Nr 18 2011

Kultur

Dansaren som försvann in i psykosen med krigets dans

Den 19 januari 1919 gav Vaslav Nijinsky, den moderna dansens portalgestalt, sin sista offentliga föreställning. Det var på ett hotell i den schweiziska vintersportorten Sankt Moritz, dit han och hustrun Romola med den fyraåriga dottern Kyra hade dragit sig tillbaka från ett krigs- och revolutionshärjat Europa. »Nu skall jag dansa krigets dans«, sa han, »kriget […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Viktigt med tid för vetenskap

Enligt högskoleförordningens mål för läkarexamen »skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra … allmäntjänstgöring (AT) …«. Vad som innefattas i »läkaryrket« är dock inte definierat. Det direkta arbetet med att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdom utgör naturligtvis grunden. När det gäller den vetenskapliga dimensionen anger förordningen att […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Internationell katastrofsjukvård måste regleras

Antalet naturkatastrofer i världen ökar och fler människor drabbas, men färre dör. En förklaring till det ökande antalet katastrofer är förbättrad registrering, men också det faktum att naturkatastroferna faktiskt blivit fler. I takt med det stigande antalet naturkatastrofer har internationella katastrofinsatser i låg- och medelinkomstländer blivit fler. En studie fann en ökning på 77 procent […](0 kommentar)

Nya Rön

Säkrare diagnostik av Creutzfeldt– Jakobs sjukdom

I Nature Medicine presenteras en ny metod för bättre diagnostik av den dödliga neurodegenerativa prionsjukdomen Creutzfeldt–Jakobs sjukdom (CJD). Många metoder för att diagnostisera CJD är behäftade med osäkerhet, inte minst då de innebär en relativt hög risk för falskt positiva prov. Dessutom är de ofta tidskrävande. För att helt säkerställa diagnosen är biopsi säkrast, vilket […](0 kommentar)

Beteendestudier på råttor med ny PET-metod

Att undersöka hjärnans funktion i realtid med positronemissionstomografi (PET) bygger på att patienten eller försöksdjuret är stilla. I Nature Methods presenteras en metod genom vilken man kan göra en PET-undersökning på råttor och samtidigt studera djurens beteende. Författarna har skapat vad man kallar RatCAP (rat conscious animal PET), som är en liten »portabel« PET-kamera som […](0 kommentar)

Starkt samband mellan somatisering och eksem

Samband mellan eksem och psykiska symtom i form av ångest och depression har tidigare uppmärksammats, och det finns ett antal studier som belyser detta. Ett eventuellt samband mellan somatisering och eksem har dock inte tidigare studerats. Begreppet somatisering innefattar kroppsliga symtom utan känd organisk etiologi. Dessa symtom brukar variera över tid med spridning över olika […](0 kommentar)

Barn med okontrollerad astma sällan bättre av ökad dos inhalerade steroider

Om ett barn med astma blir sämre trots basmedicinering med inhalerade kortikosteroider (ICS) är det vanligt att höja dosen. För att undersöka om det är en effektiv åtgärd utfördes vid Tufts University, Boston, och Mittuniversitetet, Östersund, en systematisk genomgång av publicerade data om sambandet mellan dos och respons för ICS hos barn med persisterande astma. […](0 kommentar)

Svenskarnas fysiska prestationsförmåga oförändrad senaste tio åren – bukfetman ökar

Befolkningsbaserade studier kring fysisk prestationsförmåga och metabola riskfaktorer hos svenska kvinnor och män saknas. LIV 2000-studien genomfördes under perioden 2000–2001 på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och baserades på ett slumpmässigt urval av 1 357 svenska kvinnor och män i åldern 20–65 år. Nyligen publicerades en rapport från studien, som redovisar data kring fysisk prestationsförmåga, fysisk […](0 kommentar)

Ingen effekt av ultraljudsbehandling vid svåra bensår

Terapi med ultraljud i lågdos förbättrade inte läkningen av venösa bensår efter tolv veckors behandling. Det visar en randomiserad studie i BMJ. Ultraljud i låg dos (≤3 W/cm2) och med hög frekvens har av vissa framförts som en kompletterande terapi vid svåra venösa bensår och finns med i en del behandlingsriktlinjer i bl a USA. Det […](0 kommentar)

Oklar effekt av vertebroplastik

Det går inte att säga att vertebroplastik eller ballongkyfoplastik är effektivare än icke-kirurgisk behandling vid kotkompression till följd av osteoporos. Så kan man sammanfatta en SBU-rapport. Osteoporos är den vanligaste anledningen till kotkompression. Tillståndet kan vara mycket smärtsamt för patienten, och inte sällan kvarstår värken under lång tid. Ibland används perkutan vertebroplastik, som innebär att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Föräldra­utbildning under graviditet måste omprövas

