Nr 11 2012

Signerat

Dags att kräva fortbildning!

År 2004 slöts en överenskommelse mellan dåvarande Landstingsförbundet, Läkemedelsindustriföreningen och Swedish MedTech om samarbetsformerna mellan läkarprofessionen och industrin. Industrins finansiering av läkarnas fortbildning begränsades till konferensavgiften samt 50 procent av utgifterna för resa, kost och logi. För att möjliggöra detta paradigmskifte åtog sig arbetsgivarparten, via skrivningar i överenskommelsen, det fulla ansvaret för möjliggörandet av läkares […](0 kommentar)

Kultur

Fyra kilo fördomar hyllades som vetenskap

Herman Lundborg var förste chef för Statens institut för rasbiologi och författare till flera omdebatterade verk [1], till exempel texterna om myoklonusepilepsi [2, 3], raskaraktärer i Sverige [4] och samerna [5]. Lundborg skrev sina tidiga verk på tyska och använde sig i upplägget till en del av den tyska traditionen att dela in medicinsk litteratur […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Värdefulla multikulturella erfarenheter

När jag läste medicin på Karolinska institutet för så där 40 år sedan läste inte jag eller någon av mina studiekamrater någon del av utbildningen utomlands. Vi gjorde en kort studieresa till Rom på medicinkursen, och det var jättespännande! Numera genomför cirka hälften av läkarstudenterna på Karolinska institutet någon del av sin utbildning utomlands. Det […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Att ge parenteral nutrition initialt på IVA är inte självklart

Malnutrition innebär ökad risk för såväl morbiditet som mortalitet. Patienter som kräver lång tids IVA-vistelse drabbas av stor förlust av muskelmassa och riskerar därför att bli malnutrierade [1, 2]. En stor del av kumulerad energibrist hos intensivvårdspatienter uppstår redan under den förs­ta veckan. I Sverige ger vi därför ofta från början kombinerad enteral och parenteral […](0 kommentar)

Nya Rön

Prostatabiopsistudie kan leda till bättre patientinformation

Det finns en stor variabilitet i komplikationer och symtom efter transrektal ult­raljudsledd prostatabiopsi, enligt litteraturen. I Rotterdamkohorten av ERSPC-studien angavs frekvensen stör­re komplikationer (major complications) till 12 procent, medan den i en scree­ning­studie från Österrike angavs till 0,1 procent. I en brittisk studie har nu 1 147 män följts upp systematiskt 35 dagar efter prostatabiopsi som […](0 kommentar)

Sporadisk marijuanarökning försämrade inte lungfunktionen

Hur påverkas lungorna på lång sikt av marijuanarökning? Det är frågeställningen i en amerikansk studie som presenteras i JAMA. De 5 115 deltagarna som ingått i studien kommer från fyra amerikanska städer och ingår i kohorten Coronary artery risk development in young adults (CARDIA). De har löpande undersökts med lungfunktionsmätningar (forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund […](0 kommentar)

Sms-rapport veckovis vid lumbago underlag för prognos

Icke-specifik ländryggssmärta (lumbago) är en mycket vanlig, återkommande och för samhället kostsam åkomma. Kunskapen om sjukdomsförloppet är dock begränsad. Troligen existerar flera undergrupper med olika förlopp och olika behov av behandling. Det är nu möjligt att undersöka det detaljerade förloppet av ländryggssmärta med en ny metod: textmeddelanden (sms) varje vecka under sex månader via mobiltelefoner. […](0 kommentar)

Antiviral terapi under amning skyddade mot HIV-överföring

I Lancet presenteras en studie där nyfödda barn till HIV-smittade mödrar givits det antiretrovirala nevirapin, ett NNRTI-preparat (non-nuc­leo­side reverse transcriptase inhibitor), under perioden då barnen ammades för att minska risken för överföring av viruset. Studien har bedrivits under 2008–2010 i Sydafrika, Tanzania, Uganda och Zimbabwe. Totalt ingick 1 522 nyfödda ammande barn utan HIV och deras […](0 kommentar)

