Nr 24 2011

Kultur

Nordisk frikår och ambulans kämpade i andra boerkriget

Sveriges aktiva roll i införandet av demokratiska reformer i nutidens Sydafrika är säkert bekant för de flesta. En mer okänd hi­storia är att den svenska opinionen under det andra boerkriget 1899–1902 hyste starka sympatier för den grupp som ofta fått symbolisera apartheidpolitiken, boerbefolkningen. Stödet var också konkret. På boersidan deltog 46 svenskar, var­av nästan en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

En whisky till doktorn

Varje jul stoppar jag en liten flaska single malt-whisky i brevlådan hos en ortoped som bor inte så långt från mig i Bromma. Utan hans insats hade jag inte kunnat passera hans hus, gående i snabb takt, som jag gjorde i morse med Rossinis ouvertyr till »Barberaren i Sevilla« dånande i öronen och svetten drypande […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Statin efter intracerebral blödning bör ifrågasättas

I studien »Stroke prevention by aggres­s­ive reduction in cholesterol levels« (SPARCL) visades att statinbehandling av patienter med genomgången stroke minskade risken för ny stroke [1]. I utgångsmaterialet hade 67 procent av deltagarna tidigare haft ischemisk stroke, 31 procent hade haft övergående ischemisk attack (TIA) och 2 procent hemorragisk stroke. Under en uppföljningstid av 4,9 år […](0 kommentar)

Nya Rön

Lyckad trans­differentiering till levercell

I Nature presenteras en studie där forskare lyckats »omprogrammera« celler från svansen på möss till att bli leverceller. Principen kallas transdifferentiering och bygger på att att man använder en celltyp som modifieras för att kunna fungera som en annan celltyp. I detta fall har man använt fibroblaster från mössens svans och skapat celler som liknar […](0 kommentar)

Operation bättre vid appendicit

Operation är bättre än antibiotika vid appendicit. Så kan man sammanfatta en fransk studie som presenteras i Lancet. Studien har gjorts vid sex sjukhus i Frankrike och omfattar 239 individer i åldrarna 18–68 år som alla hade akut och okomplicerad appendicit verifierad med datortomografi. Deltagarna lottades till operation eller antibiotikabehandling (klavulansyra 3 g per dag, […](0 kommentar)

Tarmfloran delar oss i tre grupper

Människor kan indelas i tre grupper med avseende på tarmfloran. Jämförelsen med blodgrupper i sammanhanget känns långsökt, men den aktuella studien, pub­licerad i Nature av en multinationell arbetsgrupp i EU-projektet »Metagenomics of the human intestinal tract«, visar att s k enterotyper, på ett liknande sätt som blodgrupper, delar människor i tre tarmflorapopulationer, oberoende av ålder, kön […](0 kommentar)

Hemsjukvård kortar vårdtiden för måttligt för tidigt födda barn

Avhandling. Måttligt för tidig födsel (graviditetslängd 30 + 0 till 34 + 6 veckor) står för 2 procent av alla födslar i Sverige. Under senare år har bristen på studier av denna grupp underburna barn uppmärksammats internationellt. Avhandlingen belyser de måttligt för tidigt födda barnen ur ett epidemiologiskt perspektiv. Forskningen baseras på Perinatala kvalitetsregistret (PNQ)och Medicinska födelseregistret. Vi fann […](0 kommentar)

Färre kalorier och mindre salt i nya kostråd från USA

Revidering av nationella kostråd pågår ständigt. Nyligen har United States Department of Agriculture (USD) och Health and Human Services (HHS) lanserat »The 2010 dietary guidelines for Americans«. Kostforskaren Linda Van Horn har lett en expertgrupp bestående av 13 nutritionsexperter, som under 18 månader granskat nytillkommen kostforskning och reviderat tidigare rekommendationer från 2005. De nya kostråden […](0 kommentar)

Epigenetiska förändringar kan förutsäga barnfetma

Epigenetiska förändringar kan mätas vid födseln och kan förutsäga senare fetma hos barn, visar en analys av två kohorter som publicerats i Diabetes. Epigenetiska mekanismer, som DNA-metylering och histonmodifikation, kan tillåta omgivningsfaktorer att påverka våra geners transkriptionsaktivitet. Många av dessa förändringar kan kvarstå genom livet. Reglerad DNA-metylering sker oftast vid s k CpG-positioner i processer som […](0 kommentar)

