Nr 49 2010

Kultur

Nyttigt med Kierkegaard inom den palliativa vården?

Den danske filosofen Søren Kierkegaard (1813–185) beskrev människans utveckling i olika stadier: från estet till ironiker, från ironiker till etiker, från etiker till humorist och sist från humorist till den religiösa människan. Egentligen finns, enligt Kierkegaard, ytterligare en människotyp, som han benämnde spetsborgaren. Spetsborgaren är till sin natur ytlig, utan inre lidelser, utan ångest och […](0 kommentar)

En något högre visa

Detta är några reflexioner över läkaryrkets risker, möjligheter och glädjekällor. Stycket är skrivet strax efter murens fall, när man upptäckte hur illa det stod till med skogarna i Östeuropa. Det är också skrivet efter en period av arbete med svåra smärtpatienter där sällskapet inte sällan förde mig nära Styx och Karon. När jag själv läser […](0 kommentar)

Kärlek och hat till engelskan i svensk terminologi

Efter andra världskriget blev de engels­ka uttrycken the cold war och the iron curtain allmänt kända. På svenska sade man kalla kriget och järnridån. Senare kom self-service stores, som blev butiker med självbetjäning. Brainwashing översattes med hjärntvätt. Men efter tv:ns, datorns och rock- och popmusikens amerikans­ka inva­sion i våra medvetanden kan vi inte längre översätta […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Läkekonst i en säkrare vård

Medicinska riksstämmans tema nästa år är »Läkekonst i en säkrare vård«. Stämman är ett bra utbildningstillfälle inte minst för kliniskt verksamma läkare. Vardagen erbjuder kanske ett lärande i den kliniska verksamheten, men det behövs nog att man ibland får en sammanhängande tid för uppdateringar och reflexion. Må det vara för bara en halvdag, men gärna […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Insulinpump med glukossensor vid typ 1-diabetes fungerar bra

Den teknologiska utvecklingen vid behandling av patienter med typ 1-diabetes har de senaste åren gått snabbt med introduktionen av nya direktverkande och långverkande insulinanaloger, insulinpumpar med utökade funktioner samt möjligheter till långtidsmätning av glukos i underhuden. Vid insulinbehandling med pump ges insulinet konti­nuerligt från pumpen via en kateter och en kanyl som patienten själv enkelt […](0 kommentar)

Nya Rön

Vätsketerapi under kirurgi kan styras med pulsoximetri

Målstyrd vätsketerapi är den enda validerade metoden för att optimera vätskegivning under kirurgi på individnivå. Principen är att följa ändringen av hjärtminutvolymen under givning av upprepade bolusdoser kolloid vätska. Redan för tio år sedan visste vi att målstyrd vätsketerapi minskar komplikationerna vid flera typer av högriskkir­urgi. Men metoden är för komplicerad och dyrbar för att […](0 kommentar)

Måttligt ökad risk för gravida kvinnor med IBD

Tidigare studier har visat att kvinnor med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), dvs Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, löper ökade risker vid graviditet. En metaanalys från 2007 fann att kvinnor med Crohns sjukdom oftare får barn med låg födelsevikt (small-for-gesta­tion­al-age, SGA) och att barnen föds prematurt, dvs före graviditetsvecka 37 [Gut. 2007;56:830-7]. Liknande risker har angivits för […](0 kommentar)

Hormonbehandling vid prostatacancer ger viss ökning av risken för hjärtsjukdom

Män med prostatacancer som får hormonbehandling som sänker halterna av testosteron har en viss ökad risk för insjuknande och död i hjärtsjukdom. Den goda tumörbromsande effekten av hormonbehandling överväger dock för män med avancerad prostatacancer, men eftersom inga sådana effekter finns dokumenterade för män med lokaliserad lågrisktumörer finns inga skäl att hormonbehandla. I PCBaSe Sweden, […](0 kommentar)

Alkohol farligaste drogen

Alkohol är en farligare drog än både heroin och kokain. Det hävdar brittiska forskare, som presenterar sina rön i Lancet. Farligheten hos 19 olika droger har graderats utifrån 16 olika parametrar. Nio av dessa parametrar rör farlighet för individen som använder drogen i fråga. I denna kategori återfinns risk för beroende, mortalitet kopplad till drogen, […](0 kommentar)

