Nr 37 2011

Kultur

Bortom läkarens kunskapskarta

Många allmänläkare säger upp sina fasta anställningar och blir handelsresande (»stafetter«). Varför? Vad vägleder oss i våra möten med patienter? Vi har kanske svårt att orientera oss i en terräng där blickkontakt och mänsklig närhet inte går att komma förbi? Vår kunskapskarta verkar sakna symboler för patientens specifikt mänskliga kvaliteter? Tilltron till hjälphypoteser och fantasifulla […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Evidens och enskilda patienter

Vi lever i den evidensbaserade medicinens (EBM) tidevarv. Studenter och yngre kollegor uppfostras med all rätt till att förlita sig på randomiserade studier, meta-analyser och Cochranerapporter. Vi lär ut hur vi ska handla baserat på konfidensintervall, medelvärden och P-värden. Men nog skulle undervisningen i och praktiserandet av medicin bli andefattigt och abstrakt om detta skulle […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Alkohol under tidig graviditet skadar mänskliga stamceller

Många djurexperimentella studier har visat att prenatal alkoholexponering påverkar fosterhjärnan negativt. Dessa resultat har ökat förståelsen av alkoholens skademekanismer, men resultaten har sina naturliga begränsningar. Det är därför intressant att ta del av en experimentell studie av humana embryonala stamcellers (hESC) differentiering till neurala progenitorer (NP) när de exponeras för alkohol [1]. Stamcellerna kommer från […](0 kommentar)

Nya Rön

Medicinska skribenter eller stöd från industrin förekommer sällan i återkallade artiklar

Professionella medicinska skribenter (»medical writers«, dvs inte spökskrivare) och läkemedelsindustrin är sällan med på artiklar som återkallas på grund av uppsåtliga fel. I en systematisk, retrospektiv, biblio­met­risk studie genomsöktes PubMed mellan januari 1996 och februari 2008 med avseende på artiklar som återkallats på grund av uppsåtligt fel (misconduct) eller misstag (mistake). Kontrollgruppen bestod av de […](0 kommentar)

Risperidon hjälper inte vid PTSD

I JAMA presenteras en studie av det atypiska antipsykotiska preparatet risperidons effekt mot posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos krigsveteraner. Studien har bedrivits under perioden 2007 till 2010 och omfattar 247 amerikanska krigsveteraner som inte fått tillräcklig symtomlindring av behandling med SSRI-preparat. En klar majoritet (72 procent) hade fått sina PTSD-symtom efter att ha deltagit i strid […](0 kommentar)

Ökad cancerrisk för långa kvinnor

Långa kvinnor löper ökad risk att drabbas av cancer. Det visar en studie som presenteras i Lancet Oncology. Undersökningen bygger på data från 1 297 124 medelålders kvinnor (genomsnittsålder 56 år) från Storbritannien som inte haft cancer då studien påbörjades. Dessa följdes under i genomsnitt 9,4 år, och totalt omfattar studien data från 11,7 miljoner personår. Under […](0 kommentar)

Begynnande demens kan döljas under ytan hos dagens 70-åringar

Demenssjukdom kan utvecklas smygande under flera år utan att vardagslivet påverkas nämnvärt. I H70-studien har vi undersökt vilka varningstecken som kan förutsäga demensutveckling och hur värdet av dessa tecken förändrats över tid. I H70-studien har en representativ andel av Göteborgs 70-åringar genomgått olika undersökningar över åren, bl a en rad test som mäter minne, snabbhet, språk, […](0 kommentar)

Viktigt att utesluta diabetes även bland de yngsta barnen

Det är inte ovanligt att barn som får diabetesketoacidos har träffat läkare veckorna före diagnosen utan att diabetes misstänkts. Uppmärksamheten på diabetes behöver höjas, enligt en metaanalys i BMJ. Mellan 10 och 70 procent av barn som diagnostiseras med diabetes uppvisar ketoacidos vid det första diagnostillfället. Triaden av högt blodsocker, metabol acidos och ketonemi/ketonuri är […](0 kommentar)

Bonusutdelning i brittisk primärvård gav blandad effekt

Införandet av bonusar för att uppnå vissa kvalitetsmål i den brittiska primärvården verkar ha gett positiva effekter, men detta kan ha skett på bekostnad av andra aktiviteter. Det visas i en analys i BMJ. År 2004 infördes bonusar i det engels­ka primärvårdssystemet. Upp till 25 procent av en allmänläkares inkomst kunde kopplas till i vilken […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Preoperativ utsättning av läkemedel som påverkar hemostasen