Urinreflux hos småbarn: bara flickor har nytta av antibiotikaprofylax

Denna kontrollerade, randomiserade multicenterstudie av barn med dilaterande vesikoureteral reflux visar att flickor kan skyddas mot nya infektioner och njurskador med antibiotikaprofylax. Däremot har pojkar över 1 års ålder ingen nytta av aktiv behandling. Dilaterande reflux är associerad med urinvägsinfektioner och njurskada. Handläggningen av barn efter urinvägsinfektion var därför under lång tid fokuserad på att […](0 kommentar)

Motiverat att mäta blodtryck i båda armarna

I Lancet presenteras en studie från Storbritannien kring blodtrycksmätning. Resultatet kan sammanfattas med att man bör mäta trycket i båda armarna då även mindre tryckskillnader kan kopplas till ökad risk att drabbas av perifer kärlsjukdom och kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom. Undersökningen är en metaanalys i vilken författarna sammanställt data från 20 olika studier. I dessa […](0 kommentar)

Tema tobak

Läkaren har en viktig roll i kampen mot tobaksdöden

Varje dag röker eller tuggar mer än 1 miljard människor tobak till följd av sitt nikotinberoende. Varje dag dör 15 000 individer på grund av sitt tobaksbruk. Enligt WHO är tobaksbruket den ledande dödsorsaken globalt. Och dödligheten beräknas öka från drygt 5 miljoner per år i början på seklet till 8 miljoner per år 2030. Av […](0 kommentar)

Tobaksberoende är starkt … och svårt att bryta

Det är numera övertygande bevisat att nikotin är den substans i tobaken som huvudsakligen, men inte uteslutande, ansvarar för utvecklingen och intensiteten av beroendet hos den enskilde rökaren/snusaren och för att vidmakthålla bruket av tobak i befolkningen. Nikotin – snabbt eller långsamt upptag kan styras Nikotin tillhör den stora familjen alkaloider, substanser som är vanliga […](0 kommentar)

Rökstopp ger snabba hälsovinster

Tobaksrökning är uttryck för ett unikt spritt och hälsovådligt beroendetillstånd. Enligt WHO finns det 1,3 miljarder dagligrökare i världen. De tobaksrelaterade 5,4 miljoner årliga förtida dödsfallen ökar nu snabbt [1]; de 100 miljonerna tobaksrelaterade förtida dödsfallen under 1900-talet kommer att stiga till 1 000 miljoner under 2000–2100, främst i utvecklingsländerna. Allt började i USA år 1880 […](0 kommentar)

Läkare första länken i rökavvänjningskedjan

Denna artikel diskuterar läkares roll i det tobaksförebyggande arbetet. Mer än hälften av dem som röker regelbundet under sin livstid dör till följd av detta, och i medeltal dör rökare tio år i förtid. Dessutom innebär rökning (jämfört med icke-rökning) cirka sju levnadsår med sänkt livskvalitet [1]. Rökning i sig borde därmed betraktas som ett […](0 kommentar)

Hjälp till rökfrihet inför operation en självklarhet

Rekommendationen i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är entydig: »Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och ska genomgå operation« [1]. Att uppmana rökande personer till rökstopp före operation är också en av de fyra konkreta obligatoriska åtgärder som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) anger i […](0 kommentar)

Snusning en kontroversiell folkhälsofråga

För att sammanfatta dagens kunskapsläge för rökfri tobak i allmänhet och svenskt snus i synnerhet måste fler aspekter än enbart vetenskaplig evidens för somatiska hälsorisker diskuteras. Snusfrågan berör även samhällets syn på drogberoende, politiska ställningstaganden till frågan om rökfri tobak i EU och strategier för hur rökningen ska bekämpas. Lagstiftning och regelverk har minskat rökarnas […](0 kommentar)

Tobaksrökningen måste bort

Samhällen har de sjukdomar de skapar, påstår medicinska antropologer. Samtidigt konstaterar WHO, OECD och EU-kommissionen att uppemot två tredjedelar av den utvecklade världens åtgärd­bara ohälsa och förtida död beror på ohälsosamma levnadsvanor, varav tobaksrökningen är den värsta. Tobaksrökning medför ökad risk för ett 60-tal dia­gno­ser och är dominerande orsak till många folksjukdomar. Fortsatt tobaksrökning är […](0 kommentar)

