Nr 36 2011

Klinik och vetenskap

Reflexion

Fler förtjänar saklig medicinjournalistik

Rubriken i den ena kvällstidningen löd »Bli piggare i plugget av naturläkemedel«. »Hopp om att psykopater kan botas«, skrev nyhetsbyrån TT och hänvisade till en studie där hjärnavbildningar hos nio patienter studerats. Varje vecka publiceras mängder med artiklar om mer eller mindre aktuell forskning. Rön presenteras som närapå sanningar, slutsatser spetsas till och rubrikmakare tar […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Praktikbaserad forskning kan ge forskningsbaserad praktik

Evidensbaserad medicin (EBM) uppstod på 1990-talet, driven av en vision om att vården kan förbättras om beslut baseras på forskning som uppfyller högt ställda krav på vetenskaplighet. Inledningsvis fanns stora förhoppningar om att framtagning av evidens om effektiv vård och behandling skulle leda till snar praktisk tillämpning. En »från evidens till praxis«-cykel betraktades av många […](0 kommentar)

Nya Rön

Mekanismen bakom snabb antidepressiv effekt klarläggs

Vid farmakologisk behandling av depression tar det normalt flera veckor innan effekten syns till fullo. Det är en period då risken för suicid är ökad och behovet av behandlingsmetoder med snabbt insättande antidepressiv effekt är stort. Att ketamin, som är en NMDA-receptorantagonist som används som narkosmedel, har en snabbt insättande antidepressiv effekt och verkar inom […](0 kommentar)

Spironolakton effektivt vid svårbehandlad hypertoni

Spironolakton i låg dos är en effektiv tilläggsbehandling vid refraktär hypertoni, visar en ny tjeckisk studie. Refraktär hypertoni brukar definieras som viloblodtryck ≥140/90 mm Hg trots kombinationsbehandling med adekvat doserade hypertoniläkemedel från minst tre grupper, varav ett måste vara ett diuretikum. Tillståndet kan vara frustrerande för både läkare och patient och är ett vanligt kliniskt […](0 kommentar)

Håll balansen med magen – för ryggens skull

Den tvära bukmuskeln, m transversus abdominis, har fått mycket uppmärksamhet inom ländryggsrehabilitering och friskvård på senare tid. Resultaten från min avhandling visar att det finns aktivitetsmönster i denna muskel som man tidigare inte känt till och som rätt utnyttjat kan bidra till att effektivisera träningen av denna muskel, vilket eventuellt kan förhindra/minska ryggbesvär. Den viktigaste […](0 kommentar)

Stadsbors hjärnor reagerar annorlunda på stress

Människor som bor i städer reagerar annorlunda på stress än människor på landsbygden, vilket skulle kunna förklara varför förekomsten av sjukdomar som schizofreni är högre i städer. Det visar en studie i Nature. Bakgrunden till undersökningen är en dansk epidemiologisk studie som presenterades för tio år sedan och som visade att människor som växer upp […](0 kommentar)

Lågt långtidsintag av kalcium ökar risken för benskörhet/benbrott

Förlust av benmassa och risk för benskörhetsbrott ökar med åldern och är vanligt förekommande bland kvinnor. I Sverige drabbas varannan kvinna av benbrott någon gång i livet. Kalcium behövs för att underhålla skelettets hållfasthet och förebygga benskörhet, men hur mycket kalcium som behövs har diskuterats länge, och konsensus saknas. Exempelvis rekommenderas kvinnor över 50 år […](0 kommentar)

Högriskförskrivning inte ovanlig i brittisk primärvård

Nästan 14 procent av patienter som definierats som särskilt sårbara för läkemedelsbiverkningar förskrivs ändå ett eller flera högriskläkemedel. Det visar en analys i BMJ. Några av de vanligaste läkemedlen som förekommer i samband med allvarliga biverkningar är trombocythämmare, NSAID, diuretika, warfarin, opioider, betablockerare och ACE-hämmare/AII-blockerare. Även mind­re vanliga läkemedel har rapporterats i biverkningsammanhang, t ex metotrexat […](0 kommentar)

Motiverande sms underlättade rökstopp

Uppmuntrande och motiverande sms-meddelanden flera gånger per dag till rökare som försöker sluta är en effektiv metod. Det rönet presenteras i Lancet. Studien har gjorts i Storbritannien och bygger på 5 800 rökare som var beredda att göra ett försök att sluta röka. De delades in två grupper: en fick löpande motivationshöjande meddelanden per sms om […](0 kommentar)

