Nr 03 2012

Signerat

Läkarförbundet inleder förhandling

Efter jul- och nyårshelgerna inleds en ny förhandlingsomgång inom kommunal sektor mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) samt Pacta. Pacta är ett arbetsgivarförbund för företag som har eller vill ha kommunala avtal. SKL företräder även Pacta i förhandlingarna. Det nu gällande tvååriga avtalet löper ut den 31 mars 2012. Målsättningen är att […](0 kommentar)

Kultur

Curt Franksson – den svenska transplantationskirurgins fader

För fyra år sedan, 2007, dog Curt Franksson, professorn i kirurgi som med rätta betraktas som transplantationskirurgins fader i Sverige. Han föddes 1916 och växte upp i Ockelbo. Efter att han gått på läroverket i Gävle började han läsa medicin i Uppsala år 1936. Där fick han höra talas om att man byggde ett stort, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Copyright i kliniken

Nyckel, tandborste, lampa. Känns triaden igen? Mini-mental test, MMT, det instrument som i samklang med annan diagno-stik hjälper oss uppskatta kognitiv förmåga, har med sina drygt 40 år på nacken utvecklats till en självklarhet och standard i minnesutredningar. Men känns det också igen att testet är skyddat enligt upphovsrätten? Sedan år 2000 äger Psychological Assessment […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Kirurgi behövs i låg- och medelinkomstländer

I en nyligen publicerad ledarartikel i Bulletin of the World Health Organization påpekas att kirurgi är en gravt underskattad folk­hälso­intervention. Det råder fortfarande stor okunskap om hur viktig och kostnadseffektiv kirurgi är för att minska sjuklighet och dödlighet globalt [1]. På senare år har ett flertal artiklar publicerats om kir­urgi i låg- och medelinkomstländer. Den […](0 kommentar)

Nya Rön

Mitokondriell priming kan förklara tumörers cytostatikakänslighet

En konkret mekanism för hur cytostatika kan inverka selektivt på tumörceller publiceras i en artikel i Science. Kemoterapi med cytostatika har länge varit en framgångsrik huvuddel av klinisk cancerbehandling trots att vi endast delvis vet varför cytostatika är mer toxiska mot tumörceller än mot normala celler. Skillnader i proliferation kan vara en förklaring eftersom benmärgen […](0 kommentar)

Varje år får 90 miljoner små barn influensa

Akut nedre luftvägsinfektion är en av de största anledningarna till mortalitet och morbiditet hos små barn. Årligen beräknas att 156 miljoner barn världen över drabbas av detta, medan 1,56 miljoner barn avlider. Men hur många av dessa sjukdomsfall och avlidna beror på influensa? Det är den centrala frågeställningen i en metaanalys som presenteras i Lancet. […](0 kommentar)

Bisfosfonater tycks förlänga protesöverlevnaden

Patienter som använder bisfosfonater verkar ha en dubbelt så lång livslängd på sina ledimplantat som patienter som inte använder dessa läkemedel. Denna observation publiceras i BMJ. Den vanligaste orsaken till revisionskirurgi efter en primär protesoperation är att implantatet lossnat. Detta händer om benet som stödjer implantatet resorberas. Remodellering av benvävnaden kan leda till lokaliserad nedbrytning […](0 kommentar)

Äta fisk tidigt ger mindre astmabesvär hos barn

Astmabesvär med pipande, väsande andning är mycket vanliga i de tidiga barnaåren och kopplade till ökad risk för astma senare i livet. Risken att drabbas av astmabesvär var mindre hos förskolebarn som fått äta fisk före 9 månaders ålder men större hos barn som behandlats med bredspektrumantibiotika under sin första levnadsvecka eller om mamman ätit […](0 kommentar)

Psykisk ohälsa vanlig bland studenter
vid prestigeutbildningar med höga studiekrav