LT debatt

Alla läkemedelsföretag är inte ­anslutna till läkemedelsförsäkringen

Läkemedelsförmånsverket sparar mycket skattepengar genom besluten om vilka ­läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet. Främsta kravet är att läkemedlet ska vara kostnadseffektivt. Man skapar priskonkurrens mellan utbytbara läkemedel. Det billigaste godkänns i första hand. Flertalet av läkemedelsföretagen är anslutna till Läkemedelsförsäkringen. Vid läkemedels­biverkningar finns här ett väl utarbetat system för anmälan, bedömning och skadeersättning. Det […](0 kommentar)

Förrådet av vitamin B1 avgör hur länge människan överlever utan mat

Massmedierna har nyligen ­beskrivit en händelse där en man hittats levande i en översnöad bil utanför Umeå. Han har legat i baksätet i en sovsäck under en tid som anges till 60 dagar utan att ha haft någon föda alls. Han ska ha klarat sig på enbart smält snö. Läkare med olika bakgrund – även […](0 kommentar)

Debatt och brev

Resistenta bakterier hot mot sjukvården

Gramnegativa tarmbakterier som Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli har i ökande omfattning förvärvat vanliga ESBL-enzymer som gör dem resistenta mot penicilliner och cefalosporiner. De är dessutom ofta multiresistenta. Betalaktamantibiotika av typen karbapenemer har hittills utgjort sista linjens bredspektrumpreparat, men när bakterierna nu förvärvat enzymer, så kallade ESBL-carba, som även bryter ned karbapenemer, kvarstår ingen registrerad […](0 kommentar)

Massvaccinationen ­förnuftig men inte rätt

År 2009 vaccinerades ungefär 60 procent av Sveriges befolkning mot svininfluensa (A/H1N1). Uppvägde nyttan de i efterhand konstaterade biverkningarna? Omkring 160 fall av narkolepsi har konstaterats bland barn och unga samtidigt som antalet räd­dade liv (främst bland äldre) uppskattas till mellan 6 och 70 beroende på vem man frågar. I länder som bara vaccinerade riskgrupper, […](0 kommentar)

Dra tillbaka förslaget om att ersätta externa ST-granskare med anställda sakkunniga

En av de mer betydande ändringarna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17), jämfört med tidigare, var tydligare krav på regelbunden och kontinuerlig bedömning av ST-läkarens uppnådda kompetens samt kravet att bedömningen ska göras av oberoende externa bedömare i ansökningsförfarandet. Bestämmelserna (i 7 kap § 9–11) trädde i kraft den 1 januari 2010. Socialstyrelsen […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Recension

Svar på värdefrågor – utan teoretiska abstraktioner

Som läkare utgår man från den konkreta situationen i mötet med patienter och anhöriga. Men i medicinsk etik är det förhärskande tänkandet annorlunda. Det präglas av allmänna idéer och principer, som i olika mängder ska pytsas ut i den konkreta situationen. Verkligheten måste så att säga anpassas till teorierna i stället för tvärtom. Därför känns […](0 kommentar)

Aktuellt

Stora vårdbolag köper upp personalägda vårdcentraler

De privata företagens snabba expansion inom primärvården har fått stor uppmärksamhet. Men sällan skiljer myndigheter och andra på vårdcentraler som ingår i stora, ofta riskkapitaläga, koncerner och små mottagningar som ägs av läkarna och annan personal som arbetar där. Trots att förutsättningarna är så olika dras oftast allt privat över en kam. Men nya uppgifter […](0 kommentar)

»Vi måste få yngre läkare att vilja bli delägare«

Efter första mötet i maj 2011 fick organisationen 56 vårdcentraler som medlemmar, drygt en fjärdedel av alla enheter inom landstinget i Stockholm. Sedan dess har PIST framför allt ägnat sig åt att bygga upp ett samarbete med landstinget. – Vi personalägda har inte haft regelbundna kontakter med politikerna sedan 1990-talet. Vi uppfattar att deras reaktioner […](0 kommentar)

