Nr 49 2011

Kultur

Kejsaren trodde inte på medicinen – bara på läkare

Napoleon Bonaparte (1769–1821) är sannolikt världshistoriens mest omskrivne man. Det påstås att det skrivits hundratusentals böcker om honom, fler än om Jesus och Muhammed. Det kommer ständigt ut nya Napoleonböcker, och alla aspekter av hans liv granskas, som till exempel hans åsikter om läkekonst och läkare. Kejsaren hade icke något förtroende för medicinen, och han […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

De stora hälsohoten på sikt

En artikel i New England Journal of Medicine (16 nov, 2011) behandlar en »katastrof i ultrarapid«, som WHO:s generaldirektör har uttryckt det. 192 nationer var representerade i september i år när FN ordnade ett möte för att diskutera det ökande problemet med »icke smittsamma sjukdomar« . 2008 dog 36 miljoner människor i världen av sådana […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Sverige bör införa
obligatorisk folsyraberikning

Det har gått fyra år sedan SBU-utredningen »Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekt« offentliggjordes [1]. Utredningen bekräftade att folsyraberikning ger vetenskapligt bevisad profylax mot rygg­­märgsbråck (neural tube defect, NTD) och att obligatorisk berikning skulle kunna reducera andelen fall i Sverige med 25 procent. SBU-utredningen reserverade sig samtidigt […](0 kommentar)

Nya Rön

Ingen ökad kardiovaskulär risk vid behandling för ADHD

Barn och unga som behandlas farmakologiskt för ADHD löper ingen ökad kardiovaskulär risk, enligt en studie i New England Journal of Medicine. Man har med hjälp av registerdata undersökt i vilken utsträckning barn och unga i åldern 2–24 år som behandlas farmakologiskt för ADHD även dia­gnostiseras med kardiovaskulär sjukdom. Studien omfattar 1,2 miljoner individer med […](0 kommentar)

Vanskligt värdera läkares professionalism

Att bedöma en läkares kliniska förmåga är svårt, och man bör iaktta försiktighet när patienters och kollegors omdömen utvärderas. Det visar en analys i BMJ. Det brittiska General Medical Council (GMC) har föreslagit att alla kliniker i England bör genomgå en s k revalideringsprocess, där läkares licens att praktisera förnyas, givet att de kan visa att […](0 kommentar)

Klart ökad livslängd hos brittiska HIV-patienter

Den förväntade livslängden bland HIV-positiva patienter i Storbritannien har ökat påtagligt, även om den fortfarande är kortare än generellt i befolkningen. Det visar en studie i BMJ. Dödligheten i HIV har minskat och är (bland välbehandlade patienter) nu jämförbar med dödligheten i kroniska sjukdomar som diabetes och sjukdomar kopplade till storrökning och påtaglig alkoholkonsumtion. Det […](0 kommentar)

Felveckat protein funnet vid alla former av ALS

Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) angrips motorneuron i hjärna och ryggmärg, vilket leder till muskelförlamning och död, oftast i respiratorisk insufficiens. I patomorfologiska studier visas att enzymet superoxiddismutas (SOD1) är felaktigt veckat och bildar aggregat/inklusioner i motorneuronens cytoplasma och cell­kär­nor. Cirka 250 svenskar insjuknar årligen i ALS. I de flesta fall är insjuknandet sporadiskt utan känd […](0 kommentar)

Bra resultat av tidig levertransplantation vid alkoholhepatit

För att levertransplantation ska bli aktuell för patienter som drabbats av svår alkoholhepatit krävs ofta att personen i fråga kan visa att han eller hon kan hålla sig från alkohol under en längre period, ofta sex månader. Men då prognosen för sjukdomen är dålig har många redan hunnit avlida innan perioden är över. I New […](0 kommentar)

Även begränsat alkoholintag ökar bröstcancerrisken

Även ett begränsat alkoholintag är kopplat till ökad risk för bröstcancer. Riskökningen är dock liten. Detta visar en amerikansk studie i JAMA. Författarna, verksamma vid Har­­vard­­­universitet i Boston, har tittat på ett material med 105 986 kvinnor. Data för perioden 1980–2008 har använts, och kvinnorna har vid flera tillfällen fått uppge hur mycket alkohol de drack […](0 kommentar)

