Nr 19 2011

Kultur

Inte bara språket som behöver översättas

Inom svensk sjukvård behandlas i dag en betydande andel sjuka som fötts i länder med annorlunda traditioner, som de fört med sig in i den svenska kulturen. Kulturskillnaderna kan vara såväl lärorika som intressanta och spännande men ger ibland upphov till svårigheter att bemöta. Vi vill uppmärksamma några sådana fenomen som vi nyligen upplevt inom […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Blogga med försiktighet som läkare

I slutet av förra året skrev jag en reflexion om läkaretik på Internet. Mitt budskap – för läkare som följer de vanliga spelreglerna kring integritet och sekretess är webbens nya arenor lika öppna som för andra. I princip har jag inte ändrat uppfattning, men på sistone har varningsklockor pinglat i mitt eget sociala nätverk. En […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Mindre antibiotika ska ges vid öroninflammation

Varje år drabbas omkring 200 000 svenska barn av akut inflammation i mellanörat, akut otitis media, med öronont, gråt, feber och hängighet. För 60 år sedan (1951–1952) genomförde den svenske öronläkaren Ragnar Rudberg ett viktigt pionjärarbete: en kvasirandomiserad, öppen, placebokontrollerad studie av antibiotika mot akut media­otit [1]. I Rudbergs penicillingrupper och placebogrupp fick 0 procent re­spektive […](0 kommentar)

Nya Rön

Liten risk att strålbehandling ger ny cancer

Risken att drabbas av cancer till följd av strålbehandling för en tidigare malignitet är liten. Det visar en studie som presenteras i Lancet Oncology. I vilken mån man genom radioterapi utsätter patienter för risk för en framtida malignitet är ett omdiskuterat fält. Den aktuella sammanställningen är omfattande och innehåller data från 647 672 amerikanska patienter över […](0 kommentar)

Proteinet p53 har metabol funktion

Proteinet p53 är en tumörsuppressor som visats vara muterad i många tumörer. En studie i Nature Cell Biology visar att p53 även tycks spela en metabol roll, då det reglerar glukosnedbrytningen. Studien, från Kina och USA, visar att p53 kan inhibera enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD) som är centralt, då glukos-6-fosfat bryts ned i den s k HMP-shunten […](0 kommentar)

Digoxin kopplat till risk för bröstcancer

Kvinnor som använder digoxin kan ha högre risk för bröstcancerutveckling, men risken normaliseras om behandlingen avslutas. Fynden publiceras i Journal of Clinical Oncology. Digitalispreparat binder till östrogenreceptorn, om ock med mind­re affinitet än östrogenet självt, och gynekomasti är en potentiell klinisk biverkan. Frågan är därför om det är möjligt att läkemedel som digoxin också ökar […](0 kommentar)

Graden av slemhinneskada påverkar lymfomrisken vid celiaki

En ny svensk studie som publicerats i Journal of National Cancer Institute visar att risken för lymfom vid celiaki påverkas av graden av slemhinneskada. Patienter med celiaki (villusatrofi) har måttligt ökad risk för lymfom, medan patienter med förhöjd celiakiserologi men normal tunntarmsslemhinna vid biopsi inte har någon ökad risk. Studien omfattade 28 989 individer med celiaki […](0 kommentar)

Nya antirökstrategier behövs i vården

Varför lyckas en del rökare bli tobaksfria medan andra fortsätter att röka år ut och år in trots den allmänt spridda kunskapen om rökningens hälsorisker? Har hälso- och sjukvården något att lära av dem som lyckats? Utifrån intervjuer med både rökare och exrökare om möjliga strategier för att bli tobaksfria skapades en enkät som skickades […](0 kommentar)

Dåligt resultat av kraniektomi vid skallskada

Vid traumatisk hjärnskada riskerar påföljande svullnad av hjärnan att öka det intrakraniella trycket, vilket kan komplicera skadan. En sedan länge använd metod är att öppna en del av kraniet (kraniektomi) för att låta hjärnans svullnad minska. Nu visar emellertid en studie publicerad i New England Journal of Medicine att effekten av detta är osäker och […](0 kommentar)

Framgångsrik odling av retinaceller

Japanska forskare har utifrån embryonala stamceller lyckats odla retinaceller som bildar en tredimensionell struktur. Rönen presenteras i Nature och beskrivs i en kommentar i samma tidskrift som den mest komplexa biologiska struktur som hittills odlats med hjälp av stamceller. Utgångspunkten var embryonala stamceller från möss, vilka odlats i laboratoriet. Med hjälp av tillväxtfaktorer har dessa […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Öroninflammation – alltifrån självläkande till livshotande