Föräldrautbildning under graviditet är i Sverige en del av den skattefinansierade vården och utgör troligen den del av mödrahälsovården som är mest påverkad av tro och trender [1]. Utbildningen har förändrats över tid från mödragymnastik till samtalsgrupper med information och diskussion om både förlossningen och det blivande föräldraskapet. Psykoprofylax, som var ett vanligt inslag i […](0 kommentar)

Psykoanalytisk behandling vid störningar i mor–barnrelationen

Den som utforskar effekter av psykoterapi ställs inför många validitetsproblem. Är det relevant att sammanställa individer i psykiatriska diagnostiska entiteter [1]? Följer terapeuten den angivna metoden? Vilken betydelse för utfallet har relationen mellan terapeut och patient? Än mer komplicerade blir utvärderingar av terapi med mor och spädbarn, som ju står på mycket olika mognadsnivå. Här […](0 kommentar)

Trombos i mekanisk hjärtklaff ett livshotande tillstånd

Varje år opereras ca 2 500 patienter i Sverige på grund av klaffvitier. Ungefär 75 procent utgörs av dem med sjukdom i aortaklaffen, där aortastenos är det vanligaste vitiet. Näst vanligast att åtgärdas är mitralisklaffen, där insufficiens är den vanligaste operationsindikationen. Av dem som opereras för mitralissjukdom erhåller endast 30 procent en klaffprotes, då hela 70 […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Fördel med rektal tillförsel i vissa situationer, men inte alltid snabbare effekt

En sjuksköterska har under alla sina år trott och fått lära sig att rektal tillförsel av läkemedel ger en snabbare effekt. På dennes arbetsplats har de nu vid ett par tillfällen fått höra att det är tvärtom. Kan läkemedelsinformationscentralen bringa lite klarhet i detta? Ger rektal tillförsel av läkemedel snabbare effekt än peroral? Rektal tillförsel […](0 kommentar)

LT debatt

Alkoholrelaterade problem i samband med överviktskirurgi

Bariatrisk kirurgi är en framgångsrik behandling av sjuklig övervikt som har ökat mycket i Sverige. Tidigare användes flera olika operationsmetoder men på senare år har laparoskopisk gastrisk bypass blivit den helt dominerande tekniken. Personer med ett kroppsmasseindex (BMI) på över 35 eller 40 (beroende på landsting) som misslyckats med viktreducerade behandling kan komma ifråga för […](0 kommentar)

Hur ska jag annars orka påskhandla?

Jag har precis sett ett reportage på tevenyheterna som jag inte kan skaka av mig. Två brittiska reportrar hade tagit sig in i den belägrade staden Misrata i norra Libyen och rapporterade från rebellernas förskansningar. Hela tiden hördes skott runt omkring. En cancerkirurg tittade desperat in i kameran och sa: »Jag är inte utbildad för […](0 kommentar)

Debatt och brev

»De nationella kvalitetsregistren – en oslipad diamant«

Integritetsfrågorna knutna till de nationella kvalitetsregistren är av största betydelse och inte bara måste, utan ska också lösas. Jag håller helt med Bengt Järhult med flera som menar att användning av kvalitetsregister inte får äventyra förtroendet för sjukvården (LT 16–17/2011, sidorna 931-2). Min uppfattning är att frågan hanteras med stor respekt och omsorg. Just för […](0 kommentar)

Ensidigt om ångest

Biologiskt och psykodynamiskt måste – för patienternas skull – kunna samsas i det psykiatriska arbetet. Men de två synsätten blir lätt polariserade. Till exempel har Socialstyrelsen givit ut riktlinjer för behandling av depressioner och ångesttillstånd som mött stark kritik för ensidighet, och i Läkartidningen blossar ofta ofruktbara debatter. Detta för inte psykiatrin framåt [1]. Mot […](0 kommentar)

Är inte ert inlägg ett exempel på det ni säger er vara emot?

Vi läser med stort intresse inlägget från Kihlbom och Böhm. Det glädjer oss att vårt bidrag till Läkartidningen ­leder till reaktioner samtidigt som vi ställer oss lite undrande inför delar av kritiken. Vi har kanske olika syn på både diagnostik och behandling? Vi skiljer oss säkert åt även vad gäller syn på vetenskap av vad […](0 kommentar)

Metronidazol eller ­amoxicillin – inget annat!

Läkemedelsfrågan och svaret på sidan 546 i Läkartidningen 10/2011 föranleder en kommentar. För en patient med avancerad perifer polyneuropati övervägs tydligen antingen klaritromycin eller metronidazol att ingå i en tänkt kombinationsbehandling mot Helicobacter pylori för att, som jag förmodar, behandla en HP-associerad ulkussjukdom. Karin C Söderberg och Ylva Böttiger utvecklar i sitt svar riskerna för […](0 kommentar)

Saknar storkonsumtion av alkohol samband med ökad sjukfrånvaro?

