Nr 45 2011

Kultur

Språklig appendektomi

Latin och grekiska får allt större plats i medicinspråket samtidigt som journalerna ska försvenskas och bli begripliga för patienten. Detta låter som en mot­sägelse, men den är skenbar. Det latin det här talas om är försvenskat latin, med andra ord svenska lånord från la­tinet. I dag förstår de flesta svenskar (och ofta till och med […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Om barns hälsa och mödrars depression

Inom den psykiatriska forskningen är det välkänt att barn till föräldrar med depression löper ökad risk för psykisk ohälsa. Det gäller framför allt ångest och depression. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi är effektiv som prevention och som behandling av depression hos ungdomar, men om mödrarna var deprimerade var effekten inte bättre än den […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Nytt ljus över infektiös endokardit

Den hittills etablerade uppfattningen av patogenesen vid infektiös endokardit kan nu komma att behöva revideras, alternativt kompletteras, efter nya observationer. Nyligen publicerades fynd av tidig bakteriell infektion i spongiosa-lagret av mitralklaffar hos kliniskt friska grisar, som sålunda bar på endokardit [1]. Det centrala budskapet är att inflammationen/infektionen var begränsad till klaffens inre och att klaffens […](0 kommentar)

Nya Rön

Genetisk studie ifrågasätter samband mellan hypertoni och njursjukdom

Forskning inom den nya kardiovaskulära genetiken har under senare år nått uppmärksammade framgångar på flera områden. Detta gäller bl a kartläggning av genetiska markörer associerade med risk för hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck. Likaså har genetiska markörer för risken att insjukna i typ 2-diabetes kunnat kartläggas. Nu har ett internationellt forskarteam med svenskt deltagande publicerat en […](0 kommentar)

Hormonella preventivmedel påverkar risken att smittas med HIV

Huruvida hormonella preventivmedel kan påverka risken att smittas med HIV är ett omdiskuterat ämne. Nu presenteras en studie i Lancet Infectious Dis­eases som visar på ett sådant samband. Studien har gjorts i sju afrikanska länder (Sydafrika, Rwanda, Kenya, Botswana, Tanzania, Uganda och Zimbabwe) och omfattar 3 790 heterosexuella par, där den ena i paret var HIV-positiv […](0 kommentar)

Även okomplicerade åderbråck påverkar livskvaliteten negativt

Ytlig venös insufficiens är en vanlig anledning till kirurgisk åtgärd. I Storbritannien rekommenderas konsultation hos kärlspecialist vid åderbråckssjukdom som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Syftet med kirurgisk åtgärd vid åderbråck är i första hand att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Relationen mellan demografiska variabler, utbredning och grad av venös reflux, klinisk sjukdomsgrad och dessa parametrars inverkan på […](0 kommentar)

Immunglobulin gav inget extra
skydd vid neonatal sepsis

Behandling av nyfödda med sepsis är ämnet för en studie i New England Journal of Medicine. Studien har bedrivits vid 113 olika centra i nio länder och omfattar 3 493 nyfödda som antibiotikabehandlades för bekräftad eller misstänkt sepsis. Vid sidan av sedvanlig behandling med antibiotika gavs hälften av barnen immunglobulin (polyvalent IgG i dosen 500 mg […](0 kommentar)

Screening för syfilis hos gravida räddar liv

Varje år har drygt två miljoner gravida kvinnor världen över aktiv syfilis under graviditeten. Syfilis kan, som bekant, behandlas med antibiotika, och scree­ning av gravida i fattiga länder skulle kunna rädda ett stort antal människoliv då sjukdomen innebär en kraftigt ökad risk för missfall, dödfödsel samt komplikationer kopplade till graviditet och förlossning. Detta visas i […](0 kommentar)

Upplevelsen av bemötandet i vården påverkar patientens återgång i arbete

Bemötandet av patienter i sjukvården kan uppfattas som en etikettsfråga. Men det finns numera indikationer på att bemötandet kan ha effekter på patienters sjukdomsupplevelse och därmed tillfrisknande. För att närmare undersöka både gynnsamma och ogynnsamma effekter av bemötande har vi i en tvärsnittsstudie analyserat ett slumpmässigt urval av långtidssjukskrivna patienter. Vi frågade om de upplevt […](0 kommentar)

Tema riskbruk, missbruk, beroende

Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande

I detta nummer av Läkartidningen återfinns ett tema om riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. Ett angeläget tema; alkoholen ensam intar fjärdeplatsen i WHO:s rankning av sjukdomsbördan i Europa [1]. Alkoholen är en integrerad del av vårt samhälle och vår kultur. Därför är balansen mellan dess skadeverkningar och den glädje alkoholen medför […](0 kommentar)