Risker med kortvarig opiatsubstitution

Behandling med opiatsubstitution kan minska dödligheten bland missbrukare om behandlingen varar i åtminstone tolv månader. Men behandlingen är även förknippad med risker. Detta visar en prospektiv kohortstudie publicerad i BMJ. Program för substitutionsbehandling för opiatmissbrukare använder oftast metadon eller buprenorfin (Subutex). I England har sådana program utökats under de senaste åren, och förskrivningen har dubblerats. […](0 kommentar)

Högt CRP och lågt albumin varnar för ökad dödlighet vid PEG-operation

Kombinationen av högt C-reaktivt protein (CRP) och låga nivåer av proteinet albumin i blodet är kopplad till ökad risk för dödsfall efter anläggning av perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Det visar en ny studie från Karolinska institutet som pub­liceras i Gastrointestinal Endoscopy. Studien omfattar 484 patienter vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna åren 2005–2009. Den visar att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Läkarintyg om bedömning av arbetsförmåga klarar inte alltid rättslig prövning

Under senare år har läkarkåren fått delvis hård kritik för undermåliga intyg inom sjukförsäkringen. I ett flertal undersökningar påtalas brister avseende bedömningen av arbetsförmåga och intygens begränsade värde som underlag till beslut om sjukpenning eller sjukersättning hos Försäkringskassan eller i domstol [1-4]. För att en patient ska ha rätt till ersättning från sjukförsäkringen måste arbetsförmågan […](0 kommentar)

Goda möjligheter att rekonstruera greppfunktionen vid tetraplegi

I Sverige drabbas årligen 100–120 personer av traumatisk ryggmärgsskada. Av dessa ådrar sig hälften en skada på halsryggmärgen, som, förutom förlamning i bål, ben och fötter, medför total eller partiell förlamning i armar och händer. De svårast skadade har ett stort hjälpbehov, omfattande de flesta dagliga aktiviteter, t ex förflyttning, på- och avklädning, hygien och matintag. […](0 kommentar)

Nödvändigt förstå sammanhanget när evidens ska tillämpas i vården

Många patienter får inte den vård de skulle ha mest nytta av. Det finns ett alltför stort glapp mellan det vi vet och det vi gör. Viktiga kunskaper och insatser kommer inte konsekvent patienter till godo [1-3], eller så går det för långsamt [4], vilket medför onödigt lidande och undvikbara dödsfall [2, 3]. Detta framhölls […](0 kommentar)

Skattning av njurfunktion – oklart vad som är bästa metod

Svensk förening för klinisk kemi har i samarbete med representanter för Svensk förening för njurmedicin och andra specialiteter tagit fram dokumentet »Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008«, som har sammanfattats i Läkartidningen [1]. Dokumentet framhåller att den samlade glomerulära filtrationshastigheten (glomerular filtration rate = GFR), dvs summan av den filtrerade […](0 kommentar)

Nyfödds stortår kan avslöja allvarlig diagnos

Fibrodysplasia (myositis) ossificans progressiva (FOP) är en sällsynt genetisk sjukdom, som innebär stor risk för uppkomst av svåra rörelseinskränkningar redan under unga år, särskilt i odiagnostiserade fall. Karakteristiska medfödda anomalier av stortårna gör att tillståndet är lätt att känna igen redan vid födelsen. Ändå är det mer regel än undantag att diagnosen ställs först efter […](0 kommentar)

Debatt och brev

Ändra inte blodtrycksgränsen vid diabetes!

I Läkartidningen 47/2010 föreslår Carl Johan Östgren och Peter M Nilsson att blodtrycksmålet för hypertonibehandling vid samtidig diabetes bör höjas från(0 kommentar)

Ingen anledning ändra aktuell rekommendation

Styrelsen för Svensk förening för diabetologi har med intresse tagit del av diskussionen avseende blodtrycksgränser för patienter med ­diabetes och finner i nuläget ingen anledning att ändra ­Socialstyrelsens aktuella ­rekommendationer. Socialstyrelsen skriver i februari 2010 att riktvärden för blodtrycksmål, som kan behöva modifieras beroende på individuell bedömning, är blodtryck under 130/80 mm Hg. Läs mer:Ändra […](0 kommentar)

Dexametason ska ges vid meningit hos barn och vuxna

I The Cochrane Library har den systematiska översikten av kortikosteroider vid akut bakteriell meningit nyligen uppdaterats [1]. Den omfattar nu 24 randomiserade, placebokontrollerade studier med 4 041 patienter. Nyfödda ingick inte i översikten, men alla andra åldrar, och 1 517 var vuxna, det vill säga äldre än 16 år. Interventionsgruppen behandlades vanligen med dexametason 0,10–0,15 mg/kg × 4 i […](0 kommentar)

