Nr 09 2011

Klinik och vetenskap

Reflexion

Att orka tänka nytt inom samma ram

Sportlov och vinterkräksjuka, snö och fallolyckor, satsningar på primärvård och kaos på akutmottagningarna är aktuella kontraster. På ledarsidorna i DN och Läkartidningen kopplas antalet patienter på akutmottagningarna till brister i primärvården och kommunernas senfärdighet att ta emot färdigbehandlade patienter. Primärvården bör givetvis motverka onödiga sjukhusinläggningar. Det finns goda exempel med läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden som […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Kvalitetssäkrad elevhälsa kan förebygga utslagning av unga

I en artikel i veckans nummer av Läkartidningen beskriver Nils Lundin att skolhälsovården mycket sällan anmäler enligt lex Maria. För få anmälningar skulle kunna bero på brister i avvikelsehantering och att det faktiskt inte finns någon lokalt lex Maria-ansvarig utsedd. Nils Lundin påtalar att skador som beror på brister inom skolhälsovården kan uppträda efter lång […](0 kommentar)

Nya Rön

Minskad ventilation kan ge fler lungor för transplantation

Det råder ofta stor brist på organ för transplantation, inte minst lungor. Av alla patienter som förklaras hjärndöda är det bara cirka en femtedel som har lungor som är i så pass bra skick att de kan användas för transplantation. Lungskador till följd av mekanisk ventilation tros bidra till detta. I JAMA presenteras en metod […](0 kommentar)

NSAID inte lämpligt som profylax mot parkinson

NSAID-preparat kan inte kopplas till lägre risk för Parkinsons sjukdom, enligt en studie publicerad i BMJ. Eftersom nervinflammation etablerats som bidragande faktor till parkinson, och NSAID i flera former visats ge neuroprotektion hos möss, har en del tänkt sig att NSAID skulle kunna skydda även människor från att utveckla parkinson. Studier på området har dock […](0 kommentar)

Träning och ergonomiråd bättre än kortison vid tennisarmbåge

Lateral epikondylalgi, eller tennisarmbåge, är en vanlig muskuloskeletal diagnos, ändå fanns inget strukturerat effektivt behandlingsprogram eller någon utvärderingsenkät specifikt för tillståndet. Det finns inte heller några riktlinjer för av vem patienten ska behandlas. Därför hamnar patienterna ibland hos läkare, ibland hos sjukgymnast och ibland hos arbetsterapeut. En total populationsstudie, där alla läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter […](0 kommentar)

SSRI-preparat skyddade mot värmevallningar

I JAMA presenteras en studie i vilken SSRI-preparatet escitalopram prövats mot värmevallningar hos kvinnor i klimakteriet. Studien omfattar 205 friska menopausala kvinnor som lottades till behandling med escitalopram eller placebo under åtta veckor. Preparatet gavs i doserna 10–20 mg, och vallningsbesvären följdes genom att deltagarna själva fick föra dagbok över i vilken omfattning och frekvens […](0 kommentar)

Ingen effekt av snabb nedkylning vid skallskada

Att kyla ned kroppen vid skallskada är en omdebatterad metod. Grundidén är att hypotermin ska skydda neuronen och öka chansen för att celler i den s k penumbrazonen, vilken innehåller skadade neuron som inte dött, ska överleva. Kliniska studier har dock visat att effekten är osäker. I New England Journal of Medicine presenterades år 2001 en […](0 kommentar)

Vårdcentralspraktik viktig för blivande läkare

Omfattningen av klinisk praktik på vårdcentral under grundutbildningen har ökat under senare år. Vårdcentralspraktik erbjuder ett brett och varierat innehåll men innebär också en mer oförutsägbar lärandemiljö. I denna avhandling undersöktes förutsättningarna för studenternas lärande samt möjligheten att använda praktiken för bedömning av studenternas prestationer. En enkät till patienter som samtalat med och blivit undersökta […](0 kommentar)

