Nr 48 2011

Kultur

Neurosedynkatastrofen ändrade samhällets syn på handikappade

Lördagen den 17 november 1962 – en vanlig arbetsdag i Sverige på den tiden – blev Harald Nilsonne, överläkare på Eugeniahemmet i Stockholm, uppkallad till Medicinalstyrelsens chef, generaldirektören Arthur Engel. Syftet med mötet var att lösa problemet med habiliteringen av över etthundra barn, födda i Sverige efter 1959, med kongenitala missbildningar till följd av att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Betsy Lehman – vila i frid

Med två små barn och make hade hon mycket att leva för, Betsy Lehman. Och som framgångsrik medicinjournalist vid tidningen Boston Globe visste hon också en hel del om vårdapparaten. När Lehman drabbades av spridd bröstcancer sökte hon sig därför till välrenommerade Dana-Farber Cancer Institute. Lehman, väl medveten om utsikterna, valde att delta i experimentell […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Neurosedynkatastrofen blev ett startskott

I dagarna är det 50 år sedan de första rapporterna om Neurosedynets fosterskadande effekt började komma till allmänhetens kännedom. Detta upp­märksammas genom bl a ett medicinhistoriskt symposium under medicins­ka riksstämman, vars tema i år är »säkrare vård«. Ämnet medicinhistoria lever ett undanskymt liv i den svenska läkarutbildningen (till skillnad från i många and­ra länder). Det är […](0 kommentar)

Nya Rön

Dopning bland kirurger mot »status post jour«

Sömnbrist leder till sämre kognitiva funktioner. Syftet med den aktuella studien var att undersöka effekten av sömnbrist på simulerad minimalinvasiv kirurgisk prestation och neurokognitiva funktioner. Dessutom undersöktes om två vanliga stimulantia, koffein och koffein med tillägg av taurin, kunde reversera effekten av sömnbrist. 18 läkarstudenter deltog i studien, som genomfördes med enkelblindad korsdesign. Efter träning […](0 kommentar)

Svenska kliniker väljer rätt slags spermadonatorer

I en delstudie i The Swedish multicenter study on gamete donation har samtliga män (n = 115) som rekryterats och donerat sperma på sju universitetskliniker under åren 2005–2008 genomgått ett personlighetstest, Cloningers temperament and character inventory (TCI), som mäter två dimensioner: temperament och karaktär. Donatorerna har jämförts med en grupp åldersmatchade slumpmässigt utvalda män boende i Sverige. […](0 kommentar)

Begränsat vetenskapligt stöd
för vakuumassisterad sårbehandling

Vakuumassisterad sårbehandling bygger på att man lägger en särskild typ av fuktigt förband i såret efter att det gjorts rent och rensats från eventuell nekrotisk vävnad. Därefter sluts såret med ett slags film. Med hjälp av en liten pump skapas sedan ett undertryck i såret som normalt uppgår till 125 mm Hg men som kan […](0 kommentar)

Ny genteknik skapar nervceller från hudceller

År 2006 rapporterade Takahashi och Yamanaka att man genom att uttrycka fyra gener i fullt differentierade somatiska celler kan programmera om dem till pluripotenta stamceller, s k iPS-celler [Cell. 2006; 126:663-76]. Deras upptäckt öppnade för möjligheten att skapa patientspecifika celler som kan användas som sjukdomsmodeller och för framtida skräddarsydda terapier. I en nyligen publicerad studie har […](0 kommentar)

Svårt för närstående att förebygga självmord

WHO uppskattar att en miljon männi­skor världen över varje år tar sitt liv, vilket motsvarar ett självmord var 40:e sekund. Många länder har utvecklat strategier för att förebygga självmord, och i flera av dessa betonas vikten av att medmänniskor engagerar sig. I t ex Nya Zeeland anser man att »alla har en roll i självmordspreventionen«. Då […](0 kommentar)

Förtidigt födda har ökad dödlighet som vuxna

I en studie från Cent­rum för primärvårdsforskning, publicerad i JAMA, har den långsiktiga överlevnaden för individer födda före vecka 37 granskats. Studien visade att dödligheten var ökad i tidig barndom (1–5 år) och ung vuxen ålder (18–36 år). Tack vare framsteg inom neonatalvården ökar antalet förtidigt födda barn i stora delar av världen. Därmed ökar […](0 kommentar)

