Nr 04 2011

Kultur

Gårdfarihandlaren kränger brillor på Münchhausens tapet

På väggarna i Rikssalen på Uppsala slott hänger sex magnifika, vävda tapeter från 1600-talet. Tapeterna var vävda i staden Oudenaarde efter förlagor av David Teniers d y, en flamländsk genremålare som ofta hämtade sina motiv från vardagslivet på landsbygden. Läkaren och landstingspolitikern Nils Brage Nordlander har 1992 berättat om tapeternas bakgrund [1]. En av tapeterna, Gårdfarihandlaren, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Kistlocket öppnas

Synen på scoop skiljer inte vetenskapliga tidskrifter från andra tidningar. Orsaken är att medicinska sensationer med feta rubriker ger stadga i en konkurrensutsatt bransch. Ifall ni inte visste så håller de mest prestigetyngda tidskrifterna ett öga på projekt i frontlinjen och uppmuntrar, genom personliga kontakter, forskare att skicka in manus till just dem. Det ÄR […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Metformin vid typ 2-diabetes

Metformin är i dag förstahandspreparat vid medicinsk behandling av typ 2-diabetes. Den primärpreventiva effekten på total och kardiovaskulär mortalitet visades först i UKPDS 1998 [1]; effekterna kvarstod i den observationella uppföljningen nästan 7 år efter studiens avslut [2]. Metformin är dock behäftat med biverkningar, där laktacidos är den mest allvarliga. Användningen är därför kontraindicerad då […](0 kommentar)

Nya Rön

Träning minskar smärtan vid kronisk tennisarmbåge

I en ny avhandling från Uppsala universitet visas att långvarig mjukdelsrelaterad smärta, som vid kronisk tennisarmbåge, inte bör behandlas med vila utan med graderad träning specifikt avpassad för den smärtande vävnaden. Positronemissionstomografi (PET) användes för att visualisera fysiologiska processer associerade med smärtan vid kronisk tennisarmbåge. Kronisk smärta är ett problem med avsevärda samhällsekonomiska kostnader och […](0 kommentar)

Analys av 100-åringars läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändningen bland 100-åringar skiljer sig från den bland 80- och 90-åringar, visar en studie från Aging Research Center (Karolins­ka institutet och Stockholms universitet). Detta kan bero på att sjukligheten ser olika ut i de olika åldersgrupperna eller på skillnader i sjukvårdens behandling av dessa grupper. Antalet 100-åringar i Sverige har ökat tio­faldigt sedan 1970. 100-åringar […](0 kommentar)

Misslyckad engelsk hälsoresurs på nätet

En stor kampanj i England för att lansera patientsidor på nätet har visat sig vara ett misslyckande. Av 2,5 miljoner inbjudna registrerade sig bara runt 0,1 procent för de mer avancerade funktionerna, enligt en studie publicerad i BMJ. Med inspiration från en framgångsrik amerikansk modell med personliga hälsoportaler på nätet, där patienter får tillgång till […](0 kommentar)

Ökad mortalitet vid högt BMI

Högt BMI är kopplat till ökad risk att avlida, samtliga dödsorsaker sammanräknade. Det visar en studie presenterad i New England Journal of Medicine. Det rör sig om en metaanalys som omfattar totalt 1,46 miljoner individer mellan 19 och 84 år (medianålder 58 år), samtliga av europeiskt ursprung och icke-rökare. Deltagarna har följts under 5–28 år […](0 kommentar)

Passiv rökning orsakar stor sjukdomsbörda

I Lancet presenteras en omfattande sammanställning kring de globala hälsokonsekvenserna av passiv rökning. Författarna har ställt samman data från 192 länder. Studien avser situationen 2004, och data har inhämtas genom att författarna sammanställt ett flertal olika studier. För att bedöma i vilken utsträckning barn utsätts för passiv rökning har man främst använt sig av undersökningen […](0 kommentar)

