Nr 47 2011

Kultur

Tankar vid dosetten …

Det finns otaliga anekdoter om hur hemtjänst eller anhöriga röjt ut apotekshyllor hos sina avlidna anhöriga och hittat hinkvis med tabletter, som till ingen nytta och stor samhällskostnad bara måste destrueras. Dosetten är en genialisk svensk uppfinning, som gör det möjligt att hantera läkemedel på ett rimligt rationellt sätt och ger patienten en chans att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Salar för både kvinnor och män

Äldre damer i min bekantskapskrets som varit patienter på skilda orter i Sverige har förvånat sig över – nej, nog snarare förfasat sig över – att behöva dela rum med män under sin sjukhusvård. Jag förstår deras reaktion. Jag har, både i yrket och vid de två tillfällen för ca 45 år sedan då jag […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Parkinson och alzheimer kostar samhället allt mer

Parkinsons sjukdom är den näst största neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom, där en aktuell studie visar att den beräknade prevalensen är cirka 22 000 patienter, väsentligt hög­re än tidigare pub­licerade siffror. De årliga direkta kostnaderna för patienter med parkinson i Sverige beräknas till 1,7 miljarder kronor [1]. Såväl parkinson som alzheimer är kroniska och progredierande hjärnsjukdomar, […](0 kommentar)

Nya Rön

E-vitamintillskott ökar risken för prostatacancer

Tillskott av E-vitamin ökar risken för cancer i prostata. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Bakgrunden till den aktuella undersökningen är en studie kring vitamin E och selen som publicerades 2008. I denna avfärdades att dessa ämnen skulle kunna skydda mot prostatacancer. Däremot visade undersökningen att tillskott av vitamin E i stället tycktes […](0 kommentar)

Komplicerat samband mellan överlevnad och koloncancerlokal

Även om en del studier tytt på motsatsen är den generella överlevnaden ungefär densamma vid höger- och vänstersidig koloncancer, enligt en studie i Journal of Clinical Oncology. Flera skillnader i tumörkarakteristika har dokumenterats mellan högersidiga och vänstersidiga kolontumörer. Högersidiga tumörer är oftare exofytiska, diploida och positiva för mikrosatellitinstabilitet än vänstersidiga, som oftare växer infiltrativt och […](0 kommentar)

Var och en slutar röka på sin fason

Varje år dör mer än 650 000 européer till följd av rökning. Generella råd under läkarbesök får 1 av 40–60 rökare att sluta. Med kvalitaiv metod och narrativ inriktning undersökte vi varför människor röker och varför rökare slutar och förblir rökfria. 18 kvinnor och män, både rökare och f d rökare, över 60 år intervjuades. Sex faser […](0 kommentar)

Visuell orientering – viktig förmåga att träna för blivande laparoskopister

Operatörens förmåga att mentalt orientera sig i den bild som projiceras vid laparoskopisk kirurgi har i flera studier visat sig ha stor betydelse för resultatet. Många misstag inom laparoskopisk kolecystektomi beskrivs bero på någon form av visuell illusion snarare än på brister i kunskap, tekniska färdigheter eller bedömning. Psykologisk litteratur ger viss insikt i den […](0 kommentar)

IQ kan förändras under ungdomen

En människas intelligenskvot (IQ) kan förändras substantiellt under ungdomsåren – både öka och minska. Det visar en aktuell studie i Nature. Studien omfattar 33 individer, 14 flickor och 19 pojkar. Dessa genomgick under 2004, då de var 12–16 år gamla, ett IQ-test där både verbala och icke-verbala funktioner testades. I testet ingår deltest som minnestest, […](0 kommentar)

Kannabinoidreceptorn kan ha en roll i placeboeffekten

De biologiska grunderna bakom placeboeffekten är ett fält inom vilket mycket forskning sker. Endogena opioider har visats spela en viktig roll, både centralt och perifert, men mycket tyder på att det också finns en placeboeffekt via en annan, icke-specificerad mekanism utanför opioidsystemet. I Nature Medicine presenteras en studie som ger stöd för att kannabinoidreceptorer kan […](0 kommentar)