Mindre alkohol och mer narkotika tidens trend

Uppgifterna om alkoholkonsumtion baseras främst på försäljningsstatistik över registrerad och oregistrerad konsumtion [1]. Den registrerade konsumtionen omfattar försäljning på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Tillsammans stod den för 80 procent av totalkonsumtionen år 2010, med en liten försäljningsökning på Systembolaget och en minskning av försäljningen av folköl i livsmedelsbutiker och av starköl på […](0 kommentar)

Läkemedel har bra effekt mot alkoholism

Alkoholism är en av våra största folksjukdomar och intar i Europa och Amerika en fjärdeplats i WHO:s rankning avseende orsak till sjukdomsbörda (DALY, funktionsjusterade levnadsår), överträffad endast av ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och depression [1]. I Sverige dör ca 6 000 individer/år i alkoholrelaterad sjukdom. Alkoholmissbruk ger dessutom en rad välkända sociala konsekvenser, t ex risk för […](0 kommentar)

Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol

Alkohol konsumeras mer eller mindre regelbundet av det stora flertalet i befolkningen. Ingen torde vara omedveten om att regelbunden hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är vanliga riskfaktorer för en rad negativa medicinska och sociala konsekvenser som drabbar individen själv, familj, and­ra närstående och arbetskollegor såväl som helt utomstående. Sammantaget kostar alkoholen samhället enorma belopp på grund […](0 kommentar)

Behandling av alkoholberoende: dags att icke-specialister tar över

I Sverige hade år 2009 19 procent av männen och 9 procent av kvinnorna en riskkonsumtion av alkohol. Med detta menas att männen hade en veckokonsumtion som översteg 14 glas och kvinnorna en som översteg 9 glas, eller att männen drack mer än 4 glas och kvinnorna mer än 3 glas vid ett och samma […](0 kommentar)

Drogtestning blir allt säkrare och mer heltäckande

Den biokemiska diagnostiken av missbruk har utvecklats starkt under senare tid och erbjuder nu nya och mer kompletta metoder för att upptäcka och övervaka missbruk. Under de senaste 20 åren har acceptansen för att använda dessa metoder dessutom ökat. Detta har skett parallellt med att tillförlitlighet och erfarenhet ökat. Från det att drogtestningens användbarhet ifrågasattes […](0 kommentar)

Farmakologisk behandling av amfetamin­beroende ännu på osäker grund

Amfetamin och andra centralstimulantia, som kokain, ecstasy, metamfetamin, kat, nikotin, metylfenidat och koffein, minskar trötthet och ger en känsla av upprymdhet, ökad energi och vällust. Denna artikel handlar om amfetamin och dess derivat. Upprepat intag kan leda till negativa effekter som sömnstörning, depression, psykos och ätstörning men även till kardiovaskulära effekter som hypertoni, takykardi, lungembolism […](0 kommentar)

Metadon och buprenorfin – attraktiva på gatan och utanför vården

Underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin (Subutex/Suboxone) för personer med opiatberoende har blivit allt vanligare i Sverige och övriga nordiska länder under 2000-talet. I Sverige ökade antalet vårdplatser från ca 900 år 1999 till närmare 3 700 år 2009, enligt Socialstyrelsens statistik. Metadon och buprenorfin är effektiva läkemedel och säkra när de används enligt läkares föreskrifter. Om […](0 kommentar)

Beroende: psykiatrins bäst kända tillstånd

I veckans temanummer redovisas olika medicinska aspekter på missbruk och beroende. De negativa effekterna av alkohol och narkotika på samhället har gjort att substansberoende tidigare uppfattats som ett huvudsakligen socialt problem snarare än ett hälsoproblem. Beroende har i själva verket stora likheter med andra kroniska sjukdomstillstånd, t ex diabetes, astma och högt blodtryck, avseende principer för […](0 kommentar)

STRIDA i kampen mot (o)lagliga Internetdroger

Internetdroger (»designer drugs, smart drugs, legal highs«) är ett relativt nytt fenomen som på senare år fått stor uppmärksamhet i massmedierna. Orsaken är upprepade intoxikationsfall med allvarliga medicinska komplikationer, varav flera med dödlig utgång [1-4]. Med Internetdroger avses syntetiska eller växtbaserade substanser som uppvisar liknande psykoaktiva effekter som till exempel cannabis, amfetamin eller LSD, men […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

Tema riskbruk, missbruk, beroende

Inledning Beroende: psykiatrins bäst kända tillstånd Johan Franck Medicinsk kommentar Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande Sven Wåhlin Klinik och vetenskap Mindre alkohol, mer narkotika är tidens trend Siv Byqvist Läkemedel har bra effekt mot alkoholism Bo Söderpalm Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol Anders Helander Behandling av alkoholberoende: dags att icke-specialister […](0 kommentar)

