Nr 06 2011

Klinik och vetenskap

Reflexion

Bättre villkor för klinisk forskning i sikte?

Klinisk forskning i vårt land har problem. Satsningar görs nu för att förbättra situationen. Vetenskapsrådet har utlyst projektbidrag under rubriken »Kunskapsluckor i hälso- och sjukvården«. Totalt 40 miljoner kronor finns att fördela. Det kanske inte ter sig så imponerande i jämförelse med de 258 miljarder som sjukvården (inklusive kommunal äldreomsorg) kostade i Sverige 2006. Visst […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Patientsäkerhet och läkemedel – satsa på beslutsstöd

Läkemedelsterapi är en av sjukvårdens vanligaste behandlingar. Rätt använda kan läkemedel bota, lindra och förebygga många sjukdomar och symtom. Läkemedelsterapi kan dock vara förenad med risker om användningen inte överensstämmer med den enskilda patientens förutsättningar. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler sjukdomar är behandlingsbara och att nya potenta läkemedel tagits fram. Läkemedelsanvändningen har […](0 kommentar)

Nya Rön

Samtidig terapi underlättade rökstopp vid PTSD

I JAMA har en grupp amerikanska forskare tittat på rökavvänjning bland krigsveteraner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är väl känt att patienter med PTSD röker i betydligt störrre utsträckning än normalbefolkningen. Uppgifter om att upp mot 45 procent av PTSD-patienterna röker har presenterats. Dessutom är antalet rökta cigaretter per rökare med PTSD större än antalet […](0 kommentar)

Antibiotika till barn med mediaotit

Frågan om små barn med mediaotit ska behandlas med antibiotika aktualiseras i två artiklar som presenteras i New England Journal of Medicine. De flesta studier som tidigare publicerats inom fältet har visat att effekten är begränsad, och konsensus är som bekant att man ska vara försiktig med antibiotika. Den ena studien har gjorts i USA […](0 kommentar)

Djuren allt fetare

Det är närmast trivialt att upprepa hur fetmaepidemin exploderat och att det beror på miljön, som drastiskt ändrats, medan generna är oförändrade. Den aktuella studien är en omfattande kartläggning, där författarna samlat in data från 24 olika däggdjursarter som används i medicinsk forskning, totalt över 20 000 djur. Förvånande nog visar det sig att medelvikten ökat […](0 kommentar)

Joniserande strålning starkt kopplad till myelodysplastiskt syndrom

Det finns ett linjärt dos–responsförhållande mellan exponering för joniserande strålning och risken för myelodysplastiskt syndrom. Fyndet publiceras i Journal of Clinical Oncology. Det har länge diskuterats huruvida myelodysplastiskt syndrom, likt leuk­emi, kan uppkomma på grund av strålning. Eftersom man observerat att myelodysplastiskt syndrom kan uppstå efter strålterapi har många ansett detta bevisat. Dock har tillgängliga […](0 kommentar)

Sverige i toppen när det gäller canceröverlevnad

Sverige återfinns tillsammans med Australien och Kanada i toppen av en sammanställning över canceröverlevnad som presenteras i Lancet. Författarna har tittat på överlevnad i bröst-, kolorektal-, ovarie- och lungcancer i tolv olika länder. Undersökningen avser perioden 1995–2007, och man har tittat på hur överlevnaden i respektive cancerform utvecklats över tid i varje enskilt land men […](0 kommentar)

Träning motverkar lymfödem vid bröstcancer

Genom fysisk träning går det att minska risken att drabbas av lymfödem för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Studien bygger på 154 kvinnor i åldrarna 36–75 år. Samtliga hade haft bröstcancer i ett bröst som inte meta­staserat och fått sin diagnos 1–5 år innan de inkluderades i […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Sambanden mellan läke­medels­hantering och ­-genomgångar

Det finns många goda initiativ för att göra patienters läkemedelsanvändning effektivare och säkrare. Den vanligaste formen är det dagliga läkemedelsarbetet i patientmötet. Det läkemedelsarbete som granskar den enskilda patientens läkemedelsterapi benämns här »läkemedelsgenomgångar«. I hela läkemedelshanteringsprocessen finns dessutom ett övergripande arbete med läkemedel med hjälp av klassiska verktyg för risk- och händelseanalys som här benämns […](0 kommentar)

Svår sepsis och septisk chock kräver omedelbart omhändertagande

Svår sepsis och septisk chock är akuta tillstånd som kräver snabb handläggning (Fakta 1). Svår sepsis innebär en infektionsutlöst systemreaktion som leder till hypotoni, hypoperfusion (laktacidos) och/eller ett eller flera sviktande organsystem (respiratorisk, renal, hematologisk, cerebral eller hepatisk svikt). Septisk chock, som är den allvarligaste formen av svår sepsis, definieras som kvarstående hypotoni trots adekvat […](0 kommentar)