Tema behandling av fetma

Alarmerande siffror för övervikt och fetma i Sverige och världen

Förekomsten av övervikt och fetma, mätt med kroppsmasseindex (body mass index, BMI, kg/m2), har ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna bland barn, ungdomar och vuxna. Flera studier pekar dock på att ökningen kan ha avstannat kring millennieskiftet. Globalt har BMI ökat bland män åtminstone sedan 1980 i alla världens regioner förutom Centralafrika och södra […](0 kommentar)

Obesitaskirurgi eller sagan om den fula ankungen

Fetma är ett svårbehandlat tillstånd, och konservativa terapier resulterar i de flesta fall i viktuppgång senare, ofta då till en högre vikt än den ursprungliga [1]. Vi är utrustade med många system som skyddar oss mot viktnedgång, me­dan det är mycket färre eller inga mekanismer som skyddar oss mot viktuppgång. Utifrån denna insikt förefaller det […](0 kommentar)

Accelererande utveckling av obesitaskirurgi i Sverige

De första elektiva operationerna med syfte att bota »fettsot« utfördes i form av tunntarmsresektioner av Viktor Henriksson i Göteborg 1952 [1]. Djurexperimentella studier under 1950-talet i USA låg till grund för tunntarmsshuntar, dvs funktionella förkortningar av tunntarmen genom förbishuntning, i syfte att åstadkomma malabsorption [2]. Denna operationsteknik togs i allmänt bruk vid flera kliniker i […](0 kommentar)

Lång väg mot framgångsrik läkemedelsbehandling av fetma

Farmakoterapi av fetma har hittills inte rönt någon bestående framgång. Historien är fylld av katastrofer med preparat som visat sig medföra allvarliga biverkningar. Ända in i modern tid har läkemedelsbehandling av fetma skapat bekymmer. Tabell I sammanfattar de dystra resultaten. Till läkemedelskatastroferna ska även läggas skandalen med den s k liquid protein diet, som bestod av […](0 kommentar)

Beteendemodifikation – enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna

Beteendemodifikation som grund för fetmabehandling bygger på det självklara – om man äter mindre och rör sig mer så går vikten ner. All beteendemodifierande teoribildning avser att visa hur det ska gå till. I dag är beteendemodifikation som syftar till livsstilsförändring den enda rimliga behandlingsmetoden för flertalet barn och vuxna med fetma. Resultaten som uppnåtts […](0 kommentar)

Mandometermetoden hjälper överviktiga styra sitt matintag

Trots att kroppsviktsreglering studerats mycket länge i neurobiologi och fysiologi, har kunskapen ännu inte med framgång kunnat överföras till klinisk verksamhet. Stephen Bloom, en av de mest aktiva neuroendokrinologerna, uttryckte nyligen saken så här: »Överviktsproblemet är olöst, och det ser ut som om det kommer att förbli olöst under lång tid« [1]. I takt med […](0 kommentar)

Från kaos till ordning med handlingsprogram mot fetma

Liksom i övriga Sverige har fetma blivit allt vanligare under de senaste decennierna även i Västra Götalandsregionen (Fakta 1). I vår region beräknas ungefär 15 procent av alla vuxna vara feta. Stor variation föreligger dock mellan olika kommuner och stadsdelar [1]. Fetma medför risk för många sjukdomar och förtida död och är oftast ett mycket […](0 kommentar)

Fetma ger vården en tuff utmaning

Fetma är ett av de största hoten mot den framtida folkhälsan. Sjukdomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa, social dysfunktion, ökad sjuklighet och förtidig död. Enligt beräkningar publicerade i »Ekonomisk Debatt« i år står överviktsrelaterad översjuklighet för 20 miljarder kronor, eller 3,5 procent, av den totala kostnaden för sjuklighet i Sverige i dag. Eftersom […](0 kommentar)