SBU-rapport om behandling av blödande magsår

SBU har sammanställt forskningsläget vad gäller behandling av blödande magsår (i ventrikel eller duodenum). Åkomman är både vanlig och allvarlig. Incidensen anges till 38 per 100 000 invånare och år, vilket innebär att närmare tio svenskar drabbas varje dag. Av dessa avlider upp mot en fjärdedel inom ett år. Siffrorna innebär att det finns ett […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Intoxikation på akuten

Bedömningen av patienter med misstänkt intoxikation försvåras ofta av en bristfällig och opålitlig anamnes. Vi presenterar här en stegvis modell för det initiala omhändertagandet av dessa patienter på akutmottagningen. Artikeln fokuserar på stabilisering och tidig utredning snarare än på behandling av specifika förgiftningar. Modellen baseras på översiktsartiklar och studier funna via litteratursökning i PubMed. STEG […](0 kommentar)

Ventrikelv­olvulus hos barn
– ovanlig men allvarlig diagnos

Ventrikelvolvulus är ett potentiellt livshotande tillstånd. Det är en viktig differentialdiagnos hos barn med icke-gallfärgade kräkningar, och det måste diagnostiseras och behandlas snabbt för att undvika komplikationer. Ordet »volvulus« kommer från det latinska verbet »volvere«, som betyder vrida eller rotera. Ventrikelvolvulus definieras som en rotation överstigande 180° av en del av magsäcken runt en annan. […](0 kommentar)

Kreatininkoncentrationen i urin bör mätas vid drogtestning

Drogtestning av urinprov används i dag inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetslivet, kriminalvården och polisverksamheten för detektion av missbruksmedel. Testningen genomförs antingen regelbundet, slumpmässigt eller vid misstanke och fokuserar primärt på de vanligare missbruksmedlen (amfetaminer, bensodiazepiner, cannabis, kokain och opiater). Metodiken beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer [1], och rutiner för den praktiska användningen anvisas i […](0 kommentar)

LT debatt

Den långa vägen fram
till försäljning av telomerlängder

Leonard Hayflick och Paul Moorhead på Wistar-institutet i Philadelphia visade 1961 entydigt att humana celler med delningsförmåga kunde dela sig 40–60 gånger, varefter cellerna dog eller gick i »replica­tive senescence« [1]. Denna gräns har kommit att kallas Hayflick-gränsen. Därmed skedde ett skifte från det tidigare paradigmet att somatiska celler var odödliga förutsatt att de var […](0 kommentar)

Enkelrum – dyrt, farligt och tråkigt

Enkelrum ska det nu vara överallt där nya sjukhus byggs med flaggskeppet Nya Karolinska sjukhuset som avskräckande exempel (»Fram­tidens sjukhus«, LT 19/2011, sidorna 1032-9). Tyvärr kommer vurmen från min egen specialitet, infektionssjukdomar. Det är sant att infektionssjukvården paradoxalt nog orsakar färre nosokomiala infektioner än flertalet andra discipliner. Den dyra lärdom man dragit av detta tycks […](0 kommentar)

Debatt och brev

Sluta bestråla yra hjärnor i onödan!

Att plötsligt bli yr är ett av de mest skrämmande symtom man kan drabbas av [1], och därför söker patienter med yrsel ofta akut. I USA är yrsel huvudorsak till cirka 3 procent av besöken på akutmottagningar [2]. Jämförbara svenska siffror saknas. Akut vestibulärt syndrom karaktäriseras av snabbt insättande kontinuerlig yrsel, illamående, kräkningar och balanssvårigheter […](0 kommentar)

En akademisk studie som vi tror kan förändra vården av kronisk lungemboli

Eric Bertholds har i ett debattinlägg i Läkartidningen [1] ifrågasatt vår studie av personer med misstänkt ­kronisk lungemboli (chronic ­thromboembolic pulmonary hypertension, CTEPH) identifierade ur en årskohort av patienter med akut lungemboli i Sverige. Innan vi svarar på Bertholds invändningar vill vi teckna en bakgrund ­eftersom tillståndet är okänt för många kollegor. Kronisk lungemboli (CTEPH) […](0 kommentar)

Hur forskning finansieras har betydelse

Söderberg och övriga företrädare för landets PAH-centra skriver att det hade varit optimalt att kontakta re­spektive vårdcentral eller annan patientansvarig läkare. Problemet är att i brevet som forskargruppen skickat till landets medicinkliniker hoppar man över det steget och skriver i stället: »Nästa steg i utredningen är lungscintigrafi och detta kommer att ombesörjas vid närmaste nuklearmedicinska eller […](0 kommentar)

Dags att ange graviditetslängd enbart i dagar?

