Nr 08 2012

Signerat

Antibiotika riskerar bli utan verkan

För någon vecka sedan träffade jag mina ordförandekollegor från de övriga fyra nordiska länderna. Två gånger om året träffas vi för att uppdatera och snickra på gemensamma strategier i politiska och professionella frågor som rör läkare. Det är alltid inspirerande att se hur väl vi i de nordiska länderna hävdar oss i Europa i grenar […](0 kommentar)

För få barnhjärtläkare i Sverige

I dag finns det endast 32 barnhjärtspecialister i hela landet. Dessa är fullt upptagna med att behandla barn och har svårt att få tid till forskning. Dessutom går många av dem snart i pension, samtidigt som endast sex nya specialister är under utbildning. Det gör att återväxten inte räcker till, ännu mindre räcker den till […](0 kommentar)

Kultur

Henrietta Lacks’ odödliga arv till mänskligheten

För 60 år sedan dog fembarnsmamman Henrietta Lacks på Johns Hopkins-sjukhuset i Baltimore, USA. Hon var 31 år gammal och sjuk i en särskilt aggressiv form av cancer i livmodertappen. Läkarnas försök att behandla tumören genom operation och strålning kunde inte rädda hennes liv. Överlevde gjorde däremot cellerna från ett vävnadsprov som läkarna tog från […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Svininfluensan – lätt att vara efterklok

Vad är våra barns liv värda? Frågan ställdes i förra veckan i Svenska Dagbladets granskning av vaccinationskampanjen mot svininfluensa. Dag efter dag fylldes tidningen med anslående grafik, vittnesmål från narkolepsidrabbade barn avlöstes av rappt skriven prosa om pengar, politik och tisslande myndighetspersoner. Läsaren lämnas knappast i tvivel: insatsen för att stoppa svininfluensan var ett enda […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Alkolås efter rattfylleri

Det finns vetenskapligt stöd för att alkolås ger mindre risk för återfall i rattfylleri och dessutom minskar vårdkonsumtion och dagar av sjukskrivning [1-3], även efter alkolåstiden. Det är inte så ovanligt att just körkortet är så viktigt för en person att risken att förlora det kan bli det som ändrar ett riskbruk eller får alkoholisten […](0 kommentar)

Nya Rön

Tre nyupptäckta områden i arvsmassan kopplade till bröstcancer

I Nature Genetics presenteras tre områden i genomet som kopplas till bröstcancer. Författarna har sammanställt data från ett flertal studier. Totalt rör det sig om ca 70 000 kvinnor med bröstcancer och 68 000 kontroller. De har ingått i olika s k GWAS-studier (genome wide association studies), vilket innebär att forskarna har haft tillgång till en komplett sekvensering […](0 kommentar)

Fördelar med tidig palliativ kontakt vid spridd lungcancer

Tidig kontakt med palliativ vård kan ha flera fördelar för lungcancerpatienter, visar en randomiserad studie i Journal of Clinical Oncology. I USA får i dagsläget allt fler cancerpatienter kraftfull cytostatikabehandling, inte sällan med multipla regimer, även i livets slutskede. Detta kan dock leda till allvarliga biverkningar som påtagligt försämrar livskvaliteten och försenar överföringen till hospisvård. […](0 kommentar)

Vanligt med sömnrubbningar bland amerikanska poliser

Två av fem amerikanska poliser lider av en sömnrubbning som kan öka risken för misstag och olyckor i tjänsten. Det visar en studie i JAMA. Studien har genomförts genom intervjuer och genom en enkät på Internet. Uppföljningar i form av ytterligare enkäter har gjorts månadsvis. Totalt omfattar undersökningen 4 957 poliser i USA och Kanada med […](0 kommentar)

Positivt resultat av nya rutiner för förebyggande antibiotikabehandling vid knäprotesoperation