Allt fler kommersiella aktörer erbjuder viktminskning via nätet

Övervikt och fetma är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige. Över 50 procent av vuxna män och strax under 40 procent av vuxna kvinnor i Sverige har ett BMI på 25 eller mer, dvs lider av någon grad av övervikt [1]. Flera privata aktörer har under de senaste åren börjat erbjuda olika former av produkter, tjänster, […](0 kommentar)

Recension

Kamp i 30 år för en värld utan kärnvapen

»Tänk om Lise Meintner hade anat hur mycket skada och skräck som skulle bli följden av hennes upptäckt att uranatomen kan klyvas och materia omvandlas till energi … Mindre än femton år senare detonerade de första atombomberna mot mänskliga mål. Little Boy över Hiroshima och Fat Man över Nagasaki dödade flera hundra tusen människor, genom […](0 kommentar)

Ann Marie Janson Lang stred för att få kärnvapen olagliga

Hur börjar ett engagemang? Vad är det som gör att en del människor lägger ned tid och kraft på att försöka förebygga de stora hoten mot mänskligheten? Medan många andra, de flesta, förhåller sig passiva. Frågan, som länge funnits i mitt bakhuvud, får förnyad aktualitet när jag träffar läkaren och forskaren Ann Marie Janson Lang, […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema behandling av fetma

Temats samtliga artiklarInledning Fetma ger vården en tuff utmaning Claude Marcus Klinik och vetenskap Alarmerande siffror för övervikt och fetma i Sverige och världen Martin Neovius, FInn Rasmussen Obesitaskirurgi eller sagan om den fula ankungen Torsten Olbers Accelererande utveckling av obesitaskirurgi i Sverige Ingmar Näslund Lång väg mot framgångsrik läkemedelsbehandling av fetma Stephan Rössner Beteendemodifikation […](0 kommentar)

De vann Läkartidningens omslagstävling

I Läkartidningens omslagstävling under Medicinska riksstämman i Älvsjö 30 november–2 december gällde det att koppla samman tolv av Läkartidningens omslag med rätt årtionde. Tre personer belönas med en bokcheck på 500 kronor. De svarade rätt på alla frågor. Vi gratulerar: Onsdag 30/11: Bertil Sjöberg, Liden Torsdag 1/12: Moa Wolff, Lund Fredag 2/12: Sara Modig, Lund […](0 kommentar)

»Placeboeffekten använder vi dagligen«

Förväntningar styr hur vi upplever verkligheten. Det är därför placebo fungerar så bra. Det förklarade Predrag Petrovic, senior forskare i neurovetenskap vid Karoliska institutet, i en föreläsning om placebo vid den medicinska riksstämman på torsdagen. Och det är viktigt att lära sig mer om den, fortsatte han: – Placeboeffekten är enorm i psykiatrin. Vi använder […](0 kommentar)

Säkerhet är när det blir rätt – och det blir det oftast

– När något har gått fel så vill man hitta orsaken, då tänker man sig att man kan rätta till det, och förhoppningsvis blir på så sätt felen färre och färre, sa Erik Hollnagel. Men han menade att hälso- och sjukvården är alltför komplex för att man ska kunna resonera i orsakskedjor. – Man vill […](0 kommentar)

Iterativ IT-utveckling efterlystes

Panelen var utvald för att se på vårdens IT-situation med nya »ofärgade« ögon. Och uppenbarligen är det man ser inte alltid förtroendeingivande. – Jag vill känna mig trygg i vården. Om jag kommer till akuten och de har en dator med ett operativsystem från 1997, då känner jag mig inte trygg, menade Anton Johansson, affärsutvecklare […](0 kommentar)

Prata om det

Ungefär det kokade halvtimmesdebatten »Om läkekonst och sjukskrivning – hur kan vi skapa läkande processer?« i Svenska Läkaresällskapets monter ner till på fredagseftermiddagen. – Har vi en förtroendeklyfta? inledde debattledaren Kristina Alexanderson, professor, Karolinska institutet. – Mja, förtroendeklyfta är ett för stort ord, sa Siwert Gårdestig, Försäkringskassans programdirektör. – Med respekt för att vi har […](0 kommentar)