Underanvändning av cancerläkemedel – ett exempel

I Läkartidningen 40/2010 skriver Jonas Bergh och Nils Wilking om underanvändning av cancerläkemedel i Sverige [1]. Vi menar att Multiferon, som registrerades för adjuvant melanombehandling i Sverige 2006 och som nyligen godkänts i flera andra europeiska länder, utgör ett exempel på sådan underanvändning. Läkemedlet har utvecklats vid Umeå universitet och innehåller flera subtyper av naturligt […](0 kommentar)

Mer data om indikationen behövs

Debatten om användningen av s k nya, dyra läkemedel, och framför allt förekommande regionala skillnader, är mycket viktig. Den hakar Örjan Strannegård och Fredrik B Thorén på. Strannegård kämpar likt en Don Quijote för bruket av Multiferon (naturligt interferon)– ett läkemedel som han verkligen tror på – och det hedrar honom. Orsaken till att ett […](0 kommentar)

Stressnivån hos amerikanska och svenska studenter – några lärdomar

Vi har med stort intresse tagit del av studien i JAMA [1] om utbrända läkarstudenter i USA och referatet av den i Läkartidningen 43/2010 (sidan 2630). Drygt hälften av läkarstudenterna i studien uppfyllde kriterierna för »utbrändhet« enligt »Maslach burnout inventory« (MBI). De »utbrända« studenterna uppgav mer oprofessionellt beteende och en mindre altruistisk inställning till läkarrollen. Under […](0 kommentar)

Är regeringen och Läkarförbundet ense om att förtränga dem med funktionshinder?

Ledaren i Läkartidningen 45/2010 handlar om läkare i äldrevården. Eva Nilsson Bågenholm anser att det finns en otydlig ansvarsfördelning mellan landsting och kommun, att de strukturella hindren för en högkvalitativ äldrevård måste undanröjas och att det föreligger stora brister i tillgången på läkare i boenden för äldre. Hon föreslår att ersättningssystemet i vårdvalet ändras så […](0 kommentar)

Vi fokuserar på de äldres vård – av goda skäl

Läkarförbundet har under 2000-talet tagit fram några olika sjukvårdspolitiska programmet. Det senaste i raden är det som handlar om en god äldrevård. För fyra år sedan tog vi fram ett program om Närsjukvård, vilket också omfattar funktionshindrade.Att vi i vårt sjukvårdspolitiska arbete under 2010 valt att fokusera på äldre innebär inte att denna grupp generellt […](0 kommentar)

Aktuellt

Jämställdhet vård – en infekterad fråga?

– Det finns en klinisk skillnad mellan kvinnor och män vad gäller sorkfeber. Våra resultat visar att lika många har fått sjukdomen, om man tittar på antikroppar, men kvinnor blir inte i lika hög grad sjuka, säger Peik Brundin, doktorand vid institutionen för kliniskt mikrobiologi och ST-läkare, infektionskliniken, Sundsvalls sjukhus, vid symposiet »Jämställdhet vård – […](0 kommentar)

Snacka går ju – hur ser det ut med jämställdheten?

Destruktiva förhållanden som hindrar läkare av kvinnligt kön diskuterades vid den medicinska riksstämman i Göteborg på torsdagen i regi av Kvinnliga läkares förening, Läkarförbundets största intresseorganisation, enligt dess ordförande Mia Fahlén. Företrädare från fack och akademi ombads vid seminariet att peka på hinder för kvinnliga läkares arbete och yrkesroll. Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets första kvinnliga […](0 kommentar)

Planering för patientens hemgång börjar direkt

Nej, detta är inte någon solskenshistoria. Det vore att måla med för bred pensel. Men det är inte fel att påstå att man på den medicinska akutvårdsavdelningen, MAVA, på Universitetssjukhuset i Linköping har lyckats med konststycket att skingra orosmolnen när det gäller det stora problemet med överbeläggningar. – Vi är fortfarande i händerna på sjukhusets […](0 kommentar)