God kvalitet, nöjda studenter – men dyr nota

– Det är självfallet ingen nyhet för oss att det blir dyrare per utbildningsplats med undervisning på fler orter. Nu vet vi ungefär vilka belopp det handlar om och jag tycker det är rimligt att få igång en diskussion med staten om hur kostnader kontra utbildningsbehov ska lösas, säger Anders Bergh, dekanus vid Umeå universitets […](0 kommentar)

Allt fler orter satsar på regionalisering

– Det är en komplex avvägning mellan kvalitet och kostnader. Mindre sjukhus blir en allt viktigare resurs för den breda, basala utbildningen av läkare, men vi kan inte bortse från att kostnaderna blir högre, säger Cecilia Lundberg, vicedekan vid Lunds universitets medicins­ka fakultet. Under vårterminen har de första studenterna från Lund påbörjat sin kliniska utbildning […](0 kommentar)

Socialstyrelsen kritiserar handledarlös AT

Situationen för AT-läkarna i Kiruna fick i höstas läkarföreningens regionala huvudskyddsombud i Norrbotten, Robert Svartholm (bilden), att slå larm till Arbetsmiljöverket. Sedan flera fast anställda kirurger slutat fick AT-läkarna ta ett orimligt stort ansvar, med många ensamma jourpass samtidigt som tillgång till kontinuerlig handledning saknades (LT 50/2011). Eftersom problemen enligt läkarföreningen medfört att utbildningens kvalitet […](0 kommentar)

Svårt att ta ut jourkomp i tid

Sjukhusläkarna har undersökt medlemmarnas erfarenhet av jour- respektive beredskapstjänstgöring (bakjour). Tre av fyra sjukhusläkare (73 procent) uppger att de har jour- och/eller beredskapstjänstgöring. Närmare hälften av dessa arbetar dock enbart beredskap, medan var tredje deltar både i jour- och beredskapstjänstgöring. Vanligt är att sjukhusbunden jour är inplanerad utöver full 40-timmars arbetsvecka. Av rapporten, »Sjukhusläkarnas jourenkät […](0 kommentar)

Ny metod för att bedöma arbetsförmåga efter första 180 dagarna

Metoden ska användas för bedömning av arbetsförmåga efter de första 180 dagarna, det vill säga vid bedömning i förhållande till hela arbetsmarknaden. Resultatet av höstens »provkörning« i liten skala, 86 sjukfall, redovisas i en delrapport som nyligen lämnades till regeringen. – Det har gått bra, även om det är ett litet material. Erfarenheterna är positiva, […](0 kommentar)

Ny modell minskar specialiteternas insyn

Efter omfattande problem med långa handläggningstider för ansökningar om specialistbevis, som bland annat lett till flera JO-anmälningar, meddelade Socialstyrelsen i januari att man vill ändra rutinerna för prövning av specialistkompetens. I stället för att låta varje ansökan granskas av två externa granskare, utsedda av respektive specialitetsförening, vill man anställa nio sakkunniga specialistläkare på deltid, en […](0 kommentar)

»Förslag kan osynliggöra den kliniska forskningen«

Regeringen vill att forskningsanslagen till lärosäten ska bli mer prestationsbaserade. En utredare har lämnat förslag till nya indikatorer som bland annat ska belöna lärosäten som är bra på att samverka med det omgivande samhället. Rent generellt tycker Läkarförbundet att det är positivt att resursfördelningssystemet premierar samverkan. Problemet, menar man i sitt remissvar, är att den […](0 kommentar)

»Normalt förekommande arbete« återinförs i sommar

Regeringen avser att lägga en proposition i frågan, det meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) i dag torsdag, dels på DN Debatt, dels vid en presskonferens. Dagens begrepp, »den reguljära arbetsmarknaden«, infördes 2008 i och med den så kallade rehabkedjan och de nya fasta tidsgränserna för sjukskrivning. Begreppet har kritiserats. Begreppet »normalt förekommande arbete« var det […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Sammanlänkade journalsystem hade kunnat minska risken

En kvinna sökte hjälp för magsmärtor på Södersjukhusets akutmottagning i Stockholm. Undersökning med ultraljud och graviditetstest visade att hon var gravid i vecka 5 eller 6. Hon uppmanades återkomma om smärtorna skulle tillta. Smärtorna tilltog och fem dagar senare sökte hon åter hjälp akut, denna gång på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Efter en ny ultraljudsundersökning […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Förbundet ska inte granska medlemmarnas yrkesverksamhet