Hormonell grund för jojobantning

I New England Journal of Medicine presenteras en möjlig hormonell grund till s k jojobantning, dvs att vikten går upp kraftigt efter bantning. Författarna har tittat på 50 överviktiga (BMI 27–40) som genomgick ett tio veckor långt viktnedgångsprogram med hårda restriktioner kring det totala kaloriintaget. Ingen av dem hade diabetes eller var rökare. Kosten bestod uteslutande […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Transplantation av njure från levande givare – en framgångssaga

I Sverige startar cirka 1 100 personer dialys varje år på grund av kronisk terminal njursvikt [1], och ungefär 400 njurtrans­planteras. Vilka är organdonatorerna? Det har varit stor uppmärksamhet kring organdonation från avlidna, men i Sverige har vi fler levande donatorer än avlidna. År 2010 var 118 avlidna och 168 levande organgivare av njure i Sverige. […](0 kommentar)

Omorganisationer i vården ger högre risk för felanmälan

En anmälan av en läkare omfattar flera steg. För det första ska någon uppleva att ett fel har begåtts, och vad som ska anses vara en felaktighet är inte alldeles lätt att bedöma. För det and­ra ska någon fatta beslut om en anmälan. Det kan vara läkaren själv, en patient eller en anhörig som sätter […](0 kommentar)

Samordning sjukvård–apotek krävs för bra IT-beslutsstöd

Läkemedelsbehandlingen i primärvården är fokuserad på evidensbaserad medicin, och svenska allmänmedicinare ser vetenskapligt underlag som en starkt motiverande faktor i förskrivningen [1, 2]. Farliga läkemedelskombinationer och olämpliga förskrivningar är dock ett alltmer uppmärksammat problem. Även om distriktsläkare är medvetna om riktlinjerna, kan många ha en konservativ hållning gentemot behandlingsrekommendationer [3]. Stigande kostnader kring läkemedelsförskrivning är […](0 kommentar)

Bilden av frontotemporal demens klarnar

Det är nu 25 år sedan den första internationella konferensen kring pannlobsdemens, även kallad frontotemporal demens (FTD) eller frontallobsdemens, ägde rum i Lund 1986. Den föranleddes av att vi funnit ett relativt stort antal demensfall med frontal symtomatologi och en neuropatologi som vi uppfattade som en tidigare ej definierad sjukdom. Konferensen blev något av en […](0 kommentar)

Simulerad psykotisk sjukdom – vanligare än psykiatrer vill tro

Läkare förbiser ofta simulerad sjukdom eller tvekar att avslöja den, medan andra anser det fel att ifrågasätta patienters sannfärdighet. Men simulanter existerar [1, 2]. Det är vår moraliska skyldighet att förhindra att de skadar sig själva eller bara parasiterar på sjukvården och sjukförsäkringen [3]. Simulering (av latinets simulo, efterhärma, låtsa) i vid bemärkelse är en […](0 kommentar)

Debatt och brev

Män har rättmätiga förväntningar på sjukvården inom andrologi

Under de senaste veckorna har i pressen diskuterats en annonskampanj från International Society for Men’s Health (ISMH) med rubriken »Let’s talk balls«. I diskussionerna i bl a Läkartidningen har framförts såväl kritik mot kampanjen som att and­rologin är styvmoderligt behandlad i svensk sjukvård. Kunskapen inom andrologin (manlig medicin) har under de senaste decennierna utvecklats mycket, […](0 kommentar)

Lönesystemet måste främja kontinuiteten

De senaste åren har jag, såväl i mitt arbete som landstingsanställd allmänpsykiater som i kontakten med släktingar och vänner, iakttagit en försämring i det medicins­ka omhändertagandet av ­patienter med långvariga sjukdomstillstånd. Enligt min uppfattning beror denna försämring på hyrläkarsystemet. Många läkare har helt naturligt lockats från anställningar i landstingen till anställningar i bemanningsföretag, där de […](0 kommentar)

Möjligheterna finns redan men utnyttjas inte fullt ut

Jag håller med om att kontinuitet i läkarmötet är speciellt värdefull vid omhändertagandet av patienter med långvariga sjukdomstillstånd. Jag vet också att bemanningsproblem inom psykiatrin leder till sämre vård på det sätt som du beskriver. Många läkare i bemanningsföretag gör emellertid ett gott arbete i annars än mer underbemannade verksamheter. Lösningen på psykiatrins läkarbrist är […](0 kommentar)