Vården kan göra mer för att minska ojämlikheten

Professor Johan P Mackenbach från Nederländerna var inbjuden som talare under det allmänna mötet, som inledde riksstämman. I hans studier finns flera exempel på att Sverige utmärker sig med större hälsoskillnader mellan låg- och högutbildade än till exempel länder i Sydeuropa. Den viktigaste förklaringen är att rökning och hög alkoholkonsumtion är starkare kopplat till svag […](0 kommentar)

Frustrerad profession krävde besked om IT

Han var det första av två vittnen, som moderatorn Göran Petersson, ordförande i Läkaresällskapets IT-kommitté, kallat in. Mattias Lundquist beskrev en läkarvardag som börjar med en omfattande inloggning på en rad system och, väl inne i systemen, fortsätter med tidskrävande sållning i ett stort informationsflöde. Ibland består halva hans arbetsdag av arbete framför datorn. – […](0 kommentar)

»Sociala medier bra för vården«

I sin gästföreläsning »Bringing the social media revolution to health care« och under det efterföljande symposiet gav Lee Aase exempel på hur sociala medier kan knyta kontakter mellan människor och blixtsnabbt sprida budskap. Privat och professionellt. Hans barnbarn har sitt liv att tacka Facebook för, föräldrarna träffades så. Hans 80-åriga far kommunicerar med sina barnbarnsbarn […](0 kommentar)

Stämman krymper

På onsdagen besökte 2 919 personer stämman, enligt Svenska Mässans servicecenter. Det är ettusen besökare färre än onsdagen förra gången som stämman hölls i Göteborg, 2008. Ett litet bortfall kunde förklaras av att en del besökare blev fast på väg till Göteborg och fick vända i Skövde på onsdagen, på grund av vintervädret. Den totala […](0 kommentar)

Han fick nya priset »Årets handledare«

Utmärkelsen är ny, instiftad av Medicine studerandes förbund, MSF, och Läkarförbundet, och delades ut för första gången på riksstämman den 3 december under symposiet »Klinisk handledning – merit eller börda?«. Syftet är att uppmärksamma god handledning och skickliga handledare under grundutbildningen. – Otroligt inspirerande att ta emot priset. Tack till MSF och Läkarförbundet. Jag tror […](0 kommentar)

Största vinsten med träning ses bland gamla

– Alla som är försvagade har nytta av träning! Det sa Carl Johan Sundberg, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, under ett symposium om sarkopeni. Sarkopeni innebär muskelförlust till följd av till exempel åldrande och inaktivitet. Våra muskler förändras med tiden. Generellt minskar tvärsnittsytan och massan med stigande ålder. Det totala antalet […](0 kommentar)

Ljumskbråck hos kvinnor är ofta femoralbråck

Det säger Johanna Österberg, överläkare vid kirurgkliniken, Mora lasarett. Ljumskbråck är en typiskt manlig åkomma. Knappt var tionde patient som opereras för ljumskbråck är en kvinna. Enligt Johanna Österberg används dock den vanligaste operationstekniken, öppen främre nätplastik via ljumsken, s k Lichstenstein, oavsett patientens kön. Tekniken är väl prövad och fungerar bra på män. Tekniken […](0 kommentar)

Tillgången till ADHD-behandling ojämnt fördelad

ADHD började som en diagnos för barn och ungdomar. I dag vet man att även många vuxna har ADHD. Men tillgången till utredning och behandling är ojämnt fördelad över landet. Förskrivningen av ADHD-mediciner, räknat per invånare, är till exempel fem gånger så hög på Gotland som i Kronobergs län. Och det beror inte på att […](0 kommentar)

Regeringen värnar specialiteten allmänmedicin

Socialdepartementet lämnade onsdagen den 1 december svar till EU-kommissionen. Europaläkare, med tre års fortbildning efter grundexamen, kan förvisso beredas plats i svensk vård men har inte rätt att få specialistbevis i allmänmedicin. – Vi håller inte med kommissionen om att vi måste erkänna Europaläkare som specialister i allmänmedicin, säger Sara Rosenmüller, handläggare på rättssekretariatet, Socialdepartementet. […](0 kommentar)

Brist på PET-centra ger sämre cancervård

För fem–sex år sedan var professor Stig Larsson drivande bakom att skaffa en PET-skanner till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Han förstår inte varför PET-tekniken inte har slagit igenom snabbare i Sverige. – I början sade man att det var för dyrt. Men nu vet vi att man i många fall kan göra en PET-skanning direkt […](0 kommentar)