I Läkartidningen 6/2012 (sidorna 270-1) publicerades en artikel av Michael Lövtrup om hälsotjänsten »Hur mår jag«. Vi som är ansvariga för hälsotjänsten vill gärna framföra följande. Vi är mycket väl medvetna om de regler som gäller för marknadsföringen av sjukvård i Sverige. Tyvärr gick ett pressmeddelande ut, författat av den mediekonsult som anlitats av »Hur […](0 kommentar)

Om man läst och tillämpat reglerna hade en del av kritiken kunnat undvikas

Urban Säfwenberg, Göran Läckgren och Bengt Fellström medger att man brutit mot Läkarförbundets marknadsföringsregler i den pressinformation som skickats ut när hälsotjänsten »Hur mår jag« presenterades. Man ifrågasätter i sitt inlägg Läkarförbundets rätt att »granska medlemmarnas näringsverksamhet«. Någon sådan rätt har givetvis inte Läkarförbundet. Det finns heller inget intresse av att få en sådan verksamhetsgranskande […](0 kommentar)

Målar upp skev bild av vård med vinstkrav

Inge Axelsson skriver i LT 4/2012 (sidorna 165-6) att den evidensbaserade medicinen visar att »vinster är patientfientliga« och att vi borde undvika vård på sjukhus eller sjukhem med vinstkrav. Perspektivet tål verkligen att nyanseras. Författaren framför att hans utgångspunkt är evidensbaserad medicin som »innebär att vården grundas på kunskap från studier av hög kvalitet«. Men […](0 kommentar)

Systematiska översikter i stället för pajkastning

Nima Sanandaji har i sin replik till min artikel i LT 4/2012 (sidorna 165-6) en referens gemensam med mig: Eggleston et al. Det är ett komplicerat metodarbete. Jag publicerade i fjol ett arbete tillsammans med en av Egglestons medförfattare, Joseph Lau, så jag vet att de gillar att fördjupa sig i metoder som jag ibland […](0 kommentar)

Nytt starkt politiskt stöd för befolkningsbaserade studier

Nu händer saker snabbt, som är av stor betydelse för debatten om forskningsprojekten LifeGene och EpiHealth med Åke Thörn, Saskia Bengtsson, Christer Petersson och Jonas Sjögreen i Läkartidningen (LT 6/2012, sidorna 292-3 och LT LT 9–10/2012, sidan 484). Vid en presskonferens den 28 februari 2012 meddelade nämligen utbildningsminister Jan Björklund att regeringen fattat beslut om […](0 kommentar)

LifeGene och EpiHealth bör diskuteras brett

Regeringen har hastigt beslutat att utforma särskilda regler för Lifegene/EpiHealth-projektetens genomförande utan att göra en närmare analys av etiska och forskningspolitiska konsekvenser. De två projekten har hittills • gjort nya tolkningar av begreppet »informerat samtycke« och fronderat i artiklar mot statens myndighet Datainspektionen • satt sig över den centrala etikprövningsnämndens beslut • startat gigantiska biobanker […](0 kommentar)

Endast på webben

WMA fördömer kollegan Assads våld mot det syriska folket

World Medical Association ställer sig i ett uttalande nu bakom uppmaningarna till de syriska myndigheterna att omedelbart blåsa eld upphör och göra det möjligt för sjuka och sårade att få vård. »Det är med stor sorg som WMA fördömer president Assad för hans skuld i de uppenbara krigsbrotten, som drar läkarkårens rykte i smutsen«, skriver […](0 kommentar)

Ny lag ska rädda LifeGene-projektet

Genom en ny författning vill regeringen undanröja beslutet från Datainspektionen i slutet av 2011, som betydde ett stopp för LifeGene, ett kohortprojekt som innebär att hälsouppgifter från 500 000 svenskar samlas in i syfte att förstå orsakerna bakom olika folksjukdomar. Myndigheten ansåg att ändamålet, »framtida forskning«, var för vagt för att tillgodose kravet på informerat […](0 kommentar)