Nr 08 2011

Kultur

»En kvinna kan aldrig vara tillräckligt mager«

Karen Blixen (1885–1962) är intressant också som personifikation av en avancerad ätstörning, men med både medicinska och somatiska förtecken. Hon växte upp som en högreståndsperson i Danmark och umgicks i de högsta kretsarna och i det danska hovet. Hon hade en komplicerad uppväxt med många faktorer som kan förklara hennes framtida förhållningssätt till mat. Redan […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Fler galaxer i sjukvården

Livet hade gjort ett lappkast. I sjukhuskiosken, där jag annars är stamkund som anställd, stod jag med min fru och tummade på tidningar att fördriva tid med i ett väntrum. Med en vårdadministrativ vokabulär hade jag blivit konsument i stället för producent. Om jag fick ge ett gratis tips på fortbildning till hela Sveriges sjukvårdspersonal […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Screening för tillstånd med låg prevalens ger problem

Möjligheten att införa tidig populationsscreening för autism i samband med barns besök vid BVC har under hösten diskuterats i Läkartidningen [1, 2]. Bedömningsinstrumentet M-CHAT (Mod­ified checklist for autism in tod­dlers), som bygger på 23 föräldrafrågor, prövas för närvarande av barnhälsovården i Göteborg. Flera internationella studier talar för att det är ett värdefullt instrument för tidig […](0 kommentar)

Nya Rön

Antibiotika lindrade IBS-symtom

Irriterade tarmens syndrom (IBS) är ofta svårbehandlat. Trots kostomläggning har många patienter fortsatta besvär. Behandlingsalternativen med dokumenterad klinisk effekt är få. Ibland används antidepressiva preparat, t ex SSRI, delvis i smärtstillande syfte. Det har framförts att den naturliga bakteriefloran i tarmen skulle kunna spela en avgörande roll, och det är mot den bakgrunden som det i […](0 kommentar)

Acceptabla konsekvenser av screening för prostatacancer

Avhandling. Screening för prostatacancer är ett omdebatterat ämne. I avhandlingen utvärderades förhållandet mellan nytta och skada av populationsbaserad screening med blodprovet pros­tataspecifikt antigen (PSA). Avhandlingen är sprungen ur en prospektiv, populationsbaserad, randomiserad kontrollerad screeningstudie utgående från Göteborg, i vilken år 1995 10 000 män (50–64 år) randomiserades till PSA-screening vartannat år och 10 000 män till att […](0 kommentar)

Återställd telomerasaktivitet gav minskad vävnadsdegeneration

Telomerer finns i kromosomerna och är DNA-dubbelspiralernas slutstycken, bestående av upprepningar på upp till 15 000 baspar av nukleinsyrasekvensen TTAGGG. De är viktiga för kromosomernas integritet. Liksom hylsorna på skosnöret hindrar att det fransas upp hindrar telomererna att kromosom­ändarna klibbar samman. Telomererna förkortas vid varje celldelning och når till slut en kritisk längd, där cellen inte […](0 kommentar)

Enkelrum minskar infektionsspridning

Frågan om huruvida vård på enkelrum minskar spridning av resistenta bakterier har egendomligt nog ifrågasatts efter en artikel från 2005 [Lancet. 2005; 365:295-304], som inte visade skillnad avseende spridning vid jämförelse mellan vård på enkelrum och vård på flersal. I denna studie var dock följsamheten till regler för handhygien dålig (21 procent). Tre nyligen publicerade […](0 kommentar)

Högre bonus gav inte bättre blodtryckskontroll

En stor satsning på prestationsbaserade bonusar åt allmänläkare verkar inte ha resulterat i några mätbara effekter på brittiska patienters blodtryck. Vården höll god kvalitet redan före satsningen och verkar ha fortsatt i samma spår, konstateras i en studie i BMJ. I Storbritannien har sedan år 2004 upp till 25 procent av allmänläkares ersättning kommit från […](0 kommentar)