Neonatala dödsfall vanligare bland fattiga

Neonatal död är vanligare bland de fattigaste, en skillnad som till största del beror på fler prematurfödda och barn med medfödda missbildningar. Det visar en kohortstudie publicerad i BMJ. Socioekonomiska skillnader i barnadödlighet finns även i välmående industriländer såsom England. Trots försök från den engelska regeringen att minska dessa skillnader kvarstår de. Det finns därför […](0 kommentar)

Övervikt skadlig för bröstcancerprognos

Övervikt är en oberoende prognosfaktor för risken för fjärrmetastaser och död i bröstcancer. Dessutom verkar effekterna av adjuvant kemoterapi minska tidigare hos överviktiga, enligt en dansk studie publicerad i Journal of Clinical Oncology. Övervikt/fetma har länge verkat vara associerad med sämre överlevnad i bröstcancer, bl a för att kvinnor med mer kroppsfett kan få senare dia­gnos. […](0 kommentar)

Perkutan aortaklaffprotes räddar liv vid tät stenos

Aortastenos ökar i prevalens med åldern, och ca 3 procent av befolkningen över 75 års ålder har en tät aortastenos. Vid symtomatisk tät aorta­stenos är medelöverlevnaden endast omkring två år. Den enda intervention som förlänger överlevnaden är kirurgiskt aortaklaffbyte. Medicinsk behandling kan ge symtomlindring, men något läkemedel som minskar eller fördröjer progressen av förkalkningen i […](0 kommentar)

Övervakning ger bäst livskvalitet vid prostatacancer

Frågan om hur intensivt man bör behandla patienter med prostatacancer är ständigt aktuell. Många tumörer växer långsamt, och behandling med kirurgi och/eller strålning är som bekant förknippad med både risker och biverkningar. I JAMA har en grupp forskare från USA tittat på detta utifrån ett teoretiskt perspektiv. Författarna har utgått från en modell med en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Rengöring av bubbelpool gav diffus granulomatös lungsjukdom

Bubbelpooler blir allt vanligare i såväl hem som bad-, hotell- och spaanläggningar. Vi beskriver tre fall av säkerställd eller starkt misstänkt »hot tub lung« från samma arbetsplats och fyra fall med växt av mykobakterier i luftvägssekret, varav tre med akuta symtom. Samtliga var fastighetstekniker som arbetat med rengöring av filter till bubbelpooler. »Hot tub lung« […](0 kommentar)

Vasa praevia-test kan spara liv på svenska förlossningsavdelningar

Vasa praevia är ett tillstånd då det finns fetala blodkärl i hinnorna framför föregående fosterdel. Den förväntad incidensen av vasa praevia är ett fall på 4 000–5 000 förlossningar, det vill säga 20–25 fall per år i Sverige, men i Medicinska födelseregistret redovisas endast cirka fem fall per år (1/20 000). Sannolikt föreligger en betydande underrapportering och/eller underdiagnostisering. […](0 kommentar)

Neurologiska frågeställningar vanliga under AT-tiden

Det är av stort intresse för utbildningsansvariga, landsting och den medicinska professionen hur undervisningen på läkarprogrammet tillfredsställer de krav som utexaminerade läkare ställs inför under AT-tjänstgöringen. Det fåtal svenska studier som publicerats där man frågar läkare hur de ser på grundutbildningen efter några års kliniskt arbete är av mer övergripande art, till exempel hur man […](0 kommentar)

Aortaskada – ovanlig men svår komplikation vid gastrisk bypass

Vi har på kort tid sett tre patienter som drabbats av aortaskada i samband med laparoskopisk gastrisk bypass för sjuklig övervikt (BMI >40 kg/m2). Aortaskador är sällsynta. De flesta kirurger som orsakar en aortaskada saknar erfarenhet av att handlägga denna allvarliga komplikation. Felaktigheter i den primära handläggningen kan ge upphov till allvarliga följder, inklusive patientens […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Den goda arbetsplatsen i primärvården