Nationell patientöversikt väcker farhågor om bristande integritet

Regeringens IT-satsning på en gemensamt sammanhållen journal, så kallad nationell patientöversikt (NPÖ), fick hård kritik när »Patientintegriteten i de nya IT-lösningarna i vården« debatterades på torsdagsförmiddagen på den medicinska riksstämman. NPÖ har hittills kostat över en miljard kronor. Det viktigaste projektet, Nationell patientöversikt, är ännu inte i bruk. – Alla i vården, minst 200 000 […](0 kommentar)

»Erbjud KUB bara till dem som efterfrågar det aktivt«

I dag görs så kallat KUB-test (kombinerat ultraljud och biokemiskt test) för att bedöma sannolikheten för kromosomavvikelser hos fostret, främst Downs syndrom, vid cirka 30 procent av samtliga graviditeter i Sverige. Många landsting erbjuder testet till alla gravida kvinnor, och bara fem landsting erbjuder inte KUB till några grupper. Fördelen med KUB är att det […](0 kommentar)

Medicinska riksstämman 2011 – alla artiklar!

Apropå stämmans tema »Säkrare vård« Stämman fortsätter tappa besökare Läkaresällskapet ska sprida sjukdomsförebyggande metoder Prata om det Iterativ IT-utveckling efterlystes »Olycksfallsperspektiv kan ge bättre suicidprevention« Aktiv patientmedverkan stävjar anmälningar Säkerhet är när det blir rätt – och det blir det oftast Patienterna nöjda med sjukhusmaten »Placeboeffekten använder vi dagligen« »Svensk rätt når inte europeisk minimistandard« […](0 kommentar)

Nationell ordinationsdatabas i sikte

I januari 2012 tas det webbaserade ordinationsverktyget Pascal i drift för 2 000 patienter i Göteborg. Det framgick när Läkaresällskapets IT-kommitté höll ett möte om Pascal, patientens sammanhållna läkemedelsinformation, vid medicinska riksstämman. Ett kvartal senare, den 23 april, ska Pascal vara ordinationsverktyg för alla dosdispenserade patienter, som alltså förs över från Apotekets e-dostjänst. Funktionaliteten kommer […](0 kommentar)

WHO:s patientsäkerhetsbas vill engagera patienterna

Att engagera patienterna är i dag en av de prioriterade frågorna för WHO:s patientsäkerhetsprogram, berättade Edward Kelley när han föreläste på medicinska riksstämman på onsdagen. Man har byggt upp ett internationellt nätverk av patientrepresentanter och börjat utveckla verktyg som patienterna kan använda. En checklista för säkrare barnafödande har testats i Indien och har nu förts […](0 kommentar)

Antibiotikaförskrivning ett uttryck för kultur

– Det tror jag att alla redan vet, inledde Göran Stiernstedt, chef för sektionen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting (SKL), sitt anförande men svarade ändå själv i någon mån på frågan: – Det är att plötsligt inte ha tillgång till en terapeutisk arsenal som vi blivit vana vid. Att inte alltid […](0 kommentar)

LT debatt

Vårt århundrades största utmaning för hälsovårdande myndigheter

Funktionsjusterade levnadsår, DALY (disability adjusted life years), är ett samlat hälsomått som används för att mäta en befolknings sjukdomsbörda och som möjliggör jämförelser av sjukdomsbördan länder emellan under olika tidsintervall. Måttet har tagits fram av Världshälsoorganisationen och Världsbanken i deras kartläggning av den globala sjukdomsbördan (The Global burden of disease project, GBD) [1]. En DALY […](0 kommentar)

Ledare

Tro och/eller vetande?