Tema livsstil och psykisk ohälsa

Psykiskt sjuk av stress … dia­­gnostik, pato­­fysiologi och rehabilitering

Få betvivlar i dag att ett övermått av stress kan förorsaka kroppslig ohälsa. Att stress kan orsaka psykisk ohälsa är också självklart för de flesta. Vad som är mindre klart är vilken typ av ohälsa det kan röra sig om. Den enklaste principen för att sortera bland de tillstånd som kan orsakas av stress är […](0 kommentar)

Återhämtning självklart för elitidrottare … men inte för yrkesarbetare

Allt fler studier har visat att det finns tydliga samband mellan otillräcklig eller störd sömn och hälsoproblem (t ex insulinresistens, fetma och utmattningssyndrom) [1, 2]. Särskilt oroväckande är att många av dessa samband kryper allt längre ner i åldrarna [3, 4]. Betydelsen av goda sömnvanor som prevention kan ställas i kontrast till att dagens samhälle präglas […](0 kommentar)

Ny struktur på vardagen – en hjälp vid stress­relaterad ohälsa

Interventionen »vardagsrevidering« är framtagen för att möta rehabiliteringsbehovet hos personer som sjukskrivits på basis av stressrelaterade diagnoser. Vardagsrevidering bygger på några teoretiska antaganden, av vilka tre kan särskilt betonas. Ett är att vardagens totala aktivitetsmönster, dvs fördelningen av alla aktiviteter som utförs under dygnets timmar, behöver ses över hos en person som drabbats av stressrelaterad […](0 kommentar)

Fysisk aktivitet bra mot stress­relaterad psykisk sjuklighet

Det är välkänt att regelbunden fysisk träning har stor betydelse som prevention av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt–kärlsjukdom, diabetes och övervikt [1]. Den preventiva effekten av fysisk aktivitet vad gäller psykisk ohälsa har också blivit alltmer känd, och i Socialstyrelsens senaste riktlinjer avseende behandling av depression och ångest lyfts fysisk aktivitet fram som en viktig metod […](0 kommentar)

Arbetsplatsen – fokus för interventioner vid utbrändhet

Utbrändhet har föreslagits vara en konsekvens av lång tids obalans mellan en persons förmåga och förväntningar och arbetets karakteristika. Några huvudsakliga sådana karakteristika som lyfts fram av Maslach et al [1] är de som är mest studerade när det gäller samband mellan arbete och ohälsa, nämligen alltför höga krav, bristfällig kontroll, bristande gemenskap och stöd, […](0 kommentar)

Gruppsamtal på arbetsplatsen kan motverka utbrändhet

Anpassningsstörning och reaktion på svår stress (diagnoskod F 43 enligt ICD-10) var i september 2010 den näst vanligaste diagnosen vid pågående sjukskrivning [1]. Av folkhälsorapporten 2009 framgår att stressrelaterade besvär som sömnbesvär, ängslan och oro, ständig trötthet samt värk i nack- och skulderregionen har blivit vanligare sedan 1980-talet, utom i åldrarna över pensionsåldern [2]. En […](0 kommentar)

Rehabiliteringsrådet föreslår kvalitetsregister och kunskaps­center

Ända sedan införandet av en allmän sjukförsäkring 1955 har rehabilitering av långtidssjuka varit ett problem, både för individen och för socialförsäkringssystemet. Sedan 1958 har mer än ett dussin statliga utredningar försökt lösa rehabiliteringsproblemen. I dessa utredningar finns en stor mängd praktisk kunskap och djupa erfarenheter samlade, och ett antal förslag har lagts fram som ofta […](0 kommentar)

Utmattningstillstånd – i stressens spår

»Enbent man rider, döv man går vall, enögd man duger till drabbning, blott lik gagnar föga till« Denna kärva Havamaldikt skulle kunna stå som en symbol för klassisk rehabilitering. Medicinen har onekligen gjort fantastiska framsteg när det gäller att kompensera för kroppsliga handikapp. Men i dag beror arbetsoförmåga oftare på helt andra problem: smärta, nedstämdhet, […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema livsstil och psykisk ohälsa

Samtliga artiklar i temanummretInledning Utmattningstillstånd – i stressens spår Marie Åsberg Klinik och vetenskap Psykiskt sjuk av stress … dia­­gnostik, pato­­fysiologi och ­rehabilitering Marie Åsberg, Kristina Wahlberg, Åke Nygren Återhämtning självklart för elitidrottare … men inte för yrkesarbetare Mirjam Ekstedt, Göran Kenttä Ny struktur på vardagen – en hjälp vid stress­relaterad ohälsa Mona Eklund, Lena-Karin […](0 kommentar)