Kardiovaskulär risk med samtliga NSAID

Knappast något NSAID-preparat kan anses säkert i kardiovaskulära sammanhang, även om naproxen verkar vara förknippat med lägst risk, enligt en stor metaanalys i BMJ. Efter tillbakadragandet av Vioxx har debatten gått hög kring huruvida det bara är de nya COX-2-hämmarna som innebär ökad risk för hjärt–kärlsjukdom eller om det också gäller de äldre, traditionella NSAID-läkemedlen. […](0 kommentar)

Tema arteriell kärlkirurgi

Screening för bukaortaaneurysm på stadig grund

Ett aneurysm (från grekiskans aneurysma, »utvidgning«) innebär en minst 50-procentig lokaliserad vidgning av en artär. Ett aneurysm i aortan är ofta lokaliserat i buken, s k buk­aortaaneurysm, och anses vanligen föreligga om aortadiametern är ≥ 3 cm [1, 2]. Aneurysm ansågs tidigare vara en aterosklerotisk manifestation. Epidemiologiska och histologiska skillnader gör emellertid att man i dag betraktar […](0 kommentar)

Endovaskulär behandling oftast bäst vid aneurysm

Öppen operation av aortaaneurysm utvecklades på 1950-talet och öppnade möjligheten att behandla en växande patientgrupp med stora aneurysm. Dessa patienter bör opereras profylaktiskt eftersom en eventuell ruptur av aneurysmet har hög dödlighet. Aneurysmkirurgin nådde på 1980-talet centralsjukhusen. Operationsresultaten har successivt förbättrats, och mortaliteten understiger i dag 10 procent vid elektiva ingrepp. Svenska resultat håller hög […](0 kommentar)

Invasiv karotisbehandling: Ju tidigare, desto bättre

Ett aterosklerotiskt plack i karotisbifurkationen kan utgöra en embolikälla som förorsakar stroke (Figur 1). Vid intervention med öppen operation eller endovaskulär teknik åtgärdas detta plack så att risken för nya emboliseringar och stroke elimineras, vilket utgör tanken bakom att åtgärda karotisstenoser ur både primär- och sekundärprofylaktisk synvinkel. Störst nytta har proceduren om den utförs i […](0 kommentar)

Benartärsjukdom – inget nytt sedan SBU-rapporten

År 2007 utkom en SBU-rapport om benartärsjukdom [1]. I den systematiska litteraturöversikten granskades diagnostik och behandling av symtomgivande benartärsjukdom (claudicatio intermittens och kritisk ischemi beroende på åderförkalkning och akut ischemi beroende på arteriell tromboembolism). Då Läkartidningen ger ut ett temanummer med kärlkir­urgisk inriktning kan det finnas skäl att med utgångspunkt i SBU-rapporten analysera vad som […](0 kommentar)

Hemodialysaccess – ett kärl- kirurgiskt problembarn

Att anlägga permanent hemodialysaccess är en viktig och betydande del av verksamheten vid många kärlkirurgiska enheter i landet. Kärlkirurgin bidrar med mer än 70 procent av denna service till landets dialysenheter, medan resterande andel av historiska skäl sköts av transplantationskirurgin på sjukhus med sådan verksamhet. I engelskspråkig litteratur refererar man ofta till hemodialysaccessen som »life-line« […](0 kommentar)

Kvalitets­registret Swedvasc sporrar kärlkirurgin

Det svenska kärlregistret startade 1987; kärlkirurgin var den andra specialiteten efter ortopedin att etablera ett kvalitetsregister i Sverige. Idén kom ursprungligen från USA där man hade organiserat registrering i klinisk praxis i slutet av 1970-talet. De amerikanska registren blev emellertid inte långlivade, och det väckte ett visst intresse när våra erfarenheter av det svenska registret […](0 kommentar)