Hepatit B vanligare i områden utan sprutbyte

Det visar en studie av Mattias Waldeck, biträdande smittskyddsläkare i Skåne, och hans medarbetare, som redovisades på den medicinska riksstämman. Totalt anmäldes 348 inhemskt smittade fall av akut hepatit B till Smittskydd Skåne under perioden 1999–2009. I genomsnitt var det en 2,3 gånger högre risk för hepatit B i områden utan sprutbyte än i områden […](0 kommentar)

Kognitiva symtom vid många olika sjukdomar

Alla vet att Alzheimers sjukdom bryter ner den kognitiva förmågan. Betydligt mindre känt är att kognitiva störningar också kan åtfölja en rad andra vanliga sjukdomar, som till exempel diabetes, stroke eller depression: – Vården glömmer ofta att testa de kognitiva funktionerna, säger professor Anders Wallin, som är ordförande i Svensk förening för kognitiva sjukdomar. Han […](0 kommentar)

Central finansiering skulle förbättra behandlingen av sällsynta sjukdomar

Ungefär 7 procent av svenskarna har en sällsynt sjukdom, och den överväldigande majoriteten har genetisk bakgrund. Man räknar med att det finns upp till 8 000 olika diagnoser som kan betecknas som sällsynta. Den svenska definitionen anger en sjukdom som sällsynt om 1 av 10 000 bär den. Den europeiska definitionen innebär 5 av 10 […](0 kommentar)

Intresseförening kan läggas ner

Anestesiologen Heba Shemais, ordförande i ILIS, kommer vid föreningens årsmöte i början av nästa år att föreslå att föreningen avvecklas. Intresset, inte minst bland utländska läkare själva, är för lågt. – Vi vet inte hur många medlemmar vi har haft. Medlemsavgifterna har betalats sporadiskt, säger Heba Shemais, som efter att tillträtt en chefstjänst vid anestesi, […](0 kommentar)

»Messa pinan«

Uppemot en fjärdedel av alla barn och ungdomar besväras mer eller mindre av återkommande smärta. – Det är lätt för oss att mäta akut smärta. Men långvarig smärta är svårare att fånga in på ett reliabelt sätt. Det säger Gösta Alfvén, docent och specialist på smärtbehandling av barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Ofta uppmanas smärtpatienter […](0 kommentar)

Få valde vård i andra landsting

Sedan år 2000 har fritt vårdval och vårdgaranti gjort det möjligt för patienter att välja att behandlas utanför sitt hemlandsting. Ändå finns det väldigt lite forskning, kanske två–tre studier, som visar hur många eller vilka som får vård i ett annat landsting. Det konstaterade hälso- och sjukvårdsforskaren Marianne Hanning, institutionen för vårdvetenskap, Uppsala universitet, vid […](0 kommentar)

De fick dela på visslarpris

Att framföra sina ståndpunkter i dramaform har blivit en tradition på riksstämman för sjukhusläkarna. »Flaskhalsmiljarden« hade man döpt årets lilla pjäs till, som raljerade över idén att stordrift skulle vara receptet för att lösa vårdens problem. Mot slutet gled skådespelarna, ledamöter i Sjukhusläkarföreningens styrelse, skickligt över i sina vardagsjag, och det hela utmynnade i en […](0 kommentar)

Astma- och allergivård lever inte upp till riktlinjer

Det visade sig när Allergicentrum i Linköping, tillsammans med Astma- och allergiföreningen på Gotland, gjorde en kartläggning av resurser, utrustning, bemötande och tillgänglighet vad gäller astma- och allergivård på Gotlands vårdcentraler. Den gjordes genom att personal och patienter fick svara på en enkät. Patientföreningen initierade undersökningen, efter att ha fått signaler om att det var […](0 kommentar)

Regeringens missbruksutredare: Låt landstingen ansvara för beroendevården

Gerhard Larssons uppdrag är att göra en grundlig översyn av hela den svenska missbruks- och beroendevården, och han kommer att föreslå omfattande förändringar. Det framgick när han medverkade på ett symposium vid den medicinska riksstämman. Kartläggningar han låtit göra visar stora brister i dagens system, säger han: – I Sverige har vi omkring 500 000 […](0 kommentar)

Riksstämman 2010 – alla artiklar!