Metaanalys av vacciner mot kikhosta

Kikhosta drabbar omkring 50 miljoner människor varje år, och ca 400 000 dör av kikhostan, främst spädbarn i låginkomstländer. En brasiliansk-svensk-kanadensisk grupp har uppdaterat en Cochraneöversikt om effekten och säkerheten hos acellulära vacciner mot kikhosta, jämförda med helcellsvacciner. Denna översikt var föråldrad och därför indragen. Vi fann 6 studier av vaccinernas effektivitet, alla från 1988–1998, och […](0 kommentar)

Genetiska test påverkade inte livsstil

Genetiska test som erbjuds privatpersoner är ett omdiskuterat fält. För cirka 500–2 000 dollar (3 500–14 000 kronor) erbjuds privatpersoner att få sitt genom undersökt och den genetiska riskprofilen för ett antal sjukdomar analyserad. I praktiken handlar det normalt om att deltagaren skickar in ett salivprov till företaget, som sedan undersöker förekomsten av ett antal kända enbaspolymorfier (SNP) […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Alltför få lex Maria-anmälningar i skolhälsovården

Ansvar att anmäla enligt lex Maria finns på samma sätt inom skolhälsovården som inom all annan hälso- och sjukvård [1]. Detta belyses i »Indikatorer för god och säker skolhälsovård« [2], utgivna av Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen. Socialstyrelsen har vid olika granskningar lyft fram krav på förbättringar i riskbedömningsarbetet inom skolhälsovården, däribland behov att […](0 kommentar)

Blodtrycks­mätning hemma lika bra som på mottagning

I Sverige finns det enligt aktuella uppskattningar omkring 1,8 miljoner människor med högt blodtryck, vilket motsvarar 27 procent av den vuxna befolkningen. Av dessa är det uppskattningsvis drygt en tredjedel som får behandling. Vanligast är att blodtryckskontrollerna sköts inom primärvården [1]. Att ta större eget ansvar för sin vård kan för den enskilde upplevas bekvämt […](0 kommentar)

Individdata om uthämtade recept – kvalitetsmått för primärvården

Kraven på kvalitetsuppföljning har ökat inom hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst inom läkemedelsområdet, som kommit i särskilt fokus de senaste åren på grund av stora kostnadsökningar och många nya läkemedel [1]. Flera rapporter har även pekat på kvalitetsbrister i läkemedelsförskrivningen och brister i såväl vårdpersonalens följsamhet till evidensbaserade riktlinjer som patienternas följsamhet till […](0 kommentar)

Serumlaktat – användbar analys inom akutsjukvården

Tidig identifiering och stratifiering av patienter som vårdas inom akutsjukvårdskedjan är viktiga moment för medicinsk säkerhet och kvalitet [1-4]. Syftet är att ge hög säkerhetsnivå i akutsjukvårdskedjan och reducera ledtiderna till diagnostik, beslut och åtgärd på akutmottagningen. På de flesta akutmottagningar används numera någon typ av triagemetod. I Sverige går allt fler akutmottagningar och ambulansorganisationer […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Recension

Dags för eldupphör i fettkriget

Vår främsta flumdebattör sköt sig själv i foten (margarin är ett djävulens påfund ungefär som skosmörja – vem fan har ätit sådant?, fett botar cancer och svininfluensa …), men Eenfeldt höjer nivån en smula och skjuter från höften. I denna lättlästa bok sammanfattar han sina synpunkter och kommer inte oväntat fram till att en diet […](0 kommentar)

Själsläkarens berättelser

Jag öppnar boken med stor förväntan. Nils Uddenberg, läkare, psykiater och numera författare på heltid, har en vass penna. Han har tidigare skrivit ett stort antal populärvetenskapliga böcker som rör sig i gränsland. »Medicin, myter och magi« tillsammans med Lisbeth Sachs, »Idéer om livet« i två band, som fick 2003 års Augustpris för bästa fackbok, […](0 kommentar)