Debatt och brev

Ställ frågan om våldsutsatthet till alla

Det engelska uttrycket ­»domestic violence« ska till svenska korrekt översättas »våld i nära relationer«, men i svensk litteratur och i vårdprogram och regeringsdokument används sedan 20 år tillbaka oftast det missvisande uttrycket »mäns våld mot kvinnor«. Detta betyder att problemet underskattas med hälften. Internationell forskning visar att våld i nära re­lationer är ett betydande allmänmänskligt […](0 kommentar)

Lika behandlas lika också i palliativ vård

I sin debattartikel i Läkartidningen LT 43/2011 (sidorna 2132-3) presenterar Niels Lynøe två patientfall och pekar på likheterna. Det är ett rimligt mål att alla patienter ska bemötas på ett rättvist sätt, vilket i exemplen skulle tala för att en döende patient ska kunna begära och få sövande behandling som för resten av livet helt […](0 kommentar)

EDS och hypermobilitetssyndromet

Ehlers–Danlos’ syndrom (EDS) omfattar en grupp ärftliga bindvävssjukdomar som kännetecknas av olika defekter i stödjevävnaden. De genetiska och biokemiska mekanismerna har till stor del kartlagts. EDS omfattar sex typer, enligt senaste nosologin [1]. Överrörlighetstypen eller hypermobilitetstypen (här förkortad EDS–HT) är vanligast. Den saknar till skillnad från de övriga etiologisk kartläggning, utom i ett mycket fåtal […](0 kommentar)

Ledare

Missbruksvården måste förbättras

Missbruksutredningen redovisar de mest angelägna reformförslagen inom sjukvårdsområdet under senare år. I dag når missbruksvården bara en av fem som behöver vård. Kunskaper om effektiva behandlingar i ett tidigt skede tas inte heller till vara. Utredningen visar att bristerna i hög grad beror på att kommunernas socialtjänst har huvudansvaret för missbruksvården. Därför föreslås att hälso- […](0 kommentar)

Svar till DN:s ledarskribent Hanne Kjöller:

I en ledare i DN attackerar Hanne Kjöller läkarkåren. Hon har visserligen rätt i att Försäkringskassan är missnöjd med läkarkårens svårigheter att fylla i de medicinska underlag som de behöver för att handlägga sjukskrivningar. Men att som hon påstå att det skulle bottna i att Sveriges läkare är »obildbara eller bara föraktfulla« är ett svepande […](0 kommentar)

Aktuellt

Psykiatrihus tar plats på sjukhusområdet

Sedan det nya psykiatrihuset i Karlstad öppnade i april i år, kommer en strid ström av studiebesök hit; från skolklasser till landstingspolitiker och sjukvårdsadministratörer. Att slutenvårdspsykiatrin kostas på ett nytt, genomtänkt hus hör inte till vanligheterna i Sverige. – Traditionellt brukar sluten­vårdspsykiatrin få hålla till godo med sjukvårdens sämsta lokaler, säger Britt Skålerud-Borggren, verksamhetschef för […](0 kommentar)

»Bra med specialiserade avdelningar«

Avdelning 42 är inriktad på förstämningssjukdomar, alltså depressioner och bipolär sjukdom. En del av patienterna har också ångesttillstånd, och några platser är vikta för äldre patienter och demensutredningar. Överläkare Lena Ulevik Lönnqvist arbetar här, och hon uppskattar specialiseringen: – Den gör att vi kan jobba mer enhetligt, säger hon. Innan flytten arbetade hon vid slutenvårdspsykiatrin […](0 kommentar)

Psykiatrin på väg flyttas ut

Vid slutet av våren blev det känt att det finns planer på att flytta ut en del av slutenvårdspsykiatrin i Stockholms läns landsting från akutsjukhusen. Vårdplatserna ska flyttas till mindre sjukhus, så kallade närsjukhus. Exakt vad som ska flyttas ska utredas vidare, men flytten av psykiatrin från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Danderyds sjukhus och S:t […](0 kommentar)

Stor minskning av antalet vårdplatser

För femton år sedan, år 1996, fanns det i Sverige totalt cirka 7 300 platser i den psykiatriska heldygnsvården, alltså sängplatser på sjukhus, det som också kallas slutenvård. Ända sedan 1970-talet hade antalet platser minskat kraftigt. Det beroddefrämst på att de gamla mentalsjukhusen hade avvecklats, men detta hade inte kompenserats av fler vårdplatser någon annanstans. Sedan […](0 kommentar)

Stor satsning på nytt psykiatrihus

Bygget har hunnit långt, och man kan skapa sig en bild av hur det kommer att se ut när det blir klart. Med sina skarpa vinklar och glasfasader påminner Psykiatrins Hus i Uppsala om en modern kontorsbyggnad. När verksamheten startar, i februari 2013, ska huset inrymma åtta slutenvårds­avdelningar med tillsammans drygt hundra vårdplatser. Men också […](0 kommentar)

