudsmannen har i år och nästa år fokus på rätten till sjukvård på lika villkor utan diskriminering. Bland annat driver DO tre ärenden, som samtliga gäller kränkande behandling från läkare. Att DO riktar strålkastarljuset mot vården har flera orsaker. Sedan januari 2009 behandlar DO alla former av diskriminering, och när myndigheten efter första året tittade […](0 kommentar)

EU på väg att sänka kraven för svenska specialiteten allmänmedicin

Den holländska allmänpraktiserande läkaren anmälde i april i fjol Sverige till EU-kommissionen efter att Socialstyrelsen nekat henne ett specialistbevis i allmänmedicin. Hon fick ett intyg som Europaläkare, som innebär minst tre års vidareutbildning efter läkarexamen, med minst sex månaders handlett arbete på primärvårdsmottagning samt sex månader på sjukhus. Titeln infördes 1994 innan Sverige gick med […](0 kommentar)

Marie Wedin valberedningens kandidat

– Utifrån styrkepositionen hos de föreningar som nominerat de olika kandidaterna tror vi att Marie Wedin är den som har störst möjlighet att samla en majoritet av delegaterna bakom sig. Dessutom är hon den av de två som utan tvekan har mest facklig erfarenhet, och vi tror att det förbundet just nu behöver är någon […](0 kommentar)

Läkarförbundet positivt till utredning om transsexualism

Rapportens förslag bör kunna bidra till en bättre situation för transsexuella och andra personer med könsidentitetsstörningar, anser Läkarförbundet i ett remissvar till Socialstyrelsen. Rapporten föreslår en rad åtgärder, bland annat att kravet på patienten att vara steriliserad och ogift för att få könstillhörighet fastställd avskaffas. Vården som erbjuds transsexuella behöver bli mer jämlikt fördelad. Hälso- […](0 kommentar)

Rörelseorganens sjukdomar: 279 rekommendationer

Riktlinjerna innehåller 279 rekommendationer för diagnostik, behandling och rehabilitering av rörelseorganens sjukdomar. De rör områdena reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, artros, osteoporos samt långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Bland annat bör fler patienter med reumatoid artrit behandlas med TNF-hämmare. – Tio procent av de personer som årligen diagnostiseras för reumatoid artrit borde redan […](0 kommentar)

Endast på webben

Vården blir bättre men ojämlikheter kvarstår

För femte året i rad publicerar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, tillsammans med Socialstyrelsen »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelse mellan landsting 2010«. Årets rapport innehåller totalt 134 indikatorer. 17 nya indikatorer har förts in sedan fjolårets utgåva (se ruta nedan). Det är framför allt områdena psykiatri, primärvård samt kvinnosjukvård som […](0 kommentar)

Irene Jensen första professorn i företagshälsovård

Styrelsen för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, ställer sig bakom expertgruppen. Irene Jensen är beteendevetare och i dag professor i personskadeprevention vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, där hon leder interventions- och implementeringsforskning. – Det är oerhört spännande att få den första professuren i företagshälsovårdsforskning. Företagshälsovården är en mycket viktig aktör inom folkhälsoarbetet. Det […](0 kommentar)

Notiser

VR satsar 40 miljoner på klinisk forskning

Projekten ska ha en tydlig koppling till hälso- och sjukvården och syfta till att täcka identifierade kunskapsluckor. Utlysningen är en följd av att VR.s ämnesråd för medicin och hälsa sedan årsskiftet har ett utvidgat uppdrag där det även ingår att stödja tillämpad forskning. Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats:Dags att söka bidrag till klinisk forskning(0 kommentar)

De flesta vårdresultat bättre i årets öppna jämförelser

I ett pressmeddelande lyfter de tre exempel: Andelen äldre med tio eller fler läkemedel har minskat med fem procentenheter mellan 2006 och 2009. Andelen som dör inom 28 dagar efter hjärtinfarkt ligger nu på 13 procent för patienter som vårdas på sjukhus, att jämföra med 30 procent för 20 år sedan. Alla landsting har minskat […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)