Nr 35 2011

Kultur

Sjukdom och bot på Karl XII:s tid

Medicinhistoria skrivs väl mest av medicinare, kanske av idéhistoriker. Men även ordböcker öppnar vägar till kunskap i ämnet. Jag tänker nu särskilt på biskopen och språkmannen Jesper Swedbergs »Swensk ordabok«, som ger den första omfattande bilden av svens­kans ordskatt. Han levde 1653–1735 och ägnade de sista decennierna av sitt liv åt att samla alla svenskans […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Tack för kreativa år i »Röda huset«

Det har blivit dags för mig att avrunda mitt uppdrag som medicinsk redaktionschef på Läkartidningen. Om tre veckor återgår jag till kliniskt arbete och forskning i neonatologins fascinerande värld. Det har varit spännande och kreativa år här i det röda tidningshuset på Östermalm i Stockholm. Med en ringande telefon och en e-postlåda i stadig tillväxt […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

En »misslyckad« bäckenreservoar behöver inte exstirperas

Den kontinenta ileostomin – Kocks blåsa – som introducerades i slutet av 1960-talet var en lysande innovation inom den kolorektala kirurgin. Inget behov av yttre bandage, självreglerad tömning med kateter 3–4 gånger/dag och – till skillnad från den konventionella ileo­stomin – en diskret stomi i hudnivå med en enkel kompress som skydd. Tekniken blev under […](0 kommentar)

Nya Rön

Stamceller i hjärtat skapar kardiomyocyter

I tidskriften Nature presenteras en studie i vilken forskare från Storbritannien lyckats inducera stamceller i hjärtat till att bli kardiomyocyter. Att det finns stamceller i hjärtats epikardium hos fullvuxna (EPDC, epicardium-derived progenitor cells) är känt sedan tidigare. Den nu aktuella studien har gjorts på möss. För att aktivera EPDC-cellerna och få dessa att utvecklas till […](0 kommentar)

Rökning ökar dödligheten i prostata­cancer

En amerikansk studie som presenteras i JAMA visar att rökning försämrar prognosen för män som drabbats av prostatacancer. Studien har gjorts vid Harvarduniversitetet och omfattar 5 366 män som fick diagnosen prostatacancer under perioden 1986 till 2006. Under denna period avled totalt 1 630 individer i gruppen. Av dessa dog 524 på grund av sin malignitet i […](0 kommentar)

Färre psykiatriska vårdplatser, fler tvångsinläggningar

En årlig minskning av antalet psykiat­riska vårdplatser i England kan kopplas till en ökning i antalet tvångsinläggningar påföljande år. Det rönet publiceras i BMJ. I höginkomstländer har ambitionen länge varit att minska den institutionsbaserade psykiatriska vården och i stället introducera mer samhällsnära alternativ för psykiskt sjuka individer. Sådana alternativ kan inbegripa bl a lokala grupper för […](0 kommentar)

ASA plus protonpumpshämmare tycks öka kardiovaskulära risken

Kombinationen av acetylsalicylsyra (ASA) och protonpumpshämmare (PPI) efter hjärtinfarkt kan kopplas till ökad risk för negativa kardiovaskulära utfall. Möjliga interaktioner bör undersökas närmare. Det visar en analys i BMJ. På senare tid har potentiella interaktioner mellan PPI och antitrombotiska läkemedel alltmer uppmärksammats. Kombinationen klopidogrel och PPI har beskrivits som särskilt problematisk, men nu har även […](0 kommentar)

Risk för benartärsjukdom kvarstår efter rökstopp

Rökning är en potent riskfaktor för benartärsjukdom hos initialt friska kvinnor, och en viss risk kvarstår även bland dem som slutat, enligt en artikel i Annals of Internal Medicine. Det har tidigare visats att rökare med mer än 25 paketår (1 paket om dagen per år) har högre risk för benartärsjukdom än den som aldrig […](0 kommentar)

Nya modeller för att beräkna kardiovaskulär risk vid diabetes typ 1 och typ 2

Autoreferat. Hittills tillgängliga riskmodeller för hjärt–kärlsjukdomar anses numera inte användbara vid diabetes på grund av dålig precision. Det gäller t ex Framingham och SCORE, med endast en mindre andel diabetiker bland analyserade patienter, och diabetesspecifika UKPDS Risk Engine, baserad på äldre data från 1970-talet. Nya diabetesspecifika riskmodeller utvecklade med aktuella patientdata har därför efterfrågats. Med patientdata […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Stora skillnader i svensk barn­hälsovård

Sverige har en lång tradition av att tidigt förebygga och upptäcka hälsoproblem hos barn. Redan på 1700-talet gav Rosén von Rosenstein [1] hälsoråd till föräldrar i almanackorna. I början av 1900-talet blev Morits Blumenthal [2] inspirerad av de franska »Goutte de lait«, som var en verksamhet som framför allt syftade till att främja amning och […](0 kommentar)