Frågan i rubriken kan verka märklig, men en aktuell SOU-rapport [1] av forskare på uppdrag av regeringens sociala råd påstår att tillräckligt stöd saknas för att fastslå ett samband mellan alkohol och sjukskrivning. Rapporten granskas nedan, men låt oss först påminna om vissa relevanta fakta. Epidemiologiska studier har visat att hög alkoholkonsumtion är en orsaksfaktor […](0 kommentar)

Ledare

Välkomna förslag om missbruksvården

Förra veckan överlämnade Gerhard Larsson sin utredning »Bättre insatser vid missbruk och beroende« till regeringen. Särskilt märks förslaget att flytta huvudansvaret för missbruksvården från kommunerna till landstingen, som har bättre förutsättningar att ge en mer kvalificerad behandling utifrån olika målgruppers behov. Forskning visar också att nio av tio personer med missbruk helst söker vård hos […](0 kommentar)

Sjukförsäkringen måste bli flexibel

Det nya sjukförsäkringssystemet har inte hittat sina former. Det finns exempel på patienter som har drabbats på ett oacceptabelt sätt. Bland annat handlar det om att de inte hinner rehabiliteras i den takt systemet med fasta tidsgränser förutsätter för återgång i arbetslivet. Ett system med fasta tidsgränser kräver möjligheter att göra undantag, men det går […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Svar om kvalitetsregister utstrålar förmyndarattityd

I Läkartidningen 12/2011 (sidan 675) ställde distriktsläkaren Kjell Lindström fyra frågor till utredaren Måns Rosén angående översynen av de nationella kvalitetsregistren. Svaren från Måns Rosén publicerades i Läkartidningen 13/2011 (sidan 736), och här får Kjell Lindström komma med sin slutreplik. Måns! Jag tror att det föreslagna registret någon gång i framtiden kan användas för forskning […](0 kommentar)

Kvalitetsregister är inte EBM

När man läser och upplever satsningarna på kvalitetsregister blir man alltmer oroad för framtiden. I närvaron av glada tillrop från politiker och stora vidhängande budgetar häver man vetenskapliga principer överbord och intalar sig själv att kvalitetsregister kan leda till vetenskapliga rön. Men det kan de inte, åtminstone inte ofta. För bara några decennier sedan »upptäckte« […](0 kommentar)

Mäta sjukfrånvaro lika svårt som alkoholmått

Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt och skriver på sidan 57: »Den viktigaste slutsatsen från den här litteraturöversikten är tyvärr att det vetenskapliga underlaget fortfarande är svagt« [1]. Det finns väldigt få studier som innehåller uppgifter om både alkohol och sjukfrånvaro. De som finns har ofta brister antingen i alkohol- eller i sjukfrånvarodelen. I debattartikeln […](0 kommentar)

Betydligt mer kunskap behövs om alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro

Debattörerna är kritiska till slutsatser i en systematisk litteraturöversikt av studier om samband mellan alkoholkonsumtion respektive alkoholproblem och sjukfrånvaro. I översikten fann man ett visst vetenskapligt stöd (evidensnivå 3, det vill säga lägsta nivå) för ett positivt samband mellan att alkoholproblem och sjukfrånvaro. Detta ifrågasätter debattörerna inte, däremot att man inte fann ett vetenskapligt stöd […](0 kommentar)

Rapporten kan inte användas som policyunderlag

I motsats till Kristina Alexanderson befarar vi att om forskare och myndigheter inte hittar stöd för ett samband i form av evidens drar många, inklusive myndigheter och medier (den ibland felaktiga) slutsatsen att det inte finns något samband. Det är därför av stor vikt att man i sina slutsatser förhåller sig till detta. I synnerhet […](0 kommentar)

Notiser

Nya vårdplatser planeras för närsjukhus i Stockholm

Närsjukhusen står i fokus i Stockholms läns landstings förslag till satsningar inom hälso- och sjukvården de kommande tio åren – vid sidan av Nya Karolinska i Solna. Investeringarna ska bland annat ge 700 nya vårdplatser vid närsjukhusen 2015, uppger landstingets presstjänst. Vidare föreslås satsningar på akutsjukhusen i länets norra delar, i syfte att kompensera för […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Tänk längre än kollegan gjorde

En man i 40-årsåldern sökte läkare vid vårdcentralen under jourtid på grund av värk i höger arm, axel och nacke sedan två veckor. Smärtan hade förvärrats de senaste dagarna. Undersökningen visade rörelsekorrelerad smärta och ömhet i muskulaturen och läkaren ordinerade smärtlindrande läkemedel på grund av myalgi. Sex veckor senare återkom mannen till vårdcentralen på grund […](0 kommentar)