Depression och stressrelaterad ohälsa förekommer ofta bland läkarstudenter, och de anses – precis som läkare – vara mindre benägna att söka professionell hjälp när de drabbas. Jämförande studier med andra studentgrupper är dock ovanliga. I den aktuella enkätbaserade studien ingick 500 läkarstuderande vid Karolins­ka institutet och lika många studenter vid Handelshögskolan. Syftet var att kunna […](0 kommentar)

EEG-tecken på medvetande vid så kallat vegetativt tillstånd

I Lancet presenteras en uppmärksammad studie där man med hjälp av EEG (elektroencefalografi) funnit tecken på medvetande hos patienter i s k vegetativt tillstånd (vegetative state), dvs de saknar medvetande men organen förutom hjärnan fungerar. Svår skallskada är en anledning till detta tillstånd. Författarna har tittat på 16 patienter i vegetativt tillstånd orsakat av traumatisk skallskada […](0 kommentar)

Dåligt resultat för nytt läkemedel vid Huntington

En ny typ av dopaminstabiliserande läkemedel går under benämningen dopidiner (dopidines). De har flera olika verkningsmekanismer, bl a en antagonistisk effekt­ på D2-receptorn samtidigt som de påverkar glutaminerg och dopaminerg transmission. Försök med dessa läkemedel har gjorts på patienter med Huntingtons respektive Parkinsons sjukdom. Nu presenteras en omfattande fas 3-studie i Lancet Neurology, där ett preparat […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Platsbrist kan ha bidragit till patientens död

En patient som skulle retransplanteras försämrades. På vårdavdelningen gjordes ett försök till buktappning, men försöket avbröts på grund av att en stickblödning uppkommit. På natten försämrades patienten hastigt ytterligare, möjligtvis på grund av sivande blödning efter tappningsförsöket. Patienten behövde då vård på intensivvårdsavdelning eller intermediärvårdsavdelning med möjlighet till intensivare övervakning. På grund av platsbrist var […](0 kommentar)

Utan ström på sjukhusen i Södermanland

När ett test gjordes av en brytare som förser Mälarsjukhuset i Eskilstuna med el löstes tre reläskydd i sjukhusets interna nät ut och gjorde stora delar av sjukhuset strömlöst. Reservkraftaggregaten drog dock inte igång eftersom den del av sjukhuset som hyser avkännaren för strömavbrott var fortsatt försörjd med ström. Såväl patientjournal- som laboratorie- och radiologsystem […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svenska joderingen av salt har minskat frekvensen av struma

Jodbrist kvarstår som ett hälsoproblem i 47 länder världen över [1]. Trots att de flesta länder har infört allmän jodering av bordssalt [2], rapporterar länder som Australien, Nya Zeeland och flera europeiska länder att jodbrist återkommit [3-8]. Förändringar i födoämnesintaget, lagstiftning som inte täcker det salt som används i hel- och halvfabrikat och minskad saltkonsumtion […](0 kommentar)

Svenska barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen

Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn [1] omfattar från 1 januari 2009 sjukdomarna difteri, stelkramp och kikhosta (DTP), polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker (nytt) samt mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Det är av intresse att veta om till Sverige inflyttade barn har ett serologiskt immunitetsläge som är jämförbart med det som […](0 kommentar)

Hereditärt angio­ödem – svår sjukdom med nya terapialternativ

Hereditärt angioödem är en sjukdom med anfallsvisa svullnader. Svullnaderna varar ofta två till fem dagar och kan föregås av ett retikulärt erytem som sällan kliar (Figur 1). Svullnaderna orsakas av ökad produktion av bradykinin på grund av för låg mängd fungerande C1-inhibitor. Det ger kapillärläckage av plasma ut i alla delar av kroppen (Figur 2 […](0 kommentar)

Örontermometer kan användas på barn från 1 års ålder

Att mäta kroppstemperaturen är en av de vanligaste undersökningarna för att upptäcka sjukdom. Rektal mätning har länge ansetts vara standardmetod på barn. Den har använts mycket i forskning och visat god repeterbarhet [1, 2]. Men rektal mätning kan upplevas generande och obehaglig av barnen, och vissa föräldrar upplever den som ett övergrepp. Metoden kräver enskildhet […](0 kommentar)