Spontan intrakraniell hypotension sannolikt underdiagnostiserat

Spontan intrakraniell hypotension är sannolikt ett underdia­gnostiserat tillstånd som man bör tänka på hos patienter med nytillkommen daglig huvudvärk, särskilt om den förvärras i stående (Fakta 1). För att ställa diagnos gäller att likvortrycket ska vara lågt, helst(0 kommentar)

Ett så normalt liv som möjligt – målet i nya nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd publicerades i februari 2011. Uppdraget kom från regeringen 2008. Riktlinjearbetet har omfattat flera nätverk av sakkunniga, där företrädare för socialvetenskaplig forskning, psykiatri och socialtjänst har ingått. En preliminär version av riktlinjerna har under våren 2010 presenterats vid 15 seminarier över hela landet. Kommuner, landsting, […](0 kommentar)

LT debatt

Så blir KOL-vården bättre

Under det senaste decenniet har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) blivit en viktig dia­gnos i allmänläkares, internmedicinares och lungmedicinares vardag. Även bland personer utanför den medicinska sfären är KOL i dag ett etablerat begrepp. Minst 500 000 svenskar har sjukdomen i lindrig eller svår form, och KOL är direkt dödsorsak för närmare 3 000 personer per år i Sverige. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Bedömning av narkotikas farlighet kräver bättre sakkunnigförsörjning

Sedan den 1 januari 2006 har de svenska narkotikaförteckningarna utvidgats med ett 30-tal preparat. Senaste exemplet är att regeringen den 24 mars 2011 på förslag från ­Läkemedelsverket beslöt att narkotikaklassa O-desmetyltramadol (ODT), ett medel som påträffats i blandningar (»Krypton«) med växtmate­rial från kratom (Mitragyna speciosa) [1]. Ett viktigt underlag för klassningen var en artikel i […](0 kommentar)

»Om detta bör vi också tala, med så många röster som möjligt«

Vi sorterar gem när tsunamin närmar sig, som Andrén-Sandberg så vackert beskriver saken, samtidigt som vi vänjer oss vid att chansa och att ljuga. Att vi öppet måste våga tala om problemen är lätt att hålla med Andrén-Sandberg om. Några tillägg till hans i övrigt utmärkta och uttömmande problembeskrivning kan dock behövas. Det första gäller […](0 kommentar)

Viktigt diskutera amning

Alla kvinnor kan inte amma. Vissa mår fysiskt och psykiskt dåligt av att amma. En del av dessa vill bli hjälpta, andra kan eller vill inte fortsätta amma [1-5]. Det är intressant att notera att den kritik vi tagit emot framför allt går ut på att amning är det bästa för barnet eftersom detta påvisats […](0 kommentar)

Vilka 7 läkare packar Läkartidningen i väskan?

Vilket kön har en läkare, tro? Det undrar Mia Fahlén, apropå ett reportage i LT 32-33/2011, sidorna 1478-81. »En kirurg är man, det vet man ju. Och det kan man se på bild också. Ja, det är klart, 19 procent av alla specialister är kvinnor, men de är ju så få så det märks knappt. […](0 kommentar)

Redaktionen svarar

Att de läkare som medverkar i Läkartidningen återspeglar den mångfald som finns inom läkarkåren är en viktig fråga för tidningens redaktion. Vi för exempelvis statistik för att få en jämn fördelning mellan män och kvinnor när vi gör längre intervjuer. Vi råder dock inte alltid över omständigheterna. I det aktuella fallet skrev vi till ordförandena […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn mm

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Okontrollerad industri öppnar för resistenta infektioner

Vid ett frukostmöte den 5 maj i år på Stockholms handelskammare var det glada miner kring kaffet. Det talades om att EU:s sjukvårdsrevolution såg dagens ljus. Siffror visades upp om en kommande marknad med 500 miljoner användare som omsätter 1 200 miljarder euro efter att det nya rörlighetsdirektivet införs i oktober 2013, då européer kan låta […](0 kommentar)

Svensk läkare föreslår betyg på sjukhus

Många läkare ser nu hur den växande globala sjukvårdsindustrin kan förvärra resi­stensproblemen och efterfrågar lösningar. En av dem är Andreas Heddini, chef för det internationella nätverket ReAct, Action on Antibiotic Resistance, som har sin bas vid Uppsala universitet. – Ett alternativ skulle kunna vara att skapa ett mätbart sy­stem med betygsatta jämförelser för sjukhus i […](0 kommentar)

Förskrivning av generika i sikte

Målet med den nationella läkemedelsstrategin är att lyfta fram var insatser behövs för att läkemedelsanvändningen ska bli mer effektiv och patientsäker. Strategin omfattar hela kedjan från forskning och innovation över uppföljning av effekter i klinisk vardag till läkemedlens påverkan på miljön. Utifrån de utmaningar som Sverige står inför på läkemedelsområdet pekas fem långsiktiga mål ut: […](0 kommentar)