Utbildning i den nya specialiteten kärlkirurgi

När regeringen i december 2005 beslutade om den nya indelningen av medicinska specialiteter var en av målsättningarna att minska antalet specialiteter; ändå infördes kärlkirurgi som en ny egen specialitet [1]. Detta var en nödvändig internationell anpassning och en anpassning till verkligheten inom svensk sjukvård. Kärlkirurgi är liksom urologi, plastikkirurgi och barn- och ungdomskirurgi grenspecialiteter till […](0 kommentar)

Kärlkirurgi – ny som specialitet

År 1912 erhöll den franskamerikanske experimentalkirurgen Alexis Carrel Nobelpriset i fysiologi eller medicin för studier av kirurgiska ingrepp på kärlsystemet. Detta kan sägas vara det tekniska startskottet för utvecklingen av modern kärlkirurgi. Visserligen hade många arbetat kirurgiskt med blodkärl tidigare, men Carrel var den envise systematikern. Förutom utvecklingen av t ex narkos/intensivvård, transfusionsbiologi och farmakologiska hjälpmedel […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Avsikten var inte att göra en etisk analys

I en mångordig artikel ondgör sig Thomas Idergard över mitt inlägg om surrogatmoderskap i LT 3/2011 (sidorna 68-9). Syftet med min debattartikel var att påminna om att varje etisk analys förutsätter jämförelser mellan sådant som accepteras och sådant vi inte accepterar, i detta fall till exempel mellan äggdonation och surrogatmoderskap. På basis av funna likheter […](0 kommentar)

Måldos eller målvärde vid statinbehandling hos typ 2-diabetiker?

Med anledning av höstens debatt om blodtryckskontroll vid typ 2-diabetes [1, 2] och Mikael Rydéns kärnfulla belysning av blodsockerterapi [3] tycker jag att det är på sin plats med en diskussion kring blodfetter. Frågan är hur väl underbyggda våra rekommendationer i detta avseende är? En av de viktigaste hörnstenarna i behandlingen av typ 2-diabetes i […](0 kommentar)

Surrogatmoderskap kan aldrig motiveras etiskt

I Läkartidningen 3/2011 (sidorna 68-9) diskuterar Göran Hermerén frågan om surrogatmoderskap. Han vill försöka hitta något slags mellanväg mellan förbud och legalisering, eftersom det faktiskt finns röster, i form av en liten och högljudd minoritet i riksdagen och i medierna, som förordar en legalisering. Allt detta kryddat med biologiska definitioner av olika slags surrogatmoderskap. Men […](0 kommentar)

Formuleringar om mefedron orsak till missförstånd vid rättegångar

Artikeln »Mefedron – Internetdrog som tycks ha kommit för att stanna« (LT 43/2009, sidorna 2769-71) av David Gustavsson och Cecilia Escher har blivit en viktig källa i svensk och internationell debatt om risker associerade med olovligt bruk av den relativt nyligen narkotikaklassade (25 maj 2009; SFS 2009:316) substansen mefedron. Artikeln innehåller en detaljerad beskrivning av […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema: Arteriell kärlkirurgi

Kärlkirurgi – ny som specialitetDavid Bergqvist Screening för bukaortaaneurysm på stadig grundAnders Wanhainen Endovaskulär behandling oftast bäst vid aneurysmMartin Malina, Tim Resch, Jan Holst, Nuno Dias, Björn Sonesson Invasiv karotisbehandling: Ju tidigare, desto bättreThomas Mätzsch Benartärsjukdom – inget nytt sedan SBU-rapportenDavid Bergqvist, Juliette Säwe, Eric Wahlberg Hemodialysaccess – ett kärl- kirurgiskt problembarnUlf Hedin Kvalitets registret […](0 kommentar)

Ännu inget expertutlåtande

Under vecka 7 väntades Jørg Mørland inkomma med sitt yttrande till Socialstyrelsens rättsliga råd, se Rättegången försenas ytterligare. Ännu på fredagseftermiddagen var det dock tomt i Rättsliga rådet inkorg. Rättsliga rådet ska ta upp ärendet vid sitt sammanträde den 1 mars, se Rättsliga rådet tar upp narkosläkarfallet i mars. Men det förutsätter förstås att ledamöterna […](0 kommentar)

Debatt och brev

Marknadsföring av i dag: Hur 3 blir 4, och är produktresumén för Duac pålitlig?