Sjukdomar som är vanliga och nästan alltid ofarliga är många gånger de svåraste att skriva riktlinjer för, särskilt om samma sjukdom kan ge upphov till livshotande komplikationer och livslångt handikapp. Öroninflammation är en sådan sjukdom, och nyligen har nya riktlinjer för behandling presenterats av Läkemedelsverket. De »gamla« riktlinjerna från 2000 har delvis reviderats och bakgrundsmaterialet […](0 kommentar)

Robotkirurgi ger bra resultat vid radikal prostatektomi

Radikal prostatektomi räddar 1 av 20 män med diagnosen prostatacancer från en förtida död orsakad av sjukdomen [1, 2]. År 2007 genomfördes 1 943 radikala prostatektomier i Sverige [3]. Operationen är en kirurgisk utmaning, eftersom pros­tata angränsar till urinblåsa, bäckenbotten, ändtarm, stora venösa blodkärl och ett nätverk av viktiga nerver. Därmed riskeras ett flertal biverkningar av […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap: att balansera osäkerhet

Att arbeta som läkare är att för varje patient väga sin kliniskt praktiska erfarenhet mot tidens vetenskapliga, medicinska kunskap och bygga sitt handlande på detta. Sådana överväganden är grunden i läkararbetet. En förutsättning för att övervägandena ska fungera är att läkaren själv träffar de sjuka. Så är det inte alltid. Kirurgen Louis Riddez [1] har […](0 kommentar)

Debatt och brev

Svensk klinisk forskning kan bli bättre

Vi kan se tillbaka på en fantastisk utveckling för medicinsk forskning under efterkrigstiden. Antibiotika, nya vacciner, organtransplantation, kranskärlskirurgi, ledplastik, nya behandlingsmetoder mot psykiatriska sjukdomar, reumatoid artrit, magsår, ateroskleros och cancer är bara några exempel på framsteg som påverkat den moderna medicinen. Sverige har haft en framträdande roll i denna utveckling. Vad karakteriserade denna exceptionella framgångssaga? […](0 kommentar)

Dimridåer om Pandemrix-biverkningar

Upptäckten att man genom vaccination kan förhindra människor att insjukna i vissa infektionssjukdomar är ett av de viktigaste medicinska framstegen någonsin. Vaccination är dock inte helt riskfri, vilket den genomförda massvaccinationen mot svininfluensa tydligt visar. Tyvärr är den information om biverkningarna som Socialstyrelsen för fram i massmedierna inte korrekt. Totalt har i Sverige mer än […](0 kommentar)

Problemen har inte tonats ned

Socialstyrelsen och andra myndigheter har ingen ambition att tona ned eller ge felaktig information om biverkningarna av vaccinet Pandemrix. Läkemedelsverket har ända sedan vaccinationerna satte igång öppet redovisat biverkningarna på sin webbplats. Enligt Läkemedelsverkets avslutande redovisning hade cirka 6,1 miljoner doser använts i Sverige fram till den 16 april 2010, och cirka 4 380 biverkningar hade […](0 kommentar)

Ny forskning stärker uppgifter om ökad risk för hjärnatrofi

I LT 42/2009 (sidan 2704) påtalade jag att aktuell forskning visat att antipsykotisk medicinering kunde ha hjärn- skadande effekter. Mussie Msghina och Benny Liberg replikerade med att bagatellisera forskningsfyndens relevans för patientbehandlingen (LT 47/2009, sidan 3183). Socialstyrelsen har inte heller visat sig intresserad av att föra frågan vidare. Detta är tendenser som oroar – psykiatrins […](0 kommentar)

I de vuxnas värld

Den ovanligt unga medarbetaren på bilden bakom Britt Wallström (receptionist) och Inger Nilsson (leg sjuksköterska) heter Gabriella Josefsson och är 14 år. När bilden togs hade Gabriella just, som final på sin praovecka hos oss, med koldioxidlasern ­skurit bort en rejäl vårta, typ papillomatös keratos, från ryggen på en tacksam patient. Vårtan fick Gabriella med […](0 kommentar)

Matvaneundersökningar kan ge underlag för nya rekommendationer

I Läkartidningen 14/2011 ­(sidan 812) skriver Bejerot, Gardner och Humble om att ansvariga myndigheter borde göra mer för att förhindra D-vitaminbrist. Vi håller med om att det är oroande att vissa utsatta grupper i det svenska samhället har dåligt D-vitaminstatus. Det gäller framför allt personer som har täckande kläder, mörk hudfärg eller av olika anledningar […](0 kommentar)

Förändrade matvanor räcker inte

Vi tackar ja till Livsmedelsverkets vänliga inbjudan till samarbete! Förändrade matvanor räcker dock inte för att höja bristnivåer av D-vitamin till adekvata nivåer (2 000 IE per dag för gravida som tillhör riskgrupper), eftersom detta motsvaras av intag av 13 liter D-vitaminberikad lättmjölk dagligen. Men även om man följer Livsmedelsverkets modesta rekommendationer är 2,5 liter mjölk dagligen […](0 kommentar)

LT debatt

Jämlik vård – vadå, vardå?