LT debatt

Ingen motsättning mellan medicinsk etik och straffrätt

Det blev en friande dom i det s k Astrid Lindgren-fallet. I skuggan av målet har emellertid debatten fortsatt om gränsdragningen mellan det medicinskt etiskt försvarbara och det straffbara. Målet handlade nu inte om detta, utan om ett påstående från åklagaren om att det var fråga om något som skulle kunna betecknas som ett barmhärtighetsmord, […](0 kommentar)

Fortfarande föds barn med Neurosedynskada

Det är nu mer än 50 år sedan man började använda ­läkemedlet talidomid, som i Sverige såldes under namnet Neurosedyn. Det var verksamt mot oro och illamående och användes ofta av gravida. Snart visade det sig att talidomid kunde orsaka svåra fosterskador. Barn föddes med typiska extremitetsförändringar, men även en mängd andra organ som hjärta, […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Visst kan KOL-vården bli bättre

I sin debattartikel i Läkartidningen [1] beskriver Kjell Larsson och medförfattare geografiska variationer avseende KOL-vården. Mycket talar för att såväl diagnostik som handläggning och terapiåtgärder, såsom rökstopp och läkemedelsbehandling, kan bli mycket bättre för denna patientgrupp. Evidensbaserade nationella och internationella riktlinjer finns, men följsamheten kan förbättras. Larsson och medförfattare skriver att det är ett slöseri […](0 kommentar)

Frågan om onödigt parallellarbete kvarstår

Eva Wikström Jonsson och medarbetare kommenterar vårt inlägg om en förbättrad KOL-vård (LT 35/2011, sidorna 1604-5). De håller med om att läkemedelsrekommendationerna skiljer sig mellan olika landsting men skriver: »… men detta kan också bero på att uppdraget formulerats olika i olika landsting, precis som styrsystem, hantering av läkemedelsbudget etc kan skilja mellan olika landsting.« Även […](0 kommentar)

Angående andrologernas trovärdighet och LT:s jävsdeklarationer

Andrologerna bjuder i LT 50/2011 (sidorna 2665-6) genom sin förening SAF in till fortsatt diskussion om substitutionens plats vid hypogonadism. Jag håller med SAF om att frågan om prostatacancer blivit otydlig i den offentliga debatten, föranledd av Bayers testosteronkampanj. Men mest otydlig är föreningen själv! I LT 48/2011 (sidan 2514) skrev SAF: »Tvärtom är ett […](0 kommentar)

Utgår ifrån att våra författare följer anvisningarna

Järhult frågar om man kan lita på Läkartidningens jävsdeklarationer. LT har mycket tydliga instruktioner om att författare »ska redovisa personliga eller professionella omständigheter eller kommersiella relationer som kan påverka trovärdigheten eller synen på det aktuella ämnet«. Sådana förhållanden exemplifieras i författaranvisningarna, se ‹manus.lakartidningen.se›. Vi utgår från att våra författare följer dessa anvisningar, men vi har […](0 kommentar)

Vi arbetar för de professionella idealen

SLS är en ideell förening som arbetar för de professionella idealen: att genom vetenskap, utbildning, etik och kvalitet arbeta för patientens bästa. De professionella idealen har i grunden varit desamma genom århundradena och kan numera formuleras som i »Medical Professionalism in the New Millenium: A Physician Charter« . I denna tankeväckande skrift är ett av […](0 kommentar)

Debatt och brev

Inför akutsjukvård i läkarutbildningen!