Efter en lördagsjour på förlossningen, med återigen ­osäkerhet om den väntande mamman är i vecka 42 eller är 42 fulla veckor, känns det som att det är dags att gå över till att ange graviditetslängd enbart i dagar. Skönt att det inte är sensommar. Då blir det ibland osäkert om det är kalenderveckor eller graviditetsveckor […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Jämlik vård gäller inte för barnlösa

»Jämlik vård ger bättre hälsa« var temat på medicinska riksstämman i Göteborg, 2010. Många av oss anser att lika vård för alla är vad vi vill eftersträva i samhället. Att det till och med ska vara en rättighet i vårt land. Det är solidariskt ändamålsenligt. Tänk dig nu ett motsatt scenario. Vi antar att en […](0 kommentar)

Sjukhus som drivs i stiftelseform levererar den bästa vården

Ylva Vladic Stjernholm sätter i sin artikel i Läkartidningen 21/2011 (sidan 1199) människovärdet i relation till profit. Hon informerar också svenskarna om den amerikanska sjukvården på ett helt korrekt sätt. Länge har myter spridits om den amerikanska sjukvården som profithungrande och totalt privatiserad, det vill säga en sjukvård där profit går före människovärde och humanism. […](0 kommentar)

Vi tar för lätt på bilkörningens faror och på förlusterna

Jag har läst i tidningar om sju unga människor och hur de alla dödats i bilkrascher i år. Trafikdöden väcker stora rubriker i medierna samtidigt som ansvariga för trafiksäkerhet och transportsektorn deklarerar vägen till nollvisionen. Men det finns inga försvarstal att hålla längre. Trafikdöden kan drabba oss alla oavsett om det är slumpen eller en […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Dåligt uppförande patientsäkerhetsrisk

Det handlar om dåligt uppförande på arbetsplatsen, något som på amerikanska benämns som »disruptive behavior« och som på svenska tills vidare får gå under benämningen oprofessionellt beteende. Det kan vara något som sägs i en aggressiv eller nedsättande ton, svar som inte kommer trots upprepade påstötningar, menande suckar eller svordomar och grovt språk. – I […](0 kommentar)

Ingen överprövning av åtalet

I maj begärde åklagaren en överprövning av sitt beslut att väcka åtal, eftersom narkosläkarens advokat ansåg att inget av det som gjorts gällande verkar gå att bevisa med säkerhet, se Åklagaren begär överprövning av åtalsbeslutet. I går, den 9 juni, beslutade Utvecklingscentrum i Göteborg att inte göra någon överprövning av åklagarens beslut. »… med hänsyn […](0 kommentar)

CEPN: »Etiklagen omöjliggör viktig forskning«

Forskare vid Sahlgrenska akademin vill genom en randomiserad studie undersöka om fler liv kan räddas vid hjärt–lungräddning om patientens ben höjs, något som skulle kunna öka blodflödet till hjärtat och därmed göra hjärt–lungräddningen effektivare. En majoritet av den regionala etikprövningsnämndens ledamöter kom fram till att studien inte får genomföras, en bedömning som CEPN delar. Skälet […](0 kommentar)

Fortsatt strid för allmänläkarkompetensen

Den svenska regeringen tillbakavisade på tisdagen den 7 juni ännu en gång EU-kommissionens krav på att Sverige jämställa Europaläkare med specialister i allmänmedicin. I en skrivelse från regeringskansliets rättssekretariat till EU-kommissionens generalsekretariat motiverar Sverige i 22 punkter sin hållning, som i kortversion är: Europaläkare med tre års utbildning kan inte jämställas med specialister i allmänmedicin. […](0 kommentar)

Minskningen av vårdplatser fortsätter

Redan för ett par år sedan förutspåddes att vårdplatsminskningen i Sverige, som pågått under decennier och fört Sverige till en bottenplats bland jämförbara länder, var på väg att stanna av och rent av vända. När Sveriges Kommuner och landsting nu släppt sin årliga statistik om hälso- och sjukvården visar det sig att Läkartidningen och andra […](0 kommentar)