Primärvårdens tunga belastning i kombination med bristande bemanning och brist på specialister i allmänmedicin lyfts ofta fram när man försöker beskriva primärvårdens situation. Att sådana förhållanden råder inom stora ­delar av primärvården är inte obekant, men samtidigt är det viktigt att framhålla att det inte är något generellt. Det finns vårdcentraler som fungerar utmärkt, där […](0 kommentar)

Debatt och brev

Enkla och långsiktiga regler bör gälla för ersättningssystemen i primärvården

Vanligast är att ersättningen till vårdgivarna utgår i form av kapitation (vårdpeng). Det finns dock flera andra ansatser eller modifieringar. Få landsting använder sig enbart av en vårdpeng som grund för ersättningen [1-3]. En modifiering är att ersättningen, åtminstone till en del, baseras på antalet besök och på vårdens innehåll. En annan är ersättning på […](0 kommentar)

Vården är inte en normal tjänstemarknad

Jag kan hålla med Nils Bruzelius om att stabila ersättningsmodeller är att föredra. Jag kan dock inte hålla med om att ersättning via vårdpeng, socioekonomi och hälsa är den rätta formeln. Debattören förkastar ersättningar baserade på vårdens innehåll, på prestation och vårdtyngd, vilket jag kan tycka är att kasta ut barnet med badvattnet. Vårdpengen är […](0 kommentar)

Nya samarbetsformer krävs för ­behandling av barn som inte vill äta

På Folke Bernadotte regionhabilitering tog jag 1991 initiativ till bildandet av det tvärprofessionella teamet »Matlaget«, till vilket barn remitteras från hela landet för bedömning och behandling av ätproblem. Från starten remitterades främst barn med frågeställ­ningar kring oralmotoriska problem, med cerebral pares som vanlig huvuddiagnos. De senaste tio åren remitteras barn med huvuddiagnoser som har en […](0 kommentar)

Skapa lugn, ro och förtröstan

Mitt inlägg föranleddes av att FK hade kännedom om patientens hälsotillstånd. Cecilia Udin tycks, vilket är oroande, helt ha missförstått mitt inlägg. Det handlade inte om försäkringsbestämmelser, utan om en handläggares förmåga att i stället för oro och ångest skapa lugn, ro och förtröstan. Paragrafer bör inte slås i huvudet på våra patienter, utan utgöra […](0 kommentar)

Läkarprogrammen måste skärpa handledningen av vetenskapliga projektarbeten!

Strax före jul beslöt den nya universitetskanslern om ett nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning 2011–2014 [1]. Upprinnelsen var att regeringen ville koppla ersättning till kvalitet samtidigt som lärosätena ansåg att det gamla systemet var »odugligt« och alltför process-inriktat [2]. Därefter följde långa förhandlingar, bråk och avgångar. Slutresultatet är en modell där »resultat« står i fokus. […](0 kommentar)

Svårt klä begreppet arbetsförmåga i medicinska termer

Sambandet mellan sjukdom och arbetsförmåga är många gånger svårt att klarlägga. Avseende arbetsförmåga går det främst att urskilja tre variabler som samverkar med varierande dignitet. Den förs­ta handlar om individen (karaktär, livssituation, upplevda besvär, motivation etc), den andra är arbetssituationen (arbetsmiljö, arbetets art, belastning mm) och den tredje är samhällets attityder och spelregler (ersättningsmöjligheter). Medicinsk […](0 kommentar)

Bedöma arbetsförmåga inte lätt men ska göras av läkare

Arbetsförmåga och arbets­oförmåga är kanske mer ett politiskt än ett medicinskt begrepp. • Hur ont kan en anläggningsarbetare ha innan han inte längre förmår lägga asfalt? • Hur okoncentrerad behöver en polis vara för att man ska anse att han inte förmår hålla i ett förhör? • Vid vilken grad av oro kan en ortoped […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Läsarkommentarerna speglar hur olika läkarkåren ser på frågan