Otillräcklig evidens kring perifert inlagd venkateter

En perifert inlagd central venkateter (PICC) är en lång och mjuk kateter som kan läggas in perifert i en armven och sedan föras genom kärlet fram till de centrala venerna i torax. Tekniken har vunnit mark då den är relativt enkel jämfört med att sätta en central venkateter (CVK). Ofta kan en sjuksköterska sätta en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Hyperhidros – det »tysta« handikappet

Är hyperhidros symtom eller sjukdom? Frågan är väsentlig, eftersom den belyser patientens, omgivningens och vårdgivarens syn på tillståndet. Tillsammans med andra fysiologiskt inadekvata och besvärande somatiska reaktioner, t ex takykardi, palpitationer eller funktionsrubbningar i tarmkanalen, kan symtomens svårighetsgrad variera. Vid för individen handikappande symtom kallas tillstånden »sjukdom«; IBS (irritable bowel syndrome) är ett exempel. I denna […](0 kommentar)

Botulinumtoxin hjälper mot primär fokal hyperhidros

Hyperhidros är ett tillstånd med ökad mängd svettning, mer än fysiologiskt nödvändigt för kroppens temperaturreglering. Hyperhidros har en prevalens på ca 3 procent och indelas i primär och sekundär form. Den primära formen är fokal, medan den sekundära kan vara generaliserad eller fokal. Primär hyperhidros med svårare symtom, där lokalbehandling inte är tillräcklig, kan behandlas […](0 kommentar)

Mjältskada vid koloskopi – potentiellt dödlig komplikation

Det första fallet rör en 60-årig kvinna som tidigare opererats för rektalcancer och som genomgår koloskopikontroll för metakron kolorektalcancer vart femte år. Patienten inkom akut tre dagar efter utförd koloskopi med kraftig buksmärta som utstrålade till vänster arm och axill samt vänster arcus costalis. Hon hade varit avsvimmad i hemmet, Hb var 87 g/l. DT […](0 kommentar)

Hippokrates i vår tid

Hippokrates har med fog kallats den moderna läkekonstens fader. Han var läkaren från Kos som levde mellan 460 och cirka 370 f Kr. Tillsammans med en grupp läkare som följde i hans spår skrev han det banbrytande verket »Corpus«. I och med detta, på den tiden mycket kontroversiella verk, danades en ny medicinsk era då […](0 kommentar)

Debatt och brev

Visioner är bra men riktlinjer kräver evidens

Vi håller med Anders G Olsson (AGO) om att detta om­råde snarast bör granskas av Läkemedelsverket och/eller SBU. Detta framförde vi i en artikel i Läkartidningen redan 2009 [1]. Vi håller också med AGO om vikten av att multifaktoriellt påverka riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Blodfettssänkande behandling, oftast med statiner, utgör en viktig del. För undvikande […](0 kommentar)

Expertrådet – en stoppkloss för ­modern kardiovaskulär prevention

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för hjärt–kärlsjukdomar (i fortsättningen: expertrådet) ­rekommenderar, även i ljuset av de nya stora publicerade interventionsstudierna med statin för att förebygga hjärt–kärlsjukdom, att (20)–40 mg simvastatin ska användas för högriskpatienter som har hjärt–kärlsjukdom (LT 36/ 2011, sidorna 1664-5). Man håller fast vid resultaten av den nu 17 år gamla Scandinavian Simvastatin Survival Study. […](0 kommentar)

LT debatt

Kvaliteten på bedömningen av ST-läkare måste höjas

ST-läkaren genomför i sin vardag återkommande arbetsmoment som återspeglar kliniska och/eller generella kompetensnivåer i en reell arbetsmiljö. De före­skrifter och allmänna råd som i dag finns kopplade till på vilket sätt bedömning av dessa kompetensnivåer ska göras är dock ytterst begränsade. I Spurs (Specialistutbildningsrådet) checklista, baserad på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSF 2008:17), återfinns endast […](0 kommentar)

Vad betyder »all överskådlig framtid«?