Ojämlikheterna i hälsa består »Större risk att drabbas av harpest än av klamydia« Döendet är orättvist Goda beslut lika viktigt som bra behandling Läkare och patient prioriterar olika »Vetenskapen måste kompletteras med verklighet« Vården kan göra mer för att minska ojämlikheten Gör typ 2-diabetiker delaktiga i sin egen vård!Brist på PET-centra ger sämre cancervård Hepatit […](0 kommentar)

Ojämlikheterna i hälsa består

Skillnaderna i förväntad livslängd är nu större än någonsin på global nivå. Det kan skilja upp till 40 år mellan fattig och rik eller låg- och högutbildad. Även i välfärdsstater består eller ökar skillnaderna i hälsa (alltså trots inkomstutjämning), välståndsutveckling och mer lika tillgång till sjukvård. I Mackenbachs studier finns flera exempel på att Sverige […](0 kommentar)

»Större risk att drabbas av harpest än av klamydia«

– Det är större risk att drabbas av harpest än av klamydia om man bor i Vansbro, Malung eler Gagnef. Det säger Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar, som arbetar med hur man ska kunna förutsäga de harpestutbrott som under senare år blivit mer frekventa. Orsaken till harpest (tularemi), som ger allvarliga influensaliknande symtom, är den […](0 kommentar)

Döendet är orättvist

– Nivån är oacceptabelt ojämn, sa Gunnar Eckerdal, överläkare, palliativa teamet, Kungsbacka närsjukhus, vid en presskonferens apropå symposiet »Det orättvisa döendet« på onsdagen. – Det är mycket större skillnader mellan en ort och en annan än mellan glesbygd och tätort. Cancerpatienter får oftast god palliativ vård, medan patienter på kommunala korttidsplatser och medicinkliniker, oftast gamla […](0 kommentar)

Goda beslut lika viktigt som bra behandling

När vi ska fatta beslut, till exempel ställa diagnos, genererar vi enligt Nils-Eric Sahlin för få gissningar. Vi är alltför benägna att hitta belägg som styrker vår hypotes och letar inte efter sådant som vederlägger det vi tror på. – Dåliga beslut kan skada en patient lika mycket som dålig behandling. Enligt Nils-Eric Sahlin har […](0 kommentar)

Läkare och patient prioriterar olika

Patienter prioriterar akuta, okomplicerade tillstånd högre än kronisk sjukdom. Läkare gör tvärtom. Detta enligt en opublicerad enkätstudie från Linköpings universitet som presenterades på den medicinska riksstämmans första dag. – Vi får allt mer kundperspektiv i primärvården, konstaterade en av forskarna bakom studien, Eva Arvidsson, distriktsläkare från Kalmar, vid en presskonferens. Därför är det viktigt att […](0 kommentar)

DO stämmer landsting för diskriminering

Kvinnan, som har invandrarbakgrund, sökte vård för knäproblem och fick enligt DO ett dåligt och respektlöst bemötande. – Läkaren var irriterad och otrevlig medan kvinnan inte gjorde någonting. Hon kom bara dit med sin tolk, men läkaren började ifrågasätta henne. Kvinnan blev bemött på ett sätt som inte andra patienter blir, säger Laine Nõu Strömgren, […](0 kommentar)

»Vetenskapen måste kompletteras med verklighet«

– Om inte jag fattar beslutet själv, utan använder mig av vårdprogram, checklistor och flödesscheman, vem har då ansvaret? Den frågan ställde sig Christer Andersson, specialist i allmänmedicin, vid ett symposium om beslutsfattande och patientsäkerhet. Han menade att vårdprogram, checklistor och flödesscheman riskerar att försämra doktorns omdöme. Han undrade vidare hur dessa hjälpmedel påverkar bemötandet […](0 kommentar)

Vården kan göra mer för att minska ojämlikheten

Folkhälsoinstitutet presenterade i samband med den medicinska riksstämman siffror ur den nationella folkhälsoenkäten som visar att många svenskar vill ha hjälp med att förändra sina levnadsvanor i mer hälsosam riktning, som att bli mer fysiskt aktiv och äta nyttigare. Denna önskan om stöd är särskilt stor bland personer som saknar kontantmarginal. – Det finns en […](0 kommentar)

Gör typ 2-diabetiker delaktiga i sin egen vård!