Lex Maria-utredningarna bör användas i utbildnings- och forskningssyfte

Syftet med Socialstyrelsens lex Maria-utredningar och sammanställningar är att få kunskap om omständigheterna kring de begångna självmorden, både nationellt, regionalt och lokalt, och på detta sätt bygga en kunskapsbas som kan användas i preventivt arbete. Vårdgivare ska kunna dra lärdom av utredningarna och upptäcka vilka åtgärder de behöver vidta för ökad patientsäkerhet [1, 2]. Anders […](0 kommentar)

En ny enhet för kliniska studier

Fredrik Lundgren och ­Thomas Troëng har beskrivit likheter och skillnader vad ­gäller kunskapsinsamling för nya farmakologiska substanser respektive kirurgiska operationer (Läkartidningen 21/2011, sidorna 1178-9). Vi tror att patienterna uppfattar att alla nya behandlingsmetoder är väl kunskapsbaserade och att myndighetskraven är likvärdiga oavsett om det rör sig om »piller« eller »kniv«. Våra patienter har förstås rätt […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Tranexamsyra efter hjärtinfarkt

Tranexamsyra hämmar omvandlingen av plasminogen till plasmin och motverkar därmed fibrinolys och upplösningen av befintliga tromber men an­­-ses för övrigt inte påverka koagulationsparametrar [1, 2]. Tranexamsyra är kontraindicerat hos patienter med aktiv tromboembolisk sjukdom, vilket främst syftar på patienter med djup ventrombos eller lungemboli [1]. Acetylsalicylsyra och klopidogrel ­påverkar framför allt trombocytaggregation, medan tranexamsyra motverkar […](0 kommentar)

Aktuellt

»Allt började med Neurosedynkatastrofen«

För femtio år sedan, i november 1961, uppdagades Neurosedynkatastrofen. Då stod det klart att talidomid – i Sverige sålt under namnet Neurosedyn – inte var det harmlösa läkemedel man hade trott. Denna medicin, som främst rekommenderades mot sömnbesvär och illamående och som ansågs lämplig för gravida kvinnor, kunde orsaka allvarliga fosterskador. I Sverige föddes över […](0 kommentar)

Biverkningar i hela världen övervakas från Uppsala

Skylten på fasaden till kontorshuset i centrala Uppsala är diskret, och fram till nyligen fanns det inte ens en skylt. UMC, Uppsala Monitoring Centre, är en organisation som inte gör så mycket väsen av sig. Men här arbetar ett hundratal personer, och det är hit rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar från hela världen skickas in för […](0 kommentar)

Vårdens interaktionskontroll införs på apotek

Svenska läkare och apotekare kommer att kunna jobba med samma interaktionssy­stem både i journaler och vid apoteksdiskarna i framtiden. Det står klart efter att Apotekens Service AB har beslutat att använda den svensk-fins­ka interaktionsmodulen SFINX (Swedish Finnish Interaction X-referencing) i stället för interaktionskontrollen i sitt receptgranskningssystem EES (Elektroniskt expertstöd). – Vi kommer att erbjuda SFINX […](0 kommentar)

EES krokiga väg

Allt börjar när Apoteket AB 2005 tar kontakt med det amerikanska apoteksföretaget Medco. Tanken var då att utveckla det traditionella apoteksbolaget till ett så kall­at »pharmacy benefit management«-företag vilket skulle göra det möjligt att hantera stora läkemedelsvolymer betydligt effektivare. En central del i PBM-tanken var att använda en så kallad »drug utilisation review«, DUR – […](0 kommentar)

Långsamt Cosmic med brister i överskådlighet

Trots skarpa varningar införde Jönköpings läns landsting systemet Cambio Cosmic brett i vården från 2009 och framåt. Samtliga fackliga organisationer reserverade sig inför beslutet. Nu kommer kritik även från Socialstyrelsen. Efter ett antal lex Maria-anmälningar har myndigheten valt att kontrollera införande, drift och användning av journalsystemet liksom stöd för remisstjänst samt läkemedelshantering. Socialstyrelsen konstaterar bland […](0 kommentar)

Var fjärde ST-läkare tror sig inte klara utbildningen på fem år

Merparten av alla ST-läkare bedömer att de kommer att hinna bli klara med sin utbildning på fem år, föräldraledigheter och andra tjänstledigheter borträknade. Men knappt var fjärde, 23 procent, tror att det kommer att ta längre tid. Det framgår av årets ST-enkät från Sylf. Framför allt är det svårigheten att få tillgång till kurser och […](0 kommentar)