Högsta förvaltningsdomstolen har avkunnat tre domar om sjukskrivningskrav (mål nr 242-11, 7299-10 och 4686-10). Av domarna framkommer, enligt min mening, tydligt vad som är den »stora stötestenen« i tolkningen av regelverket. Dessvärre klarlägger de inte hur stötestenen ska hanteras. Jag avser begreppen »stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan« och »all överskådlig framtid«. Bedömning av »stadigvarande nedsättning« ska […](0 kommentar)

Recension

Fas ut

Alla ska vi sluta med våra läkemedel en gång – antingen när vi dör, när vi väljer att sluta själva eller när vår läkare sätter ut läkemedlet. Hur gör man då när man som läkare ska avsluta en behandling? Sluta tvärt eller trappa ner? Vad behöver följas upp? Vilka besvär kan patienten behöva förvarnas om? […](0 kommentar)

Ledare

Att göra skillnad …

Det är imponerande att följa läkare som spelar stor roll i internationella hjälpinsatser som till exempel traumakirurgen Louis Riddez, narkosläkaren Mads Gilbert eller Hans Rosling, som är professor i internationell hälsa. Vi kommer också ihåg rapporteringen från Gaza eller Haiti, då vi kunde följa våra kollegors insatser. Ideellt arbete spelar en viktig roll för demokrati […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Delad sal vinst eller nödvändigt ont?

En rundringning till de största sjukhusen visar att alla på grund av platsbrist måste blanda män och kvinnor på salarna mer eller mindre ofta. Universitetssjukhuset i Linköping har i flera år haft »mixade« salar som regel på till exempel ortoped-, kardiolog-, neurolog-, endokrin-, mag–tarm- och medicinska och kirurgiska akutvårdsavdelningarna, där man enbart ser vinster, enligt […](0 kommentar)

Semantisk twist i AT-frågan

Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, UFO, har nu skickat sitt förslag till policyprogram för läkarutbildningen på internremiss till delföreningarna. I korthet går förslaget ut på att dagens läkarutbildning bör ersättas med en sexårig utbildning som leder till legitimation. AT ersätts med en bred introduktionstjänstgöring på ett år för alla nylegitimerade läkare, oavsett utbildningsland. UFO väljer att […](0 kommentar)

Allmänläkarna vill diskutera gränser

Alla älskar allmänläkaren, men dennes uppdrag blir allt tuffare. Pålagor läggs på från olika håll: till exempel politiska krav på utökade administrativa uppgifter, som alltmer komplicerad sjukintygsskrivning och nytillkommen livsstilsscreening. Vad kan läkare göra för patienter som inte klarar av en socialt och intellektuellt alltmer krävande arbetsmarknad? Och vem tar hand om själen – där […](0 kommentar)

Stora skillnader i läkarkontinuitet i Västerbotten

(Period januari–oktober 2011) Källa: Västerbottens läns landsting(0 kommentar)

Årets artikel i Läkartidningen

Medicinsk kommentar:Håkansson Jan: Stärkt stöd för statinbehandling som sekundärprevention. Tveksam evidens för behandling mot allt lägre kolesterolvärden Läkartidningen 2011;108:1234-5 Nominerade var också: Murray Veronica: Kan målgruppen för trombolys vid akut ischemisk stroke vidgas? Dagens indikation är mycket snäv – nya studieresultat behövs, Läkartidningen 2011;108:16-7. Nilsonne Åsa: Varför är du tyngd av sorg, min själ, och […](0 kommentar)

Psykiatrin i Lund planeras utanför sjukhusområdet

Slutenvårdspsykiatrin i Lund, och en del av öppenvården, har i dag sina lokaler på Sankt Lars, ett gammalt mentalsjukhus utanför staden. Lokalerna är slitna och omoderna, och sedan många år fanns principbeslut på att flytta därifrån – i första hand till nya lokaler på universitetssjukhusets område. Flera förslag på detta har utretts, men inget har […](0 kommentar)