Yngre läkare anser sig oförberedda på att ta ansvar för patienter i akuta situationer [1]. Detta beror rimligen på bristande utbildning och ­träning. Svensk förening för akutsjukvård (SWESEM) ­anser att det är en självklarhet att alla läkare i sin grundutbildning ska ha fått adekvat utbildning i akut omhändertagande och i modern akutsjukvård. I den moderna […](0 kommentar)

Nationella rekommendationer för ­behandling av faryngotonsillit gäller

I LT 34/2011 (sidan 1572) oroar sig Kristian Roos och Anders Strömberg för att man intagit en restriktivare hållning till behandling av streptokockorsakad faryngotonsillit och för att man allt ­oftare möter påståendet att patienter med en streptokockorsakad faryngotonsillit, framför allt de med måttliga besvär, inte behöver behandlas. Exakt i vilka sammanhang Roos och Strömberg anser […](0 kommentar)

Nya europeiska riktlinjer för specialistutbildning i interventionell neuroradiolog

I Sverige och Skandinavien har interventionell neuro­radiologi (INR) varit föremål för viktiga pionjärinsatser, främst från neuroradiologer som tidigt insåg potentialen med endovaskulär behandling vid vissa cerebrovasku­lära sjukdomstillstånd. Sålunda behandlas i Sverige i dag de flesta patienter med subaraknoidalblödning och intrakraniella aneurysm endovaskulärt, och nya behandlingsmetoder vid stroke med intraartiell trombolys och trombektomi vinner snabbt terräng då […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Kommission ska minska ohälsan i Malmö

Malmö kommunstyrelse beslöt i november 2010 att tillsätta en kommission som ska genomlysa stadens sociala förutsättningar och villkor. Syftet är att minska skillnaderna i ohälsa inom staden. 14 kommissionärer har fått totalt sex miljoner kronor och två år på sig att ta fram ett beslutsunderlag: Gör man rätt saker utifrån den kunskap som finns? Målet […](0 kommentar)

»Uppmärksamma barnens behov«

För ett halvt decennium sedan slog läkaren Marie Köh­ler larm om Mosippan i Malmös utkant i Kirseberg, ett bostadsområde för nyanlända, hemlösa barnfamiljer. Barackerna kom att bli en riksangelägenhet – i press beskrivet som »en dumpningsplats för samhällets utstötta«, en kombinerad flyktingförläggning och placering för dem som misskött ett vanligt boende. Mosippan blev en väckarklocka […](0 kommentar)

Nej till europeiska specialistbevis

Överläkarföreningarna i Danmark och Norge samt Sjukhusläkarna i Sverige säger i ett gemensamt uttalande att utfärdande av specialistbevis bör förbli en nationell angelägenhet, och tar därmed avstånd från tanken på gemensamma europeiska specialistexamina. För att all specialistutbildning i Europa ska var likvärdig bör dock minimilängden vara densamma. Idag varierar minimikravet mellan 3 och 5 år […](0 kommentar)

Utbildningsdepartementets hantering av narkosläkaren KU-anmäls

När narkosläkaren misstänktes för dråp hörde Utbildningsdepartementet av sig till henne per telefon för att meddela att hon inte längre skulle delta i nämndens sammanträden. Det berättade hon i den intervju med henne som Läkartidningen publicerade strax före jul, se nr 51–51/2011. I KU-anmälan bekräftas uppgiften. – Det tycks vara så att Tobias Krantz och […](0 kommentar)

Stora kunskapsluckor vad gäller
ADHD och autismspektrumtillstånd

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har sedan 2009, som en del av psykiatrisatsningen, haft ett uppdrag från regeringen att ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård och behandling. Myndigheten valde att fokusera på följande fyra områden: ADHD, autismspektrumstörningar, läkemedelsbehandling av schizofreni samt diagnostik av depression och andra förstämningssyndrom, eftersom det är områden som berör […](0 kommentar)

Myndigheter ska samverka för att säkra medicinsk kompetens i rättsfall

Riksåklagare Anders Perklev träffade på tisdagen Erna Zelmin Ekenhem, generaldirektör för Rättsmedicinalverket (RMV), och Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen, för att diskutera hur polis och åklagare i framtiden ska kunna få tillgång till medicinsk kompetens i ärenden med sådana beröringspunkter. Lars-Erik Holm berättar att Riksåklagaren (RÅ) och Socialstyrelsen redan 2007 inledde samtal om hälso- och […](0 kommentar)