Läkare har tappat både ansvar och stöd

Det visar en studie från Stockholms universitet som Läkartidningen förhands­publicerar på sin webbplats den här veckan. Studien har jämfört data från två enkäter bland läkare från 1992 re­spektive 2010. – Alla variabler pekar i riktningen att läkarna har fått en sämre arbetsmiljö, säger förs­teförfattaren Eva Bejerot, docent i arbetsvetenskap, psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon tycker […](0 kommentar)

Upphandling av HPV-vaccin står fast

GSK tillverkar vaccinet Cervarix och vann den första upphandlingen 2010. Då avgjorde priset. Den upphandlingen överklagades med framgång av konkurrenten Sanofi Pasteur MSD, vars vaccin Gardasil, som var 50 procent dyrare, även skyddar mot virustyperna HPV 6 och 11, som är associerade med kondylom. Kammarrätten beslutade då att upphandlingen skulle göras om på grund av […](0 kommentar)

Bara ett journalsystem lever upp till patientdatalag

Datainspektionen inledde i maj i år en granskning av landets samtliga landsting och fem största privata vårdgivare avseende patienters möjlighet att spärra journalinformation. Resultaten från denna undersökning visar att patienter inte kan spärra information såsom Patientdatalagen föreskriver. De flesta landsting och privata vårdgivare saknar rutiner för att leva upp till Patientdatalagen. – Vi utvidgar därför […](0 kommentar)

Rekommendationer för bakjourens kompetensutveckling

Sjukvårdens specialisering under det senaste halvseklet har lett till en mer uttalad subspecialisering. Dagens bakjourer tillhör en grupp som utbildades när specialiseringen inte var lika långt gången och där läkarna fick sin breda kompetens i det dagliga arbetet. Den gruppen går snart i pension och ersätts av läkare som inte fått den bredden. Bakjouren har […](0 kommentar)

De föreslås bli nya ledamöter i centralstyrelsen

Thomas Brännström är född 1959, styrelseledamot i Västerbottens läns läkareförening sedan 2005, klinisk patolog, docent och professor vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet. Adina Welander är född 1983, ledamot i förbundets utbildnings- och forskningsdelegation, AT-läkare och doktorand vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Mandatperioden för förbundets förste vice ordförande Heidi Stensmyren samt för CS-ledamöterna […](0 kommentar)

Ledare

Guldet blir till sand!

Häromsistens träffades Kvinnliga ortopeders sällskap för sitt årliga möte. I en paus mellan föredragen reflekterade vi över den dåliga effektivitet som i dag präglar stora delar av sjukhusvården. Detta trots goda chefers och dyra konsulters ambitioner. Vi konstaterade att ineffektiviteten härrör från alltmer meningslösa administrativa rutiner som tillåts stjäla tid från medicinskt viktigare sysslor. Registrering […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Tekniska högskolor erbjuder utbildningar i patientsäkerhet

– Grundläggande forskning och teoribildning om risker och säkerhetshantering är densamma inom sjukvården som inom till exempel kärnkraften och flyget. Kunskapen finns alltså redan inom den tekniska disciplinen, på ett sätt som kanske ännu inte de medicinska fakulteterna byggt upp. Det säger apotekaren och teknologie licentiat AnnSofie Fyhr, som håller i patientsäkerhetskursen vid institutionen för […](0 kommentar)

Han blir professor i patientsäkerhet vid KTH

Han blir därmed Sveriges första professor i patientsäkerhet. Richard Cook är amerikansk anestesiolog och expert på fel i komplexa system inom hälso- och sjukvården. Han är 58 år och har forskat och undervisat i patientsäkerhetsfrågor vid universitetet i Chicago, USA, sedan 1994. – Det känns jätteroligt att Sverige får en professor med uppgift att studera […](0 kommentar)

LT debatt

Livsviktig symbol ställer krav

En patient som lämnar bokstavligt talat livsviktiga upplysningar – varningsinformation – till en vårdgivare utgår nog i de flesta fall från att uppgifterna kommer att finnas tillgängliga i journalen för vårdgivare både i och utanför landstinget. Men för att detta ska fungera krävs en en hel del av både vårdpersonal och journalsystem. Det handlar inte […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Ekonomisk kultur utan personligt ansvariga läkare

Förr bedrevs sjukvård av personligt ansvariga läkare på en avdelning eller klinik i samråd med en sjukhusdirektör. Numera är sjukvården organiserad i avgränsade strukturer som ska beskriva en verksamhet och hur den ska fungera. I dessa strukturer är läkaren en tjänsteman som alla andra med sina speciella uppgifter att lösa problem, men utifrån scheman som […](0 kommentar)