I patientsäkerhetslagen anges att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad betyder egentligen vetenskap och beprövad erfarenhet, och har läkare någon praktisk nytta av begreppet i sitt dagliga arbete? Detta diskuterades vid den årliga etikdag, den fjärde i ordningen, som Läkarförbundet och Läkaresällskapet gemensamt anordnade i […](0 kommentar)

Debatt och brev

Korsstygnsbroderier och ­premenstruella besvär

Som medlemmar i Läkarförbundet och prenumeranter på Läkartidningen känner vi obehag över några annonser som nyligen publicerats i LT. Det gäller läkemedelsföretaget Lundbecks reklam för behandling av den nya sjukdomen PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom, tidigare PMS eller premenstruell spänning) med ett nygammalt antidepressivum (Premalex). Texten, utformad som vackra korsstygnsbroderier, lyder: »Varje månad ingen gnista, livet […](0 kommentar)

Utredningen av små barn med ­njurbäckeninflammation behöver förnyas

Röntgenutredningen av barn som har haft en akut pyelonefrit är ett mycket ­kontroversiellt område. Hur många undersökningar ska vi göra? Ultraljud, miktions­uretrocystografi (MCUG) och njurskintigrafi (DMSA)? Behövs alla dessa undersökningar eller kan vi rutinmässigt göra färre? För fyra år sedan presenterade jag i Läkartidningen nya riktlinjer utformade av den brittiska organisationen NICE (National Institute for […](0 kommentar)

Oroande användning av anti-VEGF-terapi hos prematurfödda

Runt om i världen har ­injektion i glaskroppen av VEGF-­antikroppen (vaskulär endotelial tillväxtfaktor) bevacizumab (Avastin) börjat användas då prematuritetsretinopati hotar synen. Detta läkemedel, som är godkänt för olika cancerformer, motverkar patologisk angiogenes och kan därigenom förhindra näthinneavlossning och blindhet vid prematuritetsretinopati. Entusiasmen för behandlingsformen är stor trots att inga studier gjorts avseende dosering, farmakokinetik eller […](0 kommentar)

Autism = bofink?

Under studietiden på 1970-­talet råkade jag naturligtvis på begreppet autism – först under vuxenpsykiatrin och senare under barnterminen. I båda fallen betecknade ordet ett tillstånd där patienten ger ingen eller mycket ringa kontakt – inte ens när någon annan verkligen bemödar sig om sådan. Vederbörande verkar befinna sig i – och verkar vilja befinna sig i […](0 kommentar)

Skolmat – för lite folat?

Nyligen påtalade jag att svensk hälsovård under de senaste 40 åren hemfallit åt en systematisk överdosering av folsyra [1]. Men samtidigt finns det tecken på att en del svenska medborgare får alltför lite folat i sin kost. Jag tänker närmast på en studie på 15-åringar i Stockholm och Örebro [2, 3]. Studien omfattade 386 individer. […](0 kommentar)

Aktuellt

Apropå stämmans tema »Säkrare vård« …

Medicinska riksstämman 2011 – alla artiklar! Anders Vahlquist, hudläkare och professor, Uppsala:– Patient–läkarkontinuitet, bra teamwork med alla grupper runt patienten och fortbildning, fortbildning, fortbildning.– Ett år före pensionering? Ja, initiera bra teamwork, det kan man alltid bli bättre på. Kerstin Henriksson, verksamhetschef och allmänläkare, Capio Ringens vårdcentral, Stockholm:– Bra skriftliga och dokumenterade rutiner, i samklang […](0 kommentar)

Stämman fortsätter tappa besökare

Runt 8 000 personer besökte årets riksstämma, enligt Svenska Läkaresällskapets webbplats. Förra året, då riksstämman hölls i Göteborg, var antalet besökare 9 300. Medicinska riksstämman 2011 – alla artiklar!(0 kommentar)

Dom om HPV-vaccin överklagas

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog i slutet av november GSK:s begäran om att den senaste upphandlingen av HPV-vaccin ska rättas eller göras om. Förra veckan bestämde sig företaget, som anser att upphandlingen skett på ett lagstridigt sätt, för att överklaga domen till kammarrätten. GSK vann första upphandlingen, som gjordes om efter överklagande, men förlorade den andra […](0 kommentar)