Debatt och brev

Lång och snårig väg om inte professionen ser fördelarna

Det pågår en register­debatt inom hälso- och sjukvården i Sverige. Kan de nationella kvalitetsregistren användas för att säkra och förbättra kvaliteten på den sjukvård vi erbjuder, eller motverkas rentav förbättringarna genom den ökning av det administrativa läkararbetet som dessa tidskrävande pålagor medför? Ett register ska underlätta en evidensbaserad individ­inriktad utredning, behandling och resultatuppföljning. De som […](0 kommentar)

Många allmänläkare kritiska till okritiskt registeranvändande

Måns Roséns och Hanna Sjöbergs replik i Läkartidningen 7/2011 (sidan 343) på en debattartikel av allmän­läkaren Bengt Järhult speglar en genomgripande attityd i översynen i stort, när man i en lätt nedlåtande ton skriver »Frågan är om Bengt Järhult har rätt och alla andra fel, ­eller …«. Det är en märklig kommentar, som om han […](0 kommentar)

Politisk dogmatism fragmentiserar den psykiatriska vården

Filipe Costa, f d verksamhetschef inom Stockholmspsykiatrin och en stark företrädare för svensk socialpsykiatri, diskuterar i Läkartidningen olika alternativa lösningar för den psykiatriska vårdens organisation i Stockholms län [1]. I början av 1990-talet framfördes ett politiskt förankrat förslag om privatisering av en hel psykiatrisk sektor inom ett sjukvårdsområde tillhörande Stockholms läns landsting. Svenska psykiatriska föreningens styrelse […](0 kommentar)

Medborgarna har rätt till information

Bengt Järhult skriver (LT 8/2011, sidan 420) att kvalitetsregistren genom koppling till incitament kan förlora sin vetenskapliga potential och att översynens förslag kommer att driva på detta. Vi har i översynen tydligt uttalat vår tveksamhet till att koppla kvalitetsregisterdata till ekonomiska styrsystem, och vi har tydligt uttalat att professionen ska ha ett avgörande inflytande över […](0 kommentar)

Valfriheten i psykiatrin absolut nödvändig

En förändring mot större verklig valfrihet är en viktig och oundgänglig del av utvecklingen av psykiatrin, med ökat patientinflytande, starkare koppling till vetenskaplig evidens och höjning av kompetensnivån. Den valfrihet som patienterna i princip har haft rätt till länge har i praktiken varit förknippad med stora praktiska svårigheter för den enskilde patienten – vilket bl a […](0 kommentar)

LT debatt

Hinder för forskning innebär ökade risker för patienterna

Brist på bra vetenskapliga underlag innebär att patienter utsätts för risker i den ordinarie sjukvården. Man har uppskattat att mer än 50 procent av alla mediciner och behandlingar som ges åt barn saknar bra vetenskapliga underlag. Barnläkarna har tvingats utgå från forskning som gjorts på vuxna och sedan i grova drag försöka justera dosen med […](0 kommentar)

Blanda inte ihop identifiering och hygienrutiner

Läkartidningen tar i nr 7/2011 (sidorna 318-21) upp den viktiga frågan om möjligheten att kunna identifiera olika yrkeskategorier inom vården. I samma nummer ­refereras en vetenskaplig ­artikel under rubriken »Kortärmat kontamineras snabbt«. Det är olyckligt om detta leder tanken fel, så att man föreslår att identifieringsproblemet löses genom att läkare ständigt bär rock. Som hygienläkare […](0 kommentar)

Ledare

Räta ut vägen till specialistbevis

Hur lång tid tar det att bli specialistläkare? Svaret lyder ofta: tolv år, summan av tiden för grundutbildningen och kortaste möjliga AT och ST. Tidsangivelsen säger ganska lite om verkligheten. Mer intressant är hastigheten på genomströmningen och hur läkarbanan ser ut i förhållande till livsfaserna. Få börjar läkarutbildningen vid arton års ålder, och endast en […](0 kommentar)

Endast på webben

Schamaner och fettkrigare anmälda

Dags för eldupphör i fettkriget Själsläkarens berättelser(0 kommentar)