Den senaste tiden har LEO Pharma distribuerat en 4-sidig broschyr som handlar om Duac, ett utvärtes läkemedel mot akne. Preparatet innehåller en kombination av klindamycin och bensoylperoxid, och det är godkänt för lätt–måttligt svår akne. Det finns fyra patogenetiska faktorer att ta hänsyn till vid akne: follikulär hyperkeratinisering i talgfollikelns utförsgång, Propionibacterium acnes, inflammation och […](0 kommentar)

Marknadsföringen bygger på godkänd produktresumé

Den godkända produkt­resumén ligger till grund för vår marknadsföring. Produktresuméns innehåll är evaluerat och godkänt via en s k MRP (mutual recognition procedure), inkluderande 22 länder i Europa. LEO Pharma är nationell representant i Sverige för produkten, och förslag till förändring kan förmedlas av oss till innehavaren av marknadsföringstillståndet (Stiefel/Glaxo). Läs även Marknadsföring av i dag: […](0 kommentar)

Marknadsföringen ska granskas

Håkan Mobackens inlägg angående Duac innehåller två huvudfrågor, dels hur produktresumén uppdateras och vem som gör faktagranskningen, dels ett ifrågasättande av marknadsföringen. Beträffande produktresumén så är marknadsförande företag skyldigt att föreslå änd­ringar i denna om nya ­vetenskapliga resultat gör informationen vilseledande. Ändringar kan givetvis också initieras av Läkemedelsverket, men då vi inte kan förväntas kunna […](0 kommentar)

Nationell registerdatabas rubbar förtroendet

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin kommenterar i ett e-brev en artikel av 29 allmänläkare [1]: »När det sedan som på vår ortopedklinik kopplas ersättningssystem till procentuell måluppfyllelse av registrering och följsamhet blir det riktigt tokigt.« Hon syftar på »att ersättningar i allt högre utsträckning kopplas till registerdata«. Ordföranden har även tidigare påpekat att förenklade mått i […](0 kommentar)

Sjukskrivning – exemplet Iran

En iransk kollega som arbetat länge inom primärvården i Iran berättar att där sker endast korta sjukskrivningar upp till en vecka inom ordi­narie primärvårdsarbete, och då endast om det finns klara medicinska fynd som motiverar detta. Alla andra sjukskrivningsärenden hanteras av särskilda sjukskrivningskommissioner där det ingår tre läkare, varav minst en relevant organspecialist. Dessa kommissioner […](0 kommentar)

Svensk sjukvårdspersonal i Afghanistan förtjänar uppskattning

Gunnar Olofssons debatt­artikel i LT 5/2011 (sidan 215) med frågan »Vad gör svenska läkare i Afghanistan?« gör det angeläget att förtydliga Försvarsmaktens roll, uppdrag och verksamhet i nämnda insats. Vi tar här upp de mest uppenbara felaktigheterna samt fokuserar på de teman som vi anser vara centrala. Den kontinuerliga förändring som omvärldsbilden uppvisar, och har […](0 kommentar)

LT debatt

Slå samman svensk folkhälso- och smittskyddsorganisation

Smittskyddsutredningen (SOU 2009:55), som överlämnades till folkhälsoministern sommaren 2009, föreslog flera förändringar av den svenska organisationen för smittskydd. Däremot gick förslaget inte långt nog vad gäller den totala nationella infrastrukturen för sjukdomsprevention. Fortfarande kvarstår separata system för epidemiologisk bevakning av infektioner respektive övriga sjuk­domar på såväl nationell som lokal nivå. Denna lösning är fortfarande föga […](0 kommentar)