Bakgrunden är resultatet av en enkät som föreningen skickat till 2 000 diabetespatienter över 18 år i Stockholm. Hälften av dem var medlemmar i Storstockholms diabetesförening, hälften rekryterades från fem vårdcentraler. Svarsfrekvensen var 65 procent. Typ 1-diabetiker exkluderades. Två tredjedelar av patienterna som svarat på enkäten är nöjda med det stöd de får från sjukvården. […](0 kommentar)

Ledare

Fullmäktige väljer inför framtiden

Denna vecka äger årets fullmäktigemöte rum. Det är nu Läkarförbundets politik ska formas och fastslås för de närmaste tre åren. Flera frågor har ett tydligt framtidsperspektiv. Byte på ordförandeposten har som vanligt fått medial uppmärksamhet. Men det finns även annat viktigt som ska avhandlas. Till förra årets fullmäktigemöte inkom flera motioner som berörde Läkarförbundets interna […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkemedelsbehandling av äldre kräver särskild kunskap och omsorg

En äldre kvinna med regelbundet kont­rollerad diabetes klagade vid ett rutinbesök på medicinmottagningen över smärta i ryggen, som hon härledde till tunga lyft. Hon återkom efter ett par veckor med samma besvär och beskrev att de varat ett par månader, att smärtan nu avtagit men inte helt. Kvinnan hänvisades till primärvården för sin värk, och […](0 kommentar)

Elektronisk läkemedelsmodul utan logik

I ett lex Maria-ärende ordinerades ett morfinpreparat i tabletter à 100 mg i stället för 10 mg. Patienten, som hade svåra smärtor, blev nästan okontaktbar sedan vederbörande tagit sin tablett och dessutom kompletterat med ytterligare morfintabletter av ett annat preparat och styrka. Vårdgivaren skriver att läkemedlens styrkor inte är sorterade i logisk ordning i SYSteam […](0 kommentar)

Bra om läkare bedömer även ytliga handskador

En 6-årig flicka skar sig i lillfingret och fick hjälp av en sjuksköterska på vårdcentralen. Eftersom såret bedömdes som ytligt tejpades det och flickan skickades hem. Efter ett par månader visade det sig emellertid att en böjsena var skadad, och det fanns även tecken på att en nerv var avskuren. Händelsen lex Maria-anmäldes till Socialstyrelsen, […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Jag kommer att tala för hela Läkarförbundet

Sjukvården står inför en tid av stora utmaningar som följer av ett ökat sjukvårdsbehov hos en åldrande befolkning, i kombination med en medicinsk utveckling som leder till att vi läkare kan bota, behandla och lindra allt fler sjukdomar. Samtidigt ökar mångfalden av driftsformer i sjukvården. Patienterna får fler möjligheter att välja läkare, och läkare får […](0 kommentar)

Jag vill förnya Läkarförbundet

Jag vill förnya Läkarförbundet så att fler läkare väljer att bli medlemmar. Vi ska ha en rimlig arbetsbelastning, och vår kompetens ska användas på rätt sätt. Läkarförbundet ska bli en starkare part på arbetsmarknaden och mera synlig i sjukvårdspolitiken. Det är dags att läkare åter leder och utvecklar sjukvården. Lön för mödan. Det är viktigt […](0 kommentar)

Endast på webben

Läkarprotest mot skånsk sjukhusfusion

Regionstyrelsen i Region Skåne har låtit snabbutreda fusionen mellan universitetssjukhusen i Lund och Malmö till Skånes universitetssjukhus, SUS. Detta efter förvaltningsrättens nedslag på fullmäktigebeslutet om fusion från november 2009. Beslutet hade inte föregåtts av en öppen och demokratisk process inför allmänheten. Nytt fusionsbeslut planeras till fullmäktigemötet 13–14 december, enligt regionstyrelsen, som vid ett möte på […](0 kommentar)

Huvudduk het dansk vårdfråga

På en direkt fråga i det danska folketinget klargjorde den danske folkhälsoministern Bertel Haarder (Venstre) nyligen att en patient på ett danskt sjukhus eller annan vårdinrättning har sin fulla rätt att vägra att bli behandlad av en läkare eller annan vårdpersonal som utifrån sin muslimska tro bär synliga religiösa symboler som exempelvis huvudduk. Uppkommer situationen […](0 kommentar)

Lättare spara vävnadsprov med nytt förslag

Enligt ett utredningsförslag till ny biobankslag ska det inte längre krävas uttryckligt samtycke för att samla in och bevara vävnadsprov för patientens vård och behandling. Det räcker med att patienten inte motsäger sig detta, så kallat tyst samtycke. Patienten ska dock informeras om sin rätt till självbestämmande. Sådana prov får även bevaras för kvalitetssäkring och […](0 kommentar)