År 2009 reste jag och ett antal kollegor runt i hela Sverige och besökte alla psykiatriska kliniker. Vi åkte från Gällivare till Trelleborg, från Gotland till Kungälv. Alla besöktes – totalt cirka 60 vuxenpsykiatriska, 20 rättspsykiatriska och knappt 20 barn- och ungdomspsykiatriska kliniker. Totalt rörde det sig om 259 vuxenpsykiatriska, 105 rättspsykiatriska och 30 barn- […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

Rör inte våra fackliga ombud

Lätt frustrerad över vissa kollegors oinformerade attityd till medlemskap i Läkarförbundet sände Ingrid Silverberg, ordförande i Nordvästra Skånes läkarförening, en ironisk betraktelse till sin styrelse. »Jag är emot fackföreningar! Därför är jag också motståndare till alla förbättringar som uppnåtts av fackföreningar genom gångna år. Jag vill inte ha någon betald semester, ingen sjukledighet, ingen reglerad […](0 kommentar)

Aktuellt

Ny vård i nya hus

Under de fyra decennierna mellan 1940 och 1980 fyrdubblades i runda tal lokal­ytan för sjukhusvård i Sverige. Befintliga sjukhus byggdes ut, och en lång rad helt nya anlades. Det handlade om att möta de sammanfallande kraven från en allt snabbare medicinsk utveckling och den framväxande välfärdsstaten, med centrala reformer som fri sjukhusvård (1946) och allmän […](0 kommentar)

Kompakt, tematiskt och flexibelt

Vid det laget, tre år efter det formella beslutet i landstinget att bygga ett nytt sjukhus i Solna i stället för att renovera det gamla, hade bygget redan varit igång ett halvår. Bland den kritik som riktats mot det inte okontroversiella projektet finns just ordningsföljden i besluten: först att ett nytt sjukhus ska byggas, sedan […](0 kommentar)

Eget rum och tyst som på ett hotell

Den som är van vid en traditionell sjukhuskorridor lägger nog först märke till att det är så tyst och lugnt. På avdelningen för ortopedi på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås är det inget spring i korridorerna, inga rop som ekar. Vore det inte för skyltningen kunde man nästan tro att man befann sig på ett […](0 kommentar)

Många överbeläggningar – men mindre VRI

Det går det redan att se en del positiva medicinska effekter av enkelrummen, menar Jerker Isacsson, chefläkare på Södra Älvsborgs sjukhus. – Vi har tittat på VRI och sömnmedelsförbrukning och jämfört fjärde kvartalet 2009 med fjärde kvartalet 2010. Man kunde inte se någon klar trend när det gäller sömnmedel, även om många i personalen upplever […](0 kommentar)

Lönestatistiken klar – men osäker

Lönerna är dock i praktiken hög­re än vad statistiken visar: Den låga kollektiva löneutvecklingen (1,1 procent) mellan 2009 och 2010 kan till en viss del förklaras med att uppgifter om 2010 års löner saknas för cirka en tredjedel av läkarkåren i statistiken. Lönerevisionen var vid mättillfället, novemberlönen 2010, inte klar varför siffrorna för denna grupp […](0 kommentar)

»Zilling kunde inte uppnå mer i AD«

Efter överläggningar onsdagen den 4 maj kom parterna överens om att Thomas Zilling, sjukhusläkarnas ordförande och huvudskyddsombud vid Hallands sjukhus, Varberg, som veckan innan stängdes av och varslades om avskedande från sin tjänst, slutar och får 32 månadslöner – knappt 2,2 miljoner kronor – i avgångsvederlag. Thomas Zilling motiverade på onsdagskvällen beslutet att gå frivilligt […](0 kommentar)

Zilling har styrelsens förtroende

Sjukhusläkarnas styrelse hade telefonkonferens på fredag kväll den 6 maj med anledning av att Sjukhusläkarnas ordförande Thomas Zilling i onsdags köptes ut av arbetsgivaren Region Halland. Vid telefonmötet skulle styrelseledamöterna få alla detaljerad information av Thomas Zilling om det som hänt. – För egen del stärktes min uppfattning att arbetsgivaren har varit orättfärdig. Det finns […](0 kommentar)