Diagnostik och diagnoskodning av svår sepsis och septisk chock

Sepsis är i Sveriges Kommuner och landstings senaste sammanställning den 13:e mest resurskrävande DRG-gruppen i slutenvården. På många ställen inom sjukvården råder fortfarande synen på sepsis som liktydig med förekomst av bakterier i blodbanan. Den ursprungliga versionen av ICD-10 avspeglar detta synsätt i den diagnoskodning som i flera landsting ligger till grund för ersättningssystem baserade […](0 kommentar)

Nationellt kvalitetsregister kan ge bättre vård vid livs­hotande sepsis

För att kunna förbättra det initiala omhändertagandet vid svår sepsis har Infektionsläkarföreningen parallellt med arbetet med vårdprogrammet [1], som refereras av Bengt Gårdlund et al i detta nummer av Läkartidningen, även skapat ett webbaserat kvalitetsregister för patienter med samhällsförvärvad svår sepsis och septisk chock. Med svår sepsis avses infektionsutlöst hypotoni, hypoperfusion och/eller svikt i ett […](0 kommentar)

Recension

Psykiater fångad i akademins värld

Biografin »Erik Essen-Möller och lundapsykiatrin« handlar om en av den svenska psykiatrins stormän, Erik Essen-Möller (Erik E-M) (1901–1992). Han föddes in i akademins värld och levde sedan hela sitt yrkesverksamma liv i denna miljö. Att också hans biografi är skriven av en akademiker från Lund, Håkan Westling, bidrar till bokens akademiska prägel. Erik E-M var […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Lättillgängliga journaler – rättighet med problem?

Snart kommer patienter att kunna ta del av sin egen journal på nätet. Diskussionen har hittills främst handlat om sekretessfrågor, men även andra aspekter är relevanta att diskutera. Kommer patienten att förstå innehållet i sin egen journal, och är det målet? En undersökning bland ­läkare på Karolinska universitetssjukhuset visar att patienten inte är den tänkta […](0 kommentar)

Varde ljus!

Då Carl von Linné återvände från sin resa till Lappland skrev han »så snart jag kom till fjället fick jag liksom ett nytt liv«. Kanske samma upplevelse delades av de patienter som under tiden omkring förra sekelskiftet reste till Storlien på rekommendation av Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund, Sveriges då mest eftersökte läkare [1]. Den svenska fjällvärldens […](0 kommentar)

Debatt och brev

Valfrihet i psykiatrin – ett misslyckat projekt

I mitten av 1990-talet införde hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf) i Stockholms läns landsting (SLL) valfrihetsregler i psykiatrin. I december 2000 fastställde SLL att patienter i psykiatrin, i likhet med andra patientgrupper, skulle få välja eller byta vårdgivare inom den frivilliga psykiatriska vården, oavsett patientens bostadsort. I undantagsfall kunde valfriheten nekas av strikt medicinska skäl. […](0 kommentar)

Ge rätt behandling vid eklampsi!

Replik på ABC-artikeln om preeklampsi i Läkartidningen 51–52/2010 (sidorna 3288-92) av Sebastian Gidlöf och Henry Nisell. Vi reagerar mot att diazepam, fortfarande, rekommenderas vid akut behandling av eklampsi. Diazepam med sin långa halveringstid kan ge både andningsdepression och sedering, framförallt i kombination med andra farmaka som exempelvis magnesiumsulfat. Dessutom blir patienten svårare att bedöma post­iktalt […](0 kommentar)

Överens om synen på diazepam och eklampsi

Vi vill tacka för intresset och uppmärksamheten som vår artikel väckt och vill inledningsvis klargöra att våra åsikter inte går isär vad gäller användningen av diazepam vid eklampsi. Anledningen till att vi inkluderade preparatet är att det (oförtjänt) levt kvar i svensk terapitradition som ett medel mot eklamptiska kramper. I bland annat Läkemedelsverkets rekommendationer från […](0 kommentar)

Stärk patient–läkarmötet

Jonas Sjögreens kritik av Socialstyrelsens riktlinjer om levnadsvanor (LT 51-52/­2010, sidan 3298) pekar på ett problem som ligger under ytan i svensk sjukvårdsdebatt. Det handlar om avvägningen mellan å ena sidan styrning av läkarens verksamhet och å andra sidan läkarens frihet att individualisera diagnostik och behandling i den konkreta kliniska situationen. I många akuta och komplicerade […](0 kommentar)

Aktuellt

Årligt läkarbesök för avstämning och omprövning ett önskemål

Det säger Johan Fastbom, docent i geriatrisk farmakologi och ansvarig för Socialstyrelsens arbete med läkemedel för äldre. Under hösten har Socialstyrelsen kartlagt hur primärvårdsläkare ser på sin roll i äldres läkemedelsanvändning och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Kartläggningen syftade också till att peka på läkarnas ansvar i […](0 kommentar)