Anställda bedömare ska leda
till snabbare specialistbevis

Sedan 2010 ska varje ansökan om specialistbevis bedömas av två externa bedömare med specialistkompetens inom den berörda specialiteten. Men detta har visat sig tidsödande, och Socialstyrelsen har i flera fall JO-anmälts av läkare som fått vänta i många månader på sitt specialistbevis (se LT 40/2011 och 51–52/2011). Socialstyrelsen har själv erkänt att väntetiderna varit »oacceptabla« […](0 kommentar)

Besk kritik av dostjänst

Bland de många problemen med systemet nämns: • Det är komplicerat att lägga upp nya patienter och att göra ändringar i en ordination. • Det finns en risk för slentrianmässiga förnyelser av ordinationer. • Att korrigera ett felaktigt recept är besvärligt, vilket innebär en patientsäkerhetsrisk. • Patienter missar att andra läkemedel kräver aktiv beställning. • […](0 kommentar)

Allmänläkarupprop gav ytterligare anslag i Värmland

Efter att ett 100-tal distriktsläkare i Örebro 2010 skrivit under ett manifest för bättre förutsättningar i primärvården, beslutade politikerna i maj 2011 att satsa 53 miljoner kronor, bland annat på att rekrytera fler allmänläkare (LT nr 29-31/2011). Inspirerade av kollegerna i Örebro gick i våras 160 allmänläkare i Värmland ut med ett liknande upprop för […](0 kommentar)

Doktorshatt får egen kvot på läkarprogram

Umeå universitet avdelar sex platser på läkarprogrammet för sökande med särskild bakgrund. Tre av dessa platser viks för sökande med svensk doktorsexamen. Ytterligare tre platser viks för sökande med minst fem års dokumenterad yrkeserfarenhet som sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, biomedicinska analytiker, psykolog, psykoterapeut eller socionom. Totalt 100 studerande per termin tas in till läkarprogrammet i Umeå. […](0 kommentar)

Nya ST – svårtolkade målbeskrivningar

Socialstyrelsen har under 2011 granskat hur de nya föreskrifterna för ST har påverkat kvaliteten i ST-utbildningen. En enkät har besvarats av 580 ST-läkare som påbörjade sin ST 2007. Detta har kompletterats med diskussioner i fokusgrupper bestående av handledare, studierektorer respektive verksamhetschefer samt intervjuer med representanter för vårdgivarna. Ett återkommande problem som man pekar på är […](0 kommentar)

Notiser

Kraftig ökning av svenskar med utländsk läkar­legitimation

Trenden att allt fler svenskar söker sig utomlands för att läsa in en läkarutbildning avspeglar sig i Socialstyrelsens statistik över nylegitimerade läkare. Vid millennieskiftet hade knappt ett 20-tal svenskar som ansökte läkarlegitimation hos Socialstyrelsen en utländsk läkarutbildning. Tio år senare har antalet stigit kraftigt. Det visar statistik som nyhetsbyrån Siren låtit ta fram. 2010 var […](0 kommentar)

Sjukdomsföre­byggande rikt­linjer ska spridas

Socialstyrelsen har tidigare tecknat ett avtal med Svenska Läkaresällskapet om att förankra Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (se LT nr 49/2011 sidan 2552). Hittills har knappt ett tiotal sektioner spontant anmält intresse för att delta i projektet, som har nio miljoner kronor i potten för 2011–2012. – Endera dagen kommer vi skicka ut detaljerad information […](0 kommentar)

Endast på webben

Hans Rutberg blir adjungerad professor i patientsäkerhet

Hans Rutberg är specialist i anestesi och intensivvård och har de senaste åren fungerat som chefläkare i landstinget i Östergötland, se Mannen som gav patientsäkerheten ett ansikte. – Linköping vill i och med den här professuren betona sin profil mot kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, säger Hans Rutberg som också menar att området är så intressant att […](0 kommentar)