Rutinerna för förebyggande antibiotikabehandling i samband med knäprotesoperationer har förbättrats i Sverige. Det visar en rapport som publicerats i Patient Safety in Surgery. Förebyggande antibiotikabehandling är ett effektivt sätt att reducera risken för infektion i samband med ledprotesoperation. Det är viktigt med hög antibiotikakoncentration i vävnaderna under operationen. Baserat på hal­ve­rings­tiden av de vanligaste använda […](0 kommentar)

Kognitiv förmåga minskar
redan från 45 års ålder

Den kognitiva förmågan minskar redan i medelåldern. Det visar en studie i BMJ. Det diskuteras intensivt kring vid vilken ålder kognitiv svikt egentligen kan uppstå. Frågan är av stor vikt, inte minst på grund av vår åldrande befolkning. En systematisk översikt kom nyligen fram till att få bevis förelåg för att den kognitiva förmågan skulle […](0 kommentar)

PPI gav ingen effekt vid barnastma

I JAMA presenteras en amerikansk studie kring barnastma och protonpumpshämmare (PPI). Bakgrunden är teorin att reflux av magsyra i esofagus skulle kunna bidra till svårkontrollerad barn­astma. Det har därför legat nära till hands att tro att behandling av reflux med PPI skulle kunna lindra symtomen. Studien har bedrivits vid 19 centra och omfattar 306 barn […](0 kommentar)

Viktigt att begränsa
förskrivningen av oseltamivir

Resistens mot influen­saläkemedel är ett växande problem. Oseltamivir (Tamiflu) är den mest använda neur­amin­idashämmaren och en hörnsten i pandemiberedskapen världen över. Den aktiva metaboliten oseltamivirkarboxylat (OC) är stabil och bryts inte ner i vare sig människor, reningsverk eller ytvatten. Hypotesen bakom avhandlingen var att OC kan komma ut i vattenmiljön via reningsverkens utlopp. Där trivs […](0 kommentar)

Tema prostatacancer

Screening – en balansgång mellan fördelar och nackdelar

Screening för prostatacancer med blodprovet prostataspecifikt antigen (PSA) har under de senaste två, tre årtiondena varit föremål för debatt. I denna artikel diskuteras screeeningens fördelar och nackdelar. WHO har definierat kriterier för screening Screening har av WHO definierats som »användning av enkla test i en frisk befolkning, för att identifiera individer som har en sjukdom, […](0 kommentar)

Patologens roll: ställa diagnosen prostatacancer och avgöra prognosen

Den i dag vanligaste metoden för diagnostik av prostatacancer är histopatologisk undersökning av mellannålsbiopsier tagna med transrektal ultraljudsvägledning. Syftet är att både fastställa diagnos och predicera sjukdomsförlopp i händelse av cancer. Morfologisk undersökning är ett krav för pros­tatacancerdiagnos eftersom övriga undersökningsmetoder har alltför låg specificitet för cancerdiagnostik. Palpabla förändringar i prostata kan förekomma vid granulomatös […](0 kommentar)

Radikal prostat­ektomi – den botande kirurgiska behandlingen

År 1853 beskrev kirurgen J Adams i London för första gången ett fall av prostatacancer och sammanfattade rapporten med orden »a very rare disease«. I dag är prostatacancer den vanligast förekommande cancerformen i västvärlden och orsakar i Sverige flest cancerrelaterade dödsfall bland män [1]. Sannolikheten att bota prostatacancer ökar om cancern växer lokalt i prostata […](0 kommentar)

Nya utsikter för kurativ strål­behandling av lokalt avancerad cancer

Dagens organanpassade strålbehandlingstekniker innebär att strålvolymen kan designas med millimeterprecision. Minskade marginaler till omgivande vävnad medför att högre stråldoser kan ges till tumören. Behandling ges numera med intensitetsmodulerad strålterapi (intensity modulated radiation therapy, IMRT) [1], intensitetsmodulerad bågterapi (intensity­ modulated arc therapy, IMAT) [2] och bildstyrd strålterapi (image-guided radiation therapy, IGRT) [3]. Dessa tekniker har, i […](0 kommentar)