»Jag är nöjd med utfallet«

– Jag är nöjd med utfallet. Läkemedelsstrategin formulerar ett förändringstryck genom att olika aktörer tilldelas ett specifikt ansvar för olika frågor, säger Mikael Rolfs. För läkares del föreslås i strategin bland annat en bättre utbildning i läkemedelsfrågor, SK-kurser under ST-utbildningen. Men Mikael Rolfs hoppas även på mer genomgripande förändringar. Under lång tid har han förespråkat […](0 kommentar)

Socialstyrelsen utesluter inte att läkemedelsansvar regleras

Alla patienter över 75 år med fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedelsavstämning vid inläggning eller nybesök, enligt Socialstyrelsens föreslagna tillägg i föreskrifterna om läkemedelshantering. Ändringarna väntas träda i kraft senare under hösten. Socialstyrelsen vill införa ett helt nytt kapitel i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården för att […](0 kommentar)

Barnläkare efterlyser forskning om hormonstörande ämnen

De senaste åren har det skrivits en hel del om hur hormoner som läcker ut i naturen påverkar till exempel fiskar. Olle Söder, professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, och en av författarna, menar att det vore konstigt om människan inte kan drabbas av samma sak. Det finns, enligt […](0 kommentar)

Fuskanklagad professor begärs avskedad

Suchitra Holgersson, professor i transplantationsbiologi, är en av personerna bakom den världsunika operation som genomfördes i början av året vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, där en tioårig flicka fick en ven inopererad som tillverkats av hennes egna stamceller. Nu vill Suchitra Holgerssons arbetsgivare, Göteborgs universitet, GU, att Statens ansvarsnämnd avskedar henne. Anledningen är att hon anses skyldig […](0 kommentar)

Ledare

Vårdgarantin behöver utvecklas

Sedan juli förra året ingår en nationell vårdgaranti i hälso- och sjukvårdslagen. Av lagen framgår inte hur långa väntetiderna maximalt får vara. Väntetiderna regleras i stället i en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting. Enligt denna överenskommelse ska primärvården erbjuda patienter kontakt samma dag. Läkarbesök ska kunna erbjudas inom en vecka. Ett första […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Att »störa« bak­jouren – god patient­säkerhetskultur

Lex Maria-anmälan gäller en fullgången förstföderska som inkom till förlossningsavdelning med en pågående blödning som i hemmet bedömts som riklig. CTG-kurvan var avvikande och förlossningsjouren tillkallades efter en kort stund. Förlossningsjouren fann att livmodern var mjuk och att blödningen avtagit. Inga övertygande tecken på att moderkakan lossat kunde uppfattas. CTG visade snabba fosterljud, 160–170 slag […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Sverige bör genomföra planerad livmodertransplantation

Skamsenhet. Ensamhet. Ständiga frågor från omvärlden. Utsatthet. Att leva med sin partner och inte känna sig hel. Ofrivillig barnlöshet handlar i allra högsta grad om affekter och emotioner. Gruppen av kvinnor som av olika anledningar saknar sin livmoder är betydligt större än vad gemene man tror, och nog så väl en patientgrupp som länge lidit […](0 kommentar)

Fortsatta undersökningar av livskvalitet gör att oklarheter kan klarna

Birgitta Hovelius och John Brodersen har besvarat vår replik (LT 32–33/2011, debatt endast på webben) rörande deras artikel om screening av bukaortaaneurysm som vi tidigare kommenterat. De upprepar i stort sett sina argument med ett undantag, de anser att det är upprörande att screening möjliggjorts genom rekommendationer från framför allt kärlkirurger. Vi har svårt att […](0 kommentar)

Antibiotika med begränsad ekologisk biverkan måste bli mer tillgängliga

Den ökande multiresistensen mot antibiotika hos gramnegativa uropatogener är ett globalt hälsohot [1, 2]. Överanvändning av fel antibiotika är en viktig orsak till resistensökningen [3]. Antibiotika, exempelvis cefalosporiner och kinoloner, med kraftig påverkan på normalfloran (collateral damage) selekterar för multipel resistens inklusive ESBL-produktion (ESBL, extended-spectrum beta-lactamases) [4]. E coli-isolat från områden med okontrollerad antibiotikaanvändning som […](0 kommentar)

Endast på webben

Infektion kan öka risken för narkolepsi

I Sverige rekommenderas inte längre Pandemrix till barn och ungdomar under 18 år eftersom man har kunnat se en ökad risk för narkolepsi efter vaccination. Författarna bakom en kinesisk studie, publicerad i Annals of Neurology (2011;70:410-417), diskuterar om infektionen i sig skulle kunna öka risken. Läkemedelsverket kommenterar resultaten på sin webbplats och säger att de […](0 kommentar)

Nya jourlinjer och fler vårdplatser ska lösa problemen på Skånes sjukhus

Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har i ett par års tid haft ögonen på akutsjukhusen i Skåne på grund av problem med överbeläggningar och otillräcklig bemanning. Trots att fler vårdplatser inrättats har problemen eskalerat, främst beroende på ökat söktryck vid akutmottagningarna. En utredning visar att det fattas 50 vårdplatser totalt sett i regionen. Nu presenterar regiondirektören och […](0 kommentar)