Kollega Nils Wåhlin skickade ett mejl efter en artikel som jag skrivit tillsammans med Jan Rosén, »Gränslandet sjukdom–arbete måste hanteras på ett humanare sätt« (LT 42/2010, sidorna 2528-9). Jag föreslog NW att han skulle skicka in sin berättelse till LT för att få igång lite diskussion i läkarkåren – och diskussion blev det! NW:s inlägg, […](0 kommentar)

Låt oss verka för att var och en tar ställning

Niels Lynøe och Madeleine Leijonhufvud har tacknämligt startat en debatt om palliativ sedering med anledning av Svenska Läkaresällskapets (SLS) nya etiska riktlinjer för palliativ sedering i livets slutskede (LT 45/2010, sidorna 2772-3). Olika företrädare för ämnet har kommit till tals i LT 49, 50 och 51-52. Det vore inte helt fel att strama upp debatten […](0 kommentar)

Ledare

Patienten har också skyldigheter

Ett vanligt perspektiv i sjukvården och i sjukvårdspolitik är att betona och fokusera på patientens rättigheter. Detta kan på många sätt te sig naturligt. Patienten är oftast i ett underläge i förhållande till vården och dess personal. Det är viktigt att en balans mellan vårdgivare och patient eftersträvas för att dialog, respekt, autonomi och medbestämmande […](0 kommentar)

Aktuellt

Nu startar landets sjunde läkarutbildning

Bara sex gånger tidigare de senaste 400 åren har en ny läkarutbildning startat i Sverige. De 70 studenterna som förra veckan började på det nya läkarprogrammet i Örebro tillhör alltså en ytterst exklusiv skara. Bakom den nya utbildningen ligger många års enveten strävan från universitetet uppbackat av landstinget och länets kommuner. Som läkarstudenten Victor Szigeti […](0 kommentar)

Tre nya studieorter invigda

Under högtidliga former invigdes satsningen på de tre nya studieorterna: Luleå/Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Vid invigningen i Sundsvall visade sig att det var påfallande få studenter som hade någon anknytning sedan tidigare till sina nya studieorter. – Jag har växt upp i Malmö och flera av oss kommer från Syd- eller Västsverige. För egen del […](0 kommentar)

Läkarförbundet växer för tredje året i rad

Den 1 januari i år var totalt 42 854 personer medlemmar i Sveriges läkarförbund, en ökning under 2010 med 1 615 personer eller 3,8 procent. Antalet yrkesverksamma medlemmar ökade med 924 personer och antalet studerandemedlemmar med 506. Under 2009 fick förbundet 1 553 fler medlemmar. Året dessförinnan var uppgången 719 personer. Marie Wedin, Läkarförbundets ordförande, […](0 kommentar)

Utdelad kömiljard kritiseras

Fler landsting klarar att leverera vård inom gränserna för vårdgarantin. Alla landsting har under året klarat något av kriterierna för kömiljarden. – Vi har kommit dithän att 90 procent av dem som står på väntelista har kortare väntetid än 90 dagar. Nio av tio patienter får vård inom vårdgarantiden, det är ett rejält steg framåt, […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Snart dags att skriva patientsäkerhetsberättelse

I den nya patientsäkerhetslagen ingår att alla vårdgivare senast den 1 mars varje år ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse (se ruta nedan). Enligt Socialdepartementet gäller detta redan i år. Men Socialstyrelsen hinner inte få fram några föreskrifter till vårdgivarnas arbete med den allra första patientsäkerhetsberättelsen. Katrin Westlund, ställföreträdande chef på Socialstyrelsens enhet för föreskrifter, säger att […](0 kommentar)

Endast på webben

Lättare att söka vård utomlands med nytt direktiv

Europaparlamentet klubbade på onsdagen det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Detta efter två års manglande och en kompromiss som EU:s hälsoministrar anslöt sig till i augusti i fjol. Länderna får själva avgöra i vilken utsträckning man vill bekosta medborgares planerade vård i andra EU-länder. Vård utomlands kommer även fortsättningsvis att ligga på patienten – och kan bli […](0 kommentar)