Hoppfullt om avancerad cancer, flera nya läkemedel är på väg

I SBU-rapporten »Massundersökning för prostatacancer« år 1995 betraktades prostatacancer som en icke-kemoterapikänslig tumör. Tidigare resultat i mycket små randomiserade studier hade visat på tumörrespons men inga signifikanta överlevnadsvinster. Fram till mitten av 1990-talet användes i mindre omfattning cytostatika i form av adriamycin, 5-fluo­rouracil (5-Fu), mitoxantron och metotrexat. Läkemedel för första linjens behandling I mitten av […](0 kommentar)

Framsteg i spåren efter PSA

Varje år dia­gnostiseras i Sverige ca 10 000 män med pros­tatacancer, som är den vanligaste cancerformen hos svenska män. Samtidigt avlider ca 2 500 svenska män på grund av prostatacancer varje år. Det medför att ungefär var fjärde man med prostatacancer kommer att dö av sin sjukdom, men majoriteten kommer att dö av annan orsak. Detta är […](0 kommentar)

LT debatt

Vad övrigt är, är tystnad

Äntligen tycks frågan om HPV-vaccin till flickor i skolåldern ha fått sin lösning. Socialstyrelsen föreslog i februari 2008 att flickor födda 1999 och senare skulle ­vaccineras. Efter en remissrunda kom i november 2008 en föreskrift som skulle gälla från och med 1 januari 2010. Först under sommaren 2009 inleddes förbe­redelserna för den nationella upphandling som […](0 kommentar)

Sjukvård genom globala glasögon

I början av 1990-talet skedde ett globalt paradigmskifte i synen på hur sjukvård bör organiseras, särskilt i låginkomstländer. Bakgrunden var att WHO var försvagat på grund av problem i ledningen och att Världsbanken ville ta plats som en aktör på den globala hälsoscenen. Efter 1993 kom Världsbanken också att bli den dominerande aktören som formulerade […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kvalitetsregistren utvecklar vården

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, skriver i Läkartidningen 6/2012 under Signerat (sidan 263) att Läkarförbundet är positivt till den femåriga satsning som staten och landstingen gör på de nationella kvalitetsregistren. Det är glädjande att förbundet förstått att läkarnas insatser för utvecklingen av registren värderas högt och att deras fortsatta medverkan i utvecklingen […](0 kommentar)

Dagens inspektörer avgörande för framtiden

I en artikel i Läkartidningen 7/2012 (sidan 355) och i två inlägg på Lakartidningen.se den 16 februari (Tomas Bremell och Annika Teleman samt Anne Garland) kritiseras IPULS för brist på information och dialog runt den nya organisationen avseende SPUR-inspektionerna. Så här i eftertankens kranka blekhet kan vi bara hålla med ­debattörerna. Kommunikation är svårt – […](0 kommentar)

Etiken ett gemensamt ansvar

Jan Halldin tar i i LT 51–52­/2011 (sidan 2730) upp flera viktiga etiska perspektiv på den förändring som hälso- och sjukvården genomgår med allt fler utförare. Läkarförbundet har med både patienternas och läkarnas intresse för ögonen under en längre tid varit tillskyndare av en mångfald bland vårdgivare. Vi tror att mångfald på rätt sätt och […](0 kommentar)

WeMind skulle ha skött uppdraget på bästa sätt

Gösta och Malin Alfvén ­kritiserade i en insändare i LT 1–2/2012 (sidan 43) Stockholms läns landstings beslut att ge WeMind AB uppdraget att sköta en del av vården av krigs- och tortyrskadade. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten och nu har dom fallit. En kommentar: WeMind kommer inte att behandla krigs- och tortyrskadade i Stockholm under de […](0 kommentar)

Landstingets undermåliga upphandling oroar

Det var väntat att förvaltningsdomstolen skulle ändra Landstingets upphandling av vård för tortyrskadade. WeMind erbjöd en mottagning med sex och en halv personal, varav endast två med viss erfarenhet av tortyrskadade. På Röda korsets centrum för tortyrskadade (RKC) har samtliga 11 anställda långvarig, evidensbaserad erfarenhet av behandling av tortyroffer. Landstinget skulle ha tjänat 265 000 kronor […](0 kommentar)