Socialstyrelsen efterlyser läkemedelsansvarig läkare

En läkemedelsansvarig läkare för varje äldre patient, som skulle ha mandat att inte bara sätta ut läkemedel som andra läkare förskrivit, utan dessutom makulera recepten. Det hoppas Lars-Erik Holm att Socialstyrelsen kan skriva in i sina reviderade föreskrifter om läkemedelshantering. – Jag tror att det skulle skapa ett annat mandat för dis­trikts­läkare att faktiskt våga […](0 kommentar)

Efterfrågan på läkare fortsatt stark

Färdigutbildade specialistläkare inom psykiatri, allmänmedicin, medicinsk radiologi, anestesi och intensivvård samt neurologi har en lysande arbetsmarknad. Det visar Socialstyrelsens »NPS – Nationellt planeringsstöd – Årsrapport 2011«, som tas fram på uppdrag av regeringen i syfte att belysa tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal – särskilt vad gäller läkare med specialistkompetens. Också övriga läkarspecialiteter kan […](0 kommentar)

Ove Andersson blir kvar som DLF-ordförande

Att en presidieledamot samtidigt är ordförande i en delförening är inte okontroversiellt. 2009 krävde Sylf, Sveriges yngre läkares förening, och Privatläkarföreningen i en motion till förbundsfullmäktige, som hanteras inom ramen för den pågående organisationsutredningen, att den som sitter i presidiet inte ska kunna ha styrelseuppdrag i en delförening. Men Ove Andersson menar att det finns […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Folk är rädda för att anmäla«

Anders Biörklund, själv kritisk till sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö, ser de anonyma breven som tecken på att det har spridits en stämning på Skånes universitetssjukhus där man inte vågar gå ut öppet med kritik mot fusionen. – Man tiger och lider, man är rädd för repressalier i olika form, som exempelvis lägre […](0 kommentar)

Kliniksammanslagning i Skåne kritiseras

I samband med sammanslagningen 2009 av öron-, näs- och halsklinikerna i Lund och Malmö skrev överläkarna i bakjouren i Lund ett brev till sjukhusledningen där de varnade för att processen gick för snabbt och att patientsäkerheten kunde hotas. Brevet fick chefläkaren att besluta om en riskanalys. Resultatet av analysen inväntades dock inte utan processen drevs […](0 kommentar)

Notiser

Högavlönade får snabbare vård

Högavlönade som väntar på ortopedisk eller kirurgisk behandling väntar i snitt 27 respektive 34 procent kortare tid än låginkomsttagare. Det visas i en avhandling vid Linköpings universitet. Studien bygger på väntelistorna i Östergötlands läns landsting år 2007, som jämförts med socioekonomiska data. Enligt författaren, hälsoekonomen Gustav Tinghög, är resultaten inte förvånande och kan bero på […](0 kommentar)

Ledare

Sjukförsäkringen behöver utvecklas

Genom de senaste årens sjukskrivningsreformer har regelverket blivit mer svåröverblickbart. Media har i flera fall uppmärksammat brister där patienter drabbats på ett oacceptabelt sätt. Risken att tillämpningen inte blir likformig har också uppenbarats. Efter bästa förmåga har läkare hanterat sin otydligare roll i sjukförsäkringssystemet. Kommunikationen mellan Försäkringskassan och sjukvården har brustit i många situationer och […](0 kommentar)

Endast på webben

Svår sepsis och septisk chock

Klinik och vetenskap/Special: Sepsis Svår sepsis och septisk chock kräver omedelbart omhändertagande Klinisk översikt Diagnostik och diagnoskodning av svår sepsis och septisk chock Vårdutveckling Nationellt kvalitetsregister kan ge bättre vård vid livs­hotande sepsis Vårdutveckling(0 kommentar)

Stärkta misstankar om att Pandemrix
ökar risken för narkolepsi

I en nationell registerstudie har man hittat 60 fall där barn och unga mellan 4 och 19 år insjuknat i narkolepsi 2009 och 2010. Av dem var 52 vaccinerade med Pandemrix, det vill säga nästan 90 procent. Vaccinationstäckningen i den aktuella åldersgruppen var 70 procent. Läkemedelsverket framhåller apropå de finska resultaten att man bör avvakta […](0 kommentar)

Ingen kritik för vården av Anna Lindh

Det var i TV4-programmet Kalla Fakta som en expert i traumakirurgi i oktober i fjol förde fram kritik som gick ut på att man i stället för att försöka reparera leverskadorna efter knivöverfallet borde ha inriktat sig på att begränsa blödningarna. Om detta hade skett hade möjligen Anna Lindhs liv kunnat räddas, menade experten. Redan […](0 kommentar)