De senaste åren har ett flertal nya, potenta antitrombotiska läkemedel blivit godkända för primär- och sekundärprofylax i samband med hjärt–kärlsjukdom och koronara interventioner. I takt med allt bredare användning av dessa nya preparat ökar också behovet av en evidensbaserad vägledning för hanteringen i samband med planerad operation. Patienter som behandlas med antitrombotiska läkemedel gör det […](0 kommentar)

Riskerna med IVF är små och minskar för både barn och mödrar

Nobelpriset i fysiologi eller medicin för 2010 tilldelades professor emeritus Robert Edwards för hans banbrytande arbeten i samband med tillkomsten av s k provrörsbefruktning, in vitro-fertilisering, IVF. Eftersom det första IVF-barnet föddes 1978 (det första svenska föddes 1982) har det gått lång tid innan belöningen kom. Dröjsmålet beror bl a på att Nobelkommittén velat vara säker på […](0 kommentar)

Svårt behandla litiumassocierad hyperpara­tyreoidism med kirurgi

Bipolär sjukdom är vanlig och beräknas förekomma hos cirka 1–3 procent av befolkningen. I centrum för behandlingen av denna åkomma står litium, som introducerades för mer än 60 år sedan. Trots tillkomst av många nya psykofarmaka under de senaste decennierna, kvarstår litium som det effektivaste medlet vid bipolär sjukdom [1]. År 1973 rapporterade Garfinkel et […](0 kommentar)

En ­pediatrisk ­kunskapslucka

FPIES (food protein-induced enterocolitis syndrome; på svenska icke-IgE-medierad födoämnesallergi) är en relativt ovanlig, svår, icke atopisk gastrointestinal överkänslighet. Överkänsligheten gäller oftast mjölk eller soja, men den kan triggas även av andra födoämnen. Små barn drabbas av kraftiga kräkningar cirka 1,5–2 timmar efter intag av det ­aktuella födoämnet. Kräkningarna följs ofta av diarré, som kan vara […](0 kommentar)

LT debatt

Utvidgad läkarutbildning – till varje pris?

Att det råder brist på specialiserade läkare i den svenska sjukvården är ställt utom allt tvivel. Genom att utvidga läkarprogrammet med mer än 25 procent sedan 2006 har regeringen gjort en ansats att lösa problemet [regeringens budgetproposition 2009/10:1, utgiftsområde 1616]. ­Tyvärr ser vi studenter negativa effekter. Vem bär ansvaret för samordning när allt fler av […](0 kommentar)

Skrota AT till förmån för pre-ST

Allmäntjänstgöringen (AT) är uppskattad av både blivande läkare och deras arbetsgivare. Med tiden har dock förutsättningarna för läkarutbildningen och för yrket förändrats, vilket gör att frågan måste ställas: Har AT längre någon plats? Som ett av få kvarvarande länder med AT-utbildning ­eller motsvarande är Sverige under EU-press för att få framtidens läkarutbildning att stämma överens […](0 kommentar)

Behandlingsåtgärder inte detsamma som resultat

När detta skrivs har medierna rapporterat att kvinnor får »sämre« behandling vid hjärtinfarkt än män. Behandlingsåtgärder är emellertid inte detsamma som resultat av åtgärderna. Vi bör hålla basfakta i minnet. Enligt en rapport från So­cialstyrelsen sjönk antalet hjärtinfarkter per 100 000 invånare både bland män och bland kvinnor 1987–2007, från 40 000 till 28 000 fall […](0 kommentar)

Aktuellt

I dag börjar rättegången – dom om några veckor

Det åklagaren har att bevisa under rättegången har han formulerat i en gärningsbeskrivning. Där står att narkosläkaren uppsåtligen ska ha berövat flickan livet genom förgiftning med narkosmedlet tiopental. I andra hand görs gällande att [narkosläkaren] uppsåtligen försökt [red:s kursivering] beröva [flickan] livet på samma sätt. Narkosläkaren försvaras av advokaten Björn Hurtig. Hon nekar till att […](0 kommentar)

Sjukhusen i Lidköping och Västervik i topp

Sjukhuset i Lidköping tar i år klivet från en andraplacering till en förstaplacering i Sylf:s enkätundersökning av AT-läkares utbildningsplatser. Den delas dock med Västerviks sjukhus, som förra året låg och bubblade på en femteplacering. Båda sjukhusen hamnar i årets undersökning på en poäng om 5,5 av 6 möjliga. Det som enligt enkätsvaren skiljer är att […](0 kommentar)

Fler arbetar ensamjour

Andelen ensamjourer ökar. Förra året uppgav 40 procent av de svarande i AT-enkäten att det förekom jourtjänstgöring utan legitimerad kollega tillgänglig. I år har andelen ökat till 55 procent. »Det skiftar dock kraftigt mellan placeringarna«, konstaterar Sylf och pekar på att vanligast är ensamjour inom psykiatrin. Över hälften (53 procent) av de svarande 2011 uppger […](0 kommentar)

Vetenskapligt råd ändrar sig

Rune Dahlqvist är kallad till rättegången som åklagarens vittne. Inför detta har han spontant inkommit med en skrivelse till tingsrätten, åklagaren och den åtalade narkosläkaren. Han skriver att hans tidigare bedömning baserades på att det fanns mycket hög koncentration tiopental i postmortalt lårblod och på förekomsten av tiopental i postmortal urin. Senare visade det sig […](0 kommentar)

Utredning om forskningsfusk dras tillbaka

I slutet av augusti begärde Göteborgs universitets rektor att Statens ansvarsnämnd skulle avskeda medicinprofessorn Suchitra Holgersson, som förra året i en utredning från Vetenskapsrådet, VR, pekades ut som skyldig till flera fall av grov oredlighet i forskningen. Vetenskapsrådet JO-anmäldes i våras av en journalist, som pekade på allvarliga brister i journalföringen av ärendet. Med anledning […](0 kommentar)

Debatt och brev

Klinisk nutrition bör återinföras som medicinsk specialitet!

Nutritionsrelaterade hälsoproblem är vanligt förekommande i befolkningen och berör alla medicinska specialiteter. Några särskilt stora problemområden med mycket hög prevalens är övernutritionstillstånd (övervikt/fetma), undernutritionstillstånd (kroniska sjukdomar, cancer, anorexia nervosa, multisjuka äldre personer etc), diabetes mellitus, överkänslighet/­allergi mot livsmedel eller ­näringsämnen (laktosintolerans, glutenintolerans, B12-malabsorption etc). Det behövs en medicinsk specialitet som håller ihop detta problemområde ur […](0 kommentar)

Mobiltelefoni och hjärntumörer en vetenskaplig kontrovers

Sista maj 2011 meddelade en pressrelease från IARC (International Agency for ­Research on Cancer) att ett samband är möjligt mellan hjärntumörer och bruk av mobiltelefon. Första juli ifrågasattes denna slutsats av ­ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing ­Radiation Protection) Standing Committee on Epidemiology. Låt oss granska beslutsunderlagen. I den multinationella INTER­PHONE-studien intervju­ades 2 700 patienter med gliom […](0 kommentar)

Försäkringskassan och allmänmedicinen står allt längre från varandra

Mina patienter ­säger att Försäkringskassan påstår att de medicinska underlag jag skrivit är ofullständiga och att förtydliganden behövs. Försäkrings­kassan (FK) kräver fler och fler uppgifter, jag skriver för brinnande livet, men det duger inte. Med stigande frustration försöker jag diskutera med FK men möter ingen respons och får inga sakliga svar. Det tycks som om […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Solidarisk amningsrekommendation strider inte mot individens rätt att välja

I Läkartidningen 32–33/2011 (sidan 1503) ger sig Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser in i den svenska amningsdebatten. Författarna anser att WHO:s rekommendation om amning bör begränsas till utvecklingsländer, där riktlinjerna kan skydda spädbarn från svält och infektioner. Däremot anser de att samma riktlinjer blir helt fel i de utvecklade länderna. Vi anser att författarna […](0 kommentar)

Hur hittar en vårdcoach rätt i Stockholms sjukvård?

Med ambitionen att organisera sjukvården på ett »smartare sätt« diskuterar sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt och Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i Svenska Dagbladet Brännpunkt den 29 augusti kring erfarenheter av vårdcoach för att tillvarata de svårast sjuka patienternas intresse. Man redovisar ett pilotprojekt i Stockholms läns landsting med effekt på självskattad livskvalitet och hälsa. Det intresse […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Ledare

God vårdkedja, hellre än lots

I somras talade jag mycket om min sjuka och sköra mor. Jag har pratat med allmänläkare, kardiologer, distriktssköterskor och medicinskt ansvariga sköterskor, biståndshandläggare, arbetsterapeuter, sekreterare och telefonister för att nämna några. Under samtalen har jag naturligtvis använt min erfarenhet som läkare med kunskap om vården. Stor nytta har jag haft av att behärska vårdens språkbruk […](0 kommentar)

Endast på webben

Ingen operation för patient som vägrade rökstopp

För drygt två år sedan införde Norrlands universitetssjukhus i Umeå rökstopp inom ortopedin. En mängd sjukhus och kliniker har följt efter, sedan Socialstyrelsen gett grönt ljus för strategin under förutsättning att landstingen samtidigt erbjuder program för rökavvänjning. I våras vägrade en patient att gå med på att sluta röka och nekades en knäoperation vid Piteå […](0 kommentar)