Anmärkningsvärt att SMI och Stramarådet inte tar tydlig ställning i sakfrågan

Smittskyddsinstitutet (SMI) och Stramarådet har i LT 3/2012 (sidorna 108-9) kommenterat vår artikel i LT 3/2012 (sidorna 108-9) angående behandling av streptokockorsakad faryngotonsillit. Författarna skriver att det är »oklart« varifrån vi fått uppfattningen att en ändrad behandlingspolicy breder ut sig och att allt fler anser att patienter med lindriga besvär inte behöver behandlas. Vi hör […](0 kommentar)

Nej till tvångssterilisering vid fastställande av könstillhörighet

Den nu gällande lagen om fastställande av könstillhörighet trädde i kraft 1972. För att juridiskt få ändra sin könstillhörighet uppställer lagen fyra krav: den sökande ska vara 18 år, svensk medborgare, ogift och steril. Regeringen förbereder nu en proposition om ny lagstiftning där man avser att förändra dessa krav förutom vad avser sterilisering. Regeringen överväger […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Mer konkurrens i brittisk sjukvård möter motstånd

Det har varit ett tufft år för Storbritanniens konservative hälsominister Andrew Lansley. Som ansvarig för en av de mest kontroversiella reformerna av sjukvården i England sedan National Health Service grundades 1948 står han i skottgluggen för en lång rad motståndare. För tillfället har Andrew Lansley stöd från premiärminister David Cameron, konservativa partiet, men enligt brittiska […](0 kommentar)

Nej till ändring av patientsäkerhetslagen

Ett steg tillbaka mot det gamla systemet med disciplinpåföljder. Det anser Läkarförbundet om Social­departementets förslag att Social­styrelsens beslut i klagomålsärenden ska kunna överklagas i domstol. Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari förra året, men nu kommer redan förslag på förändringar. Socialdepartementet föreslår i en promemoria att det ska bli möjligt att överklaga Socialstyrelsens beslut […](0 kommentar)

Läkare i Västernorrland i protest mot hög arbetsbelastning

– Vi hade hoppats få politikernas förståelse för att sträva mot ett nyckeltal, lämpligen 1 600 patienter per doktor, men det verkar man inte vara beredda att ställa sig bakom, säger Maria Lindström, familjeläkare på en av Landstinget Västernorrlands vårdcentraler i Sundsvall. – Det finns ett viktigt symbolvärde i att ha ett sådant mål att sträva […](0 kommentar)

Läkarförbundet stödjer att Europaläkartitel tas bort

Läkarförbundet stödjer Socialdepartementets förslag att ta bort kvalifikationen »Europaläkare« ur Socialstyrelsens befattningsnomenklatur från och med 1 juli (se LT nr 4/ 2012, sidan 144). Titeln »Europaläkare« har utnyttjats på ett sätt som det inte var tänkt. Den har i praktiken skapat genvägar för att få specialistbevis i annat EU/ESS-land, framhåller Läkarförbundet i sitt svar på […](0 kommentar)

Valfrihetssystem riskerar att öka ojämlikheten i vården

Personer som på grund av utsatthet eller nedsatt autonomi inte kan fungera som kunder riskerar att komma i kläm i ett valfrihetssystem. Om dessa inte får stöd i sina val riskerar valfrihetssystemen att öka på den ojämlikhet som redan innan valfrihetssystemen infördes 2009 fanns inom vård och omsorg. Det konstaterar Socialstyrelsen i slutrapporten »Valfrihetssystem ur […](0 kommentar)

»Regeringen är handlingsförlamad«

Ett upprop för allas rätt till vård, undertecknat av över 12 000 privatpersoner och 62 organisationer, däribland Sveriges läkarförbund, överlämnades på fredagen till Socialdepartementet. Karin Johansson, statssekreterare hos hos Göran Hägglund, tog emot uppropet i socialministerns frånvaro. Beskedet hon lämnade till »Rätt till vård-initiativet« gav dem dock inte hopp om en snar remissbehandling av utredningen. […](0 kommentar)