Kränkningar hör inte hemma i lex Maria

Jelmer Brüggemann och Katarina Swahnberg föreslår att kränkningar ska omfattas av anmälningsplikt enligt lex Maria (LT 5/2011, sidan 217). Förslaget framförs mot en fond av påståenden om patientens beroende, tystnadskultur i sjukvården och hier­arkier. I artikeln bemöts ­sedan en rad konstlade motargument. Vi vill här anföra några verkliga sådana. I vårt tycke innebär förslaget mycket […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Det får ta tid hos doktor Erikson i Emmaboda

Doktorn: Jag satt och tittade på dina mediciner. Du har ju två urindrivande för blodtrycket. Linnea: Har jag två? Doktorn: Du har en som heter Salures och en som heter Furix, så det driver ju på litegrann. Linnea: Ja, det märker jag (skratt). Doktorn: Saken är den att du nog behöver en av dem för […](0 kommentar)

Chefen som vill att läkarna tar emot färre patienter

Varje dag har alla distrikts­läkarna i Emmaboda en schemalagd halvtimme då kommunsköterskorna kan kontakta doktorn. Något som uppskattas och utnyttjas. Iréne Öberg, chef för hälsocentralen i Emmaboda (och den i Nybro), och distrikts­läkaren Anders Erik­son är säkra på att den goda kontakten med kommunens sjuksköterskor är nyckeln till bra beslut som gynnar de äldre. – […](0 kommentar)

Viktigt med tillgängliga flygplatser

– Vi har nu satt igång ett arbete för att hitta en långsiktig, hållbar lösning. Jag håller med Norrlandstingen om att patientsäkerhetsperspektivet måste väga tyngst, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Norrlandstingens regionförbund – Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland – har lyft frågan om tillgången till nattliga flygtransporter. Det har blivit allt svårare under senare år att nyttja […](0 kommentar)

SLF: Varning för »alternativ KAP-KL«-pension

Dessa undantag ska bara tillämpas för förvaltningschefer/arbetstagare med motsvarande funktion eller särskilda fall där man är överens om en annan lösning. Det kan till exempel handla om en person som är i slutet av sitt yrkesliv och som vill vara kvar i en annan pensionsplan. – Men nu börjar arbetsgivare erbjuda denna lösning på bred […](0 kommentar)

Professor skyldig till grovt forskningsfusk, anser KI

Vetenskapsrådets expertgrupp för oredlighet i forskning slog i september i fjol fast att en tidigare professor vid KI gjort sig skyldig till mycket allvarlig oredlighet i forskningen, bland annat genom att i flera manus och artiklar manipulera data för att förstärka resultaten, se LT nr 38/2010, sidan 2224. KI kommer nu efter ytterligare beredning, där […](0 kommentar)

Fler insatser inom rehabgarantin

Fler patienter fick hjälp vid långvarig smärta, ångest och depression under 2010 än under 2009. Det uppger Sveriges Kommuner och landsting, SKL, i ett pressmeddelande. KBT-behandlingarna inom ramen för rehabiliteringsgarantin var drygt 40 procent fler i fjol än 2009. Totalt utfördes 44 101 behandlingar för personer med ångest, depression eller stress 2010. Insatserna för personer […](0 kommentar)

Ledare

Register både guldgruva och träsk

På en ortopedklinik nära mig får varje patient på mottagningen en lapp med tre frågor: »Röker du? Använder du alkohol? Motionerar du?« Patienterna kan välja att kryssa i »ja« eller »nej«. Enkätsvaren dokumenteras i patientjournalen, och kliniken får en årlig ersättning baserad på register­data. Jag och patienterna tycker lappen är pinsam, då den varken är […](0 kommentar)

Rättelse

Fel i första meningen

I artikeln »Ciliopati – orsak till flera besynnerliga syndrom«, Läkartidningen 2010;108(7):332-5, blev det fel i första meningen under »Sammanfattat«. Det riktiga ska vara: Kartageners syndrom innefattar bronkiektasier, sinuit och situs inversus. (Felet är rättat i de elektroniska varianterna av artikeln och i Läkartidningens digitala arkiv.)(0 kommentar)