Sjukhusdirektör i Västernorrland får sparken

– Konflikten har skadat förtroendet för landstinget, tar oerhört mycket kraft av alla i organisationen och jag kan inte se att Sigbjörns relation med politikerna går att reparera. Därför får han sluta, sade Anders L Johansson, som är tillförordnad landstingsdirektör, under en presskonferens måndagen den 21 februari. Landstingsdirektören hade då ägnat helgen åt att komma […](0 kommentar)

Aktuellt

På jakt efter en mer effektiv sjukvård

Läkare inom Västra Götalandsregionen samarbetar med Chalmersforskare för att kunna nå fram till ett bättre och effektivare sjukvårdssystem. På Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg pågår flera nationella såväl som internationella forskningsprojekt, och centret vidareutbildar också ledare inom vården i Västra Götaland. – Vi har skapat en mötes­arena där vi för […](0 kommentar)

Öka rörligheten för icke-legitimerade

Läkare är en av sju yrkesgrupper som inom EU omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer. Läkarförbundet är i grunden positivt till systemet med EU-läkare: »Det automatiska erkännandet [av yrkeskvalifikationer] har fun­gerat väl och bör fortsättningsvis gälla«, skriver Läkarförbundet i ett remissvar till Saco med anledning av att direktivet (2005/36/EG) ses över för en eventuell […](0 kommentar)

Expertutlåtandet färdigt

Yttrandet från Jørg Mørland har i dag inkommit till Socialstyrelsens rättsliga råd. Trots att yttrandet inkom senare än beräknat tror Robert Grundin, som är Rättsliga rådets föredragande i rättsmedicinska ärenden, att nämnden ska kunna behandla ärendet som planerat på tisdag den 1 mars, se Rättsliga rådet tar upp narkosläkarfallet i mars. Läkartidningen har begärt ut […](0 kommentar)

Avgift för tolk läggs på invandrare i Danmark

– Ett av de viktigaste verktygen för läkarna är samtalet med patienterna. Om inte detta fungerar finns det stor risk att läkare inte kan ställa rätt diagnos och att de börjar använda sig av defensiv medicin, det vill säga överbehandlar. Effekten kan också bli underbehandling på grund av missförstånd i kommunikationen, säger Yves Sales, vice […](0 kommentar)

Notiser

Läkartidningen nominerad till »bästa nyhet«

»Hedersförfattare« förekommer i varannan medicinsk avhandling. Det kunde Läkartidningen avslöja i en artikel i nr 4/2010, med uppföljning i nr 6/2010. Artikeln, skriven av Läkartidningens reporter Michael Lövtrup, har nu nominerats till Fackförbundspressens journalistpriser i klassen »Bästa nyhet« (till exempel grävjobb, avslöjande). Bidraget är ett av fyra nominerade i klassen »Bästa nyhet«. Vinnaren utses den […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Riskfyllt med röriga rutiner

En kvinna i 60-årsåldern opererade i slutet av september bort ett födelsemärke på bålen. Efter operationen fick hon veta att kliniken skulle höra av sig »om det är något«. PAD-svar ett par veckor senare angav att det rörde sig om ett malignt melanom som var radikalt bortskuret. Läkaren signerade utlåtandet och gjorde en anmälan till […](0 kommentar)

Landsting och DO
gjorde upp om diskriminering

Kvinnan, som har invandrarbakgrund, sökte vård på ortopedmottagningen för knäproblem. Enligt DO:s underlag ifrågasatte läkaren varför kvinnan inte pratade svenska efter femton år i Sverige och tillade att om han hade bott i Kurdistan så skulle han lärt sig språket där. – Det här handlar om rätten till vård på lika villkor. Man ska inte […](0 kommentar)

Rättelse

Australien, inte Österrike

(0 kommentar)

Debatt endast på webben

Tillfredsställande att sakkunniga kunnat reda ut

Vår artikel syftade, som angivits, till att beskriva de första kända fallen av mefedronmissbruk och dess troliga konsekvenser för att uppmärksamma kollegor på denna nya drog. Uttalanden om definitiva samband i medicinska sammanhang bör göras med försiktighet när förankring i vetenskapliga studier saknas. Att vi, som juridiskt oskolade, enligt »Svensk ordbok«, formulerade oss på ett […](0 kommentar)