»Orealistiskt« sparbeting på SUS

I sjukhuschef Bent Christensens budgetdirektiv för 2012 (se Region Skånes webbplats), flaggas för en förändrad akutsjukvård, minskad överbehandling och omflyttning av vårdavdelningar, satsning på lean och avancerad sjukvård i hemmet. Samtidigt planeras 300 tjänster tas bort med hjälp av avtalslösningar, garanti- och förtidspension. Man tittar på samtliga tjänstegrupper. Lars Nevander, psykiater i Lund, ordförande i […](0 kommentar)

Meddelarfrihet i privat sektor ska utredas igen

– Vi har ett behov av att säkerställa att enskilda äldre, patienter och elever och andra faktiskt får den vård, omsorg och undervisning de har rätt till. Så motiverade justitieminister Beatrice Ask (M) att hon före sommaren vill tillsätta en utredning i syfte att stärka möjligheterna för privatanställda inom skattefinansierad välfärd att lämna information om […](0 kommentar)

Notiser

Angereds Närsjukhus får ny byggnad

Regionstyrelsen i Västra Götaland har gett klartecken till byggandet av en ny sjukhusbyggnad för Angereds Närsjukhus. Närsjukhuset kom 2005 till som en satsning för att stärka vårdkedjan och vända den negativa hälsotrenden i Göteborgs nordöstra förorter, där dödligheten i många livsstilsrelaterade sjukdomar är kraftigt förhöjd. Sjukhuset beräknas kosta cirka 500 miljoner kronor och kommer förutom […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Stora brister då 16-åring dog i trolig neuroborrelios

När pojken var 13 år debuterade värk i huvud, nacke och rygg. Sedan tilltog smärtorna och ett år senare tillstötte även buksmärtor och illamående. Vid ett flertal tillfällen sökte familjen sjukhusets akutmottagning. De träffade olika läkare varje gång. Prov togs med normala värden och oftast avklingade smärtan under observationstiden och efter behandling med smärtstillande läkemedel. […](0 kommentar)

Smittskyddslagen följs inte i Gävleborg

Socialstyrelsen har gjort en inspektion i Gävleborgs landsting eftersom smittskyddsläkaren påpekat att verksamheterna inte anmäler enligt smittskyddslagen. Anmälningarna kommer sent, är ofullständiga, inkorrekta eller kommer inte alls. Och trots att smittskyddsläkaren uppmärksammade landstingsledningen på problemen redan i början av 2010 så kvarstod de i sådan utsträckning fortfarande ett år senare, att han ansåg att han […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Även värdebaserad behandling ska ges på patientens villkor

Gunnar Eckerdal ifrågasätter i LT 45/2011 (sidan 2317) mitt resonemang om att lika bör behandlas lika med avseende på medbestämmande vid val av olika behandlingar. Jag jämförde två fall där patienterna väljer behandlingar som ökar livskvalitet framför livsförlängande behandlingar och argumenterade för att det inte fanns några relevanta skillnader mellan de två fallen. Eckerdals huvudinvändning […](0 kommentar)

Lagändring behövs

Tack, Marie Wedin, för din replik på min kommentar (LT 45/2011, sidan 2261) till din ledare angående satsningar på palliativ medicin, som jag tror alla stöder. När du argumenterar mot att tillåta en palliation som leder till patientens död då ingen bot finns blir det otydligt. Läkarförbundets etiska regler anger att läkare inte får medverka […](0 kommentar)

Aldrig någonsin ge upp

Stimulerad av professor Lennart Levis artikel i Läkartidningen 44/2011 (sidorna 2234-5) där han uppmanar till att delta och vara aktiv i stället för att följa »nånannanismen« har jag skrivit detta inlägg. Viktigt är att påpeka: »Varje dörr byggs för att kunna stängas; varje dörr byggs för att kunna öppnas; vem stänger? vem öppnar? vem frågar?« […](0 kommentar)

Relevant nog?

Lars-Gunnar Gunnarsson efterlyser i Läkartidningen 46/2011 (Lakartidningen.se) »ett konstruktivt försök till vetenskapligt relevant replik«. Det är för oss oklart vad han menar med detta. Vi för fram fakta ur studier och utvärderingar som Gunnarsson felrefererar eller misstolkar. Dessa felaktigheter har lyfts fram av oss därför att de påverkar relevansen av den tes Gunnarsson driver och […](0 kommentar)