Socialstyrelsen utesluter LCHF ur kostråd till diabetiker

I en ny kostvägledning till diabetiker öppnar Socialstyrelsen för individuell anpassning av kosten och fyra alternativ. De fyra alternativen är måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med eller utan lågt glykemiskt index. Bland alternativen finns dock inte extrem lågkolhydratkost som Atkinsdieten och LCHF (low carb high fat). – Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag […](0 kommentar)

Sjukdomsförebyggande metoder »ingen arbetsmiljöfråga«

Svenska Läkaresällskapet undertecknade på fredagen i förra veckan ett avtal med Socialstyrelsen om att sprida och förankra de nationella riktlinjerna om levnadsvanor. Hälso- och sjukvården åläggs att fördjupa sitt arbete och sina kunskaper om hälsofrämjande åtgärder, där även Svensk sjuksköterskeförening motsvarande engageras av Socialstyrelsen. Vid den medicinska riksstämman talades det på flera håll om ett […](0 kommentar)

»Svensk rätt når inte europeisk minimistandard«

Grundregeln är att vuxna personer betraktas som beslutskompetenta om det inte finns särskilda skäl, förklarade Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet. Men det finns inga klara kriterier lagreglerade för vad som är särskilda skäl, inte heller för vem som ska bestämma när patienten inte kan göra det själv. Närstående ska informeras, men […](0 kommentar)

Patienterna nöjda med sjukhusmaten

Åtminstone om man får tro resultatet i en enkät som presenterades vid symposiet »Är det svårt att laga och servera god mat på sjukhus?«. Svaret på symposiets fråga bör alltså kunna besvaras med ett nej, enligt enkäten som omfattade 41 sjukhus. Bakom enkäten står »Best Service«, som presenterar sig som ett kunskapsnätverk av 17 landsting/regioner. […](0 kommentar)

Aktiv patientmedverkan stävjar anmälningar

– De får beskriva förloppet och föreslå förbättringar. Förutom att det, enligt Jörgen Striem, givit goda idéer till förbättringar, har många patienter vittnat om hur skönt de tyckt det varit att få berätta om vad de varit med om för någon som verkligen lyssnar. Det kände Anders Fagerlund, som arbetar med händelseanalyser vid Akademiska sjukhuset, […](0 kommentar)

»Olycksfallsperspektiv kan ge bättre suicidprevention«

Synen på olycksfall inom exempelvis industrin eller trafiken har utvecklats från att skylla på ödet till att lägga skulden på enskilda individer. Först på 1990-talet har man börjat tänka i system, och den moderna olycksfallsforskningen har lett till stora framgångar i att förebygga olyckor. Nu vill Jan Beskow se en motsvarande utveckling för suicidpreventionen: – […](0 kommentar)

Sjukdomsförebyggande metoder »ingen arbetsmiljöfråga«

Socialstyrelsen släppte på onsdagen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa överensstämmer enligt Lars-Erik Holm »i allt väsentligt« med den preliminära version som kom hösten 2010. – Vi har granskat nästan 40 000 vetenskapliga studier och graderar evidens för åtgärder. Dessutom gör vi prioriteringar, sade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm när han presenterade riktlinjerna vid den medicinska […](0 kommentar)

»Vattennivån måste höjas, annars kommer sjukhusen fortsätta köra på grynnorna«

Margareta Berglund Rödén, chefsläkare på Sundsvalls sjukhus, har på uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting kartlagt hur vanligt det är med överbeläggningar och utlokaliseringar. Kontentan är att 36 procent av sjukhusen har överbeläggningar varje dag och 44 procent har utlokaliseringar. – Överbeläggningar betraktas som ett normaltillstånd, och patientsäkerhetsriskerna ses inte som avvikelser, konstaterade Margareta Berglund […](0 kommentar)

Oklart hur föråldrade journalsystem ska hanteras

»Professionen, IT-lösningar och den goda vården – offer eller aktör?« Så hette ett symposium på förra årets medicinska riksstämma. Representanter för regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SKL och branschen redogjorde för åtgärder på IT-området. Detta efter en inledning där det vittnades om stor frustration bland vårdpersonal och det stora antalet lex Maria-anmälningar som görs på grund av […](0 kommentar)