»Hur ska vi kunna fortsätta det fackliga arbetet?«

Den frågan ställer »fackliga representanter i Sjukhusläkarföreningen« för sju kliniker vid Hallands sjukhus, Varberg, i ett brev skickat till Läkarförbundets ordförande Marie Wedin fredagen den 6 maj och som Läkartidningen har tagit del av sent på fredagen. Brevet är inte undertecknat med namn. – På Läkarförbundet vet de vilka vi är, säger en av dem […](0 kommentar)

Endast på webben

Bra sjukhusmat sökes

Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, föreningen Kost och Näring samt Sveriges Konsumenter genomför en gemensam satsning för att sätta fokus på sjukhusmaten som en viktig del i vården och något som påverkar patienternas tillfrisknande. Inom ramen för satsningen söker man goda exempel på hur man på sjukhus eller på enskilda kliniker lyckats skapa en bra måltidsupplevelse tack vare […](0 kommentar)

Gillberg får ny prövning

Europadomstolen ansåg i en dom i slutet av 2010 att Sverige inte bröt mot Europakonventionen när psykiatern och forskaren Christopher Gillberg 2005 dömdes för tjänstefel för att han vägrat lämna ut patientmaterial till forskare som ifrågasatt hans resultat kring DAMP. Två av de sju domarna ansåg dock att Sverige brutit mot artikeln om skydd för […](0 kommentar)

Bengt von Zur-Mühlen: »Zilling har mitt fortsatta förtroende«

När uppgörelsen blivit klar på onsdagen den 4 maj sa Thomas Zilling till Läkartidningen: – Jag kommer att fortsätta som ordförande i Sjukhusläkarföreningen och kommer att få mer tid för de frågorna framöver. Jag tror mig ha styrelsens förtroende, och imorgon ska jag träffa kansliet och utlysa en telefonkonferens så att styrelsen får veta alla […](0 kommentar)

Fler anmälningar om fel i vården

Socialstyrelsens tillsynsrapport för 2010 pekar på en kraftig ökning av anmälningar enligt lex Maria, totalt 2 051 – drygt 20 procent fler än 2008 och nästan dubbelt så många som 2005. Man antar att det till stor del kan förklaras med ökat patientsäkerhetstänkande, men också bero på felaktig läkemedelshantering, överbeläggningar och fragmentiserad hälso- och sjukvård. […](0 kommentar)

Region Halland: »Vi har inte varslat en förtroendeman«

Efter överläggningar kom parterna på onsdagskvällen överens om att Sjukhusläkarnas ordförande, Thomas Zilling, som förra veckan stängdes av och varslades om avskedande från sin tjänst vid Hallands sjukhus, Varberg, slutar sin tjänst och får 32 månadslöner, knappt 2,2 miljoner kronor, i avgångsvederlag. Jörgen Britzén, personaldirektör i Region Halland, förklarar varför man valt en så dyr […](0 kommentar)

»En uppgörelse det sämsta man kan göra«

– Jag känner inte till vad som ligger bakom, så det är omöjligt för mig att bedöma om uppgörelsen är riktig eller ej, påpekar Kurt Junesjö, tidigare förbundsjurist inom LO–TCO-kollektivet, numera konsult, apropå varslet av Thomas Zilling som slutade med att Zilling köptes ut av arbetsgivaren. Om Thomas Zilling inte hade gjort upp med arbetsgivaren […](0 kommentar)

Varslet dras tillbaka – Zilling slutar

– Då förtroendet mellan mig och sjukhusledningen är förbrukat väljer jag nu att avsluta min anställning med acceptabla villkor, säger Thomas Zilling, enligt Läkarförbundets webbplats, se Thomas Zilling avslutar sin anställning. – Det är beklagligt att det har gått som det har gått. Vi har träffat en uppgörelse som är acceptabel för båda parter, säger […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Gör de två fysiologiska specialiteterna till en basspecialitet!

Inför den översyn av medicinska specialiteter som Socialstyrelsen ska genomföra under 2011 har två kliniska fysiologer under utbildning i Lund uttryckt sin oro för utvecklingen av klinisk fysiologi i svensk sjukvård i Läkartidningen [1], och i en ledare lämnas synpunkter på den kommande översynen av specialiteter [2]. Man kan gott förstå de unga läkarnas, med […](0 kommentar)

Jussi Björling hade nog också ett dolt WPW-syndrom

Läste med stort intresse Mårten Rosenqvists välskrivna redogörelse för Jussi Björlings kardiella sjukdomshistoria i LT 15/2011 [1]. För den arytmiintresserade var självklart de redovisade EKG:na särskilt intressanta. Liksom tolkningsförslagen. Jag tror dock man ska drista sig till att försöka föra resonemanget längre. Jag håller helt med om att EKG nr 2 (från den 11/8) sannolikt […](0 kommentar)