Så många fick ersättning enligt nationella taxan

Totalt 1,9 miljoner läkarbesök ersattes förra året enligt lagen om läkarvårdsersättning (»nationella taxan«), en minskning med närmare 7 procent jämfört med 2009. Ersättningen var i genomsnitt 804 kronor per besök, en ökning med 4,6 procent. Den samlade ersättningen som betalades ut var drygt 1,6 miljarder kronor, en minskning med 2,5 procent jämfört med 2009. De […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

LT debatt

Säg nej till extremerna i lipidsänkardebatten

Debatten om lipidsänkande behandling (särskilt statinbehandling) har blossat upp igen. I en debattartikel i DN den 26 april ifrågasatte Uffe Ravnskov och medarbetare nyttan med statinbehandling och varnade för allvarliga biverkningar [1]. Anders G Olsson (AGO) har i Läkartidningen nu modifierat sin tidigare ståndpunkt att lipidsänkande behandling ska styras till ett målvärde för LDL-kolesterol under 2,0 […](0 kommentar)

Debatt och brev

EQ-5D – ett svårtolkat instrument för kliniskt förbättringsarbete

EQ-5D är ett standardiserat instrument för att mäta hälsa som tagits fram av EuroQol Group, en internationell forskargrupp etablerad redan 1987. Instrumentet mäter livskvalitet med ett specifikt värde baserat på en sammanvägning av svaren på fem frågor. EQ-5D är därför snabbt att använda och lätt att administrera. Det kan användas vid olika sjukdomar och en […](0 kommentar)

På bröstfronten intet nytt

Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser [1] tycker inte att Socialstyrelsen [2] ska förelägga vårdpersonal att informera mödrar om amningens fördelar jämfört med modersmjölksersättning. För kvinnor i utvecklade länder är de medicinska och anknytningsrelaterade argumenten alldeles för svaga, anser de. Jag vill inte bedöma medi­cinska för- och nackdelar, men håller gärna med om att anknytning […](0 kommentar)

Beroende en »normalvariant«?

Om förslaget till DSM-5 förverkligas kan vi enligt min mening se fram emot en fortsatt utveckling av psykiatrisk diagnostik och behandling. Jag skulle i debatten önska mindre av misstänkliggörande, (artikeln »Psykiatrin vidgar sitt revir« i LT 34/2011, ­sidan 1569), (hänvisningar till eventuellt jäv) och mer av fokus på det gedigna vetenskapliga underlag som finns att […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Ökad kunskap behövs om bemötande av personer med funktionshinder

Attityder, värderingar och bemötande är viktiga riktmärken i en WHO-rapport som publicerats i sommar. Rapporten, »World report on disability«, är en total genomgång av funktionshindrades levnadsvillkor i världen. Bland annat beskrivs hur bättre utbildning om funktionshinder har förändrat inställningen till personer med funktionsnedsättningar inom medicinska utbildningar. Enligt rapporten är det viktigt att yrkesverksamma inom hälsovårdsområdet […](0 kommentar)

Dra inga förhastade slutsatser

I Läkartidningen 34/2011 (sidorna 1544-5) pekar Herman Holm, Anna Björkdahl och Emma Björkenstam bland annat på de stora regionala skillnaderna i tvångsvård i landet. Som ytterligheter lyfter man fram Stockholms läns landsting och Västmanland, de två landsting som ligger högst respektive lägst vad gäller tillämpning av tvångsvård. Författarna anger skillnader i bedömning och tillämpning av […](0 kommentar)

Recension

Manual för vård av traumaoffer

Det finns numera en tydlig bild av att psykisk traumatisering kan ge upphov till »single trauma« PTSD, som är den enklaste formen, komplex PTSD efter trauma under sårbara mognadsfaser (omsorgssvikt eller övergrepp) och dissociativa störningar som antas ha sitt ursprung i en mycket störd tidig anknytning i kombination med svår traumatisering under tidig barndom, i […](0 kommentar)

Läkemedelsbibel med tentakler mot webben

Läkemedelsboken utkom första gången 1977 och har därmed följt mig genom både studietid och den fortsatta läkargärningen. När nu den 18:e utgåvan föreligger kan konstateras att »LB« är en klassiker – och förhoppningsvis följer den mig mina resterande 15 yrkesverksamma år. Läkemedelsverket har det formella utgivningsuppdraget, som effektueras via en 11 personer stark utgivningskommitté. Denna […](0 kommentar)

Läkarens guide i cyberrymden

En bok om Internet kan te sig som en paradox men denna guide fungerar som ett bra komplement till den dator som många av oss umgås med i arbetet. Det är en trevlig, humoristisk och lättläst bok. Den vänder sig till sjukvårdsanställda och studerande som söker medicinsk information och har en tydlig allmänmedicinsk profil. I […](0 kommentar)