Skrivartävling utvecklar unga läkare

Oskar Lundgren, AT-läkare i Linköping, läste upp ett avsnitt av sin berättelse vid ett symposium på den medicinska riksstämman på torsdagen. – Sådana här berättelser är bra utgångspunkter för diskussion bland kollegor, sade han. Men jag har också märkt att själva skrivarprocessen är utvecklande. Oskar Lundgrens berättelse har rubriken »En dumpad missbrukare« och handlar om […](0 kommentar)

»Tillsyn är en verksamhet som kommer att behöva renodlas«

I april 2012 ska Stefan Carlsson lämna slutbetänkandet i »Statens vård- och omsorgsutredning«. Utfrågaren, Eva Nordin, försökte få Stefan Carlsson att berätta om det kommer att finnas förslag på fler eller färre myndigheter i rapporten. – Jag tänker inte tala om det i dag, sa Stefan Carlsson. Men han tillstod att han tänker snitta myndighetsstrukturen […](0 kommentar)

Även små gåvor kan skapa problem

All sjukvårdpersonal ska visa patienter omtanke och respekt. Den relationen får enligt lag inte korrumperas. Men att gåvor från patienter till läkare är vanligt förekommande, det framgick vid ett av de mindre seminarierna under den medicinska riksstämman. – Jag hade för min egen del satt en gräns vid 300 kronor, till kaffekassan. Men det finns […](0 kommentar)

»Prioriteringar av kroniskt sjuka bör vara en kvalitetsindikator i primärvården«

– Nej, svarade socialminister Göran Hägglund på frågan, som också utgjorde rubriken för ett symposium på den medicinska riksstämman. Under symposiet diskuterades om det finns risk för att grupper med stort behov av kontinuerliga primärvårdsinsatser, där patienter med typ 2-diabetes fick utgöra exempel, prioriteras ner på bekostnad av hög tillgänglighet för vanliga men mer alldagliga […](0 kommentar)

Peter Pronovost startade tredje världskriget

– Det handlade om ego, sa Peter Pronovost när han talade vid det inledande mötet på årets riksstämma. Han menade att skillnaden i status mellan läkare och sköterskor var så stor att den hindrade ett patientsäkert arbete. Flera gånger upprepade han behovet av ödmjukhet. Han sa att han själv, precis som andra läkare, ju aldrig […](0 kommentar)

Pris till engagerade handledare

Priserna, som delas ut av Sveriges läkarförbund och Medicine studerandes förbund, överlämnades av Läkarförbundets ordförande Marie Wedin. »En hedersstund«, som hon sa vid presentationen av de tre läkarna, samtliga verksamma i Skåne. – Det var ju roligt att du vann, dig som jag känner sedan tidigare, sa hon skrattande till Marie Enekvist. Men hon betonade […](0 kommentar)

40 nya AT-block i Stockholm nästa år

– Det är jätteroligt och ett trendbrott. Det här matchar utbildningsvolymen bättre, säger Stockholms läkarförenings ordförande Thomas Flodin. Stockholms läkarförening har tillsammans med Sveriges yngre läkares förening och Medicine studerandes förbund en längre tid arbetat för att få fler AT-block i Stockholm, där väntetiden till AT är lång. Nu har man fått gehör hos personalcheferna […](0 kommentar)

Rött = läkare även i Stockholm

Läkarföreningen, personaldirektör, personalchefer och chefsläkare runt om i Stockholmslandstinget är överens. Färgade skyltar enligt samma modell som i Uppsala, där rött står för läkare, bör användas även i Stockholm. Frågan om att markera yrke med olika färger har diskuterats en längre tid i Stockholm. – Det är omöjligt för patienterna att se om det är […](0 kommentar)

Allvarliga problem vid sjukhuset i Varberg

Allt är inte illa ställt med Hallands sjukhus i Varberg, och en del krämpor är av övergående natur. Men den sammantagna bilden är den av ett sargat sjukhus som kräver ordentliga behandlingsinsatser för att återfå hälsan. Det framgår av den rapport som konsultfirman Springlife redovisar efter att ha talat med personal och ledning på de […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)