Notiser

Asplund utreder hur universitetssjukvård ska utvärderas …

Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, har fått i uppdrag av Utbildningsdepartementet att utreda hur man ska utvärdera kvaliteteten på universitetssjukvården. Detta inför kommande förhandlingar om ALF-avtalet. Syftet är att universitetssjukvård ska skilja sig från annan sjukvård, genom till exempel forskning och användning av innovativa lösningar, skriver departementet i ett pressmeddelande. Asplund ska lämna en […](0 kommentar)

Kjell Asplund blir ny SMER-ordförande

Kjell Asplund har av Socialdepartementet utnämnts till ny ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER. SMER är rådgivande organ till regering och riksdag i medicinsk-etiska frågor i ett samhällsperspektiv. Kjell Asplund efterträder Daniel Tarschys.(0 kommentar)

2 april sista dag för fullmäktigeförslag

Den 2 april ska motioner senast ha inkommit till kansliet för att behandlas av Läkarförbundets fullmäktige vid årets möte som hålls den 1 juni. Samma datum gäller för de delföreningar som vill ge valberedningen förslag på CS-ledamöter. I år ska ordförande, andre vice ordförande och fem övriga ledamöter väljas på två år. En av dessa […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Drop in-mottagningen har stått för tillgänglighet – men har inte erbjudit kvalitet«

En kvinna i 75-årsåldern med siccasyndromet (Sjögrens syndrom), osteoporos, hypothyreos samt möjlig KOL sökte vårdcentralen för att hon kände sig tungandad och besvärades av hosta. Läkaren noterade att patienten var trött och att andningsljuden var något svaga. Utan provtagning eller planerad uppföljning ordinerades doxycyklin. Ett par veckor senare återkom patienten till vårdcentralens drop-in-mottagning för samma […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Abdikera inte – den ideella tiden är förbi

För att kunna sia om framtiden måste man känna sin historia. I samband med att läkarutbildningen i Sverige blev målstyrd 1992 initierade Sveriges läkarförbunds specialistutbildningsråd (SPUR) så kallade SPUR-inspektioner. Ansvaret för utförandet och utformningen av inspektionerna har varit förankrat i de olika specialitetsföreningarna. Från och med den 1 januari 2011 ligger SPUR-organisationen under IPULS paraply. […](0 kommentar)

Förbud mot respiratorbehandling i strid mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf?

Beslutsfattande i livets slutskede diskuterades på Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma år 2011 och på ett symposium, »Disorders of consciousness«, i december samma år i Havanna, Kuba. I Stockholm ledde Socialstyrelsen i november 2011 ett symposium med titeln »Nya föreskrifter om livsuppehållande behandling«. Avslutande av livsuppehållande behandling i olika situationer diskuterades där ingående, medan en av […](0 kommentar)

Kejsaren är kanske felklädd?

Ett stort antal ärenden rörande patientklagomål kommer till vår klinik från Socialstyrelsen. Stort blandas med smått, lex Maria-ärenden med patienten som anser sig ha fått ett ljumskbråck av den laparoskopiska galloperationen, klagomål från anhöriga över hur den nu avlidna patienten informerades om en obotlig cancer till handläggning av avancerade traumafall. Tidigare gjorde vi ibland en […](0 kommentar)

Universitetsledningen förvånad över »generaliserande och skadlig kritik«

Styrelsen för Iuliu Hatieganu, Universitetet för medicin och farmakologi, i Cluj-Napoca har med förvåning tagit del av de artiklar som publicerades i Svenska Dagbladets nätupplaga den 30 och 31 januari samt den 1 och 2 februari 2012. Universitetet, som är ett av de mest prestigefyllda medicinska undervisningsinstituten i Rumänien och Centraleuropa, har varit verksamt i […](0 kommentar)