Virtuell gynekologi med uterusattrapp

Ett material bestående av en DVD, en broschyr samt en uterusmodell har tagits fram vid kvinnokliniken vid universitetssjukhuset i Linköping. Något liknade finns, så långt vi känner till, inte på svenska och det välkomnas därför. Film och broschyr kompletterar varandra. Broschyren är illustrativ och detaljrik. Uterusattrappen är visserligen fin, men känns mindre viktig. Det framgår […](0 kommentar)

Ledare

Sjukförsäkring under rehabilitering

Under senare år har det förts en intensiv diskussion om förändringarna i sjukförsäkringen. Flera personer som drabbats av orimliga och oönskade konsekvenser har uppmärksammats i media. Inom regeringskansliet har en arbetsgrupp nu lagt fram ett antal förslag och bedömningar i syfte att förbättra regelsystemet. I sitt remissvar framhåller Läkarförbundet att det krävs en kraftfull satsning […](0 kommentar)

Aktuellt

Nytt hopp för gamla specialiteter

Vi ska se om det finns funktionalitetsbrister inom vissa specialiteter som konsekvens av indelningen. Vi vet också att vi om 10–15 år kommer att ha avsevärt fler patienter som är 85+. Många kommer att vara sjuka på flera organ samtidigt och vi ska se om det finns något i dagens struktur som hindrar ett gott […](0 kommentar)

»Jag tror på akut­läkar- konceptet«

Det var under sin AT som Helena Ideberg, ST-läkare i internmedicin med akutsjukvård som subspecialitet, kom fram till att det var som akutläkare hon vill arbeta. – Jag hade en placering på akutkliniken i Linköping och arbetade på samma sätt som akutläkarna gjorde. Jag kände att det måste vara det roligaste man kan göra på ett sjukhus. Det blir […](0 kommentar)

Rekrytering argument för ändrad indelning

När den nya specialitetsindelningen sjösattes blev klinisk fysiologi en grenspecialitet till bild- och funktionsmedicin. Det har enligt Eva Nylander, ordförande i Svensk förening för klinisk fysiologi, lett till stora problem med rekryteringen, eftersom man i praktiken först måste bli radiolog. Bara 14 läkare i hela landet utbildar sig för närvarande till klinisk fysiolog i det […](0 kommentar)

Oacceptabla skillnader i cancervården

Den relativa femårsöverlevnaden i cancer ökar sakteliga och är uppe i 68,8 procent på riksnivå. På landstingsnivå varierar den mellan 63,4 procent i Gävleborg och 72,6 procent i Halland. Av rapporten »Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet« framgår att det inte finns något landsting som konsekvent är sämre eller bättre på cancervård. Däremot finns […](0 kommentar)

Läkare föreslås bli vice ordförande i C

– Jag är oerhört stolt och glad och ser fram emot att tillsammans med Annie Lööf och Anna-Karin Hatt få leda Centerpartiet. – Valberedningen tyckte väl att det var dags att partiet kom i trygga läkarhänder igen, tillägger han lite skämtsamt och påminner om att Helena Nilsson Lannegren, distriktsläkare i Bagarmossen, var vice ordförande under […](0 kommentar)

Marie Wedin styrelseledamot i Saco

Extrakongressen hölls för att förrätta fyllnadsval. Sacos förra ordförande Anna Ekström avgick i maj, och Läkarförbundets tidigare ordförande Eva Nilsson Bågenholm hade avsagt sig sitt uppdrag som styrelseledamot. Saco består av 23 förbund. Styrelsen består av ordförande och nio ledamöter. Läkarförbundet är det femte största förbundet. Läkarförbundets ordförande brukar ha en plats i Sacos styrelse. […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Operation i blodtomt fält riskabelt för kärlsjuka patienter

En man inkom till akutmottagningen efter att ha ramlat och fått en högersidig tibiakondylfraktur. Mannen hade kända hjärt- och kärlsjukdomar och hade haft en hjärtinfarkt sju år tidigare. Han var bypass-opererad på vänster ben och opererad med stentinläggning i höger ben. Han var även nefrektomerad. Behandlades dessutom mot för högt blodtryck och höga blodfettvärden. Kvällen […](0 kommentar)

Vem är ansvarig för dåliga röntgen-tolkningar?

Vem har ansvaret för att svaret på en röntgenundersökning är korrekt, om man använder teleradiologi, det vill säga utför undersökning på den egna kliniken men skickar bilderna till en extern enhet för tolkning och svar? Det undrar verksamhetschefen vid en radiologisk klinik i ett brev till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen jämför med hanteringen av blodprover och svarar […](0 kommentar)