Samma vårdvillkor för papperslösa som för bosatta

Från och med 2013 ska samtliga asylsökande och papperslösa personer som befinner sig i Sverige ha samma tillgång till vård som bosatta i Sverige och på samma villkor och med samma patientavgifter. Detta gäller bland annat full tillgång till primärvård, även för vuxna. Papperslösas tillgång till vård ska styras av vilka medicinska behov de har […](0 kommentar)

»Samla all högspecialiserad vård i Skåne på en plats«

Den process som inleddes med profileringen av universitetssjukhusen i Malmö och Lund, och fortsatte med sammanslagningen och bildandet av Skånes universitetssjukhus, SUS, kan sluta med att bara ett sjukhus för högspecialiserad vård blir kvar i regionen. Som ett underlag för planeringen av det framtida hälso- och sjukvårdssystemet lämnade sjukhusdirektören för SUS, Bent Christensen, en arbetsrapport […](0 kommentar)

Läkartidningen får språkpris

Priset ska delas ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 1 november. Motiveringen lyder: »Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att […](0 kommentar)

Ledare

Chefer som är läkare lyckas bättre

Hur vi ska ha råd med välfärden i framtiden är en fråga som upptar både politiker och oss som arbetar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vi har levt med sparbeting i decennier, och om vi blickar framåt ser vi ingen ljusning. Sveriges population blir allt äldre, vilket ställer allt högre krav på vård […](0 kommentar)

Endast på webben

Färre vårdrelaterade infektioner

För sjunde gången har Sveriges Kommuner och landsting (SKL) mätt förekomsten av VRI på svenska sjukhus. Mätningarna görs både vår och höst. Vid de första mätningarna låg andelen infekterade på cirka 11 procent, se LT nr 1/2009, sedan sjönk andelen och kom ner under 9 procent hösten 2009 då den nya influensan var aktuell. Därefter […](0 kommentar)

»Möjlig cancerrisk vid mobiltelefoni«

I samband med ett möte den 24–31 maj i Lyon har arbetsgruppen, där 31 forskare från 14 länder ingick, gått igenom hundratals studier som belyser sambandet mellan elektromagnetiska fält, däribland från mobiltelefoner, och cancer. Experternas bedömning är att när det gäller den vanligaste formen av hjärncancer, gliom, som svarar för 2/3 av alla fall av […](0 kommentar)

Jävssituation stoppade svensk expert

Anders Ahlbom, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, har medverkat i flera internationella studier om det eventuella sambandet mellan mobiltelefonanvändning och sjukdomsrisk. Han var en av de experter som skulle utvärdera stödet för en eventuell koppling mellan elektromagnetiska fält och cancer. IARC meddelade dock inför mötet att Andres Ahlbom entledigats från […](0 kommentar)

Svensk kvinna dog i EHEC

En svensk kvinna dog i EHEC på tisdagen på Södra Älvsborgs sjukhus. Efter att ha fått en enterohemorragisk E coli-infektion i Tyskland drabbades hon av njursjukdomen hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS. Kvinnan, som var i 50-årsåldern, överfördes till sjukhuset i Borås i helgen och har där legat i respirator och fått dialys. Kvinnan är det första […](0 kommentar)

Uppmaning om vaksamhet efter stort EHEC-utbrott i Tyskland

Tyskland, främst de norra delarna, upplever just nu ett stort utbrott av EHEC (enterohemorragisk E coli-infektion). Sedan slutet av april har 214 fall rapporterats av hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS, en allvarlig komplikation som kan drabba EHEC-smittade. Tre personer har hittills avlidit. Bo Svenungsson, överläkare vid Smittskydd Stockholm, säger att det rör sig om ett av […](0 kommentar)

Hege Gjessing ny ordförande i Legeforeningen

Hege Gjessing är 39 år och är tjänstledig från anestesikliniken vid Rikshospitalet i Oslo. Hon har varit ordförande för yngreläkarföreningen sedan 2007 och har suttit i Legeforeningens centralstyrelse sedan 2009. Hon tillträder ordförandeposten i Legeforeningen den 1 september. Vice ordförande blir allmänläkaren Trond Egil Hansen. Legeforeningen, som firar 125 år i år, inledde sitt landsstyremöte […](0 kommentar)