Aktuellt

Tredjelandsläkarna – en outnyttjad resurs

Utan arbetskraft utbildad utomlands skulle den svenska vården om inte stanna, så halta. Drygt hälften av de läkar­legitimationer som Social­styrelsen årligen utfärdar gäller läkare utbildade i utlandet. Många av dessa är EU-läkare. Många är också svenskar som läst till läkare utomlands, och som efter examen gör AT eller AT-liknande tjänst i Sverige. Heba Shemais, verksamhetschef […](0 kommentar)


»Vi är bestörta«

– Huvudskyddsombudet är ju länken mellan de anställda och arbetsgivaren, och det förvånar mig att man i en situation med dålig arbetsmiljö och dåligt ledarskap försöker skjuta budbäraren. Vad gör ni från förbundets sida? – Nu arbetar förbundet dels med att stödja Thomas i den här svåra situationen, dels arbetar våra jurister med den juridiska […](0 kommentar)

Svårare locka utländska läkare till facket

Det har varit svårt att engagera utländska läkare att driva sina frågor. Inom kort läggs intresseföreningen Internationella läkare i Sverige, ILIS, ner. Samtal förs mellan föreningen och Läkarförbundet inför avvecklingen. På Läkarförbundet har man den uttalade policyn att inlemma utländska läkare i det övriga i läkarkollektivet: – Vi ger samma service till alla, säger Gunilla […](0 kommentar)

Bedömning av sjukskrivning ett stort problem för läkaren

Vilka problem kring sjukskrivning som primärvårds- och företagsläkare anser vara svårast har Monika Engblom, doktorand vid Karolinska institutet, sammanställt i en doktorsavhandling som försvaras den 6 maj. I avhandlingen dras slutsatsen att frågor som berör sjukskrivning utmanar läkarens roll på olika sätt, och flera sjukskrivningsrelaterade problem är både frekventa och allvarliga. Några av problemen är […](0 kommentar)

Sjukhusläkarnas ordförande varslad om avskedande

Nils Erik Solberg, Läkarförbundets chefsjurist, bekräftar att Thomas Zilling varslats om avskedande. – Vi har inte en aning om vad arbetsgivaren har för skäl, säger Nils Erik Solberg. Det är varslet om avskedande, snarare än avstängningen, som förbundsjuristernas fokus ligger på. I övrigt vill han för närvarande inte uttala sig om ärendet. Via Helene Thornblad […](0 kommentar)

För lång tid för utländska läkare att få legitimation

I snitt tar det fyra år för läkare från icke EU/EES-land att få sin legitimation. Det visar en granskning från Riksrevisionen och som offentliggjordes på onsdagen: »Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning« (RiR 2011:16). – För läkare som inte har en specialistutbildning tar det i genomsnitt 6 år att nå en svensk läkarlegitimation, medan […](0 kommentar)

Läkare nekades ersättning

Försäkringskassan avslog en kvinnlig läkares ansökan om hel havandeskapspenning för en period på drygt två veckor. Det ansågs inte att hennes arbete innehåller tillräckligt tunga lyft eller att arbetet är fysiskt ansträngande utöver det vanliga. Läkaren överklagade Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten, som dock går på samma linje som Försäkringskassan. Läkaren arbetar på en klinik där […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

Sjukhusläkarnas ordförande om sitt nya uppdrag

Sedan Sjukhusläkarnas tidigare ordförande Marie Wedin valdes till ordförande för hela Läkarförbundet i december har Thomas Zilling tillfälligt hållit ställningarna. Efter Sjukhusläkarnas årsmöte i mitten av april kan nu den 57-årige docenten i kirurgi plocka bort ordet »tillförordnad« och titulera sig rätt och slätt »ordförande för Sjukhusläkarna«. Några stora förändringar av politiken i och med […](0 kommentar)

Överläggningarna i Varberg fortsätter på onsdag

– I dag har läkarföreningen fortsatt överläggningarna och ajournerat överläggningarna, och de kommer att återupptas på onsdag. Då kommer vi också att få juridiskt stöd från Läkarförbundet centralt, säger Anna Myredal, vice ordförande i Hallands läkarförening och specialistläkare vid medicinkliniken vid Hallands sjukhus, Varberg. – Eftersom överläggningarna fortfarande pågår kan vi inte prata så mycket […](0 kommentar)

Överläggningar inledda
om varslet av Zilling

– Vi har haft överläggningar med arbetsgivaren och de är ajournerade över helgen, säger Anders Åkvist, ordförande Hallands läkarförening. Innehållet i överläggningarna, som återupptas på måndag, vill han inte berätta om. Hur är stämningen på Hallands sjukhus Varberg? – Många är väldigt upprörda och oroade över det som hänt. Många har känt ett stort förtroende […](0 kommentar)