Artöverskridande seminarier i Uppsala

I ett grupprum på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala sitter en handfull veterinärstudenter och lika många läkarstudenter och diskuterar ett scenario där en orolig förälder kommer med en liten dotter som råkat äta rävbajs. Man försöker komma på hur man kan avgöra om flickan kan ha fått i sig dvärgbandmask, som nyligen konstaterats hos rävar […](0 kommentar)

Landstingsanställd får ut mer av tjänstepensionen

Tjänstepensionen KAP-KL, för anställda inom kommun och landsting, består av två delar: den förmånsbestämda lönegrundade delen, som för läkarna är den största delen, och en avgiftsbestämd del, där arbetsgivaren betalar in en avgift som motsvarar en viss del av inkomsten. Det är den sistnämnda delen man kan välja att placera i en fond, eller i […](0 kommentar)

»Vi levererar ofta obekväma fynd«

– Vi levererar ofta obekväma fynd och sanningar! Så säger Peter Krantz, ordförande i Svensk rättsmedicinsk förening, apropå den kritik som riktats mot Rättsmedicinalverkets arbete i Astrid Lindgren-fallet. Förutom att de rättskemiska analyserna inte ansågs vara tillräckligt tillförlitliga av tingsrätten har det också bland annat rests frågetecken om de rättsmedicinska insatserna. Men Peter Krantz säger […](0 kommentar)

Läkare sjukskrivs av psykiska orsaker

Försäkringskassan har för första gången gjort en jämförelse av sjukskrivningsdiagnoser mellan olika yrken. Rapporten inkluderar alla anställda i åldrarna 18–64 år för 2009 och gäller sjukskrivningsperioder överstigande 14 dagar. De vanligaste diagnoserna för samtliga yrken sammantaget är ryggvärk och psykiska sjukdomar. För kvinnor utgör olika tillstånd i samband med graviditet omkring 9 procent av alla […](0 kommentar)

»Det är klart att vi ska granskas!«

Han är inte särskilt förvånad över den kritik som framförts mot RMV. – Att man försöker hitta invändningar mot analysresultatet, granska bevisningen, är en naturlig del av en rättsprocess. Hur ser du på kritiken som framförts mot RMV? – Det här har varit en uppmärksammad, långdragen rättsprocess som till slut gick till rättegång. En viktig […](0 kommentar)

LT debatt

Nu tar vi tillbaka det!

Allt förändras. Panta rei. Medicinsk kunskapsutveckling. Datoriserad byråkratisering. Maktöverföring till andra yrkeskategorier. Samhällets rollfördelningar och trygghetssystem. Demografiska förändringar. Befolkningens upplevelser av hälsa och sjukdom och förväntningar på sjukvården. Politiska ambitioner som kommer och går. Samtidigt ändras förstås läkaryrkets innehåll, dess möjligheter, villkor och begränsningar, och det påverkar vårt dagliga yrkesliv. »Medicine is a social science […](0 kommentar)

Tillåt aktiv dödshjälp när hoppet om bot är ute

När Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i den signerade ledaren »Döden, döden« (Läkartidningen 42/2011) vill satsa på palliativ medicin är det lätt att sympatisera med henne. Det är just det som alla vi vill som förordar rätt till tillräcklig palliation när all aktiv behandling sätts ut i livets slutskede. Marie Wedin gör med den vilseledande slutkommentaren […](0 kommentar)

Inte förenligt med läkarrollen att vidta åtgärder i syfte att avsluta patientens liv

I Läkarförbundets etiska regler anges att läkaren ska ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Men där anges också att läkaren inte får medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden. Med den utgångspunkten vidhåller jag att god palliativ vård är ett betydligt bättre alternativ […](0 kommentar)

Ett initiativ som alla läkare borde stödja

Tack, Magnus Carlsson för ditt initiativ och engagemang i frågan om dödsstraff (LT 43/2011, sidan 2133)! Det har gått 16 år sedan undertecknad tog upp detta ämne i denna tidning, dels i en artikel med anledning av dödsstraffets avskaffande i Sydafrika (LT 30–31/1995, sidan 2806), dels i en bokanmälan (LT 35/1995, sidan 3134) av John […](0 kommentar)

Notiser

Landsting JO-anmält för fotoförbud

Anmälan är gjord av en privatperson som i sin anmälan ber JO att utreda om förbudet är förenligt med svensk lag. Själv anser anmälaren att det är lagstridigt. – Som lekman tycker jag att det strider mot grundlagarna, säger hon till Läkartidningen. Förbudet tillkom, enligt anmälan, »i samband med lokala pressens kritiska